Search

Bakgrund: Hysterektomi innebär att hela eller delar av kvinnans livmoder avlägsnas genom operation. År 2022 genomfördes 6515 hysterektomier i Sverige. Kvinnans kropp påverkas till följd av hysterektomin genom exempelvis infertilitet, vilket gör beslutet att genomgå en operation komplext. Tidigare studier har visat att fertila kvinnor upplever mer negativa känslor än infertila kvinnor inför en hysterektomi. Med kvinnornas livsvärld som utgångspunkt kan detta bidra till ökad kunskap om upplevelserna. Syfte: Syftet med studien är att beskriva upplevelser efter hysterektomi hos kvinnor i fertil ålder. Metod: Litteraturstudien innefattar tio artiklar. Sökningarna gjordes i Cinahl, PubMed och PsycInfo. De artiklar som svarade på syftet granskades och analyserades sedan genom en integrerad innehållsanalys. Resultat: Resultatet bestod av tre huvudkategorier; den förändrade kroppen väcker känslor, varierande känslor i relationer och samliv och ett nytt liv utan hinder. Dessa huvudkategorier bestod i sin tur av sammanlagt sju underkategorier. Resultatet visade att det fanns både positiva och negativa upplevelser gällande samlivet, relationer, infertilitet, klimakteriet och känslan av kvinnlighet. Det visade även positiva upplevelser i form av ökad frihet och en upplevelse av att ha fått en andra chans till livet. Slutsats: Skillnaderna i upplevelserna grundade sig i vilket livsskede kvinnorna befann sig i. Resultatet av litteraturstudien kan ge en ökad kunskap kring upplevelser hos fertila kvinnor efter hysterektomi. Kunskapen tillsammans med livsvärldsperspektivet kan möjliggöra att kvinnorna får det individanpassade stöd och omvårdnad de behöver efter en hysterektomi.

Bakgrund: Hysterektomi innebär att hela eller delar av kvinnans livmoder avlägsnas genom operation. År 2022 genomfördes 6515 hysterektomier i Sverige. Kvinnans kropp påverkas till följd av hysterektomin genom exempelvis infertilitet, vilket gör beslutet att genomgå en operation komplext. Tidigare studier har visat att fertila kvinnor upplever mer negativa känslor än infertila kvinnor inför en hysterektomi. Med kvinnornas livsvärld som utgångspunkt kan detta bidra till ökad kunskap om upplevelserna. Syfte: Syftet med studien är att beskriva upplevelser efter hysterektomi hos kvinnor i fertil ålder. Metod: Litteraturstudien innefattar tio artiklar. Sökningarna gjordes i Cinahl, PubMed och PsycInfo. De artiklar som svarade på syftet granskades och analyserades sedan genom en integrerad innehållsanalys. Resultat: Resultatet bestod av tre huvudkategorier; den förändrade kroppen väcker känslor, varierande känslor i relationer och samliv och ett nytt liv utan hinder. Dessa huvudkategorier bestod i sin tur av sammanlagt sju underkategorier. Resultatet visade att det fanns både positiva och negativa upplevelser gällande samlivet, relationer, infertilitet, klimakteriet och känslan av kvinnlighet. Det visade även positiva upplevelser i form av ökad frihet och en upplevelse av att ha fått en andra chans till livet. Slutsats: Skillnaderna i upplevelserna grundade sig i vilket livsskede kvinnorna befann sig i. Resultatet av litteraturstudien kan ge en ökad kunskap kring upplevelser hos fertila kvinnor efter hysterektomi. Kunskapen tillsammans med livsvärldsperspektivet kan möjliggöra att kvinnorna får det individanpassade stöd och omvårdnad de behöver efter en hysterektomi.

