Search

Denna kvalitativa intervjustudie undersöker fem musiklärares uppfattningar om digitala verktyg och på vilka sätt de digitala verktygen kan användas i högstadiets musikundervisning. Grundskolans läroplan beskriver att digitala verktyg ska användas i musikundervisningen i grundskolan och föreliggande studie undersöker på vilket sätt dessa digitala verktyg används i praxis samt musiklärarnas uppfattningar kring användandet av dessa. Tidigare forskning visar att musiklärare har en positiv inställning till digitala verktyg som ett komplement i musikundervisningen, men att det även finns svårigheter med användandet av det. För att presentera, analysera och diskutera uppsatsens resultat har ett sociokulturellt perspektiv använts där begrepp som artefakt, mediering och appropriering är utgångspunkten för analys. Resultaten visar att musiklärarna i studien definierar digitala verktyg som hemsidor, DAWs, ipads, datorer och musikprogram. En viktig grund i att arbeta med digitala verktyg beskriver flera musiklärare handlar om att ge eleverna tydliga instruktioner och majoriteten beskriver digitala verktyg som ett kompletterande verktyg som de har en positiv inställning till, men att vissa skeptiska aspekter finns. Det kan tolkas att musiklärarna använder digitala verktyg som en artefakt för att ge eleverna möjlighet att mediera, exempelvis ackord och ackorduppbyggnad, där digitala bilder på ett ackord hjälper eleverna att utöka sin kompetens och förståelse för ackordet. På detta vis får eleverna möjlighet att appropriera kunskapen, det vill säga göra den till sin egen.

Denna studie utforskar relationerna i matematikklassrummet ur ett elevperspektiv med fokus pårelationerna mellan elev, matematikbok, lärare och matematikämnet. Data samlades in från engymnasieklass i Sverige genom klassrumsobservationer, intervjuer och enkäter. Analysen, som ärinspirerad av Van Steenbrugge och Remillards (2023) läromedelsanalys, visar att i Sverige antarmatematikboken ofta en ledande roll och delar auktoritet med eleverna vilket motiveras medmatematikbokens bestämmer lektionsinnehållet, som eleverna anpassar samt att eleverna användermatematikboken för att validera sina svar under lektionsövningarna. Analysen visar även att elevernaarbetar intensivt med matematikboken under större delen av lektionen, vilket indikerar en hög grad avsjälvständighet i deras lärandeprocess. Matematikboken framstår som den mest aktiva aktören i attförmedla matematikinnehållet till eleverna. Det övergripande resultaten visualiseras med hjälp av Rezatoch Strässers (2012) tetraedermodell, relationerna beskrivs med termer som auktoritet och distans föratt belysa klassrummets dynamik. Studiens resultat har betydande implikationer för struktureringen avmatematikundervisning och understryker vikten av att inkludera elevperspektivet i didaktisk forskning., This study explores the relationships in the mathematics classroom from a student perspective, focusing on the relationships between the student, mathematics book, teacher, and the subject of mathematics. Data were collected from a high school class in Sweden through classroom observations, interviews, and surveys. The analysis, inspired by Van Steenbrugge and Remillard’s (2023) textbook analysis, shows that in Sweden, the mathematics book often takes a leading role and shares authority with the students. This is justified by the mathematics book determining the lesson content, which students adapt to, and by students using the mathematics book to validate their answers during classroom exercises. The analysis also shows that students work intensively with the mathematics book for most of the lesson, indicating a high degree of independence in their learning process. The mathematics book appears as the most active agent in conveying mathematical content to the students. The overall results are visualized using Rezat and Strässer’s (2012) tetrahedron model, with the relationships described in terms of authority and distance to highlight the classroom dynamics. The study’s results have significant implications for the structuring of mathematics teaching and underscore the importance of including the student perspective in didactic research.

