Search

Klimatförändringar och social rättvisa är två sammanlänkade utmaningar för städer och kommuner. I takt med att miljö- och klimatkriserna förvärras blir behovet av att sammanlänka ekologisk och social hållbarhet alltmer centralt för städers och kommuners omställning. Tidigare separata åtgärder för dessa områden har ofta misslyckats med att tillvarata synergier och hantera motsättningar. Projektet undersöker möjligheter att överbrygga dessa utmaningar genom integrerad planering och styrning. Rapporten bidrar med kunskap och praktiska verktyg för Lund och andra kommuner som strävar efter att integrera hållbarhetsdimensionerna i sin verksamhet. Genom att skapa en mer sammanhängande strategi för klimatomställningen ska kommunen kunna ta vara på synergier och bättre hantera potentiella målkonflikter. Rapporten baseras på en mix av metoder inklusive dokumentanalys, djupintervjuer och praktikerworkshop. Resultaten visar på ett antal kärnområden där förbättringar kan genomföras. Bland annat föreslås en översyn och förstärkning av de styrande dokumenten för att bättre spegla de ekosociala aspekterna. Det rekommenderasatt skapa mer omfattande och integrerade nätverk för samarbete över förvaltningsgränserna samt att etablera nya former av medborgardialog för att öka transparensen och inkluderingen i hållbarhetsarbetet. Slutligen pekar rapporten på behovet av kontinuerlig utbildning och kompetensutveckling för kommunens medarbetare i syfte att stärka den långsiktiga kapaciteten för ekosocial integration. Rapporten avslutas med en rad konkreta rekommendationer för hur Lunds kommun kan fortsätta att bygga kapacitet för ekosocial integration. Rekommendationerna omfattar strukturförändringar i organisationen, utveckling av integrerade styrningsprocesser och stärkt samarbete både inom kommunen och med externa aktörer.

Samhällets omställning till fossilfri energi innebär bland annat en ökad elektrifiering. I sin tur innebär en ökad elektrifiering också en högre efterfrågan på nya anslutningar till och behov av ökad kapacitet i elnätet. Syftet med delrapporten är att beskriva processen för att ansluta laddstationer till elnätet, den reglering som styr detta samt de olika aktörer som kan bli inblandade och vilka roller de kan ha. Beskrivningen baseras på en analys av litteratur och rapporter inom området och samtal med experter från näringslivet. Rapporten presenterar en översikt av det svenska elsystemet och aktörer från el- och transportsektorn som är påverkade av sammankopplingen mellan dessa sektorer. Vidare ger rapporten en beskrivning av nuvarande policys och regelverk i relation till anslutning av laddstationer till elnätet och en internationell utblick. Slutligen sammanfattas de viktigaste slutsatserna och rekommendationer tas upp som kan vidtas för att adressera de identifierade utmaningarna i elsystemet.

Samhällets omställning till fossilfri energi innebär bland annat en ökad elektrifiering. I sin tur innebär en ökad elektrifiering också en högre efterfrågan på nya anslutningar till och behov av ökad kapacitet i elnätet. Syftet med delrapporten är att analysera två specifika fallstudier för att belysa utmaningar och möjligheter i interaktionen mellan elfordon och elnät. Den första fallstudien behandlar utbyggnad av laddstationer för personbilar i ett flerbostadshus respektive en villa, medan den andra fallstudien behandlar utbyggnad av laddstationer för ellastbilar. Fallen är uppbyggda utifrån olika nivåer med en gradvis mer utvecklad integration mellan fordon och nät och en ökande komplexitet i användningen av smart laddning. I fallen studeras faktorer såsom påverkan på elnätet, ekonomiska aspekter, samt organisatoriska och juridiska frågor. Resultaten visar att laddning av personbilar i flerbostadhus och villor kan göras utan lokala nätförstärkningar även då en stor andel av bilarna är elbilar. Däremot kan kapacitetsproblem uppstå högre upp i nätet vilket behöver haneras av nätägaren. För lastbilar uppstår snabbt behov av ökad kapacitet hos åkerier när antalet elfordon ökar. Då ledtiderna är långa för en utbyggnad av elnätskapacitet kan interrimslösningar behövas i form av extra batterikapacitet och regeländringar som möjliggör effektivare utnyttjande av nät- och laddkapacitet.

En ambitiös politik och effektiva styrmedel behövs för en snabb klimatomställning av samhället. Det finns en stor palett av möjliga styrmedel och olika styrmedel fungerar olika bra beroende på vilka hinder för omställningen de är tänkta att hantera. Men även om det i stort är känt vad som behöver göras, vilka styrmedel som finns tillgängliga och hur de bäst kan användas är en annan fråga hur dessa styrmedel verkligen ska komma på plats. Om och hur styrmedel kan införas och fås att fungera i praktiken står i centrum i denna rapport. Syftet med rapporten är att ge en relativt lättillgänglig översikt över området och den har som huvudmålgrupp beslutsfattare på olika nivåer men också en intresserad allmänhet. Rapporten presenterar ett antal lärdomar som är värdefulla att ha med sig för en framgångsrik politik för omställning. För det första får inte svårigheten att införa det mest önskvärda styrmedlet hindra en ambitiös klimatpolitik. Även om till exempel hög kostnadseffektivitet bör eftersträvas kan ett ensidigt fokus på en aspekt försvåra nödvändiga kompromisser. För det andra behöver styrmedel uppfattas som rättvisa. Om det inte är fallet kommer genomförandet att försvåras och införda styrmedel eventuellt avvecklas. För det tredje behöver beslutsfattare vara medvetna om att maktförhållanden och intressekonflikter påverkar genomförandet och utveckla strategier för att hantera dessa. Stegvist införande kan vara en sådan där man först ser till att få ett styrmedel på plats, om än med begränsad styrverkan men som allteftersom skärps. Slutligen finns det fördelar att fokusera på policypaket med en bred uppsättning av styrmedel snarare än att enbart koncentrera sig på ett enstaka styrmedel. Styrmedlen kan vara olika effektiva för att hantera olika hinder och en mix kan därmed öka effektiviteten. Det kan även behövas parallella styrmedel för att hantera de olika målkonflikter som kan uppstå i samhället som en konsekvens av en ambitiös klimatpolitik.