Search

Background: During magnetic resonance imaging (MRI), the interaction between the alternating currents of the gradient coil and the static magnetic field (SMF) generates vibrational forces, perceived as loud acoustic noise. The sound pressure levels (SPLs) are high enough to cause hearing damage, necessitating hearing protection for anyone in the scanner room. To address this, technological advancements have introduced acoustic noise reduction (ANR) software that can alter the gradient currents, resulting in lower vibrational forces and quieter scans. However, such alterations might decrease image quality and prolong scan times. Therefore, it is crucial to evaluate different ANR software to understand their specific utilities and limitations. Additionally, it remains unclear whether, when, and how such software is being utilized clinically, and how MR personnel manage acoustic noise overall. Furthermore, exposure to the SMF within the scanner vicinity can induce transient adverse health effects, such as vertigo, dizziness, nausea, headaches, drowsiness, and metallic taste. However, the evidence is inconclusive regarding the regularity of symptoms, and control groups are needed to account for environmental confounders. Insights into the management of acoustic noise, gradient field applications, and SMF exposure may assist in making MRI both safer and quieter, thereby improving the MR work environment, patient comfort, and the overall clinical experience. Aim: The overall aim of this thesis was to present a radiography perspective on acoustic noise management, gradient field applications and SMF exposure in MR. Methods: This thesis encompasses four studies. In Study I, we explored health complaints subjectively associated with SMF and acoustic noise exposure, including symptom prevalence and attribution over the last year. Data were extracted from a nationally distributed cross-sectional survey answered by MR radiographers and CT radiographers (the latter used as contr, Bakgrund: Vid magnetkameraundersökningar (MR, magnetisk resonans) skapar samspelet mellan växelströmmarna i gradientspolen och det statiska magnetfältet (SMF) vibrationskrafter som uppfattas som höga oljud. Ljudnivåerna är så pass höga att hörselskydd krävs för att undvika hörselskador under bildtagning. Modern mjukvara har utvecklats för att minska detta buller genom att ändra eller begränsa gradientströmmarna, men kan påverka bildkvaliteten negativt och förlänga scanningstiden. Genom att utvärdera olika bullerreducerande mjukvaror kan vi förstå deras specifika användningsområden och begränsningar. Dessutom är det oklart om, när och hur sådan mjukvara används kliniskt, eller hur MR-personal hanterar buller generellt. Exponering för SMF i närheten av magnetkameran kan även orsaka tillfälliga negativa hälsoeffekter som yrsel, illamående, huvudvärk, dåsighet och metallsmak. Hur ofta dessa symtom uppträder är inte helt klarlagt, och kontrollgrupper behövs för att ta hänsyn till påverkande omgivningsfaktorer. Ökad kunskap om hanteringen av buller, gradientfältsapplikationer och SMF-exponering kan bidra till att göra MR både säkrare och tystare, vilket förbättrar arbetsmiljön, patientkomforten och den övergripande kliniska upplevelsen. Syfte: Det övergripande syftet med denna avhandling var att presentera ett radiografiskt perspektiv på hantering av buller, gradientfältsapplikationer och SMF-exponering vid MR. Metod: Denna avhandling omfattar fyra studier. I Studie I undersökte vi förekomst av symtom och hälsobesvär som kopplats till SMF- och bullerexponering. Data hämtades från en nationellt utskickad tvärsnittsenkät besvarad av MR-röntgensjuksköterskor och CT-röntgensjuksköterskor (CT, datortomografi, användes som kontroller) runtom hela Sverige. Totalt inkluderades data från 529 deltagare och analyserades både beskrivande och med logistisk regression. I Studie II intervjuade vi 15 MR-röntgensjuksköterskor runtom Sverige för att undersöka hur de hanterar buller i klini

