Search

Inledning På fritidshemmet innefattar ofta begreppet inkludering att samtliga barn ska vara delaktiga i aktiviteter och den undervisning som bedrivs. Inkludering som begrepp är ständigt aktuellt och har berörts av flertalet forskning under åren. Synen på begreppet har dock genomgått en större förändring på senare tid vilket kommer diskuteras senare i texten. Samtidigt som pedagogers kunskaper och erfarenheter kring praktiskt arbete om inkludering är stor, är skolan i ständig förändring. Förändringarna speglar sig bland annat i komplexiteten i uppdraget med utmaningar såsom exempelvis stora barngrupper och brist på personal. Syfte Syftet med undersökningen är att belysa hur pedagoger i fritidshem i sin profession arbetar med att inkludera barnen i fritidshem. Hur arbetar de rent konkret, vad finns det för moment de måste uppmärksamma och arbetar de systematiskt för att skaffa sig verktyg för att undvika att barn hamnar utanför. Metod Studien har genomförts i en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med sex pedagoger från fritidshem i två olika kommuner. För att analysera vårt resultat har vi använt oss av en tematisk analys med hjälp av teman innehållande olika begrepp rörande inkludering. Studien utgår från den socialkonstruktivistiska teorin som även är kopplad både till Nilholms och Mitchells förståelse av inkludering. Resultat Resultatet visar att pedagoger i fritidshem medvetet och aktivt arbetar med ett inkluderande förhållningssätt för alla barn i fritidshemmet. Genom att fokusera på vilka medlemmar som ingår i de olika elevgrupperna ser pedagogerna till att grupperna fungerar optimalt. De är även beredda på att omgruppera eleverna så att kamratgruppen stärks. Omgrupperingen sker bland annat i samband med att pedagogerna uppmärksammar hur barnen reagerar. Resultatet visar även att deras inkluderande förhållningssätt resulterat i inkludering då det skapat en gemenskap i verksamheten. Pedagogerna har även sett till att rikta inkluderingen mot samtliga elever i verksamheten och inte endast mot en viss grupp elever. Utöver det använde sig pedagogerna även av reflekterande samtal med eleverna samt visade en förståelse för hur olika aktiviteter påverkar dem.

Inledning Förskolan ska enligt olika styrdokument erbjuda barn en tillgänglig lärmiljö samt ge dem inflytande över sin vardag. Denna studie kommer att belysa vuxnas och barns perspektiv på inflytande över lärmiljöer på en förskola. Syfte Studiens syfte är att undersöka hur pedagogers förhållningssätt, arbetsmetoder samt den fysiska miljön möjliggör för barns inflytande över lärmiljöerna på en förskola, utifrån vuxna och barns perspektiv. Studiens frågeställningar är följande: ● Vilket förhållningssätt har rektorn och pedagogerna för att barn ska uppleva inflytande? ● Hur uppfattar pedagogerna att de har förstått barnens egna tankar och upplevelser utifrån barns perspektiv och vilka metoder använder de? ● Hur tolkar pedagogerna barns inflytande över sociala, pedagogiska och fysiska lärmiljöer i förskolan? ● Hur uppfattar barnen sitt inflytande över lärmiljöerna på förskolan? Metod Studien utgår från kvalitativ metod där intervju använts för att undersöka vuxnas och barns perspektiv på barns inflytande över lärmiljöerna på förskolan. Intervjuer har skett med rektorn, fyra pedagoger samt sex barn på den aktuella förskolan. Resultat Resultatet av studien visar att rektorns förhållningssätt har stor betydelse för barns inflytande över lärmiljöerna. Av resultatet framgår att på den utvalda förskolan har pedagogerna ett medvetet förhållningssätt i sitt arbete med barns inflytande, det handlar om vikten av att skapa trygga relationer, vara en närvarande pedagog samt utgå från barnens förutsättningar. Deras arbetsmetoder är varierande där observation, reflektion, dokumentation samt utvärdering ingår. Studiens resultat visar att de barn som intervjuades upplever att de har ett stort inflytande över sin fysiska lärmiljö. Detta genom att barnen på olika vis aktivt deltar i utformningen av lärmiljöer under hela processen, från planering till genomförande. Barnen är delaktiga vid inköp av material, får vara med och designa lärmiljöer samt hjälpa till vid ommöblering.

Bakgrund Vår undersökning är inriktad mot högläsning i förskolan. Vårt fokusområde berör pedagogernas syn på högläsning och de tillfällen som pedagogerna skapar för ämnet i förskoleverksamheter. Forskarna lyfter fram pedagogernas olika syften med högläsning. Detta har en stor betydelse för barns delaktighet och lärande enligt den sociokulturella teorin som vi har använt oss av i vår studie. Syfte Syftet med vår studie är att undersöka hur ofta skapas tid och tillfällen för högläsning i förskoleverksamheter, samt vad har pedagogerna för avsikt med att läsa högt för barnen och i vilken utsträckning görs barnen delaktiga i stunden. Metod Den metod som vi har använt oss i studien är en enkätundersökning med ett standardiserat frågeformulär som även har kvalitativa inslag i form av öppna frågor. Enkäterna delades ut till verksamma pedagoger i förskoleverksamheter i två kommuner i Västsverige, för att nå ut till en större urvalsgrupp som kan besvara frågorna som vi har ställt till enkätundersökningen. Resultat Resultatet av denna studie visar att pedagogerna prioriterar högläsning i stor utsträckning och att barnen har inflytande i stunden genom samspelet som sker mellan dem och pedagogerna. Detta kan i sin tur möjligen resultera i att barnens språkutveckling stimuleras i hög utsträckning. Majoriteten av pedagoger gör barnen delaktiga i högläsning genom att utgå från deras intresse och erfarenheter i val av bok. Resultatet visar även att pedagogerna samtalar och kommunicerar om bokens innehåll samt ställer frågor till barnen som väcker deras fantasi och kreativitet.

