Search

Bakgrund: Patienter med samtidig psykisk och somatisk ohälsa, så kallad samsjuklighet har visats få ett annorlunda omhändertagande på somatiska vårdavdelningar än patienter med endast somatisk ohälsa. På en akutmottagning är det sjuksköterskan som tar emot och har det första mötet med patienten och ett mindre bra möte kan innebära onödigt vårdlidande för patienten. Tidsbristen på en akutmottagning är ofta påtaglig och det kan därmed påverka mötet. Det har visats att patienter med samsjuklighet kan ses som mer krävande och att de kan störa den naturliga rytmen i omvårdnadsarbetet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter med både psykisk och somatisk ohälsa, så kallad samsjuklighet på en somatisk akutmottagning. Metod: Metoden som användes var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med en öppen fråga och följdfrågor. Studien bestod av sex intervjuer och analysen gjordes med hjälp av Burnards tolkning av innehållsanalys, bestående av fyra steg. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier; känslor i mötet, tidens betydelse, kommunikationens betydelse, skillnader i mötet samt vikten av utbildning och erfarenheter. Slutsats: Intervjudeltagarna upplevde flera olika känslor i mötet med de samsjukliga patienterna. Tidsaspekten, kommunikationen, utbildning och erfarenhet visade haft stor betydelse för mötena. Skillnader i mötena mellan samsjukliga patienter och intervjudeltagarna kontra patienter med enbart somatisk ohälsa beskrevs vara ett faktum. Resultatet kan bidra till ökad förståelse för hur sjuksköterskan upplever mötet med en samsjuklig patient på en akutmottagning och vidare forskning kan ses som nödvändigt då det påvisats brister i mötena med patienter med samsjuklighet.

Bakgrund: Forskning påvisar att väntetiden för patienter på akutmottagningar ökar för alla åldergrupper och prioriteringar. Att bemöta patienter i alla åldergrupper med olika omvårdnadsbehov är en stor utmaning för sjuksköterskan då skapande av vårdrelationen är dennes ansvar. Syfte: Syftet med studie var att belysa patienters upplevelser av mötet med sjuksköterskan under väntetiden på en akutmottagning. Metod: En litteraturstudie baserad på vårdvetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier; Bemötande, Kontakt, Information och Tillit. I resultatet framgår det att patienterna upplevde ett varierat bemötande. Vistelsen under väntetiden präglades av brist på kontakt och information. Patienterna upplevde ett behov av att vara kontinuerligt informerade om händelserna runtomkring och hur det påverkar deras vistelse på akutmottagningen. Patienterna kände tillit till sjuksköterskans kunskap och kände sig trygga på akutmottagningen. Resultatet påvisar även att patienter ogärna kritiserar personalen. Slutsats: Studien gav en fördjupad förståelse av patienters upplevelser av mötet med sjuksköterskan under väntetiden på en akutmottagning. Det föreligger en variation i patienters upplevelser av sjuksköterskans bemötande. Kontakt och informationsbrist är en vanlig företeelse under väntetiden. Patienter upplevde trygghet och tillit till personalens kunskap.

Bakgrund: Vård av barn är något som sjuksköterskor kommer i kontakt med i liten utsträckning under sin grundutbildning. Det är stor skillnad mellan barn och vuxna både psykiskt och fysiskt, det är därför viktigt för sjuksköterskan att ha kunskap om dessa skillnader då barn ska vårdas. Att arbeta vid en akutmottagning kan vara mentalt påfrestande då det är stor variation på patienter och tillstånd. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelser av att som sjuksköterska utan pediatrisk vidareutbildning vårda barn med livshotande sjukdom eller skada vid en akutmottagning. Metod: En intervjustudie med kvalitativ ansats gjordes för att kunna fånga sjuksköterskornas upplevelser. Sex stycken lågstrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor vid en akutmottagning i södra Sverige under hösten 2011. Intervjuerna analyserades sedan med hjälp av en innehållsanalys. Resultat: De intervjuade sjuksköterskorna upplevde att det var känslomässigt jobbigt att vårda barn med livshotande tillstånd. Bemötandet av barn var för sjuksköterskorna annorlunda än mötet med vuxna patienter. Det blev en extra stressfaktor i arbetet både psykiskt och fysiskt. Mer erfarenhet inom området var önskvärt enligt sjuksköterskorna och mer kunskap om att möta barn tillsammans med föräldrar och närstående behövdes. Slutsats: Vården av barn med livshotande tillstånd är känslomässigt krävande och utgör en stressfaktor för sjuksköterskor som arbetar vid den aktuella akutmottagningen. Mer rutiner inom området akutpediatrik efterfrågades av sjuksköterskorna som deltog i studien. Sjuksköterskorna upplevde att erfarenhet och rutiner skulle kunna ge dem en större trygghet i sitt arbete vid akutmottagningen.

