Search

Många har åsikter kring AI och litteratur men vad är det som faktiskt händer i en litterär skapandeprocess där AI-verktyg används? Detta är en uppsats som undersöker de barnlitterära AI-sagorna i podcasten ”Magiska godnattsagor”. Syftet är att beskriva och förstå AI-sagorna som fenomen och hur historien i Den magiska pinnen formas från idé till färdig saga genom det kollektiva skapandet mellan barns idéer, AI som genererar texten och redigeringen av podcastens vuxna producenter. Uppsatsen behandlar följande tre frågeställningar: 1. Vilka kreativa inslag bidrar de medskapande barnen, AI-verktygen och de vuxna producenterna med i formandet av Den magiska pinnen från idé till färdig saga? 2. Hur förhåller sig historien i versionerna av Den magiska pinnen till konventionella drag för barnlitteratur och sagan som litterär genre? 3. På vilket sätt kan författarfunktionen i ”Magiska godnattsagor” beskrivas och förstås och det skifte som sker i den traditionella relationen mellan producent och konsument av medier? Uppsatsen använder analytiska verktyg hämtade från litteratursociologi, narratologi och adaptation. Undersökningen visar att de medskapande barnen bidrar med utgångspunkten för sagans intrig samt inslag av magi och spänning. AI bidrar med en utveckling av intrigen, en humoristisk aspekt och ett moraliskt handlingsförlopp som visar på pedagogiska undertoner i texten. Producenterna bidrar med humoristiska inslag, valet av sagan som litterär genre och att karaktärerna i sagan namnges efter de medskapande barnen. De olika versionerna av Den magiska pinnen relaterar till konventionella drag för barnlitteraturen och sagan som litterär genre. Exempel på detta är uppdelningen i dikotomier, den progressiva intrigen och det lyckliga slutet. Författarfunktionen i ”Magiska godnattsagor” kan betraktas både som en kollektiv process och en individuell process. Barnens medskapande roll i skapandet av Den magiska pinnen innebär att den traditionella relationen mellan producent och

Många har åsikter kring AI och litteratur men vad är det som faktiskt händer i en litterär skapandeprocess där AI-verktyg används? Detta är en uppsats som undersöker de barnlitterära AI-sagorna i podcasten ”Magiska godnattsagor”. Syftet är att beskriva och förstå AI-sagorna som fenomen och hur historien i Den magiska pinnen formas från idé till färdig saga genom det kollektiva skapandet mellan barns idéer, AI som genererar texten och redigeringen av podcastens vuxna producenter. Uppsatsen behandlar följande tre frågeställningar: 1. Vilka kreativa inslag bidrar de medskapande barnen, AI-verktygen och de vuxna producenterna med i formandet av Den magiska pinnen från idé till färdig saga? 2. Hur förhåller sig historien i versionerna av Den magiska pinnen till konventionella drag för barnlitteratur och sagan som litterär genre? 3. På vilket sätt kan författarfunktionen i ”Magiska godnattsagor” beskrivas och förstås och det skifte som sker i den traditionella relationen mellan producent och konsument av medier? Uppsatsen använder analytiska verktyg hämtade från litteratursociologi, narratologi och adaptation. Undersökningen visar att de medskapande barnen bidrar med utgångspunkten för sagans intrig samt inslag av magi och spänning. AI bidrar med en utveckling av intrigen, en humoristisk aspekt och ett moraliskt handlingsförlopp som visar på pedagogiska undertoner i texten. Producenterna bidrar med humoristiska inslag, valet av sagan som litterär genre och att karaktärerna i sagan namnges efter de medskapande barnen. De olika versionerna av Den magiska pinnen relaterar till konventionella drag för barnlitteraturen och sagan som litterär genre. Exempel på detta är uppdelningen i dikotomier, den progressiva intrigen och det lyckliga slutet. Författarfunktionen i ”Magiska godnattsagor” kan betraktas både som en kollektiv process och en individuell process. Barnens medskapande roll i skapandet av Den magiska pinnen innebär att den traditionella relationen mellan producent och