Bakgrund: Hysterektomi är en vanlig gynekologisk operation där livmodern avlägsnas till följd av olika gynekologiska besvär. Var tionde kvinna genomgår operationen i Sverige. Vid hysterektomi påverkas kvinnan både fysiskt och psykologiskt och sjuksköterskan bör ge god vård med ett helhetsperspektiv på människan. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors psykologiska upplevelse av hysterektomi. Metod: Studien var en allmän litteraturstudie med en induktiv ansats. Totalt nio refereegranskade artiklar bearbetades från databaserna PsycInfo, CINAHL och PubMed, varav fyra var kvalitativa och fem kvantitativa artiklar. Resultat: Studiens resultat delades in i fem huvudkategorier utifrån studiens syfte: Depression och ångest, Förändrad fertilitet och självbild, Relationer, Behov av stöd och Lättnad. Konklusion: Flera av kvinnorna mådde psykiskt dåligt efter borttagning av livmodern samtidigt som somliga kvinnor mådde betydligt bättre, upplevelserna varierade bland kvinnorna. Kunskapen bidrar till att både blivande sjuksköterskor och sjuksköterskor förstår hur en kvinna kan påverkas psykologiskt efter en hysterektomi och betydelsen av en helhetssyn i vården av kvinnan. Det behövs en ökad kunskap om hur kvinnor mår psykologiskt efter en hysterektomi., Background: Hysterectomy is a common gynecological procedure involving the removal of the uterus due to various gynecological issues. Every tenth woman undergoes the surgery in Sweden. Psychological health is influenced by risk factors and affect women’s daily lives and the nurse should provide good care with a holistic perspective on the individual. Purpose: The purpose of this study was to elucidate women’s psychological experiences of hysterectomy. Method: The study was a general literature review with an inductive approach. A total of nine peer-reviewed articles were processed from the databases PsycInfo, CINAHL and PubMed, including four qualitative and five quantitative articles. Result: The study’s findings were categorized into five main categories based on the study’s purpose: Depression and Anxiety, Altered Fertility and Self-Image, Relationships, Need for support and Relief. Conclusion: Several of the women felt mentally unwell after the removal of the uterus, while some women felt significantly better; experiences varied among the women. This knowledge helps both future nurses and current nurses understand how a woman can be psychologically affected after a hysterectomy and the importance of a holistic approach in women's care. There is a need for increased understanding of women's psychological well-being after a hysterectomy.

Bakgrund: Kroppsuppfattning är individens egen syn på sin kropp och utseende. Kroppsuppfattning påverkas inte endast av hur kroppen ser ut utan även av sitt mående och kan påverkas av olika faktorer. Kvinnor beskriver sin kroppsuppfattning som en mental bild av kroppen som påverkas av sociala stereotyper som individen upplevt. Hysterektomi innebär borttagandet av livmodern. Hysterektomi kan leda till mer klimakteriebesvär och påverka fertiliteten. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa kvinnors kroppsuppfattning efter en genomförd hysterektomi. Metod: Roséns (2017) granskningsprocess har använts för att utforma litteraturstudien. Induktiv analys användes vid databearbetning och analys. Cinahl och PubMed har använts vid litteratursökningen. Sju artiklar valdes ut och relevans- och kvalitetsgranskades utifrån Forsberg och Wengströms (2020) mallar. Resultat: Tre huvudteman identifierades: “Känslan av en ofullständig kropp”, ”Känslan av att förlora sin kvinnliga kropp” och “Känslan av att bli fri”. Resultatet visade att vissa kvinnor upplevde att de förlorat sin kvinnliga kropp och att kroppen upplevdes som ofullständig. Andra kvinnor upplevde förbättrad kroppsuppfattning på grund av frihetskänsla efter att blivit av med ett sjukt organ. Slutsats: Kvinnors kroppsuppfattning förändrades efter hysterektomin. Tidigare besvär, syn på fertilitet, kvinnlighet och utseende påverkade kroppsuppfattningen negativt eller positivt.

