Search

Högskolan i Halmstad har på uppdrag av Region Halland utvärderat den regionala stödstrukturen för samverkan mellan kommunerna och Region Halland i länet. Utvärderingens huvudsyfte har varit att undersöka vilka erfarenheter ett urval av aktörer som arbetar inom stödstrukturen har av denna och vilka synpunkter de har på hur stödstrukturen fungerar. Ett annat syfte var att få underlag för lägesrapportering till SKL samt underlag för fortsatt utveckling och revidering av den regionala stödstrukturen. För att belysa innehållet i den samverkan som sker har man från strategisk nivå i den regionala stödstrukturen valt att till utvärderingen foga ett antal dokument om olika programområdens arbete (se bilagor). Utvärderingen bygger på genomgång av dokument om stödstrukturen och intervjuer med personer på dess olika nivåer. Intervjuer är genomförda med sammanlagt 28 personer från samtliga nivåer inom stödstrukturen: från arbetsgrupper och nätverk intervjuades 5 personer, på taktisk nivå intervjuades 13 personer, på strategisk nivå 8 personer samt från chefsgrupp Halland 2 personer. Av intervjuerna framgår att det finns bred uppslutning på alla nivåer bakom etableringen av den regionala stödstrukturen. Det förefaller som om strukturen med framgång har implementerats i hela organisationen, vilket är ett förhållande som tidigare forskning visat vara betydelsefull för att samverkan och samarbetet ska utvecklas positivt. Det bör dock framhållas att uppslutningen kring den regionala stödstrukturen utgår från hur denna är tänkt att fungera och inte från hur den för närvarande i alla delar faktiskt fungerar. Den positiva inställningen till den regionala stödstrukturen innebär inte att det saknas kritiska synpunkter. De som för fram kritik betonar dock att de, jämfört med tidigare, ser etableringen av den regionala stödstrukturen som en förbättring av samverkan och som lovande inför framtiden. Med tanke på att den regionala stödstrukturen befinner sig i ett uppbyggnadsskede framstår de

Högskolan i Halmstad har på uppdrag av Region Halland utvärderat den regionala stödstrukturen för samverkan mellan kommunerna och Region Halland i länet. Utvärderingens huvudsyfte har varit att undersöka vilka erfarenheter ett urval av aktörer som arbetar inom stödstrukturen har av denna och vilka synpunkter de har på hur stödstrukturen fungerar. Ett annat syfte var att få underlag för lägesrapportering till SKL samt underlag för fortsatt utveckling och revidering av den regionala stödstrukturen. För att belysa innehållet i den samverkan som sker har man från strategisk nivå i den regionala stödstrukturen valt att till utvärderingen foga ett antal dokument om olika programområdens arbete (se bilagor). Utvärderingen bygger på genomgång av dokument om stödstrukturen och intervjuer med personer på dess olika nivåer. Intervjuer är genomförda med sammanlagt 28 personer från samtliga nivåer inom stödstrukturen: från arbetsgrupper och nätverk intervjuades 5 personer, på taktisk nivå intervjuades 13 personer, på strategisk nivå 8 personer samt från chefsgrupp Halland 2 personer. Av intervjuerna framgår att det finns bred uppslutning på alla nivåer bakom etableringen av den regionala stödstrukturen. Det förefaller som om strukturen med framgång har implementerats i hela organisationen, vilket är ett förhållande som tidigare forskning visat vara betydelsefull för att samverkan och samarbetet ska utvecklas positivt. Det bör dock framhållas att uppslutningen kring den regionala stödstrukturen utgår från hur denna är tänkt att fungera och inte från hur den för närvarande i alla delar faktiskt fungerar. Den positiva inställningen till den regionala stödstrukturen innebär inte att det saknas kritiska synpunkter. De som för fram kritik betonar dock att de, jämfört med tidigare, ser etableringen av den regionala stödstrukturen som en förbättring av samverkan och som lovande inför framtiden. Med tanke på att den regionala stödstrukturen befinner sig i ett uppbyggnadsskede framstår de

Högskolan i Halmstad har på uppdrag av Region Halland utvärderat den regionala stödstrukturen för samverkan mellan kommunerna och Region Halland i länet. Utvärderingens huvudsyfte har varit att undersöka vilka erfarenheter ett urval av aktörer som arbetar inom stödstrukturen har av denna och vilka synpunkter de har på hur stödstrukturen fungerar. Ett annat syfte var att få underlag för lägesrapportering till SKL samt underlag för fortsatt utveckling och revidering av den regionala stödstrukturen. För att belysa innehållet i den samverkan som sker har man från strategisk nivå i den regionala stödstrukturen valt att till utvärderingen foga ett antal dokument om olika programområdens arbete (se bilagor). Utvärderingen bygger på genomgång av dokument om stödstrukturen och intervjuer med personer på dess olika nivåer. Intervjuer är genomförda med sammanlagt 28 personer från samtliga nivåer inom stödstrukturen: från arbetsgrupper och nätverk intervjuades 5 personer, på taktisk nivå intervjuades 13 personer, på strategisk nivå 8 personer samt från chefsgrupp Halland 2 personer. Av intervjuerna framgår att det finns bred uppslutning på alla nivåer bakom etableringen av den regionala stödstrukturen. Det förefaller som om strukturen med framgång har implementerats i hela organisationen, vilket är ett förhållande som tidigare forskning visat vara betydelsefull för att samverkan och samarbetet ska utvecklas positivt. Det bör dock framhållas att uppslutningen kring den regionala stödstrukturen utgår från hur denna är tänkt att fungera och inte från hur den för närvarande i alla delar faktiskt fungerar. Den positiva inställningen till den regionala stödstrukturen innebär inte att det saknas kritiska synpunkter. De som för fram kritik betonar dock att de, jämfört med tidigare, ser etableringen av den regionala stödstrukturen som en förbättring av samverkan och som lovande inför framtiden. Med tanke på att den regionala stödstrukturen befinner sig i ett uppbyggnadsskede framstår de

