Search

Konsumentverket arrangerar tillsammans med sitt vetenskapliga råd varje höst ett forskarseminarium på ett specifikt tema. I seminariet deltar några av landets främsta konsumtionsforskare. Förutom att synliggöra intressant svensk konsumtionsforskning bidrar seminariet till en dialog och ett erfarenhetsutbyte mellan forskare och ”praktiker”.

1900-talet, folkhemmets, stadsplaneringens, skolreformernas, konsumismens, den sexuella frigörelsens, tekniktrons och miljötänkandets mångskiftande århundrade, är ämnet för den avslutande delen av Signums svenska kulturhistoria. Media och då inte minst etermedia får stor plats i flera bidrag, men liksom i tidigare delar är ämnesbredden stor. Vi får som läsare bekanta oss med bland annat vår tids tro- och vetandedebatter, turismens och resandets utveckling, idrott, mångkultur, sjukvård, synen på sex, film, populärmusik och ungdomskultur, körsång, bilism och språkets intimisering. En rad välskrivande och kända ämnesexperter, däribland Viveka Adelswärd, Orvar Löfgren och Svante Nordin, ger oss perspektiv på en motsägelsefull epok som nätt och jämnt hunnit bli historia.

Dick Hebdiges Subculture. The meaning of style (1979) var en av de första böcker där innebörden i en stil och subkultur – i detta fall punken – destillerades fram med hjälp av en generell semiotisk analys. Bokens undertitel är minst sagt mångtydig. Dels refererar den till en stils sociala betydelse, dels till de innebörder en stil förmedlar och dels till själva stilbegreppets innebörd. Den innebörd Hebdige finner i punkstilen är flytande, mer eller mindre omöjlig att fixera eftersom den i stor utsträckning förnekar eller motsäger sig själv. Enligt Hebdige utmanade punken alla semiotiska uppfattningar om en enhetlig stil (eller uppsättning av tecken) som det går att tillskriva en mer eller mindre fixerad innebörd: ”The key to punk style remains elusive. Instead of arriving at the point where we can begin to make sense of the style, we have reached the very place where meaning itself evaporates”.

Dick Hebdiges Subculture. The meaning of style (1979) var en av de första böcker där innebörden i en stil och subkultur – i detta fall punken – destillerades fram med hjälp av en generell semiotisk analys. Bokens undertitel är minst sagt mångtydig. Dels refererar den till en stils sociala betydelse, dels till de innebörder en stil förmedlar och dels till själva stilbegreppets innebörd. Den innebörd Hebdige finner i punkstilen är flytande, mer eller mindre omöjlig att fixera eftersom den i stor utsträckning förnekar eller motsäger sig själv. Enligt Hebdige utmanade punken alla semiotiska uppfattningar om en enhetlig stil (eller uppsättning av tecken) som det går att tillskriva en mer eller mindre fixerad innebörd: ”The key to punk style remains elusive. Instead of arriving at the point where we can begin to make sense of the style, we have reached the very place where meaning itself evaporates”.

Dick Hebdiges Subculture. The meaning of style (1979) var en av de första böcker där innebörden i en stil och subkultur – i detta fall punken – destillerades fram med hjälp av en generell semiotisk analys. Bokens undertitel är minst sagt mångtydig. Dels refererar den till en stils sociala betydelse, dels till de innebörder en stil förmedlar och dels till själva stilbegreppets innebörd. Den innebörd Hebdige finner i punkstilen är flytande, mer eller mindre omöjlig att fixera eftersom den i stor utsträckning förnekar eller motsäger sig själv. Enligt Hebdige utmanade punken alla semiotiska uppfattningar om en enhetlig stil (eller uppsättning av tecken) som det går att tillskriva en mer eller mindre fixerad innebörd: ”The key to punk style remains elusive. Instead of arriving at the point where we can begin to make sense of the style, we have reached the very place where meaning itself evaporates”.

Dick Hebdiges Subculture. The meaning of style (1979) var en av de första böcker där innebörden i en stil och subkultur – i detta fall punken – destillerades fram med hjälp av en generell semiotisk analys. Bokens undertitel är minst sagt mångtydig. Dels refererar den till en stils sociala betydelse, dels till de innebörder en stil förmedlar och dels till själva stilbegreppets innebörd. Den innebörd Hebdige finner i punkstilen är flytande, mer eller mindre omöjlig att fixera eftersom den i stor utsträckning förnekar eller motsäger sig själv. Enligt Hebdige utmanade punken alla semiotiska uppfattningar om en enhetlig stil (eller uppsättning av tecken) som det går att tillskriva en mer eller mindre fixerad innebörd: ”The key to punk style remains elusive. Instead of arriving at the point where we can begin to make sense of the style, we have reached the very place where meaning itself evaporates”.