Search

The purpose of this work is to increase the understanding of the role of workbooks in Swedish language classes, as well as the extent to which teachers use workbooks in Swedish classes in primary school grades f-3. The study was conducted in two parts, with textbook analysis and interviews as the chosen methods. The first part, workbook analysis, was carried out on two workbooks using a checklist, and the results present a significant difference between the two selected workbooks, in percentage terms. The second part consisted of semi-structured interviews conducted with four teachers representing different ages and levels of professional experience. The results of the four semi-structured interviews indicated a consensus among the teachers regarding the role of the workbook, but individual opinions and viewpoints also emerged. The workbook was perceived to have a significant role in teaching for all the study's informants, but the use of it varies. For instance, teachers either use it as a starting point or as a supplement., Syftet med detta arbete är att öka förståelsen för lärobokens roll i svenskundervisningen, samt i vilken utsträckning lärare använder sig av läroböcker i svenskundervisningen i grundskolans f-3. Studien utfördes i form av två delar, där läromedelsanalys och intervju var de valda metoderna. Den första delen, läromedelsanalys, utfördes på två läroböcker genom en checklista och resultatet presenterar en markant skillnad mellan de två valda läroböckerna, procentuellt. Den andra delen utgjordes av en semistrukturerad intervjuform som utfördes på fyra lärare där olika åldrar och yrkeserfarenhet representerades. Resultatet av de fyra semistrukturerade intervjuerna påvisade en enighet mellan lärarna gällande lärobokens roll, men samtidigt framkom även enskilda åsikter och synpunkter. Läroboken upplevdes ha en roll i undervisningen för samtliga av undersökningens informanter, men användandet av den skiljer sig åt. Exempelvis genom att lärarna antingen använder den som en utgångspunkt eller ett komplement.

Denna uppsats syftar till att skapa kunskap om lärares användning av läroboken inom gymnasieämnet samhällskunskap för årskurs 1. Detta undersöks genom att analysera 57 lärares svar på en enkät som vi utformat. Uppsatsen kompletterar det nuvarande forskningsläget om läroboken och dess användning inom samhällskunskapen då den tidigare forskningen främst har en kvalitativ karaktär där den valda undersökningsmetoden har varit djupintervjuer.Uppsatsens analys består av fyra delar, där varje del behandlar en aspekt av lärarnas användning av läroboken. Aspekter som undersöks i uppsatsen är i vilken utsträckning som läroboken utgör ett undervisningsmoment på lektionerna, vilka ämnesområden från det centrala innehållet som lärarna väljer att använda lärobokens texter och övningsuppgifter inom samt orsaker till varför lärarna väljer att använda sig av läroboken i sin undervisning eller inte. För att kunna tolka lärarnas användning av läroboken inom de olika ämnesområdena appliceras Östmans kunskapsemfaser på resultaten.Resultaten visar att lärobokens texter används mer av lärarna i undervisningen än lärobokens övningsuppgifter, då 49% av lärarna använder lärobokens texter varje vecka eller oftare medan motsvarande andel för lärobokens övningsuppgifter är 21%. De ämnesområden där det är vanligast att lärarna använder sig av läroboken är mer begreppstunga områden som exempelvis demokrati och ekonomi. De ämnesområden där läroboken används sällan är källkritik, folkrätten samt grupper och individers identitet. I analysen tolkas lärarnas användning av läroboken i relation till ämnesområdena med hjälp av Östmans kunskapsemfaser, och vi sluter oss till att de områden där läroboken används ofta i huvudsak utgörs av kunskapsemfasen Den rätta förklaringen. Bland de orsaker som lärarna anger är viktigast för att använda läroboken är att den skapar struktur i undervisningen, något som vi i resultatet tolkar som att läroboken fungerar som ett stöd i planeringen av undervisningsmoment. Ors

Med premissen att progression ska ske i grundskolans undervisning syftar denna studie till att öka kunskapen om huruvida läromedel och lärarhandledningar belyser sambanden mellan processerna fotosyntes, cellandning, förbränning samt ämnet koldioxid och sätter dem i ett större sammanhang, kolets kretslopp. Detta görs med teoretisk utgångspunkt i Bruners spiralprincip, som säger att grundläggande kunskaper ska ges tidigt för att sedan utvecklas till mer abstrakt allteftersom, och expansive framing, som innebär att läraren ramar in inlärningstillfället både bakåtsyftande och framåtsyftande. Urvalet omfattade två förlagsserier innehållande tre grundböcker och tre lärarhandledningar vardera. Sidor som analyserades begränsades till där begreppen fotosyntes, cellandning, förbränning och koldioxid fanns med explicit. Vidare avgränsades ytterligare sidor till att innefatta de som kunde relateras till kolets kretslopp. Även inledningssidorna till lärarhandledningarna för de kapitel som analyserades i grundboken togs med i sidor att analysera. Metodansatsen som användes var kvalitativ och analysen som gjordes var en kvalitativ textanalys. Resultatet visar att processerna fotosyntes, cellandning, förbränning samt ämnet koldioxid förklaras och beskrivs upprepade gånger i grundböckerna men att sambandet till det större sammanhanget, kolets kretslopp, sällan görs tydlig i grundböckerna. Sambanden uppmärksammas delvis i lärarhandledningarna men detta görs oftast mellan endast två av processerna och inte alltid vid samma inlärningstillfälle, det vill säga i samma avsnitt i böckerna. Kolets kretslopp nämns i en av förlagens grundböcker, och i det andra förlaget nämns det endast i lärarhandledningen. Resultatet visar att grundböckernas disposition utgår mer från Bruners spiralprincip, men att det finns utrymme för expansive framing utifrån lärarhandledningarna. Det förutsätter dock kompetens hos läraren för att sambanden ska belysas explicit i ett större sammanhang.