Högskolan i Halmstad har på uppdrag av Region Halland utvärderat den regionala stödstrukturen för samverkan mellan kommunerna och Region Halland i länet. Utvärderingens huvudsyfte har varit att undersöka vilka erfarenheter ett urval av aktörer som arbetar inom stödstrukturen har av denna och vilka synpunkter de har på hur stödstrukturen fungerar. Ett annat syfte var att få underlag för lägesrapportering till SKL samt underlag för fortsatt utveckling och revidering av den regionala stödstrukturen. För att belysa innehållet i den samverkan som sker har man från strategisk nivå i den regionala stödstrukturen valt att till utvärderingen foga ett antal dokument om olika programområdens arbete (se bilagor). Utvärderingen bygger på genomgång av dokument om stödstrukturen och intervjuer med personer på dess olika nivåer. Intervjuer är genomförda med sammanlagt 28 personer från samtliga nivåer inom stödstrukturen: från arbetsgrupper och nätverk intervjuades 5 personer, på taktisk nivå intervjuades 13 personer, på strategisk nivå 8 personer samt från chefsgrupp Halland 2 personer. Av intervjuerna framgår att det finns bred uppslutning på alla nivåer bakom etableringen av den regionala stödstrukturen. Det förefaller som om strukturen med framgång har implementerats i hela organisationen, vilket är ett förhållande som tidigare forskning visat vara betydelsefull för att samverkan och samarbetet ska utvecklas positivt. Det bör dock framhållas att uppslutningen kring den regionala stödstrukturen utgår från hur denna är tänkt att fungera och inte från hur den för närvarande i alla delar faktiskt fungerar. Den positiva inställningen till den regionala stödstrukturen innebär inte att det saknas kritiska synpunkter. De som för fram kritik betonar dock att de, jämfört med tidigare, ser etableringen av den regionala stödstrukturen som en förbättring av samverkan och som lovande inför framtiden. Med tanke på att den regionala stödstrukturen befinner sig i ett uppbyggnadsskede framstår de

Högskolan i Halmstad har på uppdrag av Region Halland utvärderat den regionala stödstrukturen för samverkan mellan kommunerna och Region Halland i länet. Utvärderingens huvudsyfte har varit att undersöka vilka erfarenheter ett urval av aktörer som arbetar inom stödstrukturen har av denna och vilka synpunkter de har på hur stödstrukturen fungerar. Ett annat syfte var att få underlag för lägesrapportering till SKL samt underlag för fortsatt utveckling och revidering av den regionala stödstrukturen. För att belysa innehållet i den samverkan som sker har man från strategisk nivå i den regionala stödstrukturen valt att till utvärderingen foga ett antal dokument om olika programområdens arbete (se bilagor). Utvärderingen bygger på genomgång av dokument om stödstrukturen och intervjuer med personer på dess olika nivåer. Intervjuer är genomförda med sammanlagt 28 personer från samtliga nivåer inom stödstrukturen: från arbetsgrupper och nätverk intervjuades 5 personer, på taktisk nivå intervjuades 13 personer, på strategisk nivå 8 personer samt från chefsgrupp Halland 2 personer. Av intervjuerna framgår att det finns bred uppslutning på alla nivåer bakom etableringen av den regionala stödstrukturen. Det förefaller som om strukturen med framgång har implementerats i hela organisationen, vilket är ett förhållande som tidigare forskning visat vara betydelsefull för att samverkan och samarbetet ska utvecklas positivt. Det bör dock framhållas att uppslutningen kring den regionala stödstrukturen utgår från hur denna är tänkt att fungera och inte från hur den för närvarande i alla delar faktiskt fungerar. Den positiva inställningen till den regionala stödstrukturen innebär inte att det saknas kritiska synpunkter. De som för fram kritik betonar dock att de, jämfört med tidigare, ser etableringen av den regionala stödstrukturen som en förbättring av samverkan och som lovande inför framtiden. Med tanke på att den regionala stödstrukturen befinner sig i ett uppbyggnadsskede framstår de

Högskolan i Halmstad har på uppdrag av Region Halland utvärderat den regionala stödstrukturen för samverkan mellan kommunerna och Region Halland i länet. Utvärderingens huvudsyfte har varit att undersöka vilka erfarenheter ett urval av aktörer som arbetar inom stödstrukturen har av denna och vilka synpunkter de har på hur stödstrukturen fungerar. Ett annat syfte var att få underlag för lägesrapportering till SKL samt underlag för fortsatt utveckling och revidering av den regionala stödstrukturen. För att belysa innehållet i den samverkan som sker har man från strategisk nivå i den regionala stödstrukturen valt att till utvärderingen foga ett antal dokument om olika programområdens arbete (se bilagor). Utvärderingen bygger på genomgång av dokument om stödstrukturen och intervjuer med personer på dess olika nivåer. Intervjuer är genomförda med sammanlagt 28 personer från samtliga nivåer inom stödstrukturen: från arbetsgrupper och nätverk intervjuades 5 personer, på taktisk nivå intervjuades 13 personer, på strategisk nivå 8 personer samt från chefsgrupp Halland 2 personer. Av intervjuerna framgår att det finns bred uppslutning på alla nivåer bakom etableringen av den regionala stödstrukturen. Det förefaller som om strukturen med framgång har implementerats i hela organisationen, vilket är ett förhållande som tidigare forskning visat vara betydelsefull för att samverkan och samarbetet ska utvecklas positivt. Det bör dock framhållas att uppslutningen kring den regionala stödstrukturen utgår från hur denna är tänkt att fungera och inte från hur den för närvarande i alla delar faktiskt fungerar. Den positiva inställningen till den regionala stödstrukturen innebär inte att det saknas kritiska synpunkter. De som för fram kritik betonar dock att de, jämfört med tidigare, ser etableringen av den regionala stödstrukturen som en förbättring av samverkan och som lovande inför framtiden. Med tanke på att den regionala stödstrukturen befinner sig i ett uppbyggnadsskede framstår de

