Search

År 2003 gjordes en nationell utvärdering av Skolverket över hem- och konsumentkunskaps ämnets måluppfyllelse. Syftet med studien 2022 var att undersöka elevers syn på ämnet hem- och konsumentkunskap och om detta förändrats sedan Skolverkets senaste utvärderingen av ämnet 2003. Metoden för undersökningen gjordes genom förfrågan till olika grupper på Facebook, för ämneslärare i hem- och konsumentkunskap. Ämneslärare (Hkk) delade enkäten med årskurs 9:e elever och enkäten besvarades av 153 elev – respondenter i studien 2022. Data sammanställdes i Microsoft Excell och analyserades digitalt och manuellt. Studien 2022 visade att elevernas syn på Hkk- ämnets betydelse har minskat för livet i hem och familj i jämförelse mot Skolverkets utvärdering 2003. Dessutom visar resultatet 2022 även på att eleverna i låg omfattning upplever att de har möjlighet att påverka både undervisningen och känna delaktighet, vilket är lägre än Skolverkets utvärdering 2003. Den viktigaste slutsatsen utifrån denna studie 2022 är att ämneslärare i Hkk bör tydligare synliggöra nyttan med ämnet för elevens framtid och genom det öka motivationen för elevens lärande.

Bakgrund Av den mat som produceras slängs en tredjedel, vilket är ett globalt slöseri av miljömässiga och ekonomiska resurser. Den svenska regeringens mål är att halvera det nationella matsvinnet till år 2030. Sverige har en lång tradition av att servera skolmat till elever, vilket numera är lagstadgat. Det största matsvinnet kopplat till skolmåltiden är tallrikssvinnet, vilket man sett kan undvikas genom att vidta åtgärder. Syfte Syftet med studien var att åskådliggöra vad som påverkade matsvinnet i skolmatsalen, ur elevens perspektiv. Metod En kvantitativ enkätstudie genomfördes på elever i årskurs 9 på en högstadieskola i Sverige. Enkäten utformades i Microsoft Forms, med slutna och öppna frågor, främst kopplat till åsikter och attityder. Bearbetning av rådata gjordes i Microsoft Excel, där svaren analyserades och kodades. Resultaten redovisades i form av antal/procent, samt tabeller och figurer. Resultatet visade att en majoritet av respondenterna uppgav att de åt i skolmatsalen. Den vanligast angivna frekvensen att slänga mat var ibland, och vanligast uppskattade mängd som slängdes var pyttelite. Upplevelsen av maten var att en stor påverkansfaktor gällande matsvinnet, medan matsalsmiljön påverkade i mindre utsträckning. Mer än hälften av respondenterna ansåg att skolan informerar om matsvinn. Vanligast angivna förslaget till minskat matsvinn var att ta mindre mat/ta det man orkar äta upp samt att skolan ska servera godare mat. Slutsats Det mest avgörande orsaken till matsvinn enligt studien var matens bristande kvalitet och smaklighet. Genom ett ökat engagemang från ledningen, samt större utrymme för elevpåverkan och att lyssna på elevernas åsikter, kan ett minskat matsvinn uppnås. Kunskaper om matsvinn ger eleverna större motivation till att bidra med ett, Background One-third of the food produced is thrown away, which is a global waste of environmental and economic resources. The Swedish government's goal is to cut national food waste by halv in 2030. The largest amount of food waste associated with the school meal is the plate waste, which can be avoided by different actions taken. Objective The purpose of the study was to illustrate what affected food waste in the school dining room, from the student's perspective. Method A quantitative survey study was conducted on pupils in year 9 at a Swedish compulsory school . The survey was designed in Microsoft Forms, with closed and open questions, mainly linked to opinions. Processing of raw data was done in Microsoft Excel, where the responses were analyzed and coded. The results were finally reported through numbers/percent, as well as tables and figures. Results showed that a majority of the respondents stated that they ate in the school dining room. The most commonly stated frequency of throwing food was sometimes, and the most commonly estimated amount thrown was tiny. The experience of the food was a major influencing factor regarding food waste, while the interior affected to a lesser extent. More than half of the respondents felt that the school provided information on food waste. The most commonly stated proposal for reduced food waste was to take less food/take what onecan eat and that the school should serve better food. Conclusion The most crucial factor of food waste was the lack of quality and tastiness. Through increased commitment from the management, as well as greater scope for student influence, a reduced food waste can be achieved. Knowledge about food waste gives students greater motivation to contribute with sustainable behavior. Home and consumer studies as a school subject plays an impo