Search

Flertalet kommuner har arbetat fram grönstrukturplaner för att se över grönområdenas bevarande och utvecklingsmöjligheter. Grönstrukturplanen fungerar även som ett planeringsunderlag för att hantera förfrågningar om exploatering på grönområden. Färjestaden är en attraktiv ort i Mörbylånga kommun där inflyttningen ökar stadigt. Behovet av nya bostadsområden är stort. Mörbylånga kommun ser gärna en förtätning i Färjestadens centrala delar samtidigt som ett behov av att bevara grönområden aktualiseras i pågående planprocesser. Kommunen har idag flera pågående planprojekt som tar grönområden i centrala delarna av Färjestaden i anspråk, men saknar samtidigt en grönstrukturplan för Färjestaden. Ett grönområde kan värderas på flera olika sätt. Genom inventering och analyser kan nya planeringsunderlag skapas som kan belysa situationen idag och huruvida behovet av grönområden är tillgodosett. Uppsatsen innehåller undersökningar av vilka grönområden som finns i Färjestaden, hur dessa värderas samt vilken utveckling som är möjlig för dessa.

Flertalet kommuner har arbetat fram grönstrukturplaner för att se över grönområdenas bevarande och utvecklingsmöjligheter. Grönstrukturplanen fungerar även som ett planeringsunderlag för att hantera förfrågningar om exploatering på grönområden. Färjestaden är en attraktiv ort i Mörbylånga kommun där inflyttningen ökar stadigt. Behovet av nya bostadsområden är stort. Mörbylånga kommun ser gärna en förtätning i Färjestadens centrala delar samtidigt som ett behov av att bevara grönområden aktualiseras i pågående planprocesser. Kommunen har idag flera pågående planprojekt som tar grönområden i centrala delarna av Färjestaden i anspråk, men saknar samtidigt en grönstrukturplan för Färjestaden. Ett grönområde kan värderas på flera olika sätt. Genom inventering och analyser kan nya planeringsunderlag skapas som kan belysa situationen idag och huruvida behovet av grönområden är tillgodosett. Uppsatsen innehåller undersökningar av vilka grönområden som finns i Färjestaden, hur dessa värderas samt vilken utveckling som är möjlig för dessa.

Flertalet kommuner har arbetat fram grönstrukturplaner för att se över grönområdenas bevarande och utvecklingsmöjligheter. Grönstrukturplanen fungerar även som ett planeringsunderlag för att hantera förfrågningar om exploatering på grönområden. Färjestaden är en attraktiv ort i Mörbylånga kommun där inflyttningen ökar stadigt. Behovet av nya bostadsområden är stort. Mörbylånga kommun ser gärna en förtätning i Färjestadens centrala delar samtidigt som ett behov av att bevara grönområden aktualiseras i pågående planprocesser. Kommunen har idag flera pågående planprojekt som tar grönområden i centrala delarna av Färjestaden i anspråk, men saknar samtidigt en grönstrukturplan för Färjestaden. Ett grönområde kan värderas på flera olika sätt. Genom inventering och analyser kan nya planeringsunderlag skapas som kan belysa situationen idag och huruvida behovet av grönområden är tillgodosett. Uppsatsen innehåller undersökningar av vilka grönområden som finns i Färjestaden, hur dessa värderas samt vilken utveckling som är möjlig för dessa.

Flertalet kommuner har arbetat fram grönstrukturplaner för att se över grönområdenas bevarande och utvecklingsmöjligheter. Grönstrukturplanen fungerar även som ett planeringsunderlag för att hantera förfrågningar om exploatering på grönområden. Färjestaden är en attraktiv ort i Mörbylånga kommun där inflyttningen ökar stadigt. Behovet av nya bostadsområden är stort. Mörbylånga kommun ser gärna en förtätning i Färjestadens centrala delar samtidigt som ett behov av att bevara grönområden aktualiseras i pågående planprocesser. Kommunen har idag flera pågående planprojekt som tar grönområden i centrala delarna av Färjestaden i anspråk, men saknar samtidigt en grönstrukturplan för Färjestaden. Ett grönområde kan värderas på flera olika sätt. Genom inventering och analyser kan nya planeringsunderlag skapas som kan belysa situationen idag och huruvida behovet av grönområden är tillgodosett. Uppsatsen innehåller undersökningar av vilka grönområden som finns i Färjestaden, hur dessa värderas samt vilken utveckling som är möjlig för dessa.

Flertalet kommuner har arbetat fram grönstrukturplaner för att se över grönområdenas bevarande och utvecklingsmöjligheter. Grönstrukturplanen fungerar även som ett planeringsunderlag för att hantera förfrågningar om exploatering på grönområden. Färjestaden är en attraktiv ort i Mörbylånga kommun där inflyttningen ökar stadigt. Behovet av nya bostadsområden är stort. Mörbylånga kommun ser gärna en förtätning i Färjestadens centrala delar samtidigt som ett behov av att bevara grönområden aktualiseras i pågående planprocesser. Kommunen har idag flera pågående planprojekt som tar grönområden i centrala delarna av Färjestaden i anspråk, men saknar samtidigt en grönstrukturplan för Färjestaden. Ett grönområde kan värderas på flera olika sätt. Genom inventering och analyser kan nya planeringsunderlag skapas som kan belysa situationen idag och huruvida behovet av grönområden är tillgodosett. Uppsatsen innehåller undersökningar av vilka grönområden som finns i Färjestaden, hur dessa värderas samt vilken utveckling som är möjlig för dessa.

Flertalet kommuner har arbetat fram grönstrukturplaner för att se över grönområdenas bevarande och utvecklingsmöjligheter. Grönstrukturplanen fungerar även som ett planeringsunderlag för att hantera förfrågningar om exploatering på grönområden. Färjestaden är en attraktiv ort i Mörbylånga kommun där inflyttningen ökar stadigt. Behovet av nya bostadsområden är stort. Mörbylånga kommun ser gärna en förtätning i Färjestadens centrala delar samtidigt som ett behov av att bevara grönområden aktualiseras i pågående planprocesser. Kommunen har idag flera pågående planprojekt som tar grönområden i centrala delarna av Färjestaden i anspråk, men saknar samtidigt en grönstrukturplan för Färjestaden. Ett grönområde kan värderas på flera olika sätt. Genom inventering och analyser kan nya planeringsunderlag skapas som kan belysa situationen idag och huruvida behovet av grönområden är tillgodosett. Uppsatsen innehåller undersökningar av vilka grönområden som finns i Färjestaden, hur dessa värderas samt vilken utveckling som är möjlig för dessa.

Stadsdelar med en utpräglad hållbarhetsprofil planläggs runt om i Sverige och övriga världen, och har haft en stor genomslagskraft sedan millenniumskiftet. Sedan 90-talet har dessa projekt stått högt på den politiska agendan och i Sverige startade satsningen i samband med det gröna folkhemmet då Sverige skulle bli ett föregångsland inom hållbar utveckling. Sedan 1998 har miljontals statliga kronor lagts på hållbara stadsutvecklingsprojekt vilket har lett till att ett flertal stadsdelar bebyggts i Sverige med en utpräglad hållbarhetsprofil varav Västra Hamnen i Malmö med start i Bo01- området, Hammarby Sjöstad i Stockholm och Norra Älvstranden i Göteborg är bland de största pilotprojekten. Det som områdena har gemensamt är att de alla är centralt belägna på industrimark med byggnader av miljövänliga material och diverse ekosystemtjänster finns på området. Stadsdelarna anses hållbara ur ett ekonomisk, ekologisk och socialt perspektiv. En del kritiserar dock dessa stadsdelar för att stärka segregationen i städerna eftersom det enbart är höginkomsttagare som har råd att bo i områdena. Enligt urbanteoretikerna Savage, Ward, Warde och Mayer finns det en trend mot ett samhälle som mer är intresserat av lokala ekonomiska investeringar. Enligt dessa teoretiker beror denna utveckling på globaliseringen, vilket innebär en ökad konkurrens mellan länder och städer om de ekonomiska resurserna. Syftet med denna undersökning är att se hur globaliseringen och den ökade konkurrensen påverkar stadsutvecklingen och urskilja om och/eller hur hållbara stadsdelar är ett utfall av denna nya stadspolitik. Fallstudien grundar sig på Bo01 området i som var starten på den hållbara stadsdelen Västra Hamnen i Malmö. Jag undersöker hur Malmö motiverade Bo01 och hur de hanterade konsekvenserna. Undersökningen grundar sig på material hämtade från översiktsplanen år 2000 och andra plandokument som har varit betydelsefulla vid utarbetandet av visionerna. Plandokumenten har därefter kompletterats av e, En undersökning om motiven till planläggningen av den hållbara stadsdelen Bo01 i Västra Hamnen, Malmö. En analys sker även om hur staden hanterade konsekvenserna i val av strategi.