Bakgrund: Vid en hysterektomi avlägsnas kvinnans livmoder och är ett av de vanligaste kirurgiska ingreppen inom gynekologi. Orsaken till operationen kan antingen bero på benign eller malign indikation. Följderna av en hysterektomi är varierande och god kunskap om ämnet krävs för att som sjukvårdspersonal kunna förse kvinnorna med rätt typ av stöd och omvårdnad. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser av processen att genomgå en hysterektomi. Metod: En innehållsanalys med kvalitativ manifest ansats användes för att lyckas fånga kvinnors upplevelser ur ett inifrånperspektiv. Tio vetenskapliga artiklar som utgick från kvalitativa studier valdes ut till resultatet. Resultat: Kategorierna "Förväntningar och tankar inför hysterektomin", "Att genomgå en svår period och återhämtning", "Att få en försämring i självbild och femininitet", "Att må bättre efter sin hysterektomi", "Att känna ett behov av stöd" och "Förändringar i relationer efter hysterektomin" kunde formuleras. Slutsats: Kvinnor anmärkte både negativa och positiva effekter av hysterektomin. Så gott som alla kvinnor var i behov av stöd och att som sjukvårdspersonal finnas tillgänglig och sätta in rätt åtgärder kan bidra med empwerment. Genom att lindra oro och ångest kan kvinnor uppleva en minskad postoperativ smärta. Vidare forskning för att bättre förstå hur sjuksköterskan kan hjälpa dessa kvinnor bör undersökas.

Introduktion: Hysterektomi innebär att kirurgiskt avlägsna livmodern. I Sverige utförs ingreppet på cirka var tionde kvinna. Orsaker till hysterektomi kan vara endometrios, myom och blödningsrubbningar. Med utökade kunskaper om kvinnors upplevelse av hysterektomi kan sjuksköterskan främja kvinnors hälsa genom personcentrerad omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser kring utförd hysterektomi. Metod: En systematisk litteraturstudie med deskriptiv design. Studien baserades på tio kvalitativa studier i originalartiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades med Fribergs granskningsmall för kvalitativa studier. Resultat: Fyra kategorier identifierades: Livmoderns betydelse för kvinnlighet, Frihet utan fysiska besvär, Nedvärdering av sig själv och Påverkan på sexlivet. Kvinnor upplever borttagandet av livmodern som en förlust av kvinnlighet, medan andra inte tycker att livmodern är kopplad till kvinnlighet. För en del kvinnor innebar förlusten av fertilitet, sorg och skam, medan andra kvinnor såg infertilitet som positivt. Studien visar att det är vanligt att kvinnor blir deprimerade. Det finns ett stigma kring ingreppet, rädsla för att bli lämnad av sin partner och att inte kunna sexuellt tillfredsställa sin partner. Dock visar studien att få upplever problem med sexlivet efter ingreppet. Studien visar även hur kvinnor upplever en bättre livskvalitet, då de fysiska besvären är borta. Slutsats: Kvinnors upplevelse av hysterektomi är komplex. Många kvinnor mår sämre och förminskar sig själva på grund av infertilitet, medan andra får högre livskvalitet på grund av frihet från fysiska besvär. Nedvärdering av kroppen är vanligt och många drabbas av depression. Stigma kring ingreppet ger kvinnorna emotionella problem. Studien visar på ett behov av tydligare information till både patient och partner.

Bakgrund: Vid en hysterektomi avlägsnas kvinnans livmoder och är ett av de vanligaste kirurgiska ingreppen inom gynekologi. Orsaken till operationen kan antingen bero på benign eller malign indikation. Följderna av en hysterektomi är varierande och god kunskap om ämnet krävs för att som sjukvårdspersonal kunna förse kvinnorna med rätt typ av stöd och omvårdnad. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser av processen att genomgå en hysterektomi. Metod: En innehållsanalys med kvalitativ manifest ansats användes för att lyckas fånga kvinnors upplevelser ur ett inifrånperspektiv. Tio vetenskapliga artiklar som utgick från kvalitativa studier valdes ut till resultatet. Resultat: Kategorierna "Förväntningar och tankar inför hysterektomin", "Att genomgå en svår period och återhämtning", "Att få en försämring i självbild och femininitet", "Att må bättre efter sin hysterektomi", "Att känna ett behov av stöd" och "Förändringar i relationer efter hysterektomin" kunde formuleras. Slutsats: Kvinnor anmärkte både negativa och positiva effekter av hysterektomin. Så gott som alla kvinnor var i behov av stöd och att som sjukvårdspersonal finnas tillgänglig och sätta in rätt åtgärder kan bidra med empwerment. Genom att lindra oro och ångest kan kvinnor uppleva en minskad postoperativ smärta. Vidare forskning för att bättre förstå hur sjuksköterskan kan hjälpa dessa kvinnor bör undersökas.