Bakgrund: Polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS) innebär en hormonell obalans och drabbar cirka 10% av världens kvinnor. Obalansen ger upphov till symtom såsom oregelbunden mens, polycystiska äggstockar, överrepresentation av androgent hormon, övervikt, hirsutism och ger också förhöjd risk för andra allvarliga följdsjukdomar. Globalt sett har en enhetlig diagnostisering varit utmanande att uppnå då syndromet ter sig mångsidigt och komplext. Sjuksköterskan har ett etiskt ansvar i att vårda efter begreppet personcentrerad vård samt kunna förse patienter med välbehövlig och relevant information om sin hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med PCOS. Metod: En litteraturöversikt utifrån tio vetenskapliga originalartiklar hämtade från databaserna PubMed och Cinahl Complete. Resultat: Följande teman och underteman framkom: Erfarenheter och påverkan av symtom, upplevelse av kvinnlig identitet med underrubriken kulturell påverkan samt erfarenheter av mötet med vården med underrubriken stöttning. Slutsats: PCOS är ett komplext syndrom som påverkar kvinnor fysiskt, psykiskt och socialt negativt. Syndromet påverkar kvinnornas självbild och hur de ser på sin kvinnliga identitet. Vården behöver mer förståelse och utbildning i hur de på bästa sätt kan bemöta och främja hälsan hos kvinnor med PCOS., Background: Polycystic ovary syndrome (PCOS) is a hormonal imbalance and affects approximately 10 % of women worldwide. This imbalance leads to symptoms such as irregular menstruation, polycystic ovaries, overrepresentation of androgen hormone, obesity, hirsutism and also increases the risk of other serious sequelae. Achieving a unified diagnosis has globally been challenging due to the syndrome’s multifaceted and complex nature. Nurses have an ethical responsibility to provide care, based on the concept of person-Centered care and to also be able to provide essential and relevant information to patients concerning their health. Aim: The aim was to describe women's experiences living with PCOS Method: A literature review was made based on ten scientific original articles collected from the databases PubMed and Cinahl Complete. Results: The following themes and subthemes emerged for the result: Experiences and impact of symptoms, experience of female identity with subheading cultural influence, and experiences and encounters with healthcare with subheading support. Conclusions: PCOS is a complex syndrome that negatively impacts women physically, mentally and socially. The syndrome affects women's self image and how they perceive their feminine identity. Healthcare professionals require further understanding and education on how to address and promote the health of women with PCOS, in the best way.

Bakgrund: Kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) innefattar i första hand Ulcerös kolit (UC) och Crohns sjukdom (CD) vilka är de vanligast förekommande inflammatoriska tarmsjukdomarna. IBD karaktäriseras av symtom som smärta i mag-tarmkanalen, diarré, blod i avföringen och att symtomen går i skov. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser av att leva med en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom. Metod: Metoden som användes i studien var allmän litteraturstudie. Vidare användes en induktiv ansats i denna litteraturstudie. Resultat: Resultatet visade att IBD påverkar patienter på flera nivåer. Nivåerna delades in i fyra kategorier: Psykisk hälsa vid IBD, Fysisk aktivitet och energinivåer vid IBD, Samverkan med sjukvårdspersonal vid IBD samt Kosthållning och nutrition vid IBD. Konklusion: Patienter som led av IBD upplevde att sjukdomen har en negativ påverkan på den psykiska hälsan. Dessutom påverkade IBD patienters energinivåer till att patienter hade svårt att utföra vardagliga aktiviteter, främst när de genomgick skov. De patienter som fick möjligheten att vara delaktiga i sin vård upplevde i högre grad minskad ångest relaterat till vald behandlingsmetod. Vidare upplevde patienter att sjukvården inte gav den hjälp gällande kostrådgivning som de själva kände sig behöva., Background: Inflammatory bowel disease (IBD) primarily includes ulcerative colitis (UC) and crohn's disease (CD), which are the most common forms of inflammatory bowel diseases. IBD are characterized by symptoms such as bowel pain, diarrhea, blood in the stool, and that the symptoms often manifest in flares. Aim: The aim of the study was to illustrate patients experiences of living with inflammatory bowel disease. Method: The method used in this study was a general literature study. Furthermore an inductive approach was used in the study. Results: The result showed that IBD affects patients on different levels. The levels were divided into four categories: Mental health and IBD, Physical health and energy levels and IBD, Collaboration with healthcare personnel and IBD, and Diet and nutrition and IBD. Conclusion: Patients that suffered from IBD experienced a negative affect on their mental health. Additionally, the diagnosis affected the patients energy levels, which led to struggles in the day to day life, foremost when they went through a flare. The patients that participated in their own treatment, experienced lower anxiety in relation to their treatment. Moreover, the patients described that they did not get the help they required when it came to their diet changes.