Barn har rätt till inflytande och delaktighet. Denna rättighet finns inskriven i Barnkonventionen- FN:s konvention om barnets rättigheter, likaså i förskolans läroplan. Förskolan skall fostra demokratiska medborgare, detta gör vi genom att visa barnen att deras röst är viktig. De vuxna som möter barnen i förskolan har en skyldighet att ge barnen inflytande, en möjlighet att påverka sin situation samt förskolans verksamhet. För att barnen skall ges inflytande behöver pedagogen möta barnet utifrån hens perspektiv, lyssna och våga vara här och nu tillsammans med barnen. Genom ett tillåtande förhållningssätt, där förskolläraren signalerar trygghet och tillit skapas goda förutsättningar för att barnet skall våga uttrycka sina åsikter och tankar. Genom att vi tar barnens tankar och uttryck på allvar och visar att vi vuxna är lyhörda ges barnen en förståelse för att deras åsikter är viktiga. I förskolan är barnen beroende av pedagogerna för att få inflytande, utan pedagoger som lyssnar kommer barnens uttryck att förbli bara ett uttryck utan gensvar. Studiens syfte är att undersöka förskollärares syn på barns inflytande och delaktighet i förskolan genom frågeställningarna, • Hur ges barnen möjlighet att påverka sin tillvaro? • Vad innebär inflytande och delaktighet i förskolan? Studien bygger på en kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats. Datainsamlingen är gjord genom intervjuer av 6 förskollärare som arbetar på en förskola med 125 barn i åldrarna 1–6 år. Den sociokulturella teorins tankar samt Shiers modell om barns inflytande ligger till grund för den teoretiska ramen i studien. Resultatet av studien visar att respondenterna anser att inflytande handlar om att barnen skall kunna påverka sin situation, samt ges möjlighet att påverka om de vill delta i olika situationer eller inte. Studien visar även att pedagogens förhållningssätt påverkar hur barnet ges möjlighet till inflytande och hur barnet får gensvar för sina uttryck. Genom att lyssna in, observera och ta tillvara barnens intressen planeras verksamheten och barnen ges ett indirekt inflytande. Det indirekta gensvaret handlar om att pedagogen planerar utefter sina observationer av barnen. Studien visar också att det finns hinder för att arbeta helt tillfredsställande med barns inflytande, hinder som pedagogerna menar ligger i rektorns händer att förändra.

Alla barn i förskolan har rätt till inflytande, men forskning visar att den rättigheten är en komplicerad fråga och att pedagogernas förhållningssätt och syn varierar. Vi undersöker med denna studie hur pedagoger på förskolan resonerar kring barns möjligheter till inflytande under lunchen. Lunchen är ett vardagligt inslag av barnens vistelse på förskolan och viktig för barnens välmående och utveckling. Studien bygger på intervjuer med pedagoger om hur de arbetar med inflytande under lunchen. Intervjuerna analyserades med hjälp av begreppet barnperspektiv. Vid analyserna av intervjuerna framkom resonemang om inflytande, syn på barns förmågor och pedagogers förhållningssätt gentemot barnen. Resultaten visar många likheter mellan pedagogerna och hur de resonerar. Pedagogerna förde fram att de arbetar aktivt med att låta barnen få välja vad dem ska äta och mängden de tar till sig och att barnen aldrig tvingas till att äta. Det framkom dock olika syn på hur maten skulle serveras och det framkom olika stort fokus på lunchen som en lärsituation. Vissa pedagoger lyfte matsituationen som ett sätt att träna självständighet, andra på lunchen som en situation som gav möjligheter att samtala med barnen. Matsituationen beskrevs också vara viktig i och med att barn tränar på att anpassa sig i en grupp och i sociala sammanhang.

Förskolan har ett stort och viktigt uppdrag i att ge alla barn möjlighet och förutsättningar till grunden i ett livslångt lärande. Förskolan ska inbjuda till en spännande och lärorik miljö där barnen lockas och uppmuntras till att utforska och lära sig nya saker samt ta ansvar för och påverka sitt eget lärande. För att kunna uppfylla dessa kriterier gäller det att först och främst förstå vad demokratibegreppen inflytande och delaktighet innebär. Syftet i vårt examensarbete är att klargöra när och hur förskollärarna anser att de ger barn inflytande samt vad som kan påverka detta. Vi valde att använda oss av kvalitativ metod, intervju. Vi anser att den metoden passar bäst för vår studie. Genom intervju med öppna frågor och chans till följdfrågor får vi ett brett material med förhoppning om svar på våra frågor i vårt syfte. Resultatet av våra intervjuer visar att pedagogernas förhållningssätt är den viktigaste faktorn för möjligheter till barns inflytande. Förskollärarna menar att engagerade och närvarande pedagoger är en förutsättning för att kunna uppmärksamma barns kroppsspråk och tolka deras uttryck. De redogör för vikten av gemensam reflektion samt observation av barngruppen för att komma vidare i arbetet i verksamheten. Respondenterna beskriver att det inom förskolan finns många olika moment som barnen kan vara med och påverka och på så vis gynna deras möjligheter till inflytande som exempelvis projekt och samling. Det framkommer också i studien att det finns många andra faktorer som påverkar möjligheter för inflytande som exempelvis miljö och organisation.