Högskolan i Halmstad har på uppdrag av Halmstad kommun undersökt levnadsvillkoren för barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning och autism samt vuxna med förvärvad hjärnskada. Genom enkätstudier, en enkät som vänder sig till föräldrar till barn och ungdomar och en som riktar sig till vuxna, har en bild av livssituationen inom olika områden för dessa grupper tagits fram. I studien jämförs resultaten i viss utsträckning med levnadsvillkor för befolkningen i övrigt. Framförallt ställs resultaten i relation till motsvarande undersökningar för samma grupp från år 1991 respektive år 1995.

Högskolan i Halmstad har på uppdrag av Halmstad kommun undersökt levnadsvillkoren för barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning och autism samt vuxna med förvärvad hjärnskada. Genom enkätstudier, en enkät som vänder sig till föräldrar till barn och ungdomar och en som riktar sig till vuxna, har en bild av livssituationen inom olika områden för dessa grupper tagits fram. I studien jämförs resultaten i viss utsträckning med levnadsvillkor för befolkningen i övrigt. Framförallt ställs resultaten i relation till motsvarande undersökningar för samma grupp från år 1991 respektive år 1995.

Högskolan i Halmstad har på uppdrag av Halmstad kommun undersökt levnadsvillkoren för barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning och autism samt vuxna med förvärvad hjärnskada. Genom enkätstudier, en enkät som vänder sig till föräldrar till barn och ungdomar och en som riktar sig till vuxna, har en bild av livssituationen inom olika områden för dessa grupper tagits fram. I studien jämförs resultaten i viss utsträckning med levnadsvillkor för befolkningen i övrigt. Framförallt ställs resultaten i relation till motsvarande undersökningar för samma grupp från år 1991 respektive år 1995.

Högskolan i Halmstad har på uppdrag av Halmstad kommun undersökt levnadsvillkoren för barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning och autism samt vuxna med förvärvad hjärnskada. Genom enkätstudier, en enkät som vänder sig till föräldrar till barn och ungdomar och en som riktar sig till vuxna, har en bild av livssituationen inom olika områden för dessa grupper tagits fram. I studien jämförs resultaten i viss utsträckning med levnadsvillkor för befolkningen i övrigt. Framförallt ställs resultaten i relation till motsvarande undersökningar för samma grupp från år 1991 respektive år 1995.

Högskolan i Halmstad har på uppdrag av Halmstad kommun undersökt levnadsvillkoren för barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning och autism samt vuxna med förvärvad hjärnskada. Genom enkätstudier, en enkät som vänder sig till föräldrar till barn och ungdomar och en som riktar sig till vuxna, har en bild av livssituationen inom olika områden för dessa grupper tagits fram. I studien jämförs resultaten i viss utsträckning med levnadsvillkor för befolkningen i övrigt. Framförallt ställs resultaten i relation till motsvarande undersökningar för samma grupp från år 1991 respektive år 1995.

Högskolan i Halmstad har på uppdrag av Halmstad kommun undersökt levnadsvillkoren för barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning och autism samt vuxna med förvärvad hjärnskada. Genom enkätstudier, en enkät som vänder sig till föräldrar till barn och ungdomar och en som riktar sig till vuxna, har en bild av livssituationen inom olika områden för dessa grupper tagits fram. I studien jämförs resultaten i viss utsträckning med levnadsvillkor för befolkningen i övrigt. Framförallt ställs resultaten i relation till motsvarande undersökningar för samma grupp från år 1991 respektive år 1995.

Marie-Lousies arbete med att försöka analysera förutsättningarna för och etableringen av det relativa handikappbegreppet handlar om frågor som när begreppet lanserades, varför det etablerades och hur den processen såg ut? I den analysen framträder några betydelsefulla faktorer. Det handlar om att välfärdsstatens utveckling och de ekonomiska förutsättningarna för att kunna och vilja rikta intresse och resurser mot de handikappade, en av samhällets mest utsatta grupper. Det handlar om en samhällsradikalitet som också får utrymme i handikapprörelsen, främst i Anti-handikapprörelsen. Ytterligare faktorer är inspiration från den internationella utvecklingen på området och forskningens bidrag. Förutom dessa vill vi också peka på betydelsen av enskilda personers kamp. Ett sätt att förstå utvecklingen och etableringen av det relativa handikappbegreppet är att ta sin utgångspunkt i enskilda funktionshindrades erfarenheter och vilja att leva ett normalt liv. Funktionshindrade och deras anhöriga som utifrån vardagserfarenheter kämpat för bättre levnadsvillkor, delaktighet och behovsanpassat stöd. Deras möte med ett medicinskt dominerat samhälle, som såg handikapp som personlig brist, väckte kamp för förändring. Denna kamp i vardagen uppmärksammas så småningom och resulterar efter ett tag i ett nytt handikappbegrepp. Under tiden begreppet etableras sker förändringar i verkligheten. Jämför med utveckling av ideologi som tar avstamp i en verklighet som förändrats när ideologin utvecklats. En fråga man slutligen kan ställa är i vad mån det individuella, medicinska synsättet kommer, i takt med den genetiskt-biologiska vetenskapens framsteg, att återta sin position till den ställning den fullständigt dominerande som den hade vid denna rapports början? Det finns en del tecken på det i slutet av 2000-talets första decennium.