Bakgrund: Bakgrunden bearbetar grundläggande information om vad Diabetes Mellitus typ 2 innebär och vad för behandling kan vara aktuell. Information kring omvårdnads teoretikern Dorothea Orem behandlas och hur denna kan relatera till personcentrerad vård. Även information om hur patienter upplever denna teori och vad deras pedagogiska behov består av. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa patientperspektivet av egenvård för Diabetes Mellitus typ 2. Metod: Metoden för denna studie är en litteraturöversikt med inriktning på kvalitativa artiklar och induktiv ansats. Analysen utförts med hjälp av Fribergs analys i fyra steg för att bygga resultatet av studien. Resultat: Resultatet av detta arbete producerade fyra teman: ”Känslor”, ”Patientens delaktighet” och ”Hur patienterna upplever stöd” och ” kunskap” med relaterade undertema: ”Individuella aspekter”. Dessa teman bearbetar patientperspektivet av Diabetes Mellitus typ 2 och egenvård. Konklusion: I denna litteraturöversikt framkom insikter kring patienters erfarenheter och deras egenvård vid Diabetes Mellitus typ 2. Det var framträdande hur kritiskt det är för patienter att uppleva stöd i deras egenvårdsåtgärder samt betydelsen av att utveckla kunskap på olika sätt hos individen., Background: The background processes basic information about what Diabetes Mellitus type 2 means and what treatment may be relevant. Information about the nursing theorist Dorothea Orem is treated and how this can relate to patient-centred care. The author also processed information about how patients experience this theory and their educational needs. Aim: This study highlights the patient perspective of self-care for Diabetes Mellitus type 2. Method: The method for this study is a literature review focusing on qualitative articles and an inductive approach. The analysis was conducted using Friberg's analysis in four steps to build the study results. Findings: The result of this work produced four themes: "Feelings", "Patient participation" and "How patients experience support" and "knowledge" with a related subtheme: "Individual aspects". These themes process the patient's perspective of Diabetes Mellitus type 2 and self-care. Conclusion: In this literature review, insights emerged regarding patients' experiences regarding their self-care for Diabetes Mellitus type 2. It was prominent how critical it is for patients to experience support in their self-care measures and the importance of developing knowledge in diverse ways in the individual.

Bakgrund: Bakgrunden bearbetar grundläggande information om vad Diabetes Mellitus typ 2 innebär och vad för behandling kan vara aktuell. Information kring omvårdnads teoretikern Dorothea Orem behandlas och hur denna kan relatera till personcentrerad vård. Även information om hur patienter upplever denna teori och vad deras pedagogiska behov består av. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa patientperspektivet av egenvård för Diabetes Mellitus typ 2. Metod: Metoden för denna studie är en litteraturöversikt med inriktning på kvalitativa artiklar och induktiv ansats. Analysen utförts med hjälp av Fribergs analys i fyra steg för att bygga resultatet av studien. Resultat: Resultatet av detta arbete producerade fyra teman: ”Känslor”, ”Patientens delaktighet” och ”Hur patienterna upplever stöd” och ” kunskap” med relaterade undertema: ”Individuella aspekter”. Dessa teman bearbetar patientperspektivet av Diabetes Mellitus typ 2 och egenvård. Konklusion: I denna litteraturöversikt framkom insikter kring patienters erfarenheter och deras egenvård vid Diabetes Mellitus typ 2. Det var framträdande hur kritiskt det är för patienter att uppleva stöd i deras egenvårdsåtgärder samt betydelsen av att utveckla kunskap på olika sätt hos individen., Background: The background processes basic information about what Diabetes Mellitus type 2 means and what treatment may be relevant. Information about the nursing theorist Dorothea Orem is treated and how this can relate to patient-centred care. The author also processed information about how patients experience this theory and their educational needs. Aim: This study highlights the patient perspective of self-care for Diabetes Mellitus type 2. Method: The method for this study is a literature review focusing on qualitative articles and an inductive approach. The analysis was conducted using Friberg's analysis in four steps to build the study results. Findings: The result of this work produced four themes: "Feelings", "Patient participation" and "How patients experience support" and "knowledge" with a related subtheme: "Individual aspects". These themes process the patient's perspective of Diabetes Mellitus type 2 and self-care. Conclusion: In this literature review, insights emerged regarding patients' experiences regarding their self-care for Diabetes Mellitus type 2. It was prominent how critical it is for patients to experience support in their self-care measures and the importance of developing knowledge in diverse ways in the individual.