Search

Det är en kvalitetsfråga för Högskolan i Borås att ta del av högskolans tidigare studenters erfarenheter och synpunkter, inte enbart under utbildningstiden utan även efter avslutade studier. Högskolan i Borås har under lång tid följt upp utexaminerade studenter såväl på enskilda kurser som på yrkesprogram. Resultaten har beskrivits i ett antal rapporter. I föreliggande rapport redovisas de utexaminerades arbetssituation, de krav på förmågor, färdigheter och kompetenser som deras nuvarande arbetsuppgifter ställer på dem samt deras bedömning av utbildningens träning i nämnda krav. Rapporten är den femte i en longitudinell studie som påbörjades 2007. Resultaten jämförs över tid och lärosätet ges utifrån dessa, möjligheter till kvalitativa förbättringsåtgärder.

Syftet med studien är att statistiskt säkerställa diskrepanser, i ett antal kvalitetsindex, mellan lärosätets institutioner. Genom explorativ faktoranalys (EFA) har data extraherats så att grupperingar (faktorer) av enskilda frågeställningar kunnat urskiljas som då gemensamt belyser olika dimensioner av kvalitativt innehåll inom utbildningen, som bl.a. berör studenternas studie- och arbetsmiljö. Metoden ger, generellt, ett säkrare dataunderlag än resultatet av enskilda frågeställningar. På vilket sätt kvalitet kan/bör mätas i utbildningssammanhang kan diskuteras. En del som kan mätas och även så görs är t.ex. studenters examensarbeten dock finns fler faktorer som mäter ett lärosätes kvalité t.ex. självvärderingar, studentbarometrar, alumn/etableringsrapporter, medarbetarenkäter, kursvärderingar etc. Huruvida föreliggande studies mätinstruments utfall visar på fenomenet kvalitet kan som alltid diskuteras. Kvalitet är ett brett och svårdefinierat begrepp. Faktoranalysen har extraherat ett antal områden som kan definieras som en slags kvalitet inom en utbildningsverksamhet. Den interna konsistensen, inom faktorerna, är god som tyder på en god validitet i instrumentet. Sedan kan alltid begrepp som validitet och reliabilitet diskuteras på ett djupare plan. Instrumentet har dock fångat upp de dimensioner som var avsedda att mätas. Resultaten i föreliggande studie visar också, relativt tydligt, på en del brister inom de undersökta kvalitetsindexen. Det kan tilläggas att dessa brister inte enbart avser en specifik institution dock var utgångspunkten för studien att se över en institution som inte klarade universitetskanslersämbetets kvalitetsgranskning fullt ut. Vidare visar resultaten tydligt på att det finns en förbättringspotential, inom en rad kvalitetsindex, specifikt för nämnda institution och detta blir således en viktig fråga för institutionsledningen – att arbeta fram rutiner för att genomföra en rad förbättringsåtgärder. I de diskussioner som förts med lärosätets högsta ledning och samtliga prefekter är slutsatsen att något bör göras åt situationen. Resultaten är allt för avvikande, för en av institutionerna, och beror delvis på att den interna kvalitetssäkringen brister.

Enkäten bjöds ut den 22 november 2013 till 2 018 studenter. Fyra påminnelser utfördes under perioden 2 december till och med den 27 december. Enkäten stängdes den 7 januari 2014. Enkäten har bjudits ut såväl på svenska som på engelska. I 2013 års studie har endast inkluderats studenter som studerar på campus (N = 5 460) inkluderat internationella studenter (N = 168).1 Urvalsprocessen bestod av ett systematiskt urval, genom två stratifieringsvariabler. 2 Samtliga respondenter har haft samma inklusionssannolikhet. Används ett mått på nöjdhet, beräknat på indexerade faktorer och effektmått, kan det påvisas en kvalitetsförbättring (HB totalt). Mätt över ett s.k. nöjdhetsindex (maximalt NSI = 100) är 2013 års NSI 75,5 mot 75,2 för 2012, se tabell 1.

Studentbarometern, vid Högskolan i Borås, är en kvalitetsundersökning av studenternas studie- och arbetsmiljö. Enkäten var webbaserad och bjöds ut den 5 november 2012 till 2 879 studenter som då motsvarar cirka 35 procent av den totala populationen. Fem påminnelser utfördes under perioden 12 november till och med den 3 december. Enkäten stängdes den 21 december. Enkäten har bjudits ut på såväl svenska som på engelska. Sammanfattningsvis visar 2012 års resultat på en något högre grad av nöjda studenter jämfört mot 2011 års studie. Använts ett grovt mått på nöjdhet, beräknat på indexerade faktorer och effektmått som mäter nöjdhet, kan det påvisas att förbättringar skett inom en rad områden. Mätt över ett s.k. nöjdhetsindex (maximalt NSI = 100) har en positiv ökning skett från 74,0 (2011) till 75,3 (2012).