Marie-Lousies arbete med att försöka analysera förutsättningarna för och etableringen av det relativa handikappbegreppet handlar om frågor som när begreppet lanserades, varför det etablerades och hur den processen såg ut? I den analysen framträder några betydelsefulla faktorer. Det handlar om att välfärdsstatens utveckling och de ekonomiska förutsättningarna för att kunna och vilja rikta intresse och resurser mot de handikappade, en av samhällets mest utsatta grupper. Det handlar om en samhällsradikalitet som också får utrymme i handikapprörelsen, främst i Anti-handikapprörelsen. Ytterligare faktorer är inspiration från den internationella utvecklingen på området och forskningens bidrag. Förutom dessa vill vi också peka på betydelsen av enskilda personers kamp. Ett sätt att förstå utvecklingen och etableringen av det relativa handikappbegreppet är att ta sin utgångspunkt i enskilda funktionshindrades erfarenheter och vilja att leva ett normalt liv. Funktionshindrade och deras anhöriga som utifrån vardagserfarenheter kämpat för bättre levnadsvillkor, delaktighet och behovsanpassat stöd. Deras möte med ett medicinskt dominerat samhälle, som såg handikapp som personlig brist, väckte kamp för förändring. Denna kamp i vardagen uppmärksammas så småningom och resulterar efter ett tag i ett nytt handikappbegrepp. Under tiden begreppet etableras sker förändringar i verkligheten. Jämför med utveckling av ideologi som tar avstamp i en verklighet som förändrats när ideologin utvecklats. En fråga man slutligen kan ställa är i vad mån det individuella, medicinska synsättet kommer, i takt med den genetiskt-biologiska vetenskapens framsteg, att återta sin position till den ställning den fullständigt dominerande som den hade vid denna rapports början? Det finns en del tecken på det i slutet av 2000-talets första decennium.

Marie-Lousies arbete med att försöka analysera förutsättningarna för och etableringen av det relativa handikappbegreppet handlar om frågor som när begreppet lanserades, varför det etablerades och hur den processen såg ut? I den analysen framträder några betydelsefulla faktorer. Det handlar om att välfärdsstatens utveckling och de ekonomiska förutsättningarna för att kunna och vilja rikta intresse och resurser mot de handikappade, en av samhällets mest utsatta grupper. Det handlar om en samhällsradikalitet som också får utrymme i handikapprörelsen, främst i Anti-handikapprörelsen. Ytterligare faktorer är inspiration från den internationella utvecklingen på området och forskningens bidrag. Förutom dessa vill vi också peka på betydelsen av enskilda personers kamp. Ett sätt att förstå utvecklingen och etableringen av det relativa handikappbegreppet är att ta sin utgångspunkt i enskilda funktionshindrades erfarenheter och vilja att leva ett normalt liv. Funktionshindrade och deras anhöriga som utifrån vardagserfarenheter kämpat för bättre levnadsvillkor, delaktighet och behovsanpassat stöd. Deras möte med ett medicinskt dominerat samhälle, som såg handikapp som personlig brist, väckte kamp för förändring. Denna kamp i vardagen uppmärksammas så småningom och resulterar efter ett tag i ett nytt handikappbegrepp. Under tiden begreppet etableras sker förändringar i verkligheten. Jämför med utveckling av ideologi som tar avstamp i en verklighet som förändrats när ideologin utvecklats. En fråga man slutligen kan ställa är i vad mån det individuella, medicinska synsättet kommer, i takt med den genetiskt-biologiska vetenskapens framsteg, att återta sin position till den ställning den fullständigt dominerande som den hade vid denna rapports början? Det finns en del tecken på det i slutet av 2000-talets första decennium.

Marie-Lousies arbete med att försöka analysera förutsättningarna för och etableringen av det relativa handikappbegreppet handlar om frågor som när begreppet lanserades, varför det etablerades och hur den processen såg ut? I den analysen framträder några betydelsefulla faktorer. Det handlar om att välfärdsstatens utveckling och de ekonomiska förutsättningarna för att kunna och vilja rikta intresse och resurser mot de handikappade, en av samhällets mest utsatta grupper. Det handlar om en samhällsradikalitet som också får utrymme i handikapprörelsen, främst i Anti-handikapprörelsen. Ytterligare faktorer är inspiration från den internationella utvecklingen på området och forskningens bidrag. Förutom dessa vill vi också peka på betydelsen av enskilda personers kamp. Ett sätt att förstå utvecklingen och etableringen av det relativa handikappbegreppet är att ta sin utgångspunkt i enskilda funktionshindrades erfarenheter och vilja att leva ett normalt liv. Funktionshindrade och deras anhöriga som utifrån vardagserfarenheter kämpat för bättre levnadsvillkor, delaktighet och behovsanpassat stöd. Deras möte med ett medicinskt dominerat samhälle, som såg handikapp som personlig brist, väckte kamp för förändring. Denna kamp i vardagen uppmärksammas så småningom och resulterar efter ett tag i ett nytt handikappbegrepp. Under tiden begreppet etableras sker förändringar i verkligheten. Jämför med utveckling av ideologi som tar avstamp i en verklighet som förändrats när ideologin utvecklats. En fråga man slutligen kan ställa är i vad mån det individuella, medicinska synsättet kommer, i takt med den genetiskt-biologiska vetenskapens framsteg, att återta sin position till den ställning den fullständigt dominerande som den hade vid denna rapports början? Det finns en del tecken på det i slutet av 2000-talets första decennium.