Sammanfattning Dokumentation är en central del inom förskolan och driver utveckling framåt. För optimal utveckling krävs dock att dokumentationen är pedagogisk samt att processen att dokumentera är så tydlig till den nivå att pedagogerna kan involvera den i sina dagliga rutiner. Dokumentation ska tillåtas att analyseras, reflekteras över och ligga till grund för fortsatt arbete. Tidigare forskning visar på vikten av pedagogernas lyhördhet och öppenhet och framförallt barnens delaktighet för att uppnå en pedagogisk dokumentation. Istället för att försöka hitta belägg för det man på förhand tror sig finna bör pedagogerna och verksamheten ha en öppensinnad inställning. En öppen, trygg och fördomsfri miljö där både pedagog och barn tillåts uttrycka sig bidrar till utveckling för både pedagogerna, verksamheten och framförallt barnen. Syfte Syftet med studien är att få en ökad kunskap om vad pedagogisk dokumentation innebär för förskollärare förståelse och vilka konsekvenser det kan leda till för barnen. Metod Denna studie är en kvalitativ studie där samtalspromenad använts som metod för datainsamling. Totalt medverkade fyra förskollärare från fyra olika förskolor. Resultat Resultatet i studien baseras på samtalspromenader genomförda tillsammans med förskollärare. Resultatet kategoriseras i tre underrubriker; Att synliggöra barns lärprocesser, reflektion över pedagogisk dokumentation och barns delaktighet och inflytande. De två första kategorierna redogör resultatet ur ett perspektiv på individnivå medan den tredje delen redogör resultatet ur ett perspektiv på gruppnivå. Resultatet visar att respondenterna har gemensamma tankar kring vikten av att låta barnen synliggöra och ta del av sina egna lärprocesser. Genom att synliggöra uppmuntrar man även till reflektion. Resultatet visar att reflektionen är en viktig del i processen för att en dokumentation ska bli pedagogisk. Resultatet visar också på att om barn tillåts vara delaktiga och ha inflytande i dokumentationen av sina egna lärprocesser, förstärks deras egna lärande, den demokratiska processen och verksamhetens utveckling.

Studien lyfter fram förskollärares arbete med att stärka barns demokratiska kompetens med fokus på barns delaktighet och inflytande. Förskolan är en mötesplats, där demokrati skapas såväl här och nu som inför framtiden, tillsammans mellan människor. Förskollärarna är ansvariga för och har flera styrdokument att förhålla sig till när det gäller demokratiuppdraget, ett komplext uppdrag med flera utmaningar. Arbetet med delaktighet och inflytande ska löpa som en röd tråd i hela verksamheten och inte komma i skymundan till förmån för andra läroplansmål. Tidigare forskning består av vetenskapliga artiklar, vilka belyser demokrati och värdegrundsarbete i förskolan. I denna forskning har det tagits fasta på hur arbetet sker med delaktighet och inflytande. Barndomssociologisk teori används för att få en djupare förståelse för vår studies resultat. Som ett led i förskolans arbete med att främja barns demokratiska kompetens är syftet att öka kunskapen om vad barns delaktighet och inflytande kan innebära för studiens medverkande förskollärare i deras dagliga arbete. Undersökningen är en kvalitativ studie eftersom syftet är att ta reda på förskollärares egna tankar kring deras arbete med delaktighet och inflytande i förskolan. Valet föll på self report som datainsamlingsmetod. Studien redovisar ett perspektiv på arbetet med att stärka barns demokratiska kompetens sett utifrån tio förskollärares resonemang, därav ger det ingen generell syn vad gäller hela yrkesgruppen. Resultatet visar hur förskollärarna definierar begreppen delaktighet och inflytande medan begreppen i de flesta fall används synonymt i arbetet. Förskollärarna har intentionen att arbeta med delaktighet och inflytande under hela dagen samtidigt nämns att hinder och utmaningar finns. Vidare beskrivs flera arbetssätt vilka tillämpas i arbetet för att främja barns demokratiska kompetens. Framträdande resultat är att demokratisk kompetens stärks genom pedagogers inlyssnande och tillåtande förhållningssätt, en förutsättning för barns delaktighet och inflytande i förskolan.