Introduktion: Hysterektomi innebär att kirurgiskt avlägsna livmodern. I Sverige utförs ingreppet på cirka var tionde kvinna. Orsaker till hysterektomi kan vara endometrios, myom och blödningsrubbningar. Med utökade kunskaper om kvinnors upplevelse av hysterektomi kan sjuksköterskan främja kvinnors hälsa genom personcentrerad omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser kring utförd hysterektomi. Metod: En systematisk litteraturstudie med deskriptiv design. Studien baserades på tio kvalitativa studier i originalartiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades med Fribergs granskningsmall för kvalitativa studier. Resultat: Fyra kategorier identifierades: Livmoderns betydelse för kvinnlighet, Frihet utan fysiska besvär, Nedvärdering av sig själv och Påverkan på sexlivet. Kvinnor upplever borttagandet av livmodern som en förlust av kvinnlighet, medan andra inte tycker att livmodern är kopplad till kvinnlighet. För en del kvinnor innebar förlusten av fertilitet, sorg och skam, medan andra kvinnor såg infertilitet som positivt. Studien visar att det är vanligt att kvinnor blir deprimerade. Det finns ett stigma kring ingreppet, rädsla för att bli lämnad av sin partner och att inte kunna sexuellt tillfredsställa sin partner. Dock visar studien att få upplever problem med sexlivet efter ingreppet. Studien visar även hur kvinnor upplever en bättre livskvalitet, då de fysiska besvären är borta. Slutsats: Kvinnors upplevelse av hysterektomi är komplex. Många kvinnor mår sämre och förminskar sig själva på grund av infertilitet, medan andra får högre livskvalitet på grund av frihet från fysiska besvär. Nedvärdering av kroppen är vanligt och många drabbas av depression. Stigma kring ingreppet ger kvinnorna emotionella problem. Studien visar på ett behov av tydligare information till både patient och partner.

Bakgrund: Hysterektomi är en vanlig gynekologisk operation där livmodern avlägsnas till följd av olika gynekologiska besvär. Var tionde kvinna genomgår operationen i Sverige. Vid hysterektomi påverkas kvinnan både fysiskt och psykologiskt och sjuksköterskan bör ge god vård med ett helhetsperspektiv på människan. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors psykologiska upplevelse av hysterektomi. Metod: Studien var en allmän litteraturstudie med en induktiv ansats. Totalt nio refereegranskade artiklar bearbetades från databaserna PsycInfo, CINAHL och PubMed, varav fyra var kvalitativa och fem kvantitativa artiklar. Resultat: Studiens resultat delades in i fem huvudkategorier utifrån studiens syfte: Depression och ångest, Förändrad fertilitet och självbild, Relationer, Behov av stöd och Lättnad. Konklusion: Flera av kvinnorna mådde psykiskt dåligt efter borttagning av livmodern samtidigt som somliga kvinnor mådde betydligt bättre, upplevelserna varierade bland kvinnorna. Kunskapen bidrar till att både blivande sjuksköterskor och sjuksköterskor förstår hur en kvinna kan påverkas psykologiskt efter en hysterektomi och betydelsen av en helhetssyn i vården av kvinnan. Det behövs en ökad kunskap om hur kvinnor mår psykologiskt efter en hysterektomi., Background: Hysterectomy is a common gynecological procedure involving the removal of the uterus due to various gynecological issues. Every tenth woman undergoes the surgery in Sweden. Psychological health is influenced by risk factors and affect women’s daily lives and the nurse should provide good care with a holistic perspective on the individual. Purpose: The purpose of this study was to elucidate women’s psychological experiences of hysterectomy. Method: The study was a general literature review with an inductive approach. A total of nine peer-reviewed articles were processed from the databases PsycInfo, CINAHL and PubMed, including four qualitative and five quantitative articles. Result: The study’s findings were categorized into five main categories based on the study’s purpose: Depression and Anxiety, Altered Fertility and Self-Image, Relationships, Need for support and Relief. Conclusion: Several of the women felt mentally unwell after the removal of the uterus, while some women felt significantly better; experiences varied among the women. This knowledge helps both future nurses and current nurses understand how a woman can be psychologically affected after a hysterectomy and the importance of a holistic approach in women's care. There is a need for increased understanding of women's psychological well-being after a hysterectomy.