Marie-Lousies arbete med att försöka analysera förutsättningarna för och etableringen av det relativa handikappbegreppet handlar om frågor som när begreppet lanserades, varför det etablerades och hur den processen såg ut? I den analysen framträder några betydelsefulla faktorer. Det handlar om att välfärdsstatens utveckling och de ekonomiska förutsättningarna för att kunna och vilja rikta intresse och resurser mot de handikappade, en av samhällets mest utsatta grupper. Det handlar om en samhällsradikalitet som också får utrymme i handikapprörelsen, främst i Anti-handikapprörelsen. Ytterligare faktorer är inspiration från den internationella utvecklingen på området och forskningens bidrag. Förutom dessa vill vi också peka på betydelsen av enskilda personers kamp. Ett sätt att förstå utvecklingen och etableringen av det relativa handikappbegreppet är att ta sin utgångspunkt i enskilda funktionshindrades erfarenheter och vilja att leva ett normalt liv. Funktionshindrade och deras anhöriga som utifrån vardagserfarenheter kämpat för bättre levnadsvillkor, delaktighet och behovsanpassat stöd. Deras möte med ett medicinskt dominerat samhälle, som såg handikapp som personlig brist, väckte kamp för förändring. Denna kamp i vardagen uppmärksammas så småningom och resulterar efter ett tag i ett nytt handikappbegrepp. Under tiden begreppet etableras sker förändringar i verkligheten. Jämför med utveckling av ideologi som tar avstamp i en verklighet som förändrats när ideologin utvecklats. En fråga man slutligen kan ställa är i vad mån det individuella, medicinska synsättet kommer, i takt med den genetiskt-biologiska vetenskapens framsteg, att återta sin position till den ställning den fullständigt dominerande som den hade vid denna rapports början? Det finns en del tecken på det i slutet av 2000-talets första decennium.

Marie-Lousies arbete med att försöka analysera förutsättningarna för och etableringen av det relativa handikappbegreppet handlar om frågor som när begreppet lanserades, varför det etablerades och hur den processen såg ut? I den analysen framträder några betydelsefulla faktorer. Det handlar om att välfärdsstatens utveckling och de ekonomiska förutsättningarna för att kunna och vilja rikta intresse och resurser mot de handikappade, en av samhällets mest utsatta grupper. Det handlar om en samhällsradikalitet som också får utrymme i handikapprörelsen, främst i Anti-handikapprörelsen. Ytterligare faktorer är inspiration från den internationella utvecklingen på området och forskningens bidrag. Förutom dessa vill vi också peka på betydelsen av enskilda personers kamp. Ett sätt att förstå utvecklingen och etableringen av det relativa handikappbegreppet är att ta sin utgångspunkt i enskilda funktionshindrades erfarenheter och vilja att leva ett normalt liv. Funktionshindrade och deras anhöriga som utifrån vardagserfarenheter kämpat för bättre levnadsvillkor, delaktighet och behovsanpassat stöd. Deras möte med ett medicinskt dominerat samhälle, som såg handikapp som personlig brist, väckte kamp för förändring. Denna kamp i vardagen uppmärksammas så småningom och resulterar efter ett tag i ett nytt handikappbegrepp. Under tiden begreppet etableras sker förändringar i verkligheten. Jämför med utveckling av ideologi som tar avstamp i en verklighet som förändrats när ideologin utvecklats. En fråga man slutligen kan ställa är i vad mån det individuella, medicinska synsättet kommer, i takt med den genetiskt-biologiska vetenskapens framsteg, att återta sin position till den ställning den fullständigt dominerande som den hade vid denna rapports början? Det finns en del tecken på det i slutet av 2000-talets första decennium.

De allra flesta eleverna med särskoletillhörighet frå sin undervisning i särskolans egna klasser men en betydande andel, drygt 20 % av grundsärskolans elever, är placerade i grundskolan och får sin undervisning där. I många kommer ökar andelen grundskoleplacerade elever som är mottagna i särskolan, men kunskapen om hur denna undervisningsform fungerar är bristfällig. Syftet är att nå en ökad förståelse för och kunskap om hur elever tillhörande särskolan, som helt eller delvis är placerade i grundskolan, upplever sin vardag i skolan. Rapportens empiri består av fem fallstudier av elever mottagna i särskolan i högstadieålder som får sin undervisning i grundskoleklass. I denna studie ligger fokus på elevernas egna upplevelser och erfarenheter av skolvaradagen. Utifrån det empiriska underlaget har fyra relativt olika sätt att organisera undervisningen på kunnat urskiljas.