Syftet med denna studie är att presentera hur användningen av läromedel i matematikundervisningen ser ut på lågstadiet samt i vilken utsträckning det finns faktorer som begränsar valet av läromedel i matematikundervisningen utifrån ett lärarperspektiv. Detta gjordes med en kvantitativ ansats där insamlingsmetoden var webbenkät. Lärare har idag en annan frihet än för trettio år sedan när de planerar sin undervisning, vilket i praktiken leder till att lärare väljer olika arbetssätt och läromedel i matematikundervisningen. Samtidigt motiverar lärarna dessa didaktiska val på olika sätt. Svenska elevers matematikkunskaper ligger under genomsnittet i internationella kunskapsmätningar. Samtidigt visar forskning att de svenska eleverna inte får den undervisning som de har rätt till i matematik och att matematikundervisningen är väldigt läroboksstyrd, vilket både har fördelar och nackdelar. De förutsätts att lärare kan göra professionella val när de ska välja läromedel till sin undervisning. Det är därför aktuellt att undersöka hur användningen av läromedel ser ut på lågstadiet samt lärarnas motiveringar till deras val av läromedel. Tidigare forskning har visat att det finns faktorer som begränsar lärares val av läromedel. Utgångspunkten i denna studie var därför ramfaktorteorin, där vi undersöker i vilken utsträckning lärare upplever att olika faktorer begränsar deras val av läromedel i matematik. I denna studie undersöktes lärarnas egna upplevelser av deras användning av läromedel, deras motiveringar och faktorer som begränsar deras val av läromedel i matematikundervisningen. Urvalet var ett slumpmässigt obundet urval, vilket innebär att alla verksamma F-3 lärare i Sverige har haft samma chans att komma med i studien. Resultatet visar att de flesta av lärarna planerar sin matematikundervisning utifrån en lärarhandledning och lärobok. De vanligaste motiveringarna till valet av läromedel var att läromedlet baseras på läroplanen följt av att läromedlet erbjuder olika svårigh

Vårt arbete fokuserar på undervisningsmaterial och identifikation av de faktorer som påverkar valen av dessa, särskilt för årskurserna 4 - 6. Vi har analyserat användningen av undervisningsmaterial inom naturvetenskap ute på skolor för elever i årskurs 4–6. Genom detta har vi kartlagt vilka material som för närvarande används och identifierat viktiga faktorer som påverkar valet av dessa i undervisningen. En betydande del av studien fokuserade på att samla data om de specifika läromedel som lärare och skolor har gjort. Genom intervjuer fick vi en bild av vilka resurser som används för att undervisa i naturvetenskap i dessa årskurser. Detta innefattade läroböcker, digitala plattformar, experimentmaterial, utflykter och andra undervisningsresurser. Resultaten från undersökningen visar på att det är vissa läromedel som tycks vara vanligt förekommande och att dessa anpassas utifrån skolmiljön och olika pedagogiska behov. Digitala resurser tycks bli alltmer betydelsefulla och flera skolor har övergått till att integrera teknologi för att förbättra inlärningsupplevelsen. När det gäller faktorer som påverkar valen av materialet framkom det att lärarnas kompetens och pedagogiska metoder spelar en avgörande roll. Lärarnas bedömning av materialets lämplighet för elevernas nivå, engagemang och intresse var centrala överväganden. Dessutom påverkades valen av läromedel utifrån faktorer som tillgänglighet, kostnad och överensstämmelse med läroplanen.

Forskning visar att det är viktigt att elever erbjuds olika huvudräkningsstrategier för subtraktion i matematikundervisningen. Eftersom läroboken till stor del styr matematikundervisningen är det angeläget att undersöka vilka subtraktionsstrategier som presenteras i läroböckerna. Syftet med analysen är att undersöka vilka subtraktionsstrategier som presenteras i läromedel för årskurs 1–3. Metoden är en innehållsanalys av tre läromedel för årskurs 1–3: Favorit matematik, Mattekojan och Rik matematik. Metoden är deduktiv och analysen kretsar kring fem olika subtraktionsstrategier. Resultatet visar att samtliga fem strategier förekommer i alla tre läromedel men i varierande omfattning. Tre av strategierna förekommer mer frekvent i samtliga läromedel. Dessa är ta bort, jämföra och omvandla subtraktion till addition. Strategin ta bort förekommer löpande i årskurs 1–3 i Favorit matematik samt i Mattekojan. I Rik matematik förekommer strategin enbart i årskurs 1. Vi har också sett stora variationer i hur synliga de olika strategierna är i läromedlen, huruvida man benämner strategierna och gör eleverna medvetna om vilka olika strategier som används. I Rik matematik och Mattekojan är strategierna tydligt uttalade i både lärarhandledning och lärobok, med egna begrepp för dessa strategier. I Favorit matematik benämns inte strategierna med samma tydlighet och vi kan enbart hitta ett exempel på när läromedlet benämner en strategi med egna ord.