Bakgrund: Att vara patient på akutmottagning innebär upplevelser av oro ångest och smärta av att vara sjuk. Plötsligt blir patienten beroende av andra för att klara sina behov och omges samtidigt av okända människor i en ovan miljö. I dessa fall är en god kontakt mellan patienten och vårdpersonal mycket viktig för att patienten skall uppleva tillfredsställelse. Syfte: Att belysa patientens upplevelse av besök på en akutmottagning. Metod: En litteraturstudie baserad på nio vetenskapligt granskade artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt protokoll av Carlsson och Eiman (2003) och innehållsanalys gjordes med en analysmetod av Graneheim och Lundman (2004) som inspiration. Resultat: Det framkom att även om patienterna upplevde missnöje med väntetiderna så var det främst bristen på information som låg till grund för missnöjet, däremot ville patienterna inte klaga på vårdpersonalen utan missnöjet riktades emot de som jobbade högre upp i organisationen. Patienterna upplevde trygghet vid ett gott samspel med vårdpersonalen. Slutsats: För en positiv upplevelse på akutmottagningen är det viktigt att patienten får känna sig delaktig, bli kontinuerligt informerad samt känna bekräftelse från vårdpersonalen.

Bakgrund: Sjuksköterskans arbete på akutmottagning präglas av hög medicinsk kompetens och effektivitet. Tiden patienten får med vårdpersonalen är ofta kort och intensiv och patientens behov av psykosocial omvårdnad, som i regel är stort, kan inte alltid tillgodoses. Vårdlidande är det lidande som skapas av vårdgivaren på grund av felbehandlingar, långa väntetider men främst i vårdrelationen mellan patient och vårdpersonal. Syfte: Belysa patienters vårdlidande i mötet med vårdpersonal på akutmottagning. Metod: En litteraturstudie med granskning av åtta stycken kvalitativa forskningsartiklar. Resultat: Vårdrelationen avgör om patienten upplever vårdlidande i mötet mellan patient och vårdpersonal. Studien visar vilka brister i vårdrelationen som förekommer på akutmottagning. Slutsats: Kan vårdpersonal undvika dessa brister så kan en fungerande vårdrelation skapas vilket är nödvändigt för att minimera patienternas vårdlidande.

Bakgrund: Människors tillvaro baserar sig på relationer till andra och det är kommunikationen som utgör grunden för dessa relationer. Avsaknaden av ett gemensamts språk mellan sjuksköterska och patient upplevs som ett hinder för att ge vård av god kvalitet. På en akutmottagning träffar sjuksköterskorna, under en kort och intensiv period, ett stort antal patienter och gör en snabb bedömning och prioritering. För att det ska fungera måste sjuksköterskan förstå patientens kommunikation. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors kommunikation med patienter där ett gemensamt språk saknas, på en akutmottagning. Metod: Författarna gjorde en kvalitativ intervjustudie på en akutmottagning. Materialet analyserades inspirerade av Graneheim och Lundmans modell. Resultat: I resultatet framkom följande kategorier: tillfredsställelse, frustration, när sjuksköterskan upplever att patientens integritet kränks, osäkerhet, att läsa av patienten, att använda sig själv som instrument och medel för att underlätta kommunikationen. Slutsats: Förbättrad kommunikation mellan sjuksköterska och patient skulle kunna minska användandet av anhörigtolkar liksom känslorna av frustration, integritetskränkning och osäkerhet, då samtliga är ett resultat av kommunikationsproblematik.

Bakgrund: Personer med ej akuta tillstånd utgör en betydande del av besökarna på en akutmottagning och det är av vikt att deras omvårdnad innehåller kvalitet. Hög patientgenomströmning medför ökad arbetsbelastning och stressiga situationer, vilket kan medföra att sjuksköterskan fokuserar på symtomen och människan glöms bort. Syftet med studien var att belysa hur personer med ej akuta tillstånd upplever omvårdnaden på en akutmottagning i Storbritannien och Sverige. Metod: Innehållsanalys gjordes av artiklar med kvalitativ ansats. Resultatet visade att det fanns brister i omvårdnaden som påverkade vårdrelationen, tryggheten och lidandet hos de vårdsökande personerna. Slutsats: För att minimera onödigt lidande och skapa trygghet för personer i en beroendesituation bör sjuksköterskan fokusera mer på den enskilda individens behov.