De allra flesta eleverna med särskoletillhörighet frå sin undervisning i särskolans egna klasser men en betydande andel, drygt 20 % av grundsärskolans elever, är placerade i grundskolan och får sin undervisning där. I många kommer ökar andelen grundskoleplacerade elever som är mottagna i särskolan, men kunskapen om hur denna undervisningsform fungerar är bristfällig. Syftet är att nå en ökad förståelse för och kunskap om hur elever tillhörande särskolan, som helt eller delvis är placerade i grundskolan, upplever sin vardag i skolan. Rapportens empiri består av fem fallstudier av elever mottagna i särskolan i högstadieålder som får sin undervisning i grundskoleklass. I denna studie ligger fokus på elevernas egna upplevelser och erfarenheter av skolvaradagen. Utifrån det empiriska underlaget har fyra relativt olika sätt att organisera undervisningen på kunnat urskiljas.

De allra flesta eleverna med särskoletillhörighet frå sin undervisning i särskolans egna klasser men en betydande andel, drygt 20 % av grundsärskolans elever, är placerade i grundskolan och får sin undervisning där. I många kommer ökar andelen grundskoleplacerade elever som är mottagna i särskolan, men kunskapen om hur denna undervisningsform fungerar är bristfällig. Syftet är att nå en ökad förståelse för och kunskap om hur elever tillhörande särskolan, som helt eller delvis är placerade i grundskolan, upplever sin vardag i skolan. Rapportens empiri består av fem fallstudier av elever mottagna i särskolan i högstadieålder som får sin undervisning i grundskoleklass. I denna studie ligger fokus på elevernas egna upplevelser och erfarenheter av skolvaradagen. Utifrån det empiriska underlaget har fyra relativt olika sätt att organisera undervisningen på kunnat urskiljas.

De allra flesta eleverna med särskoletillhörighet frå sin undervisning i särskolans egna klasser men en betydande andel, drygt 20 % av grundsärskolans elever, är placerade i grundskolan och får sin undervisning där. I många kommer ökar andelen grundskoleplacerade elever som är mottagna i särskolan, men kunskapen om hur denna undervisningsform fungerar är bristfällig. Syftet är att nå en ökad förståelse för och kunskap om hur elever tillhörande särskolan, som helt eller delvis är placerade i grundskolan, upplever sin vardag i skolan. Rapportens empiri består av fem fallstudier av elever mottagna i särskolan i högstadieålder som får sin undervisning i grundskoleklass. I denna studie ligger fokus på elevernas egna upplevelser och erfarenheter av skolvaradagen. Utifrån det empiriska underlaget har fyra relativt olika sätt att organisera undervisningen på kunnat urskiljas.

De allra flesta eleverna med särskoletillhörighet frå sin undervisning i särskolans egna klasser men en betydande andel, drygt 20 % av grundsärskolans elever, är placerade i grundskolan och får sin undervisning där. I många kommer ökar andelen grundskoleplacerade elever som är mottagna i särskolan, men kunskapen om hur denna undervisningsform fungerar är bristfällig. Syftet är att nå en ökad förståelse för och kunskap om hur elever tillhörande särskolan, som helt eller delvis är placerade i grundskolan, upplever sin vardag i skolan. Rapportens empiri består av fem fallstudier av elever mottagna i särskolan i högstadieålder som får sin undervisning i grundskoleklass. I denna studie ligger fokus på elevernas egna upplevelser och erfarenheter av skolvaradagen. Utifrån det empiriska underlaget har fyra relativt olika sätt att organisera undervisningen på kunnat urskiljas.

De allra flesta eleverna med särskoletillhörighet frå sin undervisning i särskolans egna klasser men en betydande andel, drygt 20 % av grundsärskolans elever, är placerade i grundskolan och får sin undervisning där. I många kommer ökar andelen grundskoleplacerade elever som är mottagna i särskolan, men kunskapen om hur denna undervisningsform fungerar är bristfällig. Syftet är att nå en ökad förståelse för och kunskap om hur elever tillhörande särskolan, som helt eller delvis är placerade i grundskolan, upplever sin vardag i skolan. Rapportens empiri består av fem fallstudier av elever mottagna i särskolan i högstadieålder som får sin undervisning i grundskoleklass. I denna studie ligger fokus på elevernas egna upplevelser och erfarenheter av skolvaradagen. Utifrån det empiriska underlaget har fyra relativt olika sätt att organisera undervisningen på kunnat urskiljas.

Under hösten 2006 har Högskolan i Halmstad, på uppdrag av Laholms kommun, genomfört en brukarundersökning bland de kommuninvånare som tar del av insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). De totalt 183 brukarna som oktober 2006 hade LSS-insatser har getts möjligheten att besvara en enkät som berör fler områden av den dagliga tillvaron i Laholms kommun. Undersökningen har både syftat till att ge en nulägesbeskrivning samt en bild av önskningar och farhågor inför framtiden med avseende på de verksamheter som bedrivs på LSS-området i kommunen. Den grundläggande och viktigaste poängen med undersökningen är att belysa brukarnas egna upplevelser, erfarenheter och önskningar. En version av enkäten skickades ut till barn och ungdomar under 21 år och en annan sändes till vuxna över 22 år. Huvudresultaten i undersökningen presenteras nedan. • Av de totalt 183 utskickade enkäterna inkom 117 svar, vilket ger en total svarsfrekvens på 64 %. • Av dem som besvarat enkäterna är 53,4 % kvinnor/flickor och 46,6 % män/pojkar. Vid en uppdelning mellan barn/ungdomar och vuxna ser könsfördelningen ut enligt följande: Barn/ungdom: Flickor: 43,3 %, Pojkar: 56,7 % Vuxna: Kvinnor: 57 %, Män 43 % • Respondenternas erfarenheter och upplevelser av innehållet och utformningen av de insatser som man tar del av är över lag positiva. Detsamma gäller den hjälp och det bemötande man fått från flera olika personalkategorier samt det allmänna stödet och servicen i kommunen. • Kritiken som framkommer i enkätsvaren gäller främst brister i olika former av information. Kritiken berör både den faktiska förekomsten av information i allmänhet samt innehållet och omfånget av densamma i synnerhet. Kritik framkom även kring de otillräckliga insatser som några ansåg sig ha samt om den avstannade utveckling och snålhet som vissa av respondenterna anser råda i kommunen. • Särskilt i enkätsvaren från barn och ungdomar tecknas en bild av en relativt utbredd ensamhetsprobl