Grönstrukturen utgör tillsammans med bebyggelse och infrastruktur de övergripande strukturer som bygger upp våra städer och tätorter. Det finns flera motiv för grönstruktur i tätorter då dessa kan fylla flera olika funktioner. Dessa funktioner kan sammanfattas i några övergripande grupper: sociala värden, kulturella värden, biologiska värden och tekniska aspekter. Samtidigt är grönstrukturen i städerna hotad framförallt då nya byggnader och infrastruktur skall uppföras. Det finns även vissa problem kopplade till grönområden. Malmö är känd som ”Parkernas stad” men har trots detta en relativt låg andel grönområde per invånare. Staden är omgiven av ett intensivt brukat jordbrukslandskap och det finns i princip ingen ursprunglig natur kvar utan alla grönområden är anlagda. Genom att studera Malmös översiktliga planer med början på generalplanen 1956-1970 till och med grönplanen från år 2003 och undersöka vad dessa tar upp för motiv för grönområden så kan detta påvisa hur värderingar förändras över tiden och grönstrukturens betydelse förändras. I genomgången av Malmös planer märks att motiven och betydelsen av grönstrukturen har vidgats och fördjupats med tiden. Från att i de första generalplanerna från 1950- och 1960-talet främst ha varit en angelägenhet av sociala skäl till exempel i form av idrott och rekreation har senare planer även kommit att motiveras grönområden av biologiska och kulturella skäl. Problem med grönområden tas upp inte upp i någon större utsträckning i någon av planerna.

En tät och funktionsblandad stad med ett rikt folkliv ses många gånger som dagens stadsbyggnads-ideal. Genom förtätning kan stadens kollektiva lösningar utnyttjas effektivare men samtidigt så belastas de mer. En av dessa kollektiva resurser är det offentliga grönområdet och grönskan är viktig för människan och staden. Denna uppsats behandlar konflikten som uppstår när staden blir tätare och grönområdet riskerar att påverkas av den växande staden. Studiens resultat består av två delar. Den första är en genomgång av Karlskronas grönstruktur, studerad med litteraturen som tagits fram för uppsatsen som bakgrund. Den andra delen är en fallstudie av Tullparken där ett planförslag har framställts för att visa på hur konflikten mellan en tät och grön stad kan hanteras. Slutsatsen som kan dras av denna studie är att grönskan kan hanteras tillsammans med stadens utveckling och att den går att kombinera med en tät stad. Det viktigaste är att den kan göras tillgänglig och att resurserna utnyttjas med omsorg.

Stadsdelar med en utpräglad hållbarhetsprofil planläggs runt om i Sverige och övriga världen, och har haft en stor genomslagskraft sedan millenniumskiftet. Sedan 90-talet har dessa projekt stått högt på den politiska agendan och i Sverige startade satsningen i samband med det gröna folkhemmet då Sverige skulle bli ett föregångsland inom hållbar utveckling. Sedan 1998 har miljontals statliga kronor lagts på hållbara stadsutvecklingsprojekt vilket har lett till att ett flertal stadsdelar bebyggts i Sverige med en utpräglad hållbarhetsprofil varav Västra Hamnen i Malmö med start i Bo01- området, Hammarby Sjöstad i Stockholm och Norra Älvstranden i Göteborg är bland de största pilotprojekten. Det som områdena har gemensamt är att de alla är centralt belägna på industrimark med byggnader av miljövänliga material och diverse ekosystemtjänster finns på området. Stadsdelarna anses hållbara ur ett ekonomisk, ekologisk och socialt perspektiv. En del kritiserar dock dessa stadsdelar för att stärka segregationen i städerna eftersom det enbart är höginkomsttagare som har råd att bo i områdena. Enligt urbanteoretikerna Savage, Ward, Warde och Mayer finns det en trend mot ett samhälle som mer är intresserat av lokala ekonomiska investeringar. Enligt dessa teoretiker beror denna utveckling på globaliseringen, vilket innebär en ökad konkurrens mellan länder och städer om de ekonomiska resurserna. Syftet med denna undersökning är att se hur globaliseringen och den ökade konkurrensen påverkar stadsutvecklingen och urskilja om och/eller hur hållbara stadsdelar är ett utfall av denna nya stadspolitik. Fallstudien grundar sig på Bo01 området i som var starten på den hållbara stadsdelen Västra Hamnen i Malmö. Jag undersöker hur Malmö motiverade Bo01 och hur de hanterade konsekvenserna. Undersökningen grundar sig på material hämtade från översiktsplanen år 2000 och andra plandokument som har varit betydelsefulla vid utarbetandet av visionerna. Plandokumenten har därefter kompletterats av e, En undersökning om motiven till planläggningen av den hållbara stadsdelen Bo01 i Västra Hamnen, Malmö. En analys sker även om hur staden hanterade konsekvenserna i val av strategi.

Grönstrukturen utgör tillsammans med bebyggelse och infrastruktur de övergripande strukturer som bygger upp våra städer och tätorter. Det finns flera motiv för grönstruktur i tätorter då dessa kan fylla flera olika funktioner. Dessa funktioner kan sammanfattas i några övergripande grupper: sociala värden, kulturella värden, biologiska värden och tekniska aspekter. Samtidigt är grönstrukturen i städerna hotad framförallt då nya byggnader och infrastruktur skall uppföras. Det finns även vissa problem kopplade till grönområden. Malmö är känd som ”Parkernas stad” men har trots detta en relativt låg andel grönområde per invånare. Staden är omgiven av ett intensivt brukat jordbrukslandskap och det finns i princip ingen ursprunglig natur kvar utan alla grönområden är anlagda. Genom att studera Malmös översiktliga planer med början på generalplanen 1956-1970 till och med grönplanen från år 2003 och undersöka vad dessa tar upp för motiv för grönområden så kan detta påvisa hur värderingar förändras över tiden och grönstrukturens betydelse förändras. I genomgången av Malmös planer märks att motiven och betydelsen av grönstrukturen har vidgats och fördjupats med tiden. Från att i de första generalplanerna från 1950- och 1960-talet främst ha varit en angelägenhet av sociala skäl till exempel i form av idrott och rekreation har senare planer även kommit att motiveras grönområden av biologiska och kulturella skäl. Problem med grönområden tas upp inte upp i någon större utsträckning i någon av planerna.

En tät och funktionsblandad stad med ett rikt folkliv ses många gånger som dagens stadsbyggnads-ideal. Genom förtätning kan stadens kollektiva lösningar utnyttjas effektivare men samtidigt så belastas de mer. En av dessa kollektiva resurser är det offentliga grönområdet och grönskan är viktig för människan och staden. Denna uppsats behandlar konflikten som uppstår när staden blir tätare och grönområdet riskerar att påverkas av den växande staden. Studiens resultat består av två delar. Den första är en genomgång av Karlskronas grönstruktur, studerad med litteraturen som tagits fram för uppsatsen som bakgrund. Den andra delen är en fallstudie av Tullparken där ett planförslag har framställts för att visa på hur konflikten mellan en tät och grön stad kan hanteras. Slutsatsen som kan dras av denna studie är att grönskan kan hanteras tillsammans med stadens utveckling och att den går att kombinera med en tät stad. Det viktigaste är att den kan göras tillgänglig och att resurserna utnyttjas med omsorg.

