Search

Många diakoner uppfattar liturgiska uppgifter som centrala och identitetsskapande. Men i kyrkohandboken saknas stöd för att de utför dessa uppgifter just för att de är diakoner. Om inte diakonatets identitet arbetas igenom, riskeras teologisk anonymitet.

Every Sunday, sermons are delivered in over a thousand churches within the Church of Sweden. In each of them, theology is not just applied but also ”done”, or formulated. Using the concept of “theologizing” and building on theories from two professors in homiletics, David Schnasa Jacobsen and Leonora Tubbs Tisdale, this thesis empirically investigates in what ways preachers in the Lutheran Church of Sweden (CoS) formulate and shape theology in their sermons with the help of biblical texts, traditions, and references to context. It also explores some of the main motifs in the theologies formulated.Two main questions frame this research:1. In what ways do preachers in the Church of Sweden use contexts, biblical texts and traditions to formulate theology in their sermons?2. How are some of the main motifs in these theologies formulated?Using an analytical model developed for this purpose, I analyzed 228 sermons collected in the year 2020 from the Lutheran Church of Sweden. The approach was abductive in that the model was based on a theoretical framework, but also influenced to a certain extent by what emerged in the material. In addition to thematic sorting and searching for patterns, I examined certain aspects more closely in a smaller number of sermons.Presenting the results of the analysis, I use the image of a macramé, a type of handicraft where threads are tied together by knots to form a pattern. In this image, the different kinds of threads represent biblical texts, contexts, and traditions. I show that the preachers interpret not only the biblical texts, but also the contexts and traditions and that the interpretations mutually influence each other. Using the concept of juxtaposition, I point to the significance of how preachers select from traditions, contexts, and biblical texts.I also introduce the concept of crux in sermons and define it as “what emerges in the sermon about what makes its message necessary to be heard right now”. I explore the crux as a for

This thesis investigates the integration of priests from the Church of Sweden within the Swedish Armed Forces, despite Sweden's secularization. The study aims to understand the reasons behind this inclusion and its impact on military capabilities. Utilizing a qualitative approach, semi-structured interviews were conducted with experienced military personnel and priests. The thematic analysis revealed three primary themes: moral factors contributing to combat effectiveness, existential and mental health support, and the historical and cultural integration of the Church of Sweden within the Armed Forces. The findings indicate that priests enhance moral resilience, offer existential support, and maintain cultural continuity, all of which are vital for military performance. The study concludes that while religion is not used to legitimize warfare, the presence of priests provides essential ethical guidance and psychological support, thereby reinforcing the overall combat capability and well-being of military personnel.

Diakoner i Svenska kyrkan har sedan länge varit aktörer för socialt arbete. Trots detta finns det lite forskning på diakonernas arbete. Diakoni och socialt arbete är nästintill synonymer, men skillnaden är att diakoni utgår från den kristna tron. Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse för hur det är att bedriva socialt arbete i Svenska kyrkan genom diakonperspektivet. Vidare, att undersöka hur faktorer för tillit och möjligheter ser ut för diakonen genom dels organisatoriska influenser och lokala kontexten. För att uppnå syftet och besvara frågeställningarna har sex stycken kvalitativa semistrukturerade intervjuer gjorts med diakoner. Därefter har empirin analyserats genom riktad kvalitativ innehållsanalys. Denna analysmetod utgår från förbestämda begrepp som forskaren väljer. De teoretiska begrepp som används för att analysera empirin är möjlighet och tillit. Resultatet visar att diakoni riktas till alla människor, men har fokus på särskilt utsatta i samhället. Svenska kyrkan har en kompletterande roll mot myndigheter, troligtvis för att diakonen inte tvingar konfidenten till förändring utan har endast en lyssnande roll. Den lyssnande rollen kräver mer tid, vilket diakonerna säger att de har. Diakonerna beskriver även en stor frihet att utforma verksamheten efter det lokala behovet, personliga intresset och den organisatoriska kontexten. Denna frihet och den roll Svenska kyrkan har i samhället är ofta möjliggörande. Dock kan friheten ibland bli begränsande, beroende på diakonens kontext. Tilliten till diakonerna grundas oftast i en förutfattad mening (generell tillit) om Svenska kyrkan. Denna förutfattade mening baseras på konfidentens egen uppfattning, men från och med ett möte med en diakon baseras tilliten på den personliga relationen (specifika tilliten). Tillit fungerar alltså i växelverkan och möjliggör för diakonerna att möta människor.

Even though places of worship are protected by the Hague Convention for the Protection of Cultural Property in the Event of Armed Conflict, they often become targets. To safeguard the cultural property of religious communities, it is necessary to plan for wartime protection under peaceful conditions, but studies of how this planning was conducted after 1945 are largely missing. This Article compares how the cultural property of the Church of Sweden (Lutheran) has been planned for protection up until 2023. Cultural property protection was first introduced in World War II, but the Church had to plan and carry out most protective measures without state support. During the Cold War, a system for protecting movable property was developed that lasted until it was replaced in the 1980s by cultural protection plans that employed a more holistic approach to risk mitigation in peace as well as in war. Finally, the recent development and future challenges are discussed in relation to the 1954 Hague Convention and the reconstruction of a Swedish total defense due to the Russo-Ukrainian War., Beredskap för kulturarvssektorn vid höjd beredskap och krig