Bakgrund: Polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS) innebär en hormonell obalans och drabbar cirka 10% av världens kvinnor. Obalansen ger upphov till symtom såsom oregelbunden mens, polycystiska äggstockar, överrepresentation av androgent hormon, övervikt, hirsutism och ger också förhöjd risk för andra allvarliga följdsjukdomar. Globalt sett har en enhetlig diagnostisering varit utmanande att uppnå då syndromet ter sig mångsidigt och komplext. Sjuksköterskan har ett etiskt ansvar i att vårda efter begreppet personcentrerad vård samt kunna förse patienter med välbehövlig och relevant information om sin hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med PCOS. Metod: En litteraturöversikt utifrån tio vetenskapliga originalartiklar hämtade från databaserna PubMed och Cinahl Complete. Resultat: Följande teman och underteman framkom: Erfarenheter och påverkan av symtom, upplevelse av kvinnlig identitet med underrubriken kulturell påverkan samt erfarenheter av mötet med vården med underrubriken stöttning. Slutsats: PCOS är ett komplext syndrom som påverkar kvinnor fysiskt, psykiskt och socialt negativt. Syndromet påverkar kvinnornas självbild och hur de ser på sin kvinnliga identitet. Vården behöver mer förståelse och utbildning i hur de på bästa sätt kan bemöta och främja hälsan hos kvinnor med PCOS., Background: Polycystic ovary syndrome (PCOS) is a hormonal imbalance and affects approximately 10 % of women worldwide. This imbalance leads to symptoms such as irregular menstruation, polycystic ovaries, overrepresentation of androgen hormone, obesity, hirsutism and also increases the risk of other serious sequelae. Achieving a unified diagnosis has globally been challenging due to the syndrome’s multifaceted and complex nature. Nurses have an ethical responsibility to provide care, based on the concept of person-Centered care and to also be able to provide essential and relevant information to patients concerning their health. Aim: The aim was to describe women's experiences living with PCOS Method: A literature review was made based on ten scientific original articles collected from the databases PubMed and Cinahl Complete. Results: The following themes and subthemes emerged for the result: Experiences and impact of symptoms, experience of female identity with subheading cultural influence, and experiences and encounters with healthcare with subheading support. Conclusions: PCOS is a complex syndrome that negatively impacts women physically, mentally and socially. The syndrome affects women's self image and how they perceive their feminine identity. Healthcare professionals require further understanding and education on how to address and promote the health of women with PCOS, in the best way.