En tät och funktionsblandad stad med ett rikt folkliv ses många gånger som dagens stadsbyggnads-ideal. Genom förtätning kan stadens kollektiva lösningar utnyttjas effektivare men samtidigt så belastas de mer. En av dessa kollektiva resurser är det offentliga grönområdet och grönskan är viktig för människan och staden. Denna uppsats behandlar konflikten som uppstår när staden blir tätare och grönområdet riskerar att påverkas av den växande staden. Studiens resultat består av två delar. Den första är en genomgång av Karlskronas grönstruktur, studerad med litteraturen som tagits fram för uppsatsen som bakgrund. Den andra delen är en fallstudie av Tullparken där ett planförslag har framställts för att visa på hur konflikten mellan en tät och grön stad kan hanteras. Slutsatsen som kan dras av denna studie är att grönskan kan hanteras tillsammans med stadens utveckling och att den går att kombinera med en tät stad. Det viktigaste är att den kan göras tillgänglig och att resurserna utnyttjas med omsorg.

Stadsdelar med en utpräglad hållbarhetsprofil planläggs runt om i Sverige och övriga världen, och har haft en stor genomslagskraft sedan millenniumskiftet. Sedan 90-talet har dessa projekt stått högt på den politiska agendan och i Sverige startade satsningen i samband med det gröna folkhemmet då Sverige skulle bli ett föregångsland inom hållbar utveckling. Sedan 1998 har miljontals statliga kronor lagts på hållbara stadsutvecklingsprojekt vilket har lett till att ett flertal stadsdelar bebyggts i Sverige med en utpräglad hållbarhetsprofil varav Västra Hamnen i Malmö med start i Bo01- området, Hammarby Sjöstad i Stockholm och Norra Älvstranden i Göteborg är bland de största pilotprojekten. Det som områdena har gemensamt är att de alla är centralt belägna på industrimark med byggnader av miljövänliga material och diverse ekosystemtjänster finns på området. Stadsdelarna anses hållbara ur ett ekonomisk, ekologisk och socialt perspektiv. En del kritiserar dock dessa stadsdelar för att stärka segregationen i städerna eftersom det enbart är höginkomsttagare som har råd att bo i områdena. Enligt urbanteoretikerna Savage, Ward, Warde och Mayer finns det en trend mot ett samhälle som mer är intresserat av lokala ekonomiska investeringar. Enligt dessa teoretiker beror denna utveckling på globaliseringen, vilket innebär en ökad konkurrens mellan länder och städer om de ekonomiska resurserna. Syftet med denna undersökning är att se hur globaliseringen och den ökade konkurrensen påverkar stadsutvecklingen och urskilja om och/eller hur hållbara stadsdelar är ett utfall av denna nya stadspolitik. Fallstudien grundar sig på Bo01 området i som var starten på den hållbara stadsdelen Västra Hamnen i Malmö. Jag undersöker hur Malmö motiverade Bo01 och hur de hanterade konsekvenserna. Undersökningen grundar sig på material hämtade från översiktsplanen år 2000 och andra plandokument som har varit betydelsefulla vid utarbetandet av visionerna. Plandokumenten har därefter kompletterats av e, En undersökning om motiven till planläggningen av den hållbara stadsdelen Bo01 i Västra Hamnen, Malmö. En analys sker även om hur staden hanterade konsekvenserna i val av strategi.

Stadsdelar med en utpräglad hållbarhetsprofil planläggs runt om i Sverige och övriga världen, och har haft en stor genomslagskraft sedan millenniumskiftet. Sedan 90-talet har dessa projekt stått högt på den politiska agendan och i Sverige startade satsningen i samband med det gröna folkhemmet då Sverige skulle bli ett föregångsland inom hållbar utveckling. Sedan 1998 har miljontals statliga kronor lagts på hållbara stadsutvecklingsprojekt vilket har lett till att ett flertal stadsdelar bebyggts i Sverige med en utpräglad hållbarhetsprofil varav Västra Hamnen i Malmö med start i Bo01- området, Hammarby Sjöstad i Stockholm och Norra Älvstranden i Göteborg är bland de största pilotprojekten. Det som områdena har gemensamt är att de alla är centralt belägna på industrimark med byggnader av miljövänliga material och diverse ekosystemtjänster finns på området. Stadsdelarna anses hållbara ur ett ekonomisk, ekologisk och socialt perspektiv. En del kritiserar dock dessa stadsdelar för att stärka segregationen i städerna eftersom det enbart är höginkomsttagare som har råd att bo i områdena. Enligt urbanteoretikerna Savage, Ward, Warde och Mayer finns det en trend mot ett samhälle som mer är intresserat av lokala ekonomiska investeringar. Enligt dessa teoretiker beror denna utveckling på globaliseringen, vilket innebär en ökad konkurrens mellan länder och städer om de ekonomiska resurserna. Syftet med denna undersökning är att se hur globaliseringen och den ökade konkurrensen påverkar stadsutvecklingen och urskilja om och/eller hur hållbara stadsdelar är ett utfall av denna nya stadspolitik. Fallstudien grundar sig på Bo01 området i som var starten på den hållbara stadsdelen Västra Hamnen i Malmö. Jag undersöker hur Malmö motiverade Bo01 och hur de hanterade konsekvenserna. Undersökningen grundar sig på material hämtade från översiktsplanen år 2000 och andra plandokument som har varit betydelsefulla vid utarbetandet av visionerna. Plandokumenten har därefter kompletterats av e, En undersökning om motiven till planläggningen av den hållbara stadsdelen Bo01 i Västra Hamnen, Malmö. En analys sker även om hur staden hanterade konsekvenserna i val av strategi.

En tät och funktionsblandad stad med ett rikt folkliv ses många gånger som dagens stadsbyggnads-ideal. Genom förtätning kan stadens kollektiva lösningar utnyttjas effektivare men samtidigt så belastas de mer. En av dessa kollektiva resurser är det offentliga grönområdet och grönskan är viktig för människan och staden. Denna uppsats behandlar konflikten som uppstår när staden blir tätare och grönområdet riskerar att påverkas av den växande staden. Studiens resultat består av två delar. Den första är en genomgång av Karlskronas grönstruktur, studerad med litteraturen som tagits fram för uppsatsen som bakgrund. Den andra delen är en fallstudie av Tullparken där ett planförslag har framställts för att visa på hur konflikten mellan en tät och grön stad kan hanteras. Slutsatsen som kan dras av denna studie är att grönskan kan hanteras tillsammans med stadens utveckling och att den går att kombinera med en tät stad. Det viktigaste är att den kan göras tillgänglig och att resurserna utnyttjas med omsorg.

Grönstrukturen utgör tillsammans med bebyggelse och infrastruktur de övergripande strukturer som bygger upp våra städer och tätorter. Det finns flera motiv för grönstruktur i tätorter då dessa kan fylla flera olika funktioner. Dessa funktioner kan sammanfattas i några övergripande grupper: sociala värden, kulturella värden, biologiska värden och tekniska aspekter. Samtidigt är grönstrukturen i städerna hotad framförallt då nya byggnader och infrastruktur skall uppföras. Det finns även vissa problem kopplade till grönområden. Malmö är känd som ”Parkernas stad” men har trots detta en relativt låg andel grönområde per invånare. Staden är omgiven av ett intensivt brukat jordbrukslandskap och det finns i princip ingen ursprunglig natur kvar utan alla grönområden är anlagda. Genom att studera Malmös översiktliga planer med början på generalplanen 1956-1970 till och med grönplanen från år 2003 och undersöka vad dessa tar upp för motiv för grönområden så kan detta påvisa hur värderingar förändras över tiden och grönstrukturens betydelse förändras. I genomgången av Malmös planer märks att motiven och betydelsen av grönstrukturen har vidgats och fördjupats med tiden. Från att i de första generalplanerna från 1950- och 1960-talet främst ha varit en angelägenhet av sociala skäl till exempel i form av idrott och rekreation har senare planer även kommit att motiveras grönområden av biologiska och kulturella skäl. Problem med grönområden tas upp inte upp i någon större utsträckning i någon av planerna.

