Search

Unga vuxna befinner sig i ett händelserikt stadie i livet. De utvecklas som människor eftersom de formar en identitet, planerar sin framtid och befinner sig mitt i utbildning och karriär. Att drabbas av cancer, som kan vara en dödlig sjukdom, har en inverkan på livet. Att som ung vuxen drabbas av cancer, samtidigt som de hanterar det händelserika livet, gör dem särskilt sårbara. Syftet var att beskriva unga vuxnas upplevelser av att leva med cancer. Metoden som valdes för arbetet var litteraturöversikt med grund i kvalitativ forskning. Datainsamlingen utfördes i databaserna Cinahl och Medline och resulterade i nio kvalitativa artiklar som besvarade syftet. Resultatet utmynnade i att de unga vuxna med cancer upplevde en förändrad identitet, deras självständighet gick förlorad, relationer påverkades och att livet tog en ny vändning. Diskussionen fördjupar resultatet med ett vårdvetenskapligt perspektiv samt resultatets betydelse för vårdandet med stöd i tidigare forskning. Denna studie var av betydelse att utföra då den ger sjuksköterskan ökad kunskap om hur det är för en ung vuxen att leva med cancer. Den ökade kunskapen skapar i sin tur förutsättningar för att främja hälsa, vilket går i enlighet med det globala målet för hälsa och välbefinnande i Agenda 2030.

Diabetes Mellitus typ 1 är en kronisk sjukdom som medför drastiska livsstilsförändringar samt kräver ständig planering och anpassning i vardagen för att optimera god egenvård och förebygga kort- samt långsiktiga komplikationer. Det är således av intresse att utforska barn och unga vuxnas upplevelser av att leva med diabetes typ 1 under den redan utmanande tidpunkten i livet som utgörs av tiden mellan barndom och vuxenliv. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa barn och unga vuxnas upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Vald metod för följande studie är en litteraturöversikt med kvalitativ design som utgångspunkt för data. Funnet resultat belyser att barn och unga vuxna med diabetes typ 1 upplever utmaningar med psykisk ohälsa relaterat till ångest och oro samt rädsla för komplikationer. Likaså synliggörs omgivningens påverkan på individens egenvårdsförmåga, orsakat av stigmatisering och okunskap gällande diabetes typ 1. Fortsättningsvis belyser resultatet hur relationer i olika former kan påverka egenvårdsförmågan genom upplevelsen av emotionellt och praktiskt stöd samt adekvat informationsgivande. Slutligen visar resultatet hur acceptans och integrering av diabetes typ 1 i livet påverkar tillvarons samtliga aspekter; från identitet, följsamhet och ansvar, till inverkan på vardag, relationer och framtidsplanering. Under diskussionen tillkommer reflektioner om de subjektiva upplevelserna av att leva med diabetes typ 1, utgjort av egenvårdsförmåga, synen på sig själv samt relationen till omgivningen och andra, samt en reflekterande metoddiskussion om litteraturstudiens vetenskapliga kvalitet och etiska medvetenhet., Diabetes Mellitus type 1 (T1D) is a chronic disease that entails drastic lifestyle changes and requires constant planning and adaptation in everyday life to optimize good self-care and prevent short- and long-term complications. It is therefore of interest to explore children's and young adults' experiences of living with T1D during the already challenging time between childhood and adulthood. The purpose of this literature study is to shed light on children and young adults' experiences of living with diabetes type 1. The chosen method for the following study is a literature review with a qualitative design. The results highlight that children and young adults with T1D experience challenges with mental illness related to anxiety and worry as well as fear of complications. Likewise, the influence of the environment on the individual's self-care ability is made visible, caused by stigmatization and ignorance regarding type 1 diabetes. The result further highlights how relationships in various forms can affect self-care ability through the experience of emotional and practical support as well as adequate information provision. Finally, the results show how acceptance and integration of T1D affects all aspects of life; from identity, compliance and responsibility, to the impact on everyday life, relationships and future planning. During the discussion, reflections are added on the subjective experiences of living with T1D, consisting of self-care skills, the view of oneself and the relationship with the environment and others, as well as a reflective methodological discussion on the scientific quality and ethical awareness of this literature study.