Bakgrund: Akutmottagning är en enhet på sjukhus som har en hög omsättning av patienter. För patienter kan akutmottagningen upplevas kaotisk. Akutmottagningen är avsedd för människor med skador och/eller akuta sjukdomar. Patienttillfredsställelse är en indikator på kvalitén av vården som akutmottagning ger. Ett besök på akutmottagning ger ibland det första och enda intrycket patienter får av sjukhuset. Syftet: med studien är att belysa vilka faktorer som påverkar sambandet mellan upplevelsen av god patienttillfredsställelse och väntetidens längd på akutmottagning. Metoden: är litteraturstudie. Tolv artiklar användes och analyserades. Fyra kategorier framkom ur analysen och används för att åskådliggöra problemområdet. Resultatet: visar att upplevd väntetid, information, bemötande och miljö samspelar för att påverka patienttillfredsställelse på akutmottagning.

Bakgrund: Upplevelserna av mötet på en akutmottagning kan påverkas av olika saker. Patienter har ofta smärta, en del patienter är allvarligt skadade och vissa är i chocktillstånd. Och för vårdpersonalen handlar det inte bara om bemötande och vård utan de måste även tänka på att prioritera, prioritera mellan den allvarligt skadade patienten och den mindre allvarligt skadade. Samtidigt skall de kommunicera med patienterna på bästa sätt, i en ofta stressig arbetsmiljö. Syftet var att undersöka patienters upplevelser i mötet med vårdpersonalen på en akutmottagning. Metod: Författarna har valt att göra en litteraturstudie och att bearbeta och analysera texten i artiklarna utifrån Polit och Hunglers riktlinjer för en innehållsanalys. Resultatet visar att det har framkommit tre olika huvudområden; väntetid, att få veta och förtroende. Patienterna upplevde en brist i mötet framför allt vad gällde kommunikation och information. Väntetiden mellan olika undersökningar och behandlingar var enligt patienterna för lång. Patienterna var överlag nöjda med vårdpersonalens medicinska kompetens. Patienter som var allvarligt skadade eller sjuka upplevde mötet som mer tillfredställande än vad mindre allvarligt skadade eller sjuka upplevde. Slutsats: Studien visade att nästan alla patienter upplevde att informationsbrist var ett av de största problemen i samband med vårdtillfället. Vårdpersonalen behöver bli bättre på att kommunicera med patienterna och ge klar och tydlig information om vården för att öka patienternas tillfredsställelse med mötet. Det var viktigt att vårdpersonalen hade medicinsk kompetens och behandlade patienterna med lugn och utstrålade kunskap och självsäkerhet.

Till akutmottagningen kommer en stor variation av patienter med olika sorters skador/sjukdomar. Många är oroliga över sitt tillstånd och för många är det den första kontakten med sjukvården. Vårdpersonalens bemötande är därför av stor betydelse. Syftet med studien var att undersöka hur patienter upplever vårdpersonalens bemötande på akutmottagningen. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie med svenska och engelska vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom det att den medicinska vården prioriterades högre än den omvårdnadsmässiga. Patienterna kände rädsla, oro och ovisshet i många situationer på akutmottagningen, men det visade sig också att de hade en förståelse för personalen och deras arbetssituation.

Första mötet med sjukvården sker ofta på en akutmottagning. Det är viktigt att patienten får ett så bra omhändertagande som möjligt för att patienten ska få en positiv erfarenhet av vården. Författarna använde sig av omvårdnadsteoretikern Imogene King som belyser interaktionen mellan patient och vårdare. Syftet med studien var att belysa hur patienten upplever mötet med vårdaren på en akutmottagning. Studien baserades på en litteraturstudie. Resultatet bygger på tre framkomna teman: Patienten upplever informationen på olika sätt, Vårdarens kommunikation har betydelse för patienten och Patienten har egna förväntningar på besöket. I studien framkom att patienten hade behov av att få relevant information under sin tid på akutmottagningen. De ville erhålla information om bland annat väntetidens längd, diagnos, behandling samt om patientens egenvård. Det är viktigt att vårdaren har professionell kommunikation till patienten. Studien lyfter även fram att patienten har egna individuella förväntningar på mötet när de besöker en akutmottagning. I diskussionen lyfter författarna fram att vårdarna arbetar på en stressig arbetsplats. Resultatet tyder på att vårdarens tidsbrist och deras stressiga miljö påverkar patientens tillfredsställelse i mötet med vårdaren.