En tät och funktionsblandad stad med ett rikt folkliv ses många gånger som dagens stadsbyggnads-ideal. Genom förtätning kan stadens kollektiva lösningar utnyttjas effektivare men samtidigt så belastas de mer. En av dessa kollektiva resurser är det offentliga grönområdet och grönskan är viktig för människan och staden. Denna uppsats behandlar konflikten som uppstår när staden blir tätare och grönområdet riskerar att påverkas av den växande staden. Studiens resultat består av två delar. Den första är en genomgång av Karlskronas grönstruktur, studerad med litteraturen som tagits fram för uppsatsen som bakgrund. Den andra delen är en fallstudie av Tullparken där ett planförslag har framställts för att visa på hur konflikten mellan en tät och grön stad kan hanteras. Slutsatsen som kan dras av denna studie är att grönskan kan hanteras tillsammans med stadens utveckling och att den går att kombinera med en tät stad. Det viktigaste är att den kan göras tillgänglig och att resurserna utnyttjas med omsorg.

Stadsdelar med en utpräglad hållbarhetsprofil planläggs runt om i Sverige och övriga världen, och har haft en stor genomslagskraft sedan millenniumskiftet. Sedan 90-talet har dessa projekt stått högt på den politiska agendan och i Sverige startade satsningen i samband med det gröna folkhemmet då Sverige skulle bli ett föregångsland inom hållbar utveckling. Sedan 1998 har miljontals statliga kronor lagts på hållbara stadsutvecklingsprojekt vilket har lett till att ett flertal stadsdelar bebyggts i Sverige med en utpräglad hållbarhetsprofil varav Västra Hamnen i Malmö med start i Bo01- området, Hammarby Sjöstad i Stockholm och Norra Älvstranden i Göteborg är bland de största pilotprojekten. Det som områdena har gemensamt är att de alla är centralt belägna på industrimark med byggnader av miljövänliga material och diverse ekosystemtjänster finns på området. Stadsdelarna anses hållbara ur ett ekonomisk, ekologisk och socialt perspektiv. En del kritiserar dock dessa stadsdelar för att stärka segregationen i städerna eftersom det enbart är höginkomsttagare som har råd att bo i områdena. Enligt urbanteoretikerna Savage, Ward, Warde och Mayer finns det en trend mot ett samhälle som mer är intresserat av lokala ekonomiska investeringar. Enligt dessa teoretiker beror denna utveckling på globaliseringen, vilket innebär en ökad konkurrens mellan länder och städer om de ekonomiska resurserna. Syftet med denna undersökning är att se hur globaliseringen och den ökade konkurrensen påverkar stadsutvecklingen och urskilja om och/eller hur hållbara stadsdelar är ett utfall av denna nya stadspolitik. Fallstudien grundar sig på Bo01 området i som var starten på den hållbara stadsdelen Västra Hamnen i Malmö. Jag undersöker hur Malmö motiverade Bo01 och hur de hanterade konsekvenserna. Undersökningen grundar sig på material hämtade från översiktsplanen år 2000 och andra plandokument som har varit betydelsefulla vid utarbetandet av visionerna. Plandokumenten har därefter kompletterats av e, En undersökning om motiven till planläggningen av den hållbara stadsdelen Bo01 i Västra Hamnen, Malmö. En analys sker även om hur staden hanterade konsekvenserna i val av strategi.

Grönstrukturen utgör tillsammans med bebyggelse och infrastruktur de övergripande strukturer som bygger upp våra städer och tätorter. Det finns flera motiv för grönstruktur i tätorter då dessa kan fylla flera olika funktioner. Dessa funktioner kan sammanfattas i några övergripande grupper: sociala värden, kulturella värden, biologiska värden och tekniska aspekter. Samtidigt är grönstrukturen i städerna hotad framförallt då nya byggnader och infrastruktur skall uppföras. Det finns även vissa problem kopplade till grönområden. Malmö är känd som ”Parkernas stad” men har trots detta en relativt låg andel grönområde per invånare. Staden är omgiven av ett intensivt brukat jordbrukslandskap och det finns i princip ingen ursprunglig natur kvar utan alla grönområden är anlagda. Genom att studera Malmös översiktliga planer med början på generalplanen 1956-1970 till och med grönplanen från år 2003 och undersöka vad dessa tar upp för motiv för grönområden så kan detta påvisa hur värderingar förändras över tiden och grönstrukturens betydelse förändras. I genomgången av Malmös planer märks att motiven och betydelsen av grönstrukturen har vidgats och fördjupats med tiden. Från att i de första generalplanerna från 1950- och 1960-talet främst ha varit en angelägenhet av sociala skäl till exempel i form av idrott och rekreation har senare planer även kommit att motiveras grönområden av biologiska och kulturella skäl. Problem med grönområden tas upp inte upp i någon större utsträckning i någon av planerna.

Grönstrukturen utgör tillsammans med bebyggelse och infrastruktur de övergripande strukturer som bygger upp våra städer och tätorter. Det finns flera motiv för grönstruktur i tätorter då dessa kan fylla flera olika funktioner. Dessa funktioner kan sammanfattas i några övergripande grupper: sociala värden, kulturella värden, biologiska värden och tekniska aspekter. Samtidigt är grönstrukturen i städerna hotad framförallt då nya byggnader och infrastruktur skall uppföras. Det finns även vissa problem kopplade till grönområden. Malmö är känd som ”Parkernas stad” men har trots detta en relativt låg andel grönområde per invånare. Staden är omgiven av ett intensivt brukat jordbrukslandskap och det finns i princip ingen ursprunglig natur kvar utan alla grönområden är anlagda. Genom att studera Malmös översiktliga planer med början på generalplanen 1956-1970 till och med grönplanen från år 2003 och undersöka vad dessa tar upp för motiv för grönområden så kan detta påvisa hur värderingar förändras över tiden och grönstrukturens betydelse förändras. I genomgången av Malmös planer märks att motiven och betydelsen av grönstrukturen har vidgats och fördjupats med tiden. Från att i de första generalplanerna från 1950- och 1960-talet främst ha varit en angelägenhet av sociala skäl till exempel i form av idrott och rekreation har senare planer även kommit att motiveras grönområden av biologiska och kulturella skäl. Problem med grönområden tas upp inte upp i någon större utsträckning i någon av planerna.