Under hösten 2006 har Högskolan i Halmstad, på uppdrag av Laholms kommun, genomfört en brukarundersökning bland de kommuninvånare som tar del av insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). De totalt 183 brukarna som oktober 2006 hade LSS-insatser har getts möjligheten att besvara en enkät som berör fler områden av den dagliga tillvaron i Laholms kommun. Undersökningen har både syftat till att ge en nulägesbeskrivning samt en bild av önskningar och farhågor inför framtiden med avseende på de verksamheter som bedrivs på LSS-området i kommunen. Den grundläggande och viktigaste poängen med undersökningen är att belysa brukarnas egna upplevelser, erfarenheter och önskningar. En version av enkäten skickades ut till barn och ungdomar under 21 år och en annan sändes till vuxna över 22 år. Huvudresultaten i undersökningen presenteras nedan. • Av de totalt 183 utskickade enkäterna inkom 117 svar, vilket ger en total svarsfrekvens på 64 %. • Av dem som besvarat enkäterna är 53,4 % kvinnor/flickor och 46,6 % män/pojkar. Vid en uppdelning mellan barn/ungdomar och vuxna ser könsfördelningen ut enligt följande: Barn/ungdom: Flickor: 43,3 %, Pojkar: 56,7 % Vuxna: Kvinnor: 57 %, Män 43 % • Respondenternas erfarenheter och upplevelser av innehållet och utformningen av de insatser som man tar del av är över lag positiva. Detsamma gäller den hjälp och det bemötande man fått från flera olika personalkategorier samt det allmänna stödet och servicen i kommunen. • Kritiken som framkommer i enkätsvaren gäller främst brister i olika former av information. Kritiken berör både den faktiska förekomsten av information i allmänhet samt innehållet och omfånget av densamma i synnerhet. Kritik framkom även kring de otillräckliga insatser som några ansåg sig ha samt om den avstannade utveckling och snålhet som vissa av respondenterna anser råda i kommunen. • Särskilt i enkätsvaren från barn och ungdomar tecknas en bild av en relativt utbredd ensamhetsprobl

Under hösten 2006 har Högskolan i Halmstad, på uppdrag av Laholms kommun, genomfört en brukarundersökning bland de kommuninvånare som tar del av insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). De totalt 183 brukarna som oktober 2006 hade LSS-insatser har getts möjligheten att besvara en enkät som berör fler områden av den dagliga tillvaron i Laholms kommun. Undersökningen har både syftat till att ge en nulägesbeskrivning samt en bild av önskningar och farhågor inför framtiden med avseende på de verksamheter som bedrivs på LSS-området i kommunen. Den grundläggande och viktigaste poängen med undersökningen är att belysa brukarnas egna upplevelser, erfarenheter och önskningar. En version av enkäten skickades ut till barn och ungdomar under 21 år och en annan sändes till vuxna över 22 år. Huvudresultaten i undersökningen presenteras nedan. • Av de totalt 183 utskickade enkäterna inkom 117 svar, vilket ger en total svarsfrekvens på 64 %. • Av dem som besvarat enkäterna är 53,4 % kvinnor/flickor och 46,6 % män/pojkar. Vid en uppdelning mellan barn/ungdomar och vuxna ser könsfördelningen ut enligt följande: Barn/ungdom: Flickor: 43,3 %, Pojkar: 56,7 % Vuxna: Kvinnor: 57 %, Män 43 % • Respondenternas erfarenheter och upplevelser av innehållet och utformningen av de insatser som man tar del av är över lag positiva. Detsamma gäller den hjälp och det bemötande man fått från flera olika personalkategorier samt det allmänna stödet och servicen i kommunen. • Kritiken som framkommer i enkätsvaren gäller främst brister i olika former av information. Kritiken berör både den faktiska förekomsten av information i allmänhet samt innehållet och omfånget av densamma i synnerhet. Kritik framkom även kring de otillräckliga insatser som några ansåg sig ha samt om den avstannade utveckling och snålhet som vissa av respondenterna anser råda i kommunen. • Särskilt i enkätsvaren från barn och ungdomar tecknas en bild av en relativt utbredd ensamhetsprobl