En stor del av den svenska matematikundervisningen utgår från artefakten läromedel, vilket medför att det är viktigt att läraren kan tolka läromedlet utifrån läromedelsförfattarens didaktiska mål och visioner. Syftet med denna studie var att undersöka vilka artefakter grundlärarstudenter använde sig av när de planerade och genomförde matematikundervisning, och om några förändringar skedde i dessa val efter genomgången utbildning i läromedelsförståelse. Studien utgick ifrån en fenomenologisk ansats med semistrukturerade intervjuer med grundlärarstudenter från olika terminer på grundlärarprogrammet vid ett svenskt universitet. Analysen genomfördes med en tematisk analys. Resultatet visade att många olika artefakter användes vid planering och genomförande av matematikundervisning och att medvetenheten om hur dessa artefakter kunde användas ökade ju längre in i utbildningen studenten befann sig. Slutsatsen var att genom att medvetandegöra studenterna kring deras val och användning av olika artefakter för planering och genomförande av matematikundervisning tidigt i utbildningen, kunde goda förutsättningar skapas för att utmana föreställningen om att skickliga lärare skapar eget undervisningsmaterial (Remillard, 2016).

Diese Veröffentlichung geht zurück auf eine Masterarbeit im Studiengang Digitales Datenmanagement, M. A. an der Fachhochschule Potsdam und der Humboldt-Universität zu Berlin aus dem Jahr 2023., Der Umgang mit kulturellen Objekten aus anderen Weltregionen, die in der Folge kolonialer Politik europäischer Großmächte in Museen des Globalen Nordens gelangt sind, wird seit einigen Jahren zunehmend diskutiert, begleitet von verstärkten Aktivitäten zur digitalen Erschließung solcher Objekte. Diese Aktivitäten dienen einerseits der Erhöhung der Transparenz durch die Schaffung offen zugänglicher digitaler Objektinformationen, andererseits ihrer Ergänzung um neue, inhaltlich diverse, im weitesten Sinne postkoloniale Perspektiven. Thema dieser Arbeit ist die inhaltliche Einordnung und Anreicherung von Erschließungsdaten zu Museumsobjekten und deren Weiterentwicklung in einer nicht mehr europazentrierten und vielfältig vernetzten digitalen Welt. Es wird untersucht, welche beschreibenden und einordnenden, über die Fachdomäne Archäologie hinausgehenden Daten bei der Grunderschließung archäologischer Objekte für eine digitale Museumssammlung in welcher Form benötigt werden, wenn sie potenziell Teil eines transnationalen digitalen Wissensraums sein sollen. Am Beispiel archäologischer Objekte aus dem Osmanischen Reich in Berliner Museen werden auf Basis des Objektdatenbestands der Antikensammlung der Staatlichen Museen zu Berlin (SMB) mit ihren digital ausgestellten Objekten mögliche Szenarien und Handlungsfelder für die Operationalisierung theoretischer Erkenntnisse zu Objektbiografien im digitalen Raum entwickelt. Im Ergebnis wird ein Bedarf an solchen Objektdaten abgeleitet, die Rezipient*innen Zugänge zu grenzüberschreitenden digitalen Wissensräumen ermöglichen. Es werden Handlungsfelder einer erweiterten Grunderschließung im Sinne einer nacheurozentrischen Welt herausgearbeitet und Vorschläge zur Erweiterung der dargestellten Objektdaten formuliert.

The use of programming in mathematics education is undergoing a renaissanceand, in this paper, we analyse students’ handling of programming in mathematicsusing the Instrumental approach as a theoretical lens. We are especially interestedin analysing the development of mental schemes using two analytical frameworkswhich are compared and contrasted according the idea of networking theories. Thestudy illustrates that the frameworks’ detail of richness can have both advantagesand disadvantages and that one of the frameworks are more customed to be appliedwhen analysing students’ instrumental genesis concerning the use of a programmingenvironment as a mathematical artefact.