Stadsdelar med en utpräglad hållbarhetsprofil planläggs runt om i Sverige och övriga världen, och har haft en stor genomslagskraft sedan millenniumskiftet. Sedan 90-talet har dessa projekt stått högt på den politiska agendan och i Sverige startade satsningen i samband med det gröna folkhemmet då Sverige skulle bli ett föregångsland inom hållbar utveckling. Sedan 1998 har miljontals statliga kronor lagts på hållbara stadsutvecklingsprojekt vilket har lett till att ett flertal stadsdelar bebyggts i Sverige med en utpräglad hållbarhetsprofil varav Västra Hamnen i Malmö med start i Bo01- området, Hammarby Sjöstad i Stockholm och Norra Älvstranden i Göteborg är bland de största pilotprojekten. Det som områdena har gemensamt är att de alla är centralt belägna på industrimark med byggnader av miljövänliga material och diverse ekosystemtjänster finns på området. Stadsdelarna anses hållbara ur ett ekonomisk, ekologisk och socialt perspektiv. En del kritiserar dock dessa stadsdelar för att stärka segregationen i städerna eftersom det enbart är höginkomsttagare som har råd att bo i områdena. Enligt urbanteoretikerna Savage, Ward, Warde och Mayer finns det en trend mot ett samhälle som mer är intresserat av lokala ekonomiska investeringar. Enligt dessa teoretiker beror denna utveckling på globaliseringen, vilket innebär en ökad konkurrens mellan länder och städer om de ekonomiska resurserna. Syftet med denna undersökning är att se hur globaliseringen och den ökade konkurrensen påverkar stadsutvecklingen och urskilja om och/eller hur hållbara stadsdelar är ett utfall av denna nya stadspolitik. Fallstudien grundar sig på Bo01 området i som var starten på den hållbara stadsdelen Västra Hamnen i Malmö. Jag undersöker hur Malmö motiverade Bo01 och hur de hanterade konsekvenserna. Undersökningen grundar sig på material hämtade från översiktsplanen år 2000 och andra plandokument som har varit betydelsefulla vid utarbetandet av visionerna. Plandokumenten har därefter kompletterats av e, En undersökning om motiven till planläggningen av den hållbara stadsdelen Bo01 i Västra Hamnen, Malmö. En analys sker även om hur staden hanterade konsekvenserna i val av strategi.

En tät och funktionsblandad stad med ett rikt folkliv ses många gånger som dagens stadsbyggnads-ideal. Genom förtätning kan stadens kollektiva lösningar utnyttjas effektivare men samtidigt så belastas de mer. En av dessa kollektiva resurser är det offentliga grönområdet och grönskan är viktig för människan och staden. Denna uppsats behandlar konflikten som uppstår när staden blir tätare och grönområdet riskerar att påverkas av den växande staden. Studiens resultat består av två delar. Den första är en genomgång av Karlskronas grönstruktur, studerad med litteraturen som tagits fram för uppsatsen som bakgrund. Den andra delen är en fallstudie av Tullparken där ett planförslag har framställts för att visa på hur konflikten mellan en tät och grön stad kan hanteras. Slutsatsen som kan dras av denna studie är att grönskan kan hanteras tillsammans med stadens utveckling och att den går att kombinera med en tät stad. Det viktigaste är att den kan göras tillgänglig och att resurserna utnyttjas med omsorg.

Grönstrukturen utgör tillsammans med bebyggelse och infrastruktur de övergripande strukturer som bygger upp våra städer och tätorter. Det finns flera motiv för grönstruktur i tätorter då dessa kan fylla flera olika funktioner. Dessa funktioner kan sammanfattas i några övergripande grupper: sociala värden, kulturella värden, biologiska värden och tekniska aspekter. Samtidigt är grönstrukturen i städerna hotad framförallt då nya byggnader och infrastruktur skall uppföras. Det finns även vissa problem kopplade till grönområden. Malmö är känd som ”Parkernas stad” men har trots detta en relativt låg andel grönområde per invånare. Staden är omgiven av ett intensivt brukat jordbrukslandskap och det finns i princip ingen ursprunglig natur kvar utan alla grönområden är anlagda. Genom att studera Malmös översiktliga planer med början på generalplanen 1956-1970 till och med grönplanen från år 2003 och undersöka vad dessa tar upp för motiv för grönområden så kan detta påvisa hur värderingar förändras över tiden och grönstrukturens betydelse förändras. I genomgången av Malmös planer märks att motiven och betydelsen av grönstrukturen har vidgats och fördjupats med tiden. Från att i de första generalplanerna från 1950- och 1960-talet främst ha varit en angelägenhet av sociala skäl till exempel i form av idrott och rekreation har senare planer även kommit att motiveras grönområden av biologiska och kulturella skäl. Problem med grönområden tas upp inte upp i någon större utsträckning i någon av planerna.

Grönstrukturen är en av de övergripande strukturerna i vårt samhälle tillsammans med bebyggelsestruktur och infrastruktur. Alla olika funktioner som grönstrukturen har kan i sin tur delas in i tre övergripande grupper med: sociala, ekologiska och kulturella funktionsvärden. Det är ofta så att de sociala och kulturella värdena inte får lika stor tyngd vid beslutsfattande. Då är de främst de ekologiska funktionerna som går före eftersom den befintliga naturen har t.ex. skyddsvärda arter. Det finns olika sätt att planera ett områdes grönstruktur som saknar befintlig grönska: Patrik Grahns åtta parkkaraktärer tillsammans med typaktiviteterna med sina tydliga inriktningar och konkreta innehåll kan ligga till grund för och inspirera till nya parker och grönområden. Alexander Ståhle belyser Östermalm som ett bra exempel för att grönstrukturen integrerats i rutnätsplanen och ingen kan missa den eftersom man som boende måste passera den vardagligen vilket gör att upplevelsen av grönstruktur höjs. I Göteborg planerar man grönstrukturen efter sociotopsnurran som med sina tre axlar: sociotopvärden, tid och kommunikationsvärden kan utgöra en bra grund för både analysering av vad som redan finns men också vad som behövs. Ett bra verktyg för att konkret kunna motivera grönytor och parker. I Västra hamnen i Malmö har man ställt hårda krav på byggherrarna att utföra ett antal gröna åtgärder så som grönytetillgång samt gröna punkter. Hultmans holme är en stadsdel centralt beläget i Göteborg som valts till fallstudien i den avslutande delen av arbetet. Eftersom Hultmans holme ligger centralt beläget vid Göta älv i Göteborg anser jag att hårda krav kan ställas även där på framtida byggherrar. Eftersom älvens funktioner mest handlar om passiv rekreation och att tillgängligheten till vatten inte går att jämföra med den som människor kan ha till en grönyta, drar jag slutsatsen att vatten inte har funktioner som kan ersätta grönstruktur men komplettera grönstrukturens funktioner. I många f

Rastplatser är något många tar förgivet, de bara finns där längs vägarna med jämna mellanrum. Tyvärr stämmer inte det i hela Sverige. Södra Sverige har ett bra nätverk med rastplatser som kommer med bra mellanrum. Från Gävle och norrut finns det tyvärr en helt annan bild. På rastplatskartan från 2010 ser man tydligt att rastplatserna blir färre och färre ju längre norr ut man kommer. I Region Nord behövs minst 15 nya rastplatser för att endast nå maxavståndet mellan rastplatser. Något det inte finns resurser till. Men varför finns det då rastplatser? Har de någon funktion? Ja, det har de i allra högsta grad. Olyckor med förare som somnat eller som är trötta när de kör är en av de vanligaste orsakerna vid olyckor. För att förhindra dessa olyckor spelar rastplatser en viktig roll. Rastplatserna blir en plats där föraren kan sträcka på benen, få frisk luft. Det blir även ett avbrott i körningen som lätt kan bli monoton vid körning på nätter och tidiga morgnar. Det är framförallt på större bredare vägar som just monotonin kan bli ett problem. Undersökningar visar att skiftarbetare och pendlare som kör till och från jobben dessa tider på dygnen är högt representerade i olyckorna med trötthet inblandade. Rastplatser har fler funktioner än enbart säkerhetsmässiga. Det är ett bra läge för kommunen att visa upp sig och visa turister vad som finns i kommunen. Det kan röra sig om vilka sevärdheter som finns men även vad det finns för möjligheter till logi. Förutom information från kommun och andra företag behövs det toaletter, bord och stolar samt möjlighet att slänga sopor. Även möjlighet att söka skydd vid dåligt väder är en bra funktion, inte minst för de som kör motorcykel.

