Search

Neoliberalism står för så mycket mer än att bara vara en ideologi som tar steget ifrån statens kontroll. Förutom att ideologin strävar åt ekonomisk frihet finns det också andra tydliga attityder som riktar sig till samhället i helhet; den enskilda individen, den anställde och staden. Neoliberalismen har påverkat planeringen mycket. Framför allt har tron på marknadens goda effekter förstärkts, medan staten har fått ett betydligt lägre förtroende och inflytande. De inblandade aktörerna har under senare tid blivit fler och detta gäller framför allt aktörer från den privata sfären. Stadspolitiken har också förändrats och har nu ett mer entreprenöriellt förhållningssätt och ett tydligare fokus på att marknadsföra staden. Detta har uppmärksammats i uppsatsens fallstudie Hyllie, där bland annat Emporia, ett av skandinaviens största köpcentrum, har gett området gratis marknadsföring. Andra tecken på marknadsföring i planeringen av Hyllie är den spektakulära arktitekturen som har gett området en viss status och rykte. Hyllie är ett utbyggnadsområde med många inblandade aktörer, där kommunen har en stor roll tillsammans med byggherrar och andra privata intressenter. Percy Nilsson är den privata aktör som vågade satsa och investera tidigast i planprocessen. Idag är intresset stort för att bygga kontor, medan byggandet av bostäder bland annar har stannat av på grund av lågkonjunkturen, men också på grund av att marknaden tycks fungera dåligt i en bransch som beskrivs som oligopol.

Boendesegregationen i våra svenska städer är ett problem som ökar. Den fysiska planeringen är en faktor som påverkar hur väl stadsdelar är fysiskt integrerade med varandra. Olika planeringsideal leder till skilda typer av fysiska strukturer, och i stadsbyggnadsprojekt finns idag visioner om att koppla samman fysiskt och socialt segregerade stadsdelar med den nya strukturen. Målet är att bidra till en ökad integration, såväl fysiskt som socialt. Syftet med arbetet har varit att studera två sådana aktuella projekt, H+ i Helsingborg och Hyllie i Malmö, för att se vilka fysiska strukturer och arbetssätt som förordas och vad de ser för möjligheter och begränsningar att genomföra visionerna. En diskursanalys med visionsdokument och intervjuer med projektdeltagare som grund genomfördes, för att se på vilket sätt det talas om att den fysiska planeringen kan bidra till integration. Resultatet visade att de båda projekten föreslår en liknande fysisk struktur som bl.a. innehåller sammanlänkande stråk med mötesplatser och en tätare bebyggelsestruktur med blandade funktioner. Helsingborg lägger stort fokus på att hitta nya arbetssätt med medskapande och temporär användning från allmänhetens sida, men i båda projekten ses dock visionsplanering som abstrakt för medborgarna. Planerare inom de båda projekten anser att det är viktigt att den kommunala planeringen visar vägen för andra aktörer när det gäller utvecklingen av segregerade områden, annars finns en risk att marknaden och ekonomiska resurser inte räcker till. Slutsatsen är att diskursen kring integration ser liknande ut för de båda projekten när det gäller den fysiska strukturen och att det kan kopplas till nyurbanistiska ideal. Nya arbetssätt håller på att växa fram, främst i Helsingborg, och det handlar då om en planering där medborgarna i högre grad får vara medskapare. Det finns en medvetenhet om vilka begränsningar den fysiska planeringen har att påverka integrationen, men samtidigt finns en stark vilja att från den kommunala planeringens sida visa vägen för andra.

This paper sets out to compare public spaces at two locations with different identities and characteristics, one located at the urban waterfront and the other located in the peri-urban suburban land of Malmö city. The purpose is to manifest what constitute the urban planning strategy of Malmö in the first decade of 21st century and how the guidelines of detail plannings embody and characterize the planning strategy. So far, the focus of the urban planning strategy of Malmö has undergone several changes since the comprehensive plan in the 1950s. After entering into the new millennium, the attention of Malmö’s urban planning strategy was paid to the attractiveness of the city, integration of social life, regional center development as well as sustainable issues, and the pace of Malmö ‘s change has once again picked up speed after several ‘silent’ decades. Different detail plannings which follow this vision are still on the way. But how do the design guidelines differ when applied to varied sites within Malmö city? The study focuses on public space and the social life there. It is acknowledged that life in public space is influenced by the use of buildings and the interface between public and private. A comparative study on two developing sites in Malmö is conducted as the strategy to analyze how the public space and social life consequently are characterized by the specified contexts, by the means of observation as well as comparing maps and plans of each site. The two selected sites are respectively Västra Hamnen representing urban waterfront and Hyllie which represents the suburb of Malmö. By comparing the two cases from different aspects, it is suggested that, even though developed within the same period of of Malmö’s development and with similar strategies like sustainable approach and improving inhabitants’ living environment, urban waterfront and suburb express different appearances at most aspects. The comparison shows that Västra Hamnen has the characters of combining various activities in its public spaces attractive to a range of people, with higher priority to pedestrians and cyclers and with the vicinity to the city center, etc. Meanwhile, the longer distance from the city center does not cut Hyllie away because of its good tunnel connection and car friendly planning. But the public spaces express more efficiency than enjoyment as Västra Hamnen provides and the attraction is associated to the events organized from time to time.