Bakgrund: Kroppsuppfattning är individens egen syn på sin kropp och utseende. Kroppsuppfattning påverkas inte endast av hur kroppen ser ut utan även av sitt mående och kan påverkas av olika faktorer. Kvinnor beskriver sin kroppsuppfattning som en mental bild av kroppen som påverkas av sociala stereotyper som individen upplevt. Hysterektomi innebär borttagandet av livmodern. Hysterektomi kan leda till mer klimakteriebesvär och påverka fertiliteten. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa kvinnors kroppsuppfattning efter en genomförd hysterektomi. Metod: Roséns (2017) granskningsprocess har använts för att utforma litteraturstudien. Induktiv analys användes vid databearbetning och analys. Cinahl och PubMed har använts vid litteratursökningen. Sju artiklar valdes ut och relevans- och kvalitetsgranskades utifrån Forsberg och Wengströms (2020) mallar. Resultat: Tre huvudteman identifierades: “Känslan av en ofullständig kropp”, ”Känslan av att förlora sin kvinnliga kropp” och “Känslan av att bli fri”. Resultatet visade att vissa kvinnor upplevde att de förlorat sin kvinnliga kropp och att kroppen upplevdes som ofullständig. Andra kvinnor upplevde förbättrad kroppsuppfattning på grund av frihetskänsla efter att blivit av med ett sjukt organ. Slutsats: Kvinnors kroppsuppfattning förändrades efter hysterektomin. Tidigare besvär, syn på fertilitet, kvinnlighet och utseende påverkade kroppsuppfattningen negativt eller positivt.

Bakgrund: Hysterektomi innebär att kvinnans livmoder opereras bort och är en av de vanligaste gynekologiska operationerna. Indikationer för ingreppet är vanligtvis benigna blödningsrubbningar, myom, endometrios, framfall och maligna gynekologiska tillstånd. Dessa tillstånd orsakar ett stort lidande för kvinnorna och sjuksköterskan behöver beakta både fysiska och psykiska aspekter inom omvårdnad för att kunna öka kvinnornas välbefinnande och livskvalitet. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av att genomgå en hysterektomi. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt utifrån tio vetenskapliga artiklar. Databaserna som användes var CINAHL, Medline och Pubmed. En tematisk analys gjordes i fyra steg. Resultat: Fem teman framkom i resultatet; begränsad av en förändrad kropp, behov av stöd, en välfungerande vård, omvårdnad utan personcentrering samt påverkad livskvalitet efter operationen. Konklusion: Kvinnor upplevde innan sin hysterektomi en förlust av sin egen kropp då den inte längre fungerade som tidigare. Detta ledde till en förlust av deras identitet och påverkade deras vardagliga liv. Kvinnorna var i stort behov av att få begriplig information och stöd av både vårdpersonal och sin omgivning. Den specialiserade vården sågs som välfungerande men kvinnorna saknade personcentrering i vården., Background: A hysterectomy means that the woman’s uterus is surgically removed and is one of the most common gynecological surgeries. Indications for the procedure are usually benign bleeding disorders, fibroids, endometriosis, prolapse and malignant gynecological conditions. These conditions cause a great suffering for the women and the nurse need to consider both physical and psychological aspects in nursing to be able to increase the women's well-being and quality of life. Aim: To describe women's experiences of undergoing a hysterectomy. Method: Qualitative literature review based on ten scientific articles. The databases used were CINAHL, Medline and Pubmed. A thematic analysis was done in four steps. Findings: Five themes emerged in the results; limited by a changed body, need for support, a well-functioning care, care without person-centeredness and an affected quality of life after the operation. Conclusion: Before their hysterectomy, women experienced a loss of their own body as it no longer functioned as before. This led to a loss of their identity and affected their everyday lives. The women needed comprehensible information and support from both healthcare professionals and their surroundings. Specialized care was seen as well-functioning, but the women lacked person-centered care.