Under hösten 2006 har Högskolan i Halmstad, på uppdrag av Laholms kommun, genomfört en brukarundersökning bland de kommuninvånare som tar del av insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). De totalt 183 brukarna som oktober 2006 hade LSS-insatser har getts möjligheten att besvara en enkät som berör fler områden av den dagliga tillvaron i Laholms kommun. Undersökningen har både syftat till att ge en nulägesbeskrivning samt en bild av önskningar och farhågor inför framtiden med avseende på de verksamheter som bedrivs på LSS-området i kommunen. Den grundläggande och viktigaste poängen med undersökningen är att belysa brukarnas egna upplevelser, erfarenheter och önskningar. En version av enkäten skickades ut till barn och ungdomar under 21 år och en annan sändes till vuxna över 22 år. Huvudresultaten i undersökningen presenteras nedan. • Av de totalt 183 utskickade enkäterna inkom 117 svar, vilket ger en total svarsfrekvens på 64 %. • Av dem som besvarat enkäterna är 53,4 % kvinnor/flickor och 46,6 % män/pojkar. Vid en uppdelning mellan barn/ungdomar och vuxna ser könsfördelningen ut enligt följande: Barn/ungdom: Flickor: 43,3 %, Pojkar: 56,7 % Vuxna: Kvinnor: 57 %, Män 43 % • Respondenternas erfarenheter och upplevelser av innehållet och utformningen av de insatser som man tar del av är över lag positiva. Detsamma gäller den hjälp och det bemötande man fått från flera olika personalkategorier samt det allmänna stödet och servicen i kommunen. • Kritiken som framkommer i enkätsvaren gäller främst brister i olika former av information. Kritiken berör både den faktiska förekomsten av information i allmänhet samt innehållet och omfånget av densamma i synnerhet. Kritik framkom även kring de otillräckliga insatser som några ansåg sig ha samt om den avstannade utveckling och snålhet som vissa av respondenterna anser råda i kommunen. • Särskilt i enkätsvaren från barn och ungdomar tecknas en bild av en relativt utbredd ensamhetsprobl

Under hösten 2006 har Högskolan i Halmstad, på uppdrag av Laholms kommun, genomfört en brukarundersökning bland de kommuninvånare som tar del av insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). De totalt 183 brukarna som oktober 2006 hade LSS-insatser har getts möjligheten att besvara en enkät som berör fler områden av den dagliga tillvaron i Laholms kommun. Undersökningen har både syftat till att ge en nulägesbeskrivning samt en bild av önskningar och farhågor inför framtiden med avseende på de verksamheter som bedrivs på LSS-området i kommunen. Den grundläggande och viktigaste poängen med undersökningen är att belysa brukarnas egna upplevelser, erfarenheter och önskningar. En version av enkäten skickades ut till barn och ungdomar under 21 år och en annan sändes till vuxna över 22 år. Huvudresultaten i undersökningen presenteras nedan. • Av de totalt 183 utskickade enkäterna inkom 117 svar, vilket ger en total svarsfrekvens på 64 %. • Av dem som besvarat enkäterna är 53,4 % kvinnor/flickor och 46,6 % män/pojkar. Vid en uppdelning mellan barn/ungdomar och vuxna ser könsfördelningen ut enligt följande: Barn/ungdom: Flickor: 43,3 %, Pojkar: 56,7 % Vuxna: Kvinnor: 57 %, Män 43 % • Respondenternas erfarenheter och upplevelser av innehållet och utformningen av de insatser som man tar del av är över lag positiva. Detsamma gäller den hjälp och det bemötande man fått från flera olika personalkategorier samt det allmänna stödet och servicen i kommunen. • Kritiken som framkommer i enkätsvaren gäller främst brister i olika former av information. Kritiken berör både den faktiska förekomsten av information i allmänhet samt innehållet och omfånget av densamma i synnerhet. Kritik framkom även kring de otillräckliga insatser som några ansåg sig ha samt om den avstannade utveckling och snålhet som vissa av respondenterna anser råda i kommunen. • Särskilt i enkätsvaren från barn och ungdomar tecknas en bild av en relativt utbredd ensamhetsprobl

Under hösten 2006 har Högskolan i Halmstad, på uppdrag av Laholms kommun, genomfört en brukarundersökning bland de kommuninvånare som tar del av insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). De totalt 183 brukarna som oktober 2006 hade LSS-insatser har getts möjligheten att besvara en enkät som berör fler områden av den dagliga tillvaron i Laholms kommun. Undersökningen har både syftat till att ge en nulägesbeskrivning samt en bild av önskningar och farhågor inför framtiden med avseende på de verksamheter som bedrivs på LSS-området i kommunen. Den grundläggande och viktigaste poängen med undersökningen är att belysa brukarnas egna upplevelser, erfarenheter och önskningar. En version av enkäten skickades ut till barn och ungdomar under 21 år och en annan sändes till vuxna över 22 år. Huvudresultaten i undersökningen presenteras nedan. • Av de totalt 183 utskickade enkäterna inkom 117 svar, vilket ger en total svarsfrekvens på 64 %. • Av dem som besvarat enkäterna är 53,4 % kvinnor/flickor och 46,6 % män/pojkar. Vid en uppdelning mellan barn/ungdomar och vuxna ser könsfördelningen ut enligt följande: Barn/ungdom: Flickor: 43,3 %, Pojkar: 56,7 % Vuxna: Kvinnor: 57 %, Män 43 % • Respondenternas erfarenheter och upplevelser av innehållet och utformningen av de insatser som man tar del av är över lag positiva. Detsamma gäller den hjälp och det bemötande man fått från flera olika personalkategorier samt det allmänna stödet och servicen i kommunen. • Kritiken som framkommer i enkätsvaren gäller främst brister i olika former av information. Kritiken berör både den faktiska förekomsten av information i allmänhet samt innehållet och omfånget av densamma i synnerhet. Kritik framkom även kring de otillräckliga insatser som några ansåg sig ha samt om den avstannade utveckling och snålhet som vissa av respondenterna anser råda i kommunen. • Särskilt i enkätsvaren från barn och ungdomar tecknas en bild av en relativt utbredd ensamhetsprobl