Inledning Studien handlar om pedagogers uppfattningar om fenomenet högläsning och barns inflytande i val av litteratur för barn 1–3 år. Det finns tidigare forskning som undersöker högläsning och barns inflytande i förskolan. Dock innefattar studierna till största del barn 1–6 år och det tycks saknas studier som inriktar sig på barn 1–3 år. Syfte Syftet med studien är att undersöka pedagogers uppfattning av fenomenet högläsning för barn 1–3 år och barnens inflytande i val av litteratur. Studien tar inspiration av variationsteorin eftersom variationer och urskiljningar i pedagogernas uppfattningar om fenomenet högläsning undersöks. För att besvara studiens syfte använder vi oss av två frågeställningar: - Vilket pedagogiskt syfte har pedagogerna med högläsning i förskolan? - Hur uppfattar pedagogerna barnens möjligheter till inflytande i val av litteratur? Metod Arbetet innefattar en kvalitativ studie som tar inspiration av ansatsen fenomenografi. I producering av data har enkäter med öppna frågor använts och respondenterna innefattar pedagoger som arbetar med de yngsta barnen 1–3 år i förskolan. Studien undersöktes på tre förskolor i en medelstor stad i sydvästra Sverige och sammanlagt deltog 13 pedagoger. Resultat Utifrån studien visar resultatet på att det finns flera syften med högläsning i förskolan. Dessa syften innefattar språkutveckling, fantasi och avkoppling. Utifrån pedagogernas svar framkom likheter och skillnader. Resultatet i studien visar dessutom att barnens inflytande i val av litteratur till viss del är begränsat när de ska låna böcker till avdelningen. Dock visar resultatet att barnen har ett större inflytande i val av litteratur i högläsningssituationer. Inom val av litteratur i den fysiska miljön och inom tillgängligheten av litteratur fann vi likheter och skillnader. Dessa innefattar litteraturens placering runt om i den fysiska miljön.

Barns inflytande är ett ämne som många gånger uppfattas som svårdefinierat, och svårt att omsätta i praktiken. Det är ett viktigt område som har blivit allt vanligare i forskningssammanhang då det visat sig ha stor betydelse för barns utveckling och lärande. Vi har därför valt att genomföra en studie som syftar till att synliggöra förskollärarnas perspektiv på barns inflytande i förskolan. Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare tolkar begreppet barns inflytande i relation till deras lärprocesser, samt tar hänsyn till barns inflytande i sin planering av verksamheten. För att få svar på vårt syfte har vi använt oss av intervju som metodverktyg, för att få inblick i hur förskollärarna tolkar begreppet samt arbetar i linje med det. Vi har intervjuat sex olika förskollärare på två olika förskolor i olika kommuner Västra Götalands län. Vi har använt oss av Foucaults maktteori för att synliggöra hur den osynliga makten figurerar i förskolan, men även för att kunna få en bild av hur makt och styrning kan verka positivt på barns lärande. Resultatet av vår studie visade att begreppet barns inflytande är svårt att definiera. Den visade även att det finns olika hinder för om, när och hur inflytande kan uppstå i verksamheten. Resultatet visade även att förskollärarna ansåg att barns inflytande är betydande för deras lärande och utveckling.

För att kunna ge barn inflytande behöver man försöka komma nära barnets perspektiv, vilket man gör genom att lyssna på, försöka förstå och bekräfta barnet. Det ger barnet en upplevelse av att det jag förmedlar, säger eller på olika sätt visar med kroppen- det är viktigt! Att uttrycka sig lönar sig, för då hjälper någon mig. Detta skapar också i det längre perspektivet individer som tror att man kan, och som vill och vågar arbeta för en bättre värld, både i de små och stora sammanhangen. Då arbetar vi i förskolan för en hållbar utveckling för både individ och samhälle och främjar demokratiska värderingar hos barnen. Ovanstående är våra egna personliga tankar kring barns inflytande och en stark faktor till varför vi velat undersöka barns inflytande närmare. Studiens syfte är att undersöka hur barns reella inflytande i förskolan ser ut utifrån barns perspektiv. Vi vill också undersöka förskollärares syn på barns inflytande samt hur den påverkar barns inflytande i förskolan. På så sätt vill vi bidra med kunskap inom området. Den teoretiska ramen utgår från den sociokulturella teorin med Vygotskijs och Korczaks tankar i spetsen. Av relevans för studien är också Shiers modell för barns inflytande.En kvalitativ metod med fenomenografi som ansats har tillämpats. Datainsamlingen har gjorts genom observationer i barngrupp samt intervjuer av förskollärare. Observationerna har gjorts i två barngrupper på två olika förskolor; en barngrupp med barn i åldrarna ett till fyra år och en där barnen var fyra till fem år. Intervjuerna gjordes med fem förskollärare verksamma på de båda förskolorna. Resultatet av studien visar att barns reella inflytande verkar påverkas av förskollärarens förhållningssätt till barns inflytande. Förskollärares syn på barns inflytande är i sin tur det som avgör vilket inflytande förskolläraren ger varje barn i förskolan. Studien visar att förskollärarna lyssnar till barnen och ger dem stöd i att uttrycka sin mening. Att närma sig barns perspektiv och att låta barn delta i beslutsfattande processer är däremot mer komplicerat. I resultatet av studien verkar det som att barnen inte har så mycket reellt inflytande utan det handlar mycket om det indirekta inflytandet, vilket mer handlar om att förskolläraren observerar det barnen är intresserade av och utifrån det planerar verksamheten. Förskollärarna uttrycker flera hinder för att arbeta med barns inflytande på ett tillfredsställande sätt. Det råder även olika syn på vad som innefattar begreppen barnsinflytande och barns perspektiv.

Alla barn, oavsett ålder har rätt till inflytande och att bli lyssnade till. Denna studie riktar sig mot förskollärares resonemang om barns inflytande över placering och tillgänglighet av material i förskolans inomhusmiljö. Studien vilar mot Michel Foucaults maktstrategier, vilket genomsyrat hela arbetsprocessen. Studien är gjord med hjälp av kvalitativ intervjumetod där sex förskollärare bidragit till insamlad empiri. Ett omfattande analysarbete har genomförts och resultatet visar att det krävs en stor medvetenhet och ett reflekterande förhållningssätt hos förskollärare för att skapa en inflytelserik verksamhet. Resultatet visar även att förskollärare besitter ett stort ansvar, då deras maktposition ligger till grund för både uppmuntrande och hämmande av barns möjlighet till inflytande över verksamheten.