Den psykiska ohälsan har ökat både nationellt och internationellt bland unga vuxna under de senaste åren. Psykisk ohälsa innebär nedsatt välbefinnande och psykisk obalans i människans dagliga liv. Idag lever ungefär 190 000 unga och unga vuxna med någon form av psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa i form av depression medför stora kostnader på samhällsnivå men även för individen och den unga vuxnas anhöriga. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva unga vuxnas upplevelser av att leva med depression. Studien är en litteraturstudie där datainsamlingen gjordes genom vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som söktes i Cinahl och PsycINFO. Nio vetenskapliga artiklar hittades, lästes och granskades. Tre olika huvudteman och sju olika subteman identifierades: att dra sig undan, att vilja ha ett skyddsnät och att uppleva lidande, och sju subteman. Studiens resultat beskriver att unga vuxna upplever sig ensamma, annorlunda samt är rädda och oroliga för stigmatisering. Att leva med depression handlar inte bara om att vara deprimerad, trött, orkeslös, uppleva sömnproblem eller ha en förändrad identitet, utan det handlar även om att känna ensamhet och sårbarhet, att känna sig annorlunda jämfört med samhället, att ha rädsla för sin omgivning samt att inte våga söka hjälp. Sjuksköterskan har en central roll i patienternas välbefinnande. Genom att sjuksköterskan får en ökad kunskap kan hen möta patientens livsvärld och därmed skapa förutsättningar för de unga vuxnas välbefinnande. Sjuksköterskan kan genom sin profession unga patienter med psykisk ohälsa i tidigt skede.

Stroke har visat sig öka bland yngre individer. Cirka 1 av 5 som insjuknar är under 65 år vilket i studien beskrivs som unga eller unga vuxna. En del som insjuknar drabbas av kvarvarande symtom som kan innefatta fysiska och/eller kognitiva symtom vilka kan påverka upplevelsen av hälsa, förändra livsvärlden, leda till förlust av sammanhang och skapa lidande. Det framkommer att vården för yngre strokedrabbade inte är anpassad efter den livssituation och de behov som många yngre har. Sjuksköterskan har en viktig roll i detta och ska vårda med livsvärlden som grund. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur vuxna i åldrarna 18-64 år erfar livet efter en stroke. Vald metod var allmän litteraturöversikt där sju kvalitativa artiklar har utgjort resultatet som resulterade i två huvudkategorier; den levda kroppen som förändrad och medvetenhet om livets ändlighet med flera underkategorier. Resultatet visade att de yngres dagliga liv påverkades utav de kvarvarande symtomen som medföljde stroke och begränsade framförallt deltagande i aktiviteter. De yngre upplevde en rädsla för hur framtiden kommer att påverkas, och vikten av stöd efter insjuknande för att dela upplevelser för att hantera den nya situationen. De yngre upplevde en ökad medvetenhet och reflektion kring den egna dödligheten och reflekterade över den tidigare för givet tagna vardagen. Resultatet visade att yngre beskriver ett liv före och ett efter stroke och att identiteten förändras och/eller förloras till följd av sjukdom. Resultatet önskar kunna bidra till att anpassa vården för de yngre utefter deras livssituation och unika behov.

Omkring 190 000 barn och unga vuxna har någon form av psykisk ohälsa idag. Depression blir allt vanligare bland unga vuxna och detta innebär att sjuksköterskan kommer möta dessa personer inom olika verksamheter i vården, och inte bara inom psykiatrin. Det blir betydelsefullt att få en ökad kunskap om unga vuxnas upplevelser av att leva med depression för att kunna möta dessa patienter och deras behov. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva unga vuxnas upplevelser av att leva med depression. Databaserna Cinahl och PsycINFO användes när vetenskapliga artiklar söktes och litteraturstudien bygger på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Samtliga artiklar lästes och granskades för att kunna få en övergripande förståelse för data som publicerats. Tre olika teman och sju olika subteman kunde identifieras. ”Att dra sig undan”, ”Att vilja ha ett skyddsnät” och ”Att uppleva lidande” var de olika teman som kom fram under analysarbetet. Resultatet visar att unga vuxna upplever sig annorlunda, ensamma, är oroliga och rädda för stigmatisering i samband med sin depression. Sjuksköterskan behöver skapa förutsättningar som kan hjälpa de unga vuxna till att känna hälsa, välbefinnande samt att tro på en ljusare framtid. Att nå patienten är ett viktigt verktyg för sjuksköterskan för att hen ska kunna möta den unga vuxna patienten.