I föreliggande rapport redovisas de utexaminerades arbetssituation, de krav på förmågor, färdigheter och kompetenser som deras nuvarande arbetsuppgifter ställer på dem samt deras bedömning av utbildningens träning av nämnda krav. Rapporten är den fjärde i en longitudinell studie som påbörjades 2007 vid lärosätet. Resultaten kan jämföras över tid och lärosätet ges utifrån resultaten möjligheter till kvalitativa förbättringsåtgärder.

Studentbarometern, vid Högskolan i Borås är, en undersökning av kvalitetsaspekter inom grundutbildningen. Utifrån en webbaserad enkätundersökning sammanfattas studenters perspektiv på sin utbildning. Enkäten bjöds ut, i november 2010, till 1 504 studenter. Den totala populationen bestod av 9 026 studenter. Resultaten utgår ifrån en statistisk bearbetning av enkätsvaren bl.a. genom explorativ faktoranalys (EFA). EFAn har genererat ett antal dimensioner som summerar en stor del av studentbarometerns frågeställningar. Dimensionerna har fått namnen värderingar av utbildningen; studieklimat; analytiskt tänkande och samarbetsklimat. Resultaten pekar på att studenterna svarat konsekvent och med eftertanke. Svarsandelen är 48-55 procent, vilket bedöms vara tillräckligt för att garantera statistisk tillförlitlighet. Att antalet svarande, på enskilda frågebatterier, skiljer sig åt beror på att även om studenter inte avslutat enkäten fullständigt är resultaten för dessa respondenter analyserbara.

Det är en kvalitetsfråga för Högskolan i Borås att ta del av studenternas erfarenheter och synpunkter, inte bara under utbildningstiden utan också efter avslutade studier. Högskolan i Borås har under lång tid följt upp utexaminerade studenter i såväl enskilda ämnen som yrkesprogram. Resultaten har beskrivits i ett antal rapporter. I denna rapport redovisas de utexaminerades arbetssituation, de krav på förmågor, färdigheter och kompetenser som deras nuvarande arbetsuppgifter ställer på dem samt deras bedömning av utbildningens träning av nämnda krav. Rapporten redovisar aggregerade resultat för vad knappt 400 svarande, som påbörjade en programutbildning vid Högskolan i Borås under hösten 2005, anser om sin utbildning och dess innehåll. De som ingår i den totala svarsgruppen har, i det flesta fall, en yrkes- eller en grundläggande examen. Resultaten redovisas huvudsakligen genom att svaren för högskolan totalt respektive högskolans sex institutioner presenteras i ett antal tabeller och figurer, vilket ger läsaren snabbt en överskådlig bild.

Studentbarometern, vid Högskolan i Borås, är en kvalitetsundersökning av studenternas studie- och arbetsmiljö. Utifrån en webbaserad enkätundersökning sammanfattas studenters perspektiv av ovan nämnda. Enkäten bjöds ut den 14 november 2011 till 2 783 studenter. Tre påminnelser utfördes under perioden 25 november till och med den 19 december. Enkäten stängdes den 10 januari 2012. Enkäten har bjudits ut såväl på svenska som på engelska. Sammanfattningsvis visar 2011 års resultat på något högre grad av nöjda studenter jämfört mot 2010 års studie. De faktorer som har extraherats och sedermera indexerats visar tydligt på högre medelvärden i avseenden på den totala populationen. När institutionerna konstanthålls mot indexen så framträder diskrepanser som bör begrundas ytterligare.

Studentbarometern är en undersökning av kvalitetsaspekter inom grundutbildningen vid Högskolan i Borås. Utifrån en enkätundersökning sammanfattas studenternas upplevelser av sin studie- och arbetsmiljö vid lärosätet. Enkäten skickades ut, i november 2010, till 1 504 studenter. Den totala populationen bestod av 9 026 studenter.

I denna rapport redovisas de utexaminerades arbetssituation, de krav på färdigheter som deras nuvarande arbetsuppgifter ställer på dem samt deras bedömning av utbildningens träning av dessa färdigheter. Rapporten redovisar de aggregerade resultaten för vad drygt 500 svarande, som påbörjade en programutbildning vid Högskolan i Borås under 2001, anser om sin utbildning och dess innehåll. De som ingår i den totala svarsgruppen har, i det flesta fall, en yrkesexamen eller en grundläggande examen. Resultaten redovisas huvudsakligen genom att svaren för högskolan totalt respektive högskolans sex institutioner presenteras i ett antal figurer och tabeller. Vilket ger läsaren snabbt en överskådlig bild av resultaten i stort.