Denna studie handlar om barns inflytande utifrån yrkesverksamma pedagogers perspektiv. Närmare bestämt syftar undersökningen till pedagogers upplevelser av arbetet med barns inflytande. Studien lutar sig på två frågeställningar, hur pedagoger upplever att de arbetar med barns inflytande i förskolan, samt vad de upplever vara den största utmaningen i arbetet med barns inflytande. För att få reda på syftet har både kvantitativ och kvalitativ metod tillämpats. Den bakgrund som är aktuell för studien presenteras och redogör för barns inflytande ur olika perspektiv. De perspektiv som behandlas är förskolans styrdokument, begreppet inflytande, barnperspektiv och barns perspektiv, yngre barn, vuxnas makt, pedagogers betydelse och barns lek. Den tidigare forskning som presenteras handlar till stor del om vuxnas bemötande och stora barngrupper. Barns möjlighet till inflytande hänger oupplösligen samman med vuxnas och barns samspel. Den sociokulturella teorin förespråkar detta och blir därför relevant till studiens innehåll. Begreppet utvecklingszon lyfts fram som framträdande inom teorin. Den kvantitativa undersökningen som utförts har legat till grund för den senare kvalitativa. De metoder som tillämpats och presenterats är enkät samt fokusgruppsintervju. Enkäterna besvarades sammanlagt av 23 pedagoger på fyra olika förskolor i en mindre kommun. I fokusgruppsintervjuerna deltog totalt åtta förskollärare från två av de förskolor som medverkat i enkätundersökningen. Den insamlade datan från enkätundersökningen bearbetades och sammanställdes. Resultatet härifrån låg sedan till grund för den kvalitativa undersökningen. Genom transkribering och kodning har sedan den kvalitativa datan bearbetats. Resultatet som framkommit av studien visar att pedagoger upplever att det är av stor vikt att ta tillvara på barns intressen och erfarenheter i arbetet med barns inflytande. Det framkommer även att pedagogens bemötande och förhållningssätt upplevs vara viktiga faktorer för pedagogerna. Den största utmaningen som framkommit av resultatet handlar omorganisationens struktur.

Syftet: Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om små barns inflytande iförskolan. Vilken syn har förskollärare på små barns inflytande och hur arbetar förskollärare med barns inflytande i verksamheten. Metod: Vi har valt att göra en kvalitativ studie med hjälp av fokusgruppsamtal. Vid två tillfällen har vi valt att bjuda in förskollärare att sitta med och diskutera små barns inflytande. Varje fokusgruppssamtal bestod av 5 respektive 4 förskollärare. Vid samtalen använde vi oss av förberedda frågor och korta textstycken för att få igång samtalen. Allt eftersom samtalets gång var det moderatorns uppgift att leda samtalet och ställa öppna frågor och få med respondenter som inte var aktiva i diskussionen. Resultat: I vår studie diskuteras barns inflytande och förskollärarna är överens om begreppets innebörd då de anser att det handlar om att få möjlighet att som barn få utforma sin dag, bli sedd, hörd och självständig. I samtalen med förskollärarna tycker de att barnen har mycket inflytande under sin dag i förskolan. Som förskollärare handlar det om att vara en förebild för hur ett demokratiskt samhälle ser ut. I våra samtal diskuteras förskollärares olikheter, alla har skilda tankar kring hur de tolkar olika begrepp. Det vill säga att samma ord behöver inte behöver ha samma betydelse för olika individer. Något som är återkommande i fokusgruppssamtalen är att alla efterfrågar mer tid för reflektion där förskollärarna får diskutera begrepp och förhållningssätt. Det är tydligt att det finns andra aspekter att ta hänsyn till som ibland visar sig bli hinder i arbetet med barns inflytande, de så kallade yttre faktorerna där förskollärarna står maktlösa utan möjlighet till att påverka sitt arbete med barnen.