Cancer är en sjukdom där antalet drabbade unga vuxna ökar mer än någon annan åldersgrupp. Riskfaktorer är oftast kopplade till människans levnadsvanor och behandling kan bland annat ske genom strålning, operation och läkemedel. Att drabbas av en cancersjukdom för att sedan genomgå behandling kan medföra både fysiska och psykiska besvär. Som ung vuxen kan det innebära förändringar i hela tillvaron, där svårigheterna kan prägla vardagen även efter avslutad behandling. Syftet med denna litteraturöversikt var därmed att belysa unga vuxnas upplevelser och erfarenheter av att leva med cancer vid diagnos och under behandling. Detta för att få en helhetsbild av deras upplevelser under en längre tid av sjukdomen. Efter granskning av återfunna studier inkluderades slutligen nio artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Med en noggrant genomförd dataanalys identifierades tre huvudteman: psykosociala och emotionella reaktioner, konsekvenser av den förändrade kroppen och relationer. Resultatet strukturerades sedan upp med totalt sju subteman under dessa huvudteman. Av resultatet framkom det att en cancerdiagnos och efterföljande behandling kan påverka de unga vuxna både psykiskt och fysiskt i form av emotionella känslor och kroppsliga förändringar, samt en oro för framtiden. Upplevelserna kan skilja sig från tiden för diagnos till behandling där även åldern hos unga vuxna kan ha en påverkan. Ett starkt stöd uttrycks vara betydelsefullt för välbefinnandet och det krävs därmed att vården breddar kunskaperna för ett givande bemötande gentemot unga vuxna. Sjuksköterskan utgör en betydelsefull roll för att minska lidande och istället arbeta för ökat välbefinnande.

Socialstyrelsen rapporterar om en ökning av den psykiska ohälsan hos barn och unga vuxna. Mycket tyder på att orsakerna är de livsvillkor unga har som omfattar skolperioden och vidare mot vuxenlivets arbetsmarknad. De vårdsökande har ökat till BUP och allt yngre söker sig till VUP. Undersökningar visar att det är ett avstånd mellan BUP och VUP. Det kan vara en stor omställning för patienterna att föras över från BUP till VUP, man går från att bli behandlad som barn till vuxen. Här ställs det stora krav på de berörda vårdenheterna. Personer med psykisk ohälsa löper stor risk för återfall, därför är det av vikt att dessa personer följs upp aktivt med en planerad och ny kontakt. En god kontinuitet ökar följsamheten och förbättrar prognosen över tid. Syftet med studien är att beskriva patienternas upplevelse av överföringen från BUP till VUP. En kvalitativ design med intervjuer valdes. Induktiv innehållsanalys tillämpades som analysmetod. Resultatet delades in i tre teman; informationens betydelse, att själv ta beslut om sin behandling samt att inte veta vad som ska hända. Slutsatsen är att det behövs ytterligare information om överföringen och vården vid VUP. Att bytet av behandlare är svårt samt att individens mognad är av betydelse hur den unge klarar ansvaret att själv ta beslut angående sin behandling.