Bakgrund: Hysterektomi innebär att kvinnans livmoder opereras bort och är en av de vanligaste gynekologiska operationerna. Indikationer för ingreppet är vanligtvis benigna blödningsrubbningar, myom, endometrios, framfall och maligna gynekologiska tillstånd. Dessa tillstånd orsakar ett stort lidande för kvinnorna och sjuksköterskan behöver beakta både fysiska och psykiska aspekter inom omvårdnad för att kunna öka kvinnornas välbefinnande och livskvalitet. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av att genomgå en hysterektomi. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt utifrån tio vetenskapliga artiklar. Databaserna som användes var CINAHL, Medline och Pubmed. En tematisk analys gjordes i fyra steg. Resultat: Fem teman framkom i resultatet; begränsad av en förändrad kropp, behov av stöd, en välfungerande vård, omvårdnad utan personcentrering samt påverkad livskvalitet efter operationen. Konklusion: Kvinnor upplevde innan sin hysterektomi en förlust av sin egen kropp då den inte längre fungerade som tidigare. Detta ledde till en förlust av deras identitet och påverkade deras vardagliga liv. Kvinnorna var i stort behov av att få begriplig information och stöd av både vårdpersonal och sin omgivning. Den specialiserade vården sågs som välfungerande men kvinnorna saknade personcentrering i vården., Background: A hysterectomy means that the woman’s uterus is surgically removed and is one of the most common gynecological surgeries. Indications for the procedure are usually benign bleeding disorders, fibroids, endometriosis, prolapse and malignant gynecological conditions. These conditions cause a great suffering for the women and the nurse need to consider both physical and psychological aspects in nursing to be able to increase the women's well-being and quality of life. Aim: To describe women's experiences of undergoing a hysterectomy. Method: Qualitative literature review based on ten scientific articles. The databases used were CINAHL, Medline and Pubmed. A thematic analysis was done in four steps. Findings: Five themes emerged in the results; limited by a changed body, need for support, a well-functioning care, care without person-centeredness and an affected quality of life after the operation. Conclusion: Before their hysterectomy, women experienced a loss of their own body as it no longer functioned as before. This led to a loss of their identity and affected their everyday lives. The women needed comprehensible information and support from both healthcare professionals and their surroundings. Specialized care was seen as well-functioning, but the women lacked person-centered care.

Bakgrund: Hysterektomi innebär att livmodern opereras bort och är ett kirurgiskt ingrepp inom gynekologin. I Sverige utförs det cirka 4000 hysterektomier varje år. Det kan utföras som en total hysterektomi eller subtotal hysterektomi, även kallat supracervical hysterektomi. Vanliga indikatorer för hysterektomi är cystor på äggstockarna, framfall, myom, endometrios, kronisk bäckensmärta, bäckenmassa, endometricancer eller onormala livmoderblödningar. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnornas skattade livskvalitet efter hysterektomi. Metod: En beskrivande litteraturstudie som inkluderade nio vetenskaliga artiklar. Huvudresultat: Resultatet visade att den skattade livskvaliteten kunde påverkas av när mätningarna gjordes i förhållande till det kirurgiska ingreppet samt indikationen för kirurgin. Initial försämring visades inom flera områden, följt av succesiv förbättring. Samtidigt som några område påvisade en kvarstående försämring efter hysterektomin. Slutsats: Resultatet visade att kvinnornas livskvalitet påverkades av flera faktorer. Inom flera områden sågs en initial försämring efter hysterektomin, som följdes av en successiv förbättring vid uppföljningarna. Däremot påvisades en kvarstående försämring inom några områden. Livskvaliteten visade sig även påverkas av när mätningarna gjordes i förhållande till det kirurgiska ingreppet och ingreppets indikation. Ökade kunskaper hos sjuksköterskorna över kvinnornas situation kan bidra till bättre omvårdnad och kvinnans livskvalitet ökar. Därmed kan litteraturstudiens resultat vara av betydelse för sjuksköterskor som möter hysterektomerade kvinnor.