Barns inflytande i förskolan har fått stort utrymme i förskolans läroplan (Läroplan förförskolan Lpfö 98 2016). Där beskrivs på olika sätt hur barns intressen och behov ska utgöra grunden för det pedagogiska arbetet. Barnen ska ges förutsättningar att utveckla förmågor som gör det möjligt att kunna ta ansvar för både skyldigheter och rättigheter i ett demokratiskt samhälle. När det gäller förskollärarens speciella ansvar inom detta område står det i läroplanen att förskolläraren ska ansvara för att ”alla barn får ett reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll” (Läroplan för förskolan Lpfö 98 2016, s. 12). En svårighet som jag ser är att definiera hur detta ska ske i praktiken. Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar av barns inflytande på förskolan. Vad innebär barns inflytande på förskolan för förskollärarna? Vilka områden anses vara rimliga respektive orimliga att ge barn inflytande över? Vilka strategier använder förskollärarna för att ge barnen inflytande över förskolans verksamhet? En kvalitativ studie har genomförts och som metod har fokusgruppsamtal använts för att samla in data. Två grupper av förskollärare har bidragit med sina uppfattningar kring ämnet barns inflytande. Barns inflytande i förskolan innebär för förskollärarna i studien att barnen ska få möjlighet att vara med och påverka verksamheten på olika sätt. Det kan handla om att göra val utifrån givna alternativ, men framför allt att lyhörda vuxna genuint strävar efter att förstå och ta vara på barnens initiativ och idéer samt ger dem möjlighet att utveckla olika förmågor som behövs för att utöva inflytande. Områden som säkerhet samt grundläggande behov, till exempel mat och sömn, framstår enligt förskollärarna som svårare för barnen att ta ansvar för och fatta beslut om. Lärande är däremot ett område där förskollärarna i studien anser att barnen bör ha stort inflytande, både direkt genom egna beslut och indirekt genom de vuxnas lyhördhet. Generellt ska dock sägas att förskollärarna i denna studie utgår från att barn är kompetenta och har mycket att bidra med och att de har en stor kapacitet att utöva inflytande och ta ansvar. Hur mycket ansvar barnen kan ta handlar enligt förskollärarna till viss del om ålder och mognad, men framför allt om de vuxnas förhållningssätt och hur miljö och organisation byggs upp för att möjliggöra för barnen att vara med och påverka. Det som genomsyrar förskollärarnas resonemang är uppfattningen att barnen är framtiden. För att bygga en bra värld behövs människor som kan, vågar och vill vara med och påverka samtidigt som det finns en omsorg om andras behov och en förmåga att ta ansvar för de beslut man fattar. Allt detta kan barnen utveckla genom att få utöva reellt inflytande över förskolans verksamhet.

Följande undersökning handlar om hur barns inflytande ges utrymme av pedagogerna inom förskolans verksamhet. Studien kommer visa vad pedagogernas bemötanden till barnens initiativ beror på och vilka faktorer som ligger till grund. Intresset för området kommer ifrån tidigare erfarenheter inom förskolans verksamhet och tankar samt funderingar som då uppstått. Syftet med studien är att undersöka hur barns initiativ bemöts i förskoleverksamheten och hur pedagogerna resonerar kring det. De metoder som använts är ostrukturerade observationer som genomförs med fältanteckningar samt ostrukturerade intervjuer, vilka vi valt att kalla efterföljande samtal. Detta eftersom samtalen kan och har gett oss en djupare förståelse kring hur pedagogerna tänker kring de bemötanden av barnens initiativ som vi observerat. Resultatet visar att pedagogernas bemötande till barnens initiativ delvis beror på brist av tid, planerade aktiviteter, synsätt till barns inflytande och även hur situationen ser ut.

Denna studie handlar om barns inflytande vid samlingar. Det fanns ett intresse att studera hurbarn kommer till tals och får inflytande i förskolan. Utifrån egna erfarenheter känns ämnetaktuellt då det ständigt tas upp på vilket sätt barn får utöva inflytande och göra sin röst hörd iförskolans verksamhet.Syftet med den här studien är att undersöka barns inflytande vid samlingar i förskolan.Kvalitativa intervjuer har i studien använts som redskap. Tre utbildade förskollärare på enförskolas samtliga tre avdelningar med barn 1-5 år har intervjuats utifrån syfte. Studiensfrågeställningar handlar om på vilket sätt barn får utöva inflytande vid samlingar oavsett ålderoch hur barn får vara med vid planering och innehåll i dessa dagliga samlingar.Resultatet av studien visade förskollärares tankar kring barns inflytande vid samlingar, samthur inflytande- respektive samlingsbegrepp definieras. Flertalet förskollärare anser att barnsinflytande vid samlingar är viktigt. Definitionen av begreppet ses utifrån vårt resultat som enuppenbar del i förskoleverksamheten gällande i vilken utsträckning barn får sin röst hörd, hurde får komma till tals, samt hur de får vara med vid planering av samlingar. I resultatetframkom barnintervjuer som ett sätt för barns möjlighet att påverka planering gällandeinnehåll och utformning av samlingen.

För att kunna ge barn inflytande över verksamheten är det betydande att förskollärare har en klar bild över vad begreppet inflytande innebär. Därför har jag valt att göra en undersökning där syftet är att synliggöra förskollärarens perspektiv på inflytande, hur barn ges möjlighet till inflytande i verksamheten och på så sätt bidra med kunskap inom området. För att uppnå syftet använder jag mig av frågeställningarna: vad innebär inflytande för förskolläraren samt vilka möjligheter ger förskollärare barn till inflytande i planering av verksamheten. Förskolan och förskollärarna är till för barnen på förskolan, därför kan det verka självklart att deras tankar och idéer ska ligga till grund för förskolans utformning men studien visar på att vägen dit kan vara svår.Tidigare forskning som presenteras i studien belyser styrdokument och riktlinjer, innebörden av begreppet inflytande, hur inflytande tas och ges av vuxna samt hinder och villkor för barns inflytande.Eftersom det krävs samspel mellan förskollärare och barn för att skapa inflytande tillämpad den sociokulturella teorin. Relevant för studien är även Foucaults maktteori för att synliggöra maktens osynliga styrning vid barns möjlighet till inflytande.En kvalitativ metod har tillämpats och utförs i en fokusgrupp. Fokusgruppen har som syfte att genom en diskussion ta reda på förskollärarnas erfarenheter och åsikter kring deras perspektiv på inflytande samt arbetet kring barns inflytande. Ett målinriktat urval gjordes där fyra förskollärare tackade ja till att delta i studien men ett bortfall skedde så det blev totalt tre respondenter. Bearbetning av det insamlade materialet har skett genom kvalitativ analys och hänsyn till de forskningsetiska principerna har tagit hänsyn till genom hela studiens process.Resultatet visar på att som svar på frågan vad inflytande innebär för förskolläraren är slutsatsen som kan dras av studien att inflytande innebär demokrati och självständighet. Som svar på frågan vilka möjligheter förskollärare ger barn till inflytande i planering av verksamheten visar resultaten på att förskollärares förhållningssätt är avgörande, det innebär att förskollärare bör vara närvarande och delaktiga i barns lek samt vara uppmärksam på vad de ger uttryck för.Den viktigaste slutsatsen som kan dras av studien är att förskollärares förhållningssätt är en aspekt som ligger till grund för barns inflytande och hur förskollärarna arbetar med demokratiska principer. Arbetet kring barns självständighet samt hur förskollärarna förhåller sig till barnens kompetens och vilket ansvar som ges därefter är även en viktig slutsats som kan dras av studien.