I takt med att användandet av e-handelsplattformar växer tillkommer även högre krav på att underhållsjobb, till exempel generera filer och rensa loggar, förvaltas effektivt. Motillo, ett karlstadbaserat konsultföretag inriktade på e-handel och digitala affärer, använder e- handelsplattformen Litium. Underhållsjobb, som idag finns specifikt för jobb i Litium, måste i dagsläget hanteras genom en konfigurationsfil, vilket kan vara tidskrävande. Motillo vill kunna konfigurera och monitorera dessa underhållsjobb direkt i Litiums administratörsvy, back-office. Syftet med denna studie har för författaren varit att utveckla och utvärdera ett adminverktyg i Litiums back-office baserat på en kravställning som upprättats av uppdragsgivaren Motillo. Det utvecklade adminverktyget skulle öka möjligheten och insikten att konfigurera och monitorera underhållsjobb. Studien låg även till grund för de med intresse av att implementera en likande lösning som det utvecklade adminverktyget. För att utveckla adminverktyget tillämpades olika tekniker som innefattade bland annat ramverken React och ASP.NET Core MVC, olika verktyg för versionshantering och pakethantering, samt utveckling efter den agila arbetsmetoden Scrum. Metoder som MoSCoW, Think-aloud, expertutvärderingar, beta-tester samt ett användar-acceptanstest, i form av en semi-strukturerad intervju, tillämpades och genomfördes för att utvärdera det utvecklade adminverktyget mot slutanvändaren. Insamlad data i studien har varit av kvalitativ karaktär. Studien har även inspirerats av Design Science Research där författaren använt den som övergripande metod där övriga metoder mer konkret tillfogats. Det utvecklade verktyget utvärderades mot den upprättade kravställningen, där endast funktionella krav utvärderades, samt uppfattningar om verktyget och dess potentiella förbättringsåtgärder. Slutanvändaren uppfattade artefakten som bra och de var, baserat på kravställningen, n

Syftet med studien är undersöka hur assisterande teknik används som stöd/hjälpmedel i årskurs F-6 till elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Studiens frågeställningar är: Vilken assisterande teknik används som stöd/hjälpmedel till elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi vid läsning och skrivning? På vilket sätt gynnas eleverna av assisterande teknik? Hur tillgänglig är den assisterande tekniken på skolorna? Vilka hinder och svårigheter upplever lärarna i arbetet med assisterande teknik? Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat bygger på de tolv informanternas erfarenheter av assisterande teknik. Resultatet uppvisar att den assisterande tekniken kan hjälpa elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. I studien framkommer det att den assisterande tekniken finns ute i verksamheten i olika omfattning. Studien påvisar dock att lärarnas kompetens behöver höjas för att den assisterande tekniken ska kunna användas på bästa sätt för att hjälpa eleverna att arbeta inom den proximala utvecklingszonen. Det blir utifrån studiens resultat tydligt att lärarens och speciallärarens/specialpedagogens kompetens är av högsta vikt för att ge eleverna de bästa förutsättningarna för att använda den assisterande tekniken. Det visar sig att elevernas användande av assisterande teknik utan ett syfte i det närmaste är verkningslöst.

Syftet med studien är att undersöka hur utbildade hundteam arbetar inom skola samt hundteamsförarnas upplevelse av vad denna insats har för betydelse för eleven. Studiens empiriska material har samlats in med hjälp av semistrukturerade kvalitativa intervjuer med åtta utbildade hundteamsförare. Resultatet har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv och tidigare forskning inom området. Resultatet visar att hundteamens arbete i skolan varierar till viss del men att syftet till främst är att hitta alternativa och kompletterande sätt att motivera och skapa förutsättningar för alla elevers utveckling och lärande. Informanterna beskriver att hundunderstödda pedagogiska insatser kan skapa fler möjligheter för eleverna, såväl när det gäller utveckling och lärande som i sociala relationer. Det som framkommer är att elevens självkänsla, trygghet och känsla av samhörighet ökar vid hundundertstödd pedagogik. Det framkommer även att det finns vissa utmaningar som försvårar för den hundunderstödda pedagogiken. Informanterna framhäver att de regler och riktlinjer som kommunerna skapar i vissa fall gör så att skolor inte får arbeta med hundunderstödd pedagogik. Informanterna menar då att olika behov ställs och värderas mot varandra istället för att försöka hitta lösningar som fungerar för alla. I det specialpedagogiska uppdraget ingår det att förebygga och identifiera svårigheter samt stötta och finna lösningar som ger eleverna de bästa förutsättningarna för den egna utvecklingen och lärandet. Utifrån studien framkommer det att hundunderstödd pedagogik kan skapa fler möjligheter att stötta olika elever oavsett vilka svårigheter skolan upplever att de har. Avslutningsvis presenteras specialpedagogiska implikationer och förslag på fortsatt forskning.