Bakgrund: Kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) innefattar i första hand Ulcerös kolit (UC) och Crohns sjukdom (CD) vilka är de vanligast förekommande inflammatoriska tarmsjukdomarna. IBD karaktäriseras av symtom som smärta i mag-tarmkanalen, diarré, blod i avföringen och att symtomen går i skov. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser av att leva med en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom. Metod: Metoden som användes i studien var allmän litteraturstudie. Vidare användes en induktiv ansats i denna litteraturstudie. Resultat: Resultatet visade att IBD påverkar patienter på flera nivåer. Nivåerna delades in i fyra kategorier: Psykisk hälsa vid IBD, Fysisk aktivitet och energinivåer vid IBD, Samverkan med sjukvårdspersonal vid IBD samt Kosthållning och nutrition vid IBD. Konklusion: Patienter som led av IBD upplevde att sjukdomen har en negativ påverkan på den psykiska hälsan. Dessutom påverkade IBD patienters energinivåer till att patienter hade svårt att utföra vardagliga aktiviteter, främst när de genomgick skov. De patienter som fick möjligheten att vara delaktiga i sin vård upplevde i högre grad minskad ångest relaterat till vald behandlingsmetod. Vidare upplevde patienter att sjukvården inte gav den hjälp gällande kostrådgivning som de själva kände sig behöva., Background: Inflammatory bowel disease (IBD) primarily includes ulcerative colitis (UC) and crohn's disease (CD), which are the most common forms of inflammatory bowel diseases. IBD are characterized by symptoms such as bowel pain, diarrhea, blood in the stool, and that the symptoms often manifest in flares. Aim: The aim of the study was to illustrate patients experiences of living with inflammatory bowel disease. Method: The method used in this study was a general literature study. Furthermore an inductive approach was used in the study. Results: The result showed that IBD affects patients on different levels. The levels were divided into four categories: Mental health and IBD, Physical health and energy levels and IBD, Collaboration with healthcare personnel and IBD, and Diet and nutrition and IBD. Conclusion: Patients that suffered from IBD experienced a negative affect on their mental health. Additionally, the diagnosis affected the patients energy levels, which led to struggles in the day to day life, foremost when they went through a flare. The patients that participated in their own treatment, experienced lower anxiety in relation to their treatment. Moreover, the patients described that they did not get the help they required when it came to their diet changes.

Bakgrund: Vuxna med Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) kan uppleva svårigheter i sin vardag. De kan uppleva svårigheter med minne, exekutiva funktioner samt motoriska koordinationsproblem. Svårigheterna kan i sin tur påverka olika livsområden, som till exempel arbete, vardagssysslor, ekonomi, roller, studier, deltagande i aktiviteter samt upprätthållande av sociala relationer. Syfte: Syftet är att beskriva hur symtom relaterade till ADHD hos vuxna påverkar utförandet av aktiviteter. Metod: Metoden var en litteraturöversikt där vetenskapliga artiklar söktes fram i databaserna PubMed, Psychinfo och CINAHL och sen analyserades. I studien inkluderades tolv vetenskapliga artiklar. Litteraturöversikten hade en induktiv ansats och utgick från en induktiv analys för att skapa egna kategorier utifrån insamlad data. Resultat: Visade på fyra huvudkategorier av svårigheter relaterat till ADHD hos vuxna. Det förekommer svårigheter med exekutiva funktioner och dess påverkan på aktivitetsutförandet, psykosociala faktorers påverkan på deltagande och utförande av aktiviteter, ADHD symtoms inverkan på studier- och arbetsliv och engagemang i meningsfulla aktiviteter. Slutsats: Ökad föreståelse för ADHD symtom och dess påverkan på vardagen är viktigt att förstå för att kunna erbjuda rätt anpassningar och stöd, Background: Adults with Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) may experience difficulties in their daily life. They may struggle with memory, executive function and motor coordination issues. These difficulties can affect various area of life, such as work, daily chores, economy, roles, studies, participation in activities and maintaining social relationships. Aim: The aim of the study was to describe how symptoms related to ADHD in adults affect the performance of activities. Method: The design of the study was a literature review where scientific articles were retrieved from the databases PubMed, Psychinfo and CINAHL and analyzed. Twelve scientific articles were included in this literature review. The literature review had an inductive approach and was based on an inductive analysis to create own categories based on the collected data. Result: Showed four main categories of difficulties related to ADHD in adults. Difficulties are related to executive functioning and its impact on activity performance, psychosocial factors impact on participation and performance of activities, ADHD symptoms impact on study- and work life and engagement in meaningful activities. Conclusion: Increased understanding for ADHD symptom and its impact on everyday life is important to understand to be able to offer right adjustments and support.