Inledning Denna undersökning handlar om digital bakgrundsmusik i förskolan. Den digitala bakgrundsmusiken är allt mer vanlig i dagens samhälle. Genom att vara på olika förskolor har vi observerat hur pedagoger använde sig av musik på olika sätt. Under utbildningens gång har vi förstått att musiken har skurits ner allt mer i vår förskollärarutbildning. Digital bakgrundsmusik är lättillgängligt och vem som helst kan använda sig av det. Detta gör att vi vill undersöka hur den digitala bakgrundsmusiken används i förskoleverksamheten. Syfte Denna studie syftar till att undersöka pedagogers syn på digital bakgrundsmusik, hur digital bakgrundsmusik används och om den används som en kompletterande metod för pedagogiska aktiviteter i förskoleverksamheten. Syftet innefattar även hur pedagoger tolkar barnens intresse för och inflytande kring digital bakgrundsmusik. Metod Metoden som använts i undersökningen är en kvantitativ metod. Undersökningen baseras på enkäter där det finns både slutna och öppna frågor. Valet av metod gjordes för att få en objektiv bild på ett valt områdes användning av digital bakgrundsmusik i form av pedagogers syn på digital bakgrundsmusik i verksamheten. Resultat Undersökningen visade att flertalet pedagoger använder och är positiva till digital bakgrundsmusik på sin avdelning. Resultatet visar också att pedagogerna menar att de och barnen samsas om att välja den digitala bakgrundsmusiken. Undersökningen visar på att den digitala bakgrundsmusiken pedagogerna spelar upp för barnen och vilken genre de tror barnen föredrar är i stort sett samma. I resultatet visades det att det skiljer sig åt vid vilka aktiviteter digital bakgrundsmusik spelades.

Den här studien handlar om barns möjlighet till inflytande i förskolans verksamhet. Studien tar upp hur förskollärare upplever sitt arbete med barns inflytande och vilka faktorer som kan ha påverkan på arbetet. Genom tidigare erfarenheter i förskolans verksamhet har intresset av barns inflytande uppkommit då det kan upplevas som ett relativt entydigt begrepp som är svårtolkat.Syftet med den här studien är att ta reda på hur några förskollärare resonerar kring barns inflytande i förskolan. I den här studien har det använts intervju som redskap för att få reda på hur förskollärare resonerar kring barns inflytande. Åtta förskollärare intervjuades på fyra olika förskolor där alla respondenterna är utbildade förskollärare.Resultatet i vår studie visade att arbetet med barns inflytande är relativt svårt eftersom det inte är ett konkret material att arbeta med. Det belystes att det fanns olika faktorer som påverkade förskollärarnas arbete med att möjliggöra barns inflytande i verksamheten. Förskollärarnas förhållningssätt visade sig vara en faktor som antingen möjliggör eller begränsar barns inflytande i verksamheten. Förhållningssättet påverkades av vilken barnsyn förskolläraren har vilket därför lyfts fram som en viktig aspekt att belysa. I resultatet framkom även att förskollärare gärna hamnar i diskussioner kring om barn ska få bestämma i verksamheten eller om de ska ges möjlighet att påverka genom att få uttrycka sina åsikter och tankar.

I dagens förskola och även i vår utbildning talas det mycket om barns inflytande men sällan i relation till utevistelsen. Utevistelsen är ett av de moment under dagen vi anser barnen har lite inflytande över. Pedagogerna styr över när och vilka som går ut och vi vill ta reda på hur pedagoger tänker kring barnens inflytande över sin utevistelse. Vårt syfte är att undersöka vad det är som påverkar om barnen får inflytande eller inte över sin utevistelse i förskolan. Vi vill få pedagogernas beskrivningar av vilka möjligheter de anser de har att ge barnen inflytande och även vilka faktorer det finns som påverkar detta.Studien har genomförts utifrån en kvalitativ metod där vi använt oss av intervjuer, där vi intervjuat totalt sex stycken förskollärare på två olika förskolor i västra Sverige. Tillsammans med forskning som berör inflytande och barns utevistelse har vi använt oss av Jürgen Habermas kommunikativa handlingsteori när vi analyserat och diskuterat resultatet.Utifrån pedagogernas svar från intervjuerna har vi sammanställt ett resultat där vi kan se hur pedagogerna resonerar kring barns inflytande i förskolan. Det blev tydligt att begreppet barns inflytande ofta likställs med barns delaktighet, därav presenterar vi delaktighet i bakgrunden samt i resultatet. Resultatet vi kommer presentera visar på att det finns flera olika faktorer som påverkar pedagogernas möjlighet att ge barnen inflytande över utevistelsen. Orsaker som beskrevs där barnen fick mindre inflytande var bland annat svårigheter i organisationen samt pedagogernas oro över att släppa på kontrollen. Tillfällen då barnen kunde få mer inflytande var när barn och pedagog kommunicerade på lika villkor.Något som vi funnit intressant med studien är att samtliga pedagoger vi intervjuat upplever att de i utomhusmiljön tar sig en roll som övervakare, oftare än vad de interagerar med barnen. I samband med detta upplever pedagogerna att barnen utomhus har mer inflytande därför att pedagogerna inte går in och styr barnen i deras lekar.