Grönstrukturen är en av de övergripande strukturerna i vårt samhälle tillsammans med bebyggelsestruktur och infrastruktur. Alla olika funktioner som grönstrukturen har kan i sin tur delas in i tre övergripande grupper med: sociala, ekologiska och kulturella funktionsvärden. Det är ofta så att de sociala och kulturella värdena inte får lika stor tyngd vid beslutsfattande. Då är de främst de ekologiska funktionerna som går före eftersom den befintliga naturen har t.ex. skyddsvärda arter. Det finns olika sätt att planera ett områdes grönstruktur som saknar befintlig grönska: Patrik Grahns åtta parkkaraktärer tillsammans med typaktiviteterna med sina tydliga inriktningar och konkreta innehåll kan ligga till grund för och inspirera till nya parker och grönområden. Alexander Ståhle belyser Östermalm som ett bra exempel för att grönstrukturen integrerats i rutnätsplanen och ingen kan missa den eftersom man som boende måste passera den vardagligen vilket gör att upplevelsen av grönstruktur höjs. I Göteborg planerar man grönstrukturen efter sociotopsnurran som med sina tre axlar: sociotopvärden, tid och kommunikationsvärden kan utgöra en bra grund för både analysering av vad som redan finns men också vad som behövs. Ett bra verktyg för att konkret kunna motivera grönytor och parker. I Västra hamnen i Malmö har man ställt hårda krav på byggherrarna att utföra ett antal gröna åtgärder så som grönytetillgång samt gröna punkter. Hultmans holme är en stadsdel centralt beläget i Göteborg som valts till fallstudien i den avslutande delen av arbetet. Eftersom Hultmans holme ligger centralt beläget vid Göta älv i Göteborg anser jag att hårda krav kan ställas även där på framtida byggherrar. Eftersom älvens funktioner mest handlar om passiv rekreation och att tillgängligheten till vatten inte går att jämföra med den som människor kan ha till en grönyta, drar jag slutsatsen att vatten inte har funktioner som kan ersätta grönstruktur men komplettera grönstrukturens funktioner. I många f

Rastplatser är något många tar förgivet, de bara finns där längs vägarna med jämna mellanrum. Tyvärr stämmer inte det i hela Sverige. Södra Sverige har ett bra nätverk med rastplatser som kommer med bra mellanrum. Från Gävle och norrut finns det tyvärr en helt annan bild. På rastplatskartan från 2010 ser man tydligt att rastplatserna blir färre och färre ju längre norr ut man kommer. I Region Nord behövs minst 15 nya rastplatser för att endast nå maxavståndet mellan rastplatser. Något det inte finns resurser till. Men varför finns det då rastplatser? Har de någon funktion? Ja, det har de i allra högsta grad. Olyckor med förare som somnat eller som är trötta när de kör är en av de vanligaste orsakerna vid olyckor. För att förhindra dessa olyckor spelar rastplatser en viktig roll. Rastplatserna blir en plats där föraren kan sträcka på benen, få frisk luft. Det blir även ett avbrott i körningen som lätt kan bli monoton vid körning på nätter och tidiga morgnar. Det är framförallt på större bredare vägar som just monotonin kan bli ett problem. Undersökningar visar att skiftarbetare och pendlare som kör till och från jobben dessa tider på dygnen är högt representerade i olyckorna med trötthet inblandade. Rastplatser har fler funktioner än enbart säkerhetsmässiga. Det är ett bra läge för kommunen att visa upp sig och visa turister vad som finns i kommunen. Det kan röra sig om vilka sevärdheter som finns men även vad det finns för möjligheter till logi. Förutom information från kommun och andra företag behövs det toaletter, bord och stolar samt möjlighet att slänga sopor. Även möjlighet att söka skydd vid dåligt väder är en bra funktion, inte minst för de som kör motorcykel.

Grönstrukturen är en av de övergripande strukturerna i vårt samhälle tillsammans med bebyggelsestruktur och infrastruktur. Alla olika funktioner som grönstrukturen har kan i sin tur delas in i tre övergripande grupper med: sociala, ekologiska och kulturella funktionsvärden. Det är ofta så att de sociala och kulturella värdena inte får lika stor tyngd vid beslutsfattande. Då är de främst de ekologiska funktionerna som går före eftersom den befintliga naturen har t.ex. skyddsvärda arter. Det finns olika sätt att planera ett områdes grönstruktur som saknar befintlig grönska: Patrik Grahns åtta parkkaraktärer tillsammans med typaktiviteterna med sina tydliga inriktningar och konkreta innehåll kan ligga till grund för och inspirera till nya parker och grönområden. Alexander Ståhle belyser Östermalm som ett bra exempel för att grönstrukturen integrerats i rutnätsplanen och ingen kan missa den eftersom man som boende måste passera den vardagligen vilket gör att upplevelsen av grönstruktur höjs. I Göteborg planerar man grönstrukturen efter sociotopsnurran som med sina tre axlar: sociotopvärden, tid och kommunikationsvärden kan utgöra en bra grund för både analysering av vad som redan finns men också vad som behövs. Ett bra verktyg för att konkret kunna motivera grönytor och parker. I Västra hamnen i Malmö har man ställt hårda krav på byggherrarna att utföra ett antal gröna åtgärder så som grönytetillgång samt gröna punkter. Hultmans holme är en stadsdel centralt beläget i Göteborg som valts till fallstudien i den avslutande delen av arbetet. Eftersom Hultmans holme ligger centralt beläget vid Göta älv i Göteborg anser jag att hårda krav kan ställas även där på framtida byggherrar. Eftersom älvens funktioner mest handlar om passiv rekreation och att tillgängligheten till vatten inte går att jämföra med den som människor kan ha till en grönyta, drar jag slutsatsen att vatten inte har funktioner som kan ersätta grönstruktur men komplettera grönstrukturens funktioner. I många f

Grönstrukturen är en av de övergripande strukturerna i vårt samhälle tillsammans med bebyggelsestruktur och infrastruktur. Alla olika funktioner som grönstrukturen har kan i sin tur delas in i tre övergripande grupper med: sociala, ekologiska och kulturella funktionsvärden. Det är ofta så att de sociala och kulturella värdena inte får lika stor tyngd vid beslutsfattande. Då är de främst de ekologiska funktionerna som går före eftersom den befintliga naturen har t.ex. skyddsvärda arter. Det finns olika sätt att planera ett områdes grönstruktur som saknar befintlig grönska: Patrik Grahns åtta parkkaraktärer tillsammans med typaktiviteterna med sina tydliga inriktningar och konkreta innehåll kan ligga till grund för och inspirera till nya parker och grönområden. Alexander Ståhle belyser Östermalm som ett bra exempel för att grönstrukturen integrerats i rutnätsplanen och ingen kan missa den eftersom man som boende måste passera den vardagligen vilket gör att upplevelsen av grönstruktur höjs. I Göteborg planerar man grönstrukturen efter sociotopsnurran som med sina tre axlar: sociotopvärden, tid och kommunikationsvärden kan utgöra en bra grund för både analysering av vad som redan finns men också vad som behövs. Ett bra verktyg för att konkret kunna motivera grönytor och parker. I Västra hamnen i Malmö har man ställt hårda krav på byggherrarna att utföra ett antal gröna åtgärder så som grönytetillgång samt gröna punkter. Hultmans holme är en stadsdel centralt beläget i Göteborg som valts till fallstudien i den avslutande delen av arbetet. Eftersom Hultmans holme ligger centralt beläget vid Göta älv i Göteborg anser jag att hårda krav kan ställas även där på framtida byggherrar. Eftersom älvens funktioner mest handlar om passiv rekreation och att tillgängligheten till vatten inte går att jämföra med den som människor kan ha till en grönyta, drar jag slutsatsen att vatten inte har funktioner som kan ersätta grönstruktur men komplettera grönstrukturens funktioner. I många f

