Search

Bakgrund: Alkoholproblematik är ett stort problem som påverkar den enskilda personen, anhöriga och samhället. Lagar och riktlinjer slår fast att anhöriga ska erbjudas stödinsatser. Sjuksköterskans etiska kod omfattar både den enskilda individen, anhöriga och samhället. Tidigare studier har uppmärksammat livssituation och hälsa hos anhöriga till personer med psykisk ohälsa, men det saknas studier kring anhöriga till personer med alkoholproblem. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva livssituationen med särskilt fokus på hälsa hos vuxna anhöriga till personer med alkoholproblematik. Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Sex vuxna anhöriga till personer med alkoholproblematik intervjuades individuellt med halvstrukturerad metod enligt Kvale och Brinkmann. Intervjumaterialet analyserades enligt Elo och Kyngäs metod för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet från intervjuerna utmynnade i fyra kategorier: En otrygg och ansvarstagande livssituation, Att leva för den andra och förlora sig själv, Variation av starka känslor samt Att komma vidare i livet och försonas med sig själv. Diskussion: Studiens metod diskuteras utifrån Graneheim och Lundmans kvalitetsbegrepp. Centrala fynd i resultatet diskuteras i relation till tidigare forskning samt Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM)., Background: Alcohol problems is a major problem that affects the individual, family and society. Laws and guidelines states that family members must be offered support. Nurse’s Code of Ethics includes both the individual, family and society. Previous studies have drawn attention to life situation and health of family members of persons with mental illness, but there is a lack of studies of family members of persons with alcohol problems. Aim: The aim of this study was to describe the life situation with a particular focus on health in adult family members of persons with alcohol problems. Method: The study has a qualitative design with an inductive approach. Six adult family members of persons with alcohol problems were interviewed individually with semi-structured method by Kvale and Brinkmann. The interview material was analysed using Elo and Kyngäs method of qualitative content analysis. Results: The results from the interviews resulted in four categories: An insecure and responsible life situation, To live for the other and lose yourself, Variety of strong emotions and To move on in life and to reconcile with yourself. Discussions: The study’s method is discussed based on Graneheim and Lundmans quality concepts. Central findings in the results are discussed in relation to previous research and Antonovsky’s theory of sense of coherence (SoC).

Background: When a person has a pattern of psychoactive substance and/or alcohol use that is causing damage to health family members are affected. The quality of life of parents, siblings, children, partners and other relatives may be severely impaired. When young adults transition from child/youth to adult care it involves changes for the patients as well as for relatives. To be able to support relatives, deeper knowledge is needed about the way nurses perceive the situation of relatives. Aim: The aim is to investigate how nurses perceive the situation for relatives when a person is being treated in addiction care, as well as the consequences for relatives when patients are being transferred from children/youth care to adult care. Method: This is a qualitative study with an inductive approach. Eight semi-structured interviews have been carried out with nurses working within addiction care. The collected data was analysed according to qualitative content analysis. Result: Data analysis resulted in the formulation of two categories, with two sub-categories in each. The first category describes relatives’ situation at transition from child/youth care to adult care with two sub-categories are lack of transparency and changed life situation. The second category describes relatives’ situation with constant worry when having a relative with pattern of psychoactive substance and/or alcohol use. This category formulated with sub-categories psychological burden and social burden. Discussions: The result is discussed in relation to Afaf Ibrahim Meleis’ transition theory and other relevant research. Transition theory provides support for changed life situation of relatives within addiction care, which may be important to know in order to develop nursing care., Bakgrund: I samband med att en person har ett skadligt bruk av alkohol eller droger påverkas anhöriga. Livskvaliteten kan försämras allvarligt för såväl föräldrar, syskon, barn, partner som andra anhöriga. När unga vuxna byter vårdform och övergår till vuxenlivet sker förändringar för patienten men även deras anhöriga. För att stödja anhöriga till närstående som har ett skadligt bruk av alkohol eller droger behövs fördjupade kunskaper om hur sjuksköterskor uppfattar anhörigas situation. Syfte: Syftet är att undersöka hur sjuksköterskor beskriver anhörigas situation när närstående vårdas i beroendevården samt vad som händer med anhöriga när närstående övergår från barn och ungdomsvård till vuxenvård. Metod: Studien är en kvalitativ studie med induktiv ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta sjuksköterskor verksamma inom beroendevården. Det insamlade datamaterialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Dataanalysen resulterade i två kategorier med två underkategorier vardera. Den första kategorin är den som beskriver anhörigas situation vid övergång från barn och ungdomsvård till vuxenvård med underkategorier: bristande insyn och förändrad livssituation. Den andra kategorin beskriver anhörigas situation med ständig oro när man har en närstående med skadligt bruk av alkohol eller droger. Denna kategori formuleras i två underkategorier vilka var psykisk merbelastning och social merbelastning. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån Afaf Ibrahim Meleis transitionsteori samt annan relevant forskning. Transitionsteorin ger stöd för den förändrade livssituationen för anhöriga inom beroendevården, vilket kan vara viktigt att känna till för att utveckla omvårdnaden.