Syftet med studien är att generera kunskaper utifrån hur förskollärare säger sig integrera musik i deras undervisning på olika sätt. Detta involverar även förskollärares beskrivningar av det kollegiala samarbetet med musiken i fokus. Studien är kvalitativ där sex semistrukturerade intervjuer har genomförts för att kunna bidra med kunskap om hur förskollärare beskriver sitt arbetssätt i förskolan i förhållande till musik samt det kollegiala samarbetet. Resultatet har bearbetats och analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet, där begreppet artefakt används för att beskriva musik som ett intellektuellt och fysiskt redskap utifrån förskollärarnas utsagor. Resultatet visar att musik kan integreras och användas i många olika syften, dels i lärandesyften och dels i relationsbyggande syften. Musik i förskolan visar sig ha många dimensioner av användningsområden som gjordes synliga genom förskollärarnas utsagor. Med detta framträdde det som centralt att barnen erbjuds en tillåtande lärmiljö där det finns möjligheter för att musicera på olika sätt. Resultatet visar också att förskollärares didaktiska kompetenser samt den gemensamma synen på musik har en stor inverkan på hur väl musik används i förskolans undervisning.

Syftet med studien var att skapa förståelse för förskollärares uppfattningar av det kompensatoriska uppdraget i relation till teknikundervisningens såväl som deras förhållningssätt till teknik och teknikämnet i sig. Vidare syftar arbetet till att åskådliggöra hur barns förhållningssätt till teknik kommer till uttryck i undervisningssituationer. För att samla in empiri till studien använde vi oss av ljudinspelning, anteckningar och observationer tillsammans med fem förskollärare och deras respektive barngrupp. Genom dessa metodval kunde vi därmed synliggöra barnens och förskollärarnas erfarenheter av och sätt att framställa teknik. Vidare använde vi oss därefter av semistrukturerade intervjuer och även där användes ljudinspelning. Detta för att ytterligare synliggöra hur förskollärarna framställer det kompensatoriska uppdraget i relation till teknikinnehållet i undervisningen.Det inspelade materialet från observationerna och intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån en innehållsanalys och studiens teoretiska utgångspunkter; sociokulturella teorin samt en del av variationsteorin. Inledningsvis visar resultatet att förskollärarna uppfattar teknik på olika sätt. Dessa olika sätt var teknik som problemlösning i samband med de mäktiga fem vilket bland annat består av det lutande plan, hjulet, kilen, hävstången och skruven. Teknik har även uppfattas i relation till fysik samt tekniska artefakter. Resultatet visar även att barnen uppfattar tekniska artefakter med hjälp av förskollärarnas framställning av de mäktiga fem. Barnen sätter de tekniska artefakterna i relation till deras vardag. Samspel och interaktion med andra och de tekniska artefakterna i barnens vardag anses vara betydelsefullt för deras utveckling och lärande. Resultatet visar att det kompensatoriska uppdraget innefattar flera viktiga aspekter för att barnen ska ges möjlighet att erfara och skapa förståelse för vad teknik kan ingripa, både inom och utanför förskolans kontext. Dessa aspekter är del

Matematikböcker är ett vanligt inslag i matematikundervisning runtom i Sverige och i många andra länder. De kan användas som ett planeringsverktyg för läraren och de kan anses vara värdefulla källor för material och struktur. Samtidigt finns det de lärare som väljer att utesluta matematikboken ur sin undervisning, vilket kan väcka frågor om matematikbokens roll och värde i skolan. I följande enkät- och intervjustudie undersöktes lärares erfarenheter av och tankar kring matematikböcker i undervisning. Dels syftade studien till besvara på vilket sätt och till vad matematikböcker används. Dels var det av intresse att skapa förståelse för vad som ligger till grund för lärares val av matematikbok. Ett ytterligare syfte var att skapa inblick i hur matematikundervisning utan matematikbok kan bedrivas och se ut. Ett bekvämlighetsurval användes till studien och deltagarna bestod av 47 lärare. Av dessa 47 undervisade 34 stycken i årskurserna 1–3 och 13 av dem undervisade i årskurserna 4–6. Undersökningen bekräftade att matematikboken ofta används till elevarbete och är ett viktigt arbetsverktyg för många lärare. Å andra sidan har lärare inte alltid möjlighet att fritt välja matematikbok utan behöver ibland anpassa sig efter vissa faktorer, exempelvis arbetsplatsens (skolans) ekonomiska förutsättningar. Därutöver visade studien att verktyg och arbetsformer som förekommer i klassrum där läraren undervisar utan matematikbok likaväl kan förekomma i klassrum där en matematikbok är inkluderad. Således drogs slutsatsen att skillnaderna mellan undervisningsformerna inte nödvändigtvis behöver vara stora eller kopplat till användning av matematikböcker.