Cancer är en allvarlig sjukdom som ofta förknippas med äldre. Trots det drabbas också barn. Att drabbas av en allvarlig sjukdom som barn leder till att livet plötsligt förändras. Forskningen inom cancervård har lett fram till att allt fler överlever cancer som barn. Detta ställer höga krav på vårdens organisation och kunskap kring de unga vuxna som lever med en cancerhistoria. Vi vill därför skriva en litteraturstudie med syftet: att beskriva unga vuxnas upplevelse av livet efter att ha friskförklarats från cancer som barn. Resultatet av litteraturstudiens dataanalys ledde till att tre huvudteman identifierades: att återgå till vardagen, oro inför framtiden och Vårdandets betydelse för lidande. Under de tre huvudtemana struktureras resultatet upp i totalt 10 subteman. Resultatet visar att livet fortsätter att påverkas av sjukdomen även efter friskförklaringen. Sjukdomen och behandlingen har lämnat både psykiska och fysiska spår samt en oro för framtiden. Relationen till familjen har stärkts, men relationen till vännerna har till viss del påverkats negativ då de känner sig annorlunda. De unga canceröverlevarna känner sig övergivna av vården då det stöd de fick under sjukdomstiden plötsligt är borta. Utifrån resultatet kan en förståelse skapas för att sjukdomen och dess konsekvenser kan orsaka ett livslidande. Vården behöver utöka kunskapen och eftervården för att möta den växande gruppen av unga canceröverlevares behov. Sjuksköterskan har en viktig roll för att tillgodose patienternas behov av stöd och vård såväl inför, som efter friskförklaring.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett vanligt förekommande problem hos många unga vuxna idag, däremot är det oklart vad detta fenomen beror på. Detta fenomen kan beskrivas som ett lidande och hindrar individen i att uppleva sig själv som en helhet. Problemformulering: Genom sociala medier exponeras unga vuxna av normativa föreställningar vilket skapar risker med att individer får en negativ kroppsuppfattning, låg självkänsla vilket i sin tur kan skapa en psykisk ohälsa. Syfte: Att beskriva sambandet mellan självkänsla, kroppsfattning, användning av sociala medier och psykisk ohälsa samt hur det skiljer sig mellan män och kvinnor. Metod: Studien genomfördes som en tvärsnittsstudie. Datainsamling skedde genom enkäter som mätte upplevd självkänsla(RSES), kroppsuppfattning (BAS 2), användande (SOCM1) och påverkan (SOCM2) av sociala medier samt psykisk ohälsa (HADS). Enkäterna delades ut till studenter på Högskolan i Borås. Studien består totalt av 114 enkätsvar från både män och kvinnor. Statistiken från enkäterna redovisas i tre tabeller: urvalsbeskrivning, jämförelseanalys och korrelationsanalys. Resultat: Könsskillnader beskrivs vad gäller upplevelsen av självkänsla, kroppsuppfattning, användning och påverkan av sociala medier samt ångest och depression. Flertalet variabler visade på ett moderat eller starkt samband. Diskussion: Det blir tydligt att de olika variablerna har ett samband med individers hälsa. Psykisk ohälsa, särskilt ångest- och depressionsproblematik klassas som ett folkhälsoproblem. Därför är det viktigt med kunskapsutveckling kring vilka faktorer som är förenade med denna ohälsa. Sjuksköterskan behöver bemöta dessa individer som visar varningstecken som tyder på psykisk ohälsa i ett tidigt skede. Genom att utveckla framtida screeningsverktyg kan sjuksköterskan identifiera varningstecken på denna ohälsa och med tidiga interventioner hjälpa individen. Med framtida forskningsfrågor kan orsaker till psykisk ohälsa identifieras. Slutsatser: Samband redovisades

Cancer är idag en av våra vanligaste folksjukdomar. Varje år drabbas 800 personer mellan 15-29 år. Det finns flera orsaker för att cancer ska utvecklas där rökning är en av de vanligaste riskfaktorerna. Behandlingar inom cancervård är bland annat strålning, cytostatika och kirurgi. Att genomgå dessa behandlingar kan ofta vara tufft och leda till flera fysiska och psykiska komplikationer. Till följd av tidigare diagnostik och förbättrade behandlingsalternativ överlever allt fler sjukdomen idag. För den unga vuxna som drabbats samt överlevt cancer innebär sjukdomen att livet fått ett tidigt avbrott och för flera även inneburit en livskris. Hur fortsätter sjukdomen att påverka livet och hur upplevs det av den unga vuxna efter att cancern är botad? Syftet med den här litteraturstudien är att beskriva unga vuxnas upplevelser och erfarenheter av att ha överlevt cancer. Vi har sammanställt tidigare publicerad forskning till en ny helhet. Vi har inkluderat åtta kvalitativa artiklar, en kvantitativ och en artikel med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet presenteras utifrån tre huvudkategorier. Psykiska och emotionella konsekvenser belyser hur att drabbas av cancer kunde leda till ett avbrott i livet, en känsla av att varken vara sjuk eller frisk och svårigheter med att återgå till ett normalt liv. Relationer till familj, vänner och partners påverkades. Sjukdomen förde dem samman och skapade starka band, men samtidigt var det svårt att ge stöttning och förstå varandra. Fysiska konsekvenser beskriver hur kroppen förändrades samt rädslan för att eventuellt inte kunna få barn i framtiden. Sjuksköterskan har en stor betydelse för att hjälpa och stötta dessa personer till att återgå till livet och att få balans i vardagen. Även sociala medier och åldersanpassade stödgrupper med andra som genomgått samma sak skapar gemenskap och spelar en stor roll i att känna mening och sammanhang.