SammanfattningBegreppet ”det kompetenta barnet” är vanligt förekommande inom svensk förskola och detta uttryck utgår från vad pedagogerna har för syn på barn i dagens förskola. Pedagogerna har en viktig roll i att lyfta fram barnens kompetenser och i att förstå barnens perspektiv, vilket påvisas både i förskolans styrdokument och i aktuell forskning. Utifrån synen på ”det kompetenta barnet” ska barns möjligheter till inflytande stärkas i den dagliga verksamheten, för att höja den pedagogiska kvalitén i förskolan. Tidigare och aktuell forskning visar att det finns både möjligheter och svårigheter med barns inflytande, vilket medför att pedagogerna kontinuerligt behöver diskutera och reflektera över sitt förhållningssätt och sin barnsyn.SyfteSyftet med studien är att undersöka barns inflytande i förskolan och ta reda på vilken syn barn och pedagoger har på det kompetenta barnet i frågan om barns möjligheter att utöva inflytande i förskolan.MetodVi har använt oss av en kvalitativ metod med intervju som redskap. Vi har intervjuat två pedagoger och utfört en gruppintervju med barn. Vid intervjuerna använde vi oss av halvstrukturerade frågor, där frågorna vidareutvecklades efter individens svar.ResultatResultatdelen visar att pedagogernas förhållningssätt är grunden till vilka möjligheter barnen har till inflytande över verksamheten. De intervjuade pedagogerna som deltog i vår studie menar att barn kan mer än vad pedagogerna tror och att det är viktigt att tro på ”det kompetenta barnet”. Resultatet visar att barnen delvis var medvetna om sitt inflytande och pedagogerna lyfter fram vikten av synliggöra deras inflytande och hjälpa barnen att sätta ord på sina tankar och idéer. Pedagogerna betonar att ta vara på de vardagliga samtalen med barnen för att kunna utmana och utveckla verksamheten och dess miljö.

I denna studie behandlas barns inflytande i relation till arbetslags arbetssätt på två förskolor. Studien fokuserar främst på de olika arbetslagens arbete med barns inflytande i förskolan för att därefter urskilja eventuella skillnader och likheter samt hinder och möjligheter i arbetslags vardagsarbete med barns inflytande. Intresset för barns inflytande uppkom i samband med tidigare erfarenheter som påvisar skillnader i arbetslags olika arbetssätt. Av den anledningen fann vi området intressant att undersöka vidare.Studiens syfte är att undersöka hur arbetslag från två förskolor resonerar kring sitt arbete med barns inflytande. Metoden som använts för att besvara studiens syfte är strukturerade kvalitativa intervjuer och har genomförts enskilt med åtta verksamma pedagoger.Studiens resultat visar att det finns både likheter och skillnader mellan förskolors arbete med barns inflytande, vilka är beroende av olika hinder och möjligheter som arbetslagen ges. Den största skillnaden som framkommer i studiens resultat är hur de olika arbetslagen tillvaratar barns inflytande i de olika moment som finns i förskolan. Den ena förskolans arbetslag menar att barns inflytande främst tillvaratas i bestämda aktiviteter och hämmas i rutinsituationer medan den andra förskolan förklarar motsatsen. Studiens resultat visar även att pedagogers olika barnsyn och förhållningssätt samt organisatoriska förutsättningar påverkar arbetet med barns inflytande.

Pedagogisk dokumentation har under senare år blivit ett populärt arbetsverktyg i förskolan. Med fokus på att dokumentera barnen och verksamheten krävs det också att pedagogerna inom förskolan kritiskt reflekterar över sitt förhållningssätt. Det vill säga gällande barnens inflytande, integritet och pedagogernas makt inom den pedagogiska dokumentationen. Syfte Syftet med vår studie är att ta del av pedagogernas resonemang kring barnens inflytande i den pedagogiska dokumentationen i förskolan Metod Metoden som vi valde är en kvalitativ studie där fokusgruppsamtal användes som redskap. Två fokusgruppssamtal med sammanlagt åtta pedagoger genomfördes. Samtalen utgick från några få öppna frågor. Resultat Resultatet tyder på att pedagogerna upplever både möjligheter och svårigheter i arbetet med pedagogisk dokumentation utifrån förskolans läroplan. Resultatet visar även att pedagogerna är medvetna om att de måste ge barnen inflytande i deras egen dokumentation men också svårigheten med att hantera barnens integritet och makten pedagogerna besitter när dokumentationen genomförs.