Grönstrukturen är en av de övergripande strukturerna i vårt samhälle tillsammans med bebyggelsestruktur och infrastruktur. Alla olika funktioner som grönstrukturen har kan i sin tur delas in i tre övergripande grupper med: sociala, ekologiska och kulturella funktionsvärden. Det är ofta så att de sociala och kulturella värdena inte får lika stor tyngd vid beslutsfattande. Då är de främst de ekologiska funktionerna som går före eftersom den befintliga naturen har t.ex. skyddsvärda arter. Det finns olika sätt att planera ett områdes grönstruktur som saknar befintlig grönska: Patrik Grahns åtta parkkaraktärer tillsammans med typaktiviteterna med sina tydliga inriktningar och konkreta innehåll kan ligga till grund för och inspirera till nya parker och grönområden. Alexander Ståhle belyser Östermalm som ett bra exempel för att grönstrukturen integrerats i rutnätsplanen och ingen kan missa den eftersom man som boende måste passera den vardagligen vilket gör att upplevelsen av grönstruktur höjs. I Göteborg planerar man grönstrukturen efter sociotopsnurran som med sina tre axlar: sociotopvärden, tid och kommunikationsvärden kan utgöra en bra grund för både analysering av vad som redan finns men också vad som behövs. Ett bra verktyg för att konkret kunna motivera grönytor och parker. I Västra hamnen i Malmö har man ställt hårda krav på byggherrarna att utföra ett antal gröna åtgärder så som grönytetillgång samt gröna punkter. Hultmans holme är en stadsdel centralt beläget i Göteborg som valts till fallstudien i den avslutande delen av arbetet. Eftersom Hultmans holme ligger centralt beläget vid Göta älv i Göteborg anser jag att hårda krav kan ställas även där på framtida byggherrar. Eftersom älvens funktioner mest handlar om passiv rekreation och att tillgängligheten till vatten inte går att jämföra med den som människor kan ha till en grönyta, drar jag slutsatsen att vatten inte har funktioner som kan ersätta grönstruktur men komplettera grönstrukturens funktioner. I många f

Rastplatser är något många tar förgivet, de bara finns där längs vägarna med jämna mellanrum. Tyvärr stämmer inte det i hela Sverige. Södra Sverige har ett bra nätverk med rastplatser som kommer med bra mellanrum. Från Gävle och norrut finns det tyvärr en helt annan bild. På rastplatskartan från 2010 ser man tydligt att rastplatserna blir färre och färre ju längre norr ut man kommer. I Region Nord behövs minst 15 nya rastplatser för att endast nå maxavståndet mellan rastplatser. Något det inte finns resurser till. Men varför finns det då rastplatser? Har de någon funktion? Ja, det har de i allra högsta grad. Olyckor med förare som somnat eller som är trötta när de kör är en av de vanligaste orsakerna vid olyckor. För att förhindra dessa olyckor spelar rastplatser en viktig roll. Rastplatserna blir en plats där föraren kan sträcka på benen, få frisk luft. Det blir även ett avbrott i körningen som lätt kan bli monoton vid körning på nätter och tidiga morgnar. Det är framförallt på större bredare vägar som just monotonin kan bli ett problem. Undersökningar visar att skiftarbetare och pendlare som kör till och från jobben dessa tider på dygnen är högt representerade i olyckorna med trötthet inblandade. Rastplatser har fler funktioner än enbart säkerhetsmässiga. Det är ett bra läge för kommunen att visa upp sig och visa turister vad som finns i kommunen. Det kan röra sig om vilka sevärdheter som finns men även vad det finns för möjligheter till logi. Förutom information från kommun och andra företag behövs det toaletter, bord och stolar samt möjlighet att slänga sopor. Även möjlighet att söka skydd vid dåligt väder är en bra funktion, inte minst för de som kör motorcykel.

Rastplatser är något många tar förgivet, de bara finns där längs vägarna med jämna mellanrum. Tyvärr stämmer inte det i hela Sverige. Södra Sverige har ett bra nätverk med rastplatser som kommer med bra mellanrum. Från Gävle och norrut finns det tyvärr en helt annan bild. På rastplatskartan från 2010 ser man tydligt att rastplatserna blir färre och färre ju längre norr ut man kommer. I Region Nord behövs minst 15 nya rastplatser för att endast nå maxavståndet mellan rastplatser. Något det inte finns resurser till. Men varför finns det då rastplatser? Har de någon funktion? Ja, det har de i allra högsta grad. Olyckor med förare som somnat eller som är trötta när de kör är en av de vanligaste orsakerna vid olyckor. För att förhindra dessa olyckor spelar rastplatser en viktig roll. Rastplatserna blir en plats där föraren kan sträcka på benen, få frisk luft. Det blir även ett avbrott i körningen som lätt kan bli monoton vid körning på nätter och tidiga morgnar. Det är framförallt på större bredare vägar som just monotonin kan bli ett problem. Undersökningar visar att skiftarbetare och pendlare som kör till och från jobben dessa tider på dygnen är högt representerade i olyckorna med trötthet inblandade. Rastplatser har fler funktioner än enbart säkerhetsmässiga. Det är ett bra läge för kommunen att visa upp sig och visa turister vad som finns i kommunen. Det kan röra sig om vilka sevärdheter som finns men även vad det finns för möjligheter till logi. Förutom information från kommun och andra företag behövs det toaletter, bord och stolar samt möjlighet att slänga sopor. Även möjlighet att söka skydd vid dåligt väder är en bra funktion, inte minst för de som kör motorcykel.

Rastplatser är något många tar förgivet, de bara finns där längs vägarna med jämna mellanrum. Tyvärr stämmer inte det i hela Sverige. Södra Sverige har ett bra nätverk med rastplatser som kommer med bra mellanrum. Från Gävle och norrut finns det tyvärr en helt annan bild. På rastplatskartan från 2010 ser man tydligt att rastplatserna blir färre och färre ju längre norr ut man kommer. I Region Nord behövs minst 15 nya rastplatser för att endast nå maxavståndet mellan rastplatser. Något det inte finns resurser till. Men varför finns det då rastplatser? Har de någon funktion? Ja, det har de i allra högsta grad. Olyckor med förare som somnat eller som är trötta när de kör är en av de vanligaste orsakerna vid olyckor. För att förhindra dessa olyckor spelar rastplatser en viktig roll. Rastplatserna blir en plats där föraren kan sträcka på benen, få frisk luft. Det blir även ett avbrott i körningen som lätt kan bli monoton vid körning på nätter och tidiga morgnar. Det är framförallt på större bredare vägar som just monotonin kan bli ett problem. Undersökningar visar att skiftarbetare och pendlare som kör till och från jobben dessa tider på dygnen är högt representerade i olyckorna med trötthet inblandade. Rastplatser har fler funktioner än enbart säkerhetsmässiga. Det är ett bra läge för kommunen att visa upp sig och visa turister vad som finns i kommunen. Det kan röra sig om vilka sevärdheter som finns men även vad det finns för möjligheter till logi. Förutom information från kommun och andra företag behövs det toaletter, bord och stolar samt möjlighet att slänga sopor. Även möjlighet att söka skydd vid dåligt väder är en bra funktion, inte minst för de som kör motorcykel.

Rastplatser är något många tar förgivet, de bara finns där längs vägarna med jämna mellanrum. Tyvärr stämmer inte det i hela Sverige. Södra Sverige har ett bra nätverk med rastplatser som kommer med bra mellanrum. Från Gävle och norrut finns det tyvärr en helt annan bild. På rastplatskartan från 2010 ser man tydligt att rastplatserna blir färre och färre ju längre norr ut man kommer. I Region Nord behövs minst 15 nya rastplatser för att endast nå maxavståndet mellan rastplatser. Något det inte finns resurser till. Men varför finns det då rastplatser? Har de någon funktion? Ja, det har de i allra högsta grad. Olyckor med förare som somnat eller som är trötta när de kör är en av de vanligaste orsakerna vid olyckor. För att förhindra dessa olyckor spelar rastplatser en viktig roll. Rastplatserna blir en plats där föraren kan sträcka på benen, få frisk luft. Det blir även ett avbrott i körningen som lätt kan bli monoton vid körning på nätter och tidiga morgnar. Det är framförallt på större bredare vägar som just monotonin kan bli ett problem. Undersökningar visar att skiftarbetare och pendlare som kör till och från jobben dessa tider på dygnen är högt representerade i olyckorna med trötthet inblandade. Rastplatser har fler funktioner än enbart säkerhetsmässiga. Det är ett bra läge för kommunen att visa upp sig och visa turister vad som finns i kommunen. Det kan röra sig om vilka sevärdheter som finns men även vad det finns för möjligheter till logi. Förutom information från kommun och andra företag behövs det toaletter, bord och stolar samt möjlighet att slänga sopor. Även möjlighet att söka skydd vid dåligt väder är en bra funktion, inte minst för de som kör motorcykel.