Development of different methods for processing information has long been a central area in computer science. Being able to structure and compile different types of information can streamline many tasks that facilitate various assignments. In addition, the web is getting bigger and as a result larger amounts of information become more accessible. It also means that it can be more difficult to find and compile relevant information. This raises the questions; Is a layered architecture suitable for extracting semi-structured data from various web-based documents such as HTML and PDF and structuring the content as generically as possible? and How can you find semi-structured data in various forms of documents on the web based on keywords to save the data in tabular form? Review of previous research shows a gap when it comes to processing different levels of structures with the web as a source of data. When processing data, previous projects have usually used a layered architecture where each layer has a specific task and it is also this architecture that was chosen for this artifact. To create the artifact, the Design and Creation method is applied with an included literature study. This method is common in assignments where the goal is to create an artifact with the purpose of answering research questions. Tests of the artifact are also performed in this method and result in how well the artifact follows instructions and whether or not it can answer the research questions. This work has resulted in an artifact that works well and lays a foundation for future work. However, there is room for improvement such as that the artifact could be able to understand context and find more relevant information, but also for future research on how other software can be implemented to streamline and improve results., Utveckling av olika metoder för att bearbeta information har länge varit ett centralt område inom datavetenskap. Att kunna strukturera och sammanställa olika typer av information kan effektivisera många uppgifter som underlättar olika uppdrag. Dessutom blir webben större och som ett resultat blir större mängder information mer tillgänglig. Det gör också att det kan vara svårare att hitta och sammanställa relevant information. Detta väcker frågorna; Lämpar sig lagerarkitektur för att extrahera semi-strukturerad data från olika webbaserade dokument som HTML och PDF och strukturera innehållet så generiskt som möjligt? och Hur kan man hitta semi-strukturerad data i olika former av dokument på webben baserat på nyckelord för att spara data i tabellform? Granskning av tidigare forskning visar på ett gap när det gäller att bearbeta olika nivåer av strukturer med webben som datakälla. Vid bearbetning av data har tidigare projekt vanligtvis använt en lagerarkitektur där varje lager har en specifik uppgift och det är även denna arkitektur som valdes för denna artefakt. För att skapa artefakten tillämpas Design and Creation metoden med en inkluderad litteraturstudie. Denna metod är vanlig i arbeten där målet är att skapa en artefakt med syftet att svara på forskningsfrågor. Tester av artefakten utförs också i denna metod och resulterar i hur väl artefakten följer instruktionerna och om den kan svara på forskningsfrågorna eller inte. Detta arbete har resulterat i en artefakt som fungerar bra och som lägger en grund för framtida arbete. Det finns dock utrymme för förbättringar som att artefakten skulle kunna förstå sammanhang och hitta mer relevant information, men också för framtida forskning om hur annan mjukvara kan implementeras för att effektivisera och förbättra resultat.