Hysterektomi innebär borttagande av livmodern och är idag ett av de vanligaste ingreppen inom kirurgisk gynekologi i Sverige. Indikationer för att genomgå hysterektomi innefattar bland annat svåra blödningstillstånd, smärta, myom, endometrios samt malignitet. Operationen utförs även akut i livräddande syfte relaterat till komplicerade förlossningar. Hysterektomin kan utföras i kombination med ooforektomi, vilket innebär avlägsnande av en eller båda äggstockarna. Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa kvinnors upplevelser av den levda kroppen efter att ha genomgått en hysterektomi, med eller utan samtidig ooforektomi. Litteraturöversikten bygger på forskning av nio artiklar, varav sju är av kvalitativ ansats, en av kvantitativ ansats och en av mixad metod. I resultatet identifierades fyra huvudteman: kroppsuppfattning, kroppsliga upplevelser, kroppen som kvinnlig samt oro över omgivningens uppfattning om den förändrade kroppen. Utifrån dessa ytterligare identifierades åtta subteman: en komplex upplevelse, sexualitet, lättnad över att bli fri från symtom, den förändrade kroppen, förlust av kvinnlighet, förmågan att bära barn, ensamhet och isolering samt relationen till en manlig partner. I diskussionen förs resonemang kring kvinnors upplevelser av den hysterektomerade kroppen. Upplevelsen beskrivs som unik och komplex, präglad av livsvärld, omgivning, normer, kultur och kroppsideal.

Hysterektomi innebär borttagande av livmodern och är idag ett av de vanligaste ingreppen inom kirurgisk gynekologi i Sverige. Indikationer för att genomgå hysterektomi innefattar bland annat svåra blödningstillstånd, smärta, myom, endometrios samt malignitet. Operationen utförs även akut i livräddande syfte relaterat till komplicerade förlossningar. Hysterektomin kan utföras i kombination med ooforektomi, vilket innebär avlägsnande av en eller båda äggstockarna. Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa kvinnors upplevelser av den levda kroppen efter att ha genomgått en hysterektomi, med eller utan samtidig ooforektomi. Litteraturöversikten bygger på forskning av nio artiklar, varav sju är av kvalitativ ansats, en av kvantitativ ansats och en av mixad metod. I resultatet identifierades fyra huvudteman: kroppsuppfattning, kroppsliga upplevelser, kroppen som kvinnlig samt oro över omgivningens uppfattning om den förändrade kroppen. Utifrån dessa ytterligare identifierades åtta subteman: en komplex upplevelse, sexualitet, lättnad över att bli fri från symtom, den förändrade kroppen, förlust av kvinnlighet, förmågan att bära barn, ensamhet och isolering samt relationen till en manlig partner. I diskussionen förs resonemang kring kvinnors upplevelser av den hysterektomerade kroppen. Upplevelsen beskrivs som unik och komplex, präglad av livsvärld, omgivning, normer, kultur och kroppsideal.

Bakgrund: Hysterektomi innebär att livmodern opereras bort och är ett kirurgiskt ingrepp inom gynekologin. I Sverige utförs det cirka 4000 hysterektomier varje år. Det kan utföras som en total hysterektomi eller subtotal hysterektomi, även kallat supracervical hysterektomi. Vanliga indikatorer för hysterektomi är cystor på äggstockarna, framfall, myom, endometrios, kronisk bäckensmärta, bäckenmassa, endometricancer eller onormala livmoderblödningar. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnornas skattade livskvalitet efter hysterektomi. Metod: En beskrivande litteraturstudie som inkluderade nio vetenskaliga artiklar. Huvudresultat: Resultatet visade att den skattade livskvaliteten kunde påverkas av när mätningarna gjordes i förhållande till det kirurgiska ingreppet samt indikationen för kirurgin. Initial försämring visades inom flera områden, följt av succesiv förbättring. Samtidigt som några område påvisade en kvarstående försämring efter hysterektomin. Slutsats: Resultatet visade att kvinnornas livskvalitet påverkades av flera faktorer. Inom flera områden sågs en initial försämring efter hysterektomin, som följdes av en successiv förbättring vid uppföljningarna. Däremot påvisades en kvarstående försämring inom några områden. Livskvaliteten visade sig även påverkas av när mätningarna gjordes i förhållande till det kirurgiska ingreppet och ingreppets indikation. Ökade kunskaper hos sjuksköterskorna över kvinnornas situation kan bidra till bättre omvårdnad och kvinnans livskvalitet ökar. Därmed kan litteraturstudiens resultat vara av betydelse för sjuksköterskor som möter hysterektomerade kvinnor.