Grönstrukturen är en av de övergripande strukturerna i vårt samhälle tillsammans med bebyggelsestruktur och infrastruktur. Alla olika funktioner som grönstrukturen har kan i sin tur delas in i tre övergripande grupper med: sociala, ekologiska och kulturella funktionsvärden. Det är ofta så att de sociala och kulturella värdena inte får lika stor tyngd vid beslutsfattande. Då är de främst de ekologiska funktionerna som går före eftersom den befintliga naturen har t.ex. skyddsvärda arter. Det finns olika sätt att planera ett områdes grönstruktur som saknar befintlig grönska: Patrik Grahns åtta parkkaraktärer tillsammans med typaktiviteterna med sina tydliga inriktningar och konkreta innehåll kan ligga till grund för och inspirera till nya parker och grönområden. Alexander Ståhle belyser Östermalm som ett bra exempel för att grönstrukturen integrerats i rutnätsplanen och ingen kan missa den eftersom man som boende måste passera den vardagligen vilket gör att upplevelsen av grönstruktur höjs. I Göteborg planerar man grönstrukturen efter sociotopsnurran som med sina tre axlar: sociotopvärden, tid och kommunikationsvärden kan utgöra en bra grund för både analysering av vad som redan finns men också vad som behövs. Ett bra verktyg för att konkret kunna motivera grönytor och parker. I Västra hamnen i Malmö har man ställt hårda krav på byggherrarna att utföra ett antal gröna åtgärder så som grönytetillgång samt gröna punkter. Hultmans holme är en stadsdel centralt beläget i Göteborg som valts till fallstudien i den avslutande delen av arbetet. Eftersom Hultmans holme ligger centralt beläget vid Göta älv i Göteborg anser jag att hårda krav kan ställas även där på framtida byggherrar. Eftersom älvens funktioner mest handlar om passiv rekreation och att tillgängligheten till vatten inte går att jämföra med den som människor kan ha till en grönyta, drar jag slutsatsen att vatten inte har funktioner som kan ersätta grönstruktur men komplettera grönstrukturens funktioner. I många f

Arbete som fokuserar på stadens fysiska strukturer samt stadens funktioner inom ett område i centrala Norrköping. I arbetet redovisas dels en allmänteoretisk beskrivning av begreppen hållbar utveckling, stadens fysiska strukturer och stadens funktion, och därefter en analys av det aktuella planområdet utifrån dessa aspekter. Inledningsvis återges grundläggande historie-, och nutidsbeskrivning av Norrköping samt problembeskrivning för det planområde som uppsatsen avser ge förbättringsförslag för. Uppsatser ger även fördjupad kunskap i såväl allmänteoretiska som platsspecifika ämnen så som hållbar utveckling, stadens fysiska strukturer, stadens funktion samt om medborgardeltagande. Informationen är hämtad hållbar utveckling, stadens fysiska strukturer, stadens funktion samt om medborgardeltagande. Det planförslag som presenteras i arbetet syftar till att itergrera de olika delarna i centrala Norrköping ur planeringssynpunkt samt ge ett tryggare och livligare centrum i Norrköping med ett ökat flöde av folk och där vissa kvarter inte bara passeras förbi obemärkta utan även ger invånarna anledning att stanna till. Planförlaget analyseras därefter utifrån både långsiktiga och kortsiktiga konsekvenser för samtliga olika faktorer som tagits upp tidigare. Här skall man tydligt kunna se hur väl planförslaget uppfyller sitt syfte. Dessutom presenteras en framtidsanalys för hur jag ser på stadens möjligheter att få en fortsatt hållbar stadsutveckling., john_e_oster@hotmail.com

Idag är integration ett aktuellt ämne och berör många människor i samhället, inte minst på grund av globaliseringen som pågår. Med integration menas att alla ska ha samma rättigheter och skyldigheter i samhället och därmed behandlas lika, oavsett vilken härkomst man tillhör, vilken socioekonomisk status man har eller vilket kön man tillhör etcetera. Motsatsen till och vad som motverkar integration är segregation. Man kan säga att de båda benämningarna är beroende av varandra. Utan segregation så kan man inte tala om någon integration, och framför allt inte arbeta mot en sådan eftersom det i så fall inte finns identifierbara grupper att integrera med varandra. Integration är ett komplext ämne och bör preciseras i sitt sammanhang för att ordet skall ha någon betydelse. I politiken används ordet flitigt, ofta utan att preciseras och därmed blir politikernas ord ganska diffusa. Detta skapar problem i till exempel kommunernas arbete för integration. De har svårt att följa de mål politikerna har satt upp just för att de är så diffusa och övergripande. I denna uppsatsen försöker jag kartlägga vilka teorier och metoder en fysisk planerare kan använda när den ska försöka uppnå integration med sitt arbete på till exempel en kommun. För att få en verklighetsförankring så har jag valt ett område i Vetlanda kommun för ett planförslag där jag använder de teorier och metoder jag behandlat. Planområdet ligger bredvid ett miljonprogramsområde som bidrar till kanske främst boendesegregation i form av etnisk och socioekonomisk segregation.

Arbetet behandlar en tätorts utveckling i förhållande till en större stad och i anslutning till värdefull natur och jordbruksmark. Förhållandet mellan mindre orter och städer blir alltmer utsatt med tanke på det ökade pendlingsavståndet, högre krav på boendemiljö osv. Förhållandet mellan stad och land är därför en viktig del i utvecklingen av mindre orter och städer. Trönninge som är ett litet samhälle norr om Varberg har stor potential att växa eftersom det kan erbjuda ett lugnt boende nära natur och med ett cykelavstånd till Varberg centrum. Samhället har fina naturområden och en rik kulturhistoria men saknar ett livfullt centrum och en tydlig mötesplats. Varberg växer i en snabb takt vilket ökar intresset för att exploatera samhällen i närheten av staden. På vilket sätt ska då Trönninge förhålla sig till Varberg och hur ska samhället möta det omgivande jordbrukslandskapet? Dessa frågor har haft en central del i arbetet som syftar till att utreda Trönninges möjligheter till bebyggelseutveckling med utgångspunkt i de natur- och kulturvärden som finns i området samt hur ett nytt centrum kan skapas med bland annat handel, idrott, skola och förskola. För att kartlägga samhället har en ortsanalys utarbetats som berör geografi, historia, landskap, bebyggelsestruktur, trafikstruktur och funktioner. Samhället har även analyserats utifrån Kevin Lynchs element och slutligen har en SWOT-analys genomförts över ortens starka och svaga sidor samt hot och möjligheter. Ett förslag över Trönninge har utarbetats med utgångspunkt i ortsanalysen. Inledningsvis i förslagsdelen har ett resonemang förts om förhållandet mellan stad och land. I förslaget har vissa utgångspunkter legat till grund för själva strukturen. Till exempel har mötet med det omgivande landskapet varit en viktig del för slutresultatet. Grönstrukturen har också haft en central roll i förslaget där en av huvudtankarna har varit att skapa en öppen struktur mot landskapet. Samhället har därför fått en genomtänkt gestalt