Sammanfattning Syftet med studien är att få ökad kunskap om lärares erfarenheter av alternativa verktyg i arbetet med elever som har dyslexi. Frågeställningar som använts är: Vilka alternativa verktyg erbjuds enligt lärare i läs- och skrivaktiviteter för elever som har dyslexi? Hur uppfattar lärare att alternativa verktyg används i läs- och skrivaktiviteter av elever som har dyslexi? Vilka möjligheter och utmaningar ser lärare i användandet av alternativa verktyg i läs- och skrivaktiviteter av elever som har dyslexi? Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer. Tolv mellanstadielärare intervjuades. I studiens resultat framkommer att kompetensen, både vad gäller dyslexi och alternativa verktyg, är låg. Resultatet visar även att lärare efterlyser mer kunskaper om dyslexi och alternativa verktyg. Lärare i studien anser att elever med dyslexi gynnas av att använda alternativa verktyg i undervisningen. Studien visar att det inte är jämlikt när det gäller tillgången till alternativa verktyg på skolorna i kommunerna. Därmed har skolorna olika förutsättningar när det gäller användandet av alternativa verktyg i undervisningen. Sammantaget visar resultatet i studien att det krävs flera olika förutsättningar för en likvärdig utbildning. Det krävs att lärare får det stöd och den utbildning de behöver för att undervisa elever med dyslexi, samt en lättillgänglig teknik för samtliga elever i skolan.

Syftet är att beskriva hur lärarna använder de digitala verktyg i gymnasiesärskolan och hur användandet upplevs av lärarna. Studien syftar till att svara på följande frågor:I vilka sammanhang berättar lärarna att de använder digitala verktyg i sin undervisning och vilket lärande blir möjligt? Vilka pedagogiska utmaningar i undervisningen med digitala verktyg i skolan blir synliga enligt lärarna samt hur upplever lärarna användningen i förhållande till sin egen kompetens?Analysen skedde i flera steg. Först gjordes en förberedande observation inför intervjufrågorna. Därefter genomfördes intervjuerna samt en analys utifrån det sociokulturella perspektivet.Med hjälp av artefakt begreppet visade analysen att de digitala verktygen användes på olika sätt. Alla lärarna använde de primära artefakterna som ett kompensatoriskt stöd och planerade inför lektionerna hur datorerna skulle användas som en förlängning av kroppen. Vid mina intervjuer framkom att då datorn användes gav det möjlighet till sekundära artefakter såsom att använda olika arbetssätt där lärarna använde appar och programvaror som stöd till eleverna. Analysen visade hur elever i särskolan via de digitala verktygen ges möjlighet till tertiära artefakter såsom individanpassning och delaktighet.Resultatet av analysen visade att ur ett sociokulturellt perspektiv blev samspelet mellan eleverna bättre. Eleverna hjälpte varandra mer spontant och lärarna planerade för samspel på ett medvetet sätt. Lärarna planerade för att använda digitala verktyg i olika sammanhang för att skapa delaktighet och för individuellt arbete.En slutsats jag drar av min studie är att om lärarna har kunskap i användandet av sekundära artefakter såsom arbetssätt för att använda appar och programvaror möjliggörs tertiära artefakter såsom individanpassning samt delaktighet genom kommunikation/samspel.Studien visade att för att kunna använda de digitala verktygen fullt ut behöver lärarna få möjlighet till att utbilda sig mer i användandet av digit

This thesis examines the ways in which the writings of Henry Parland, James Joyce and Virginia Woolf works to foreground things and decenter humans. While the exploration of human inner life is a well established theme within Modernist literature, the period’s fascination with the material and non-human remains underexplored. When objects have gained scholarly attention, the focus has frequently been on the single object as motif, and objects have mainly been conceptualized in relation to a perceiving subject. Contrary to this tendency, my study seeks to shed light on another kind of thing in Modernist literature, which is not primarily depicted in relation to human experience, and often forms part of a whole assembly of objects, indicating a contexture of things in which humans may also be implicated. The aim of the thesis is to highlight this Modernist exploration of the object world, which anticipates the turn to things and the critical assessment of anthropocentrism in contemporary thought. I argue that the foregrounding of things and the decentering of humans works as a critique both of the literary convention of centering human concerns, and of the Western tradition of thought which conceives of man as autonomous in relation to the material environment. The material being analyzed consists of three works from the 1920’s in which the foregrounding of things and decentering of humans is especially pronounced: the collection of poems Idealrealisation (1929) by Parland, the chapter “Ithaca” in Ulysses (1922) by Joyce, and the novel Jacob’s Room (1922) by Woolf. The study asks what literary techniques these texts use in order to highlight things and decenter humans, and what implications this has for an understanding of the relation between humans and things. I consider these texts as part of a literary history of desymbolizing and particularizing things. Drawing on a theorethical framework of materialism and process philosophy, things are further conceptualized by