Search

Bakgrund: Närstående till patienter som får palliativ vård står inför en betydande börda. Denna börda kan vara fysisk, känslomässig och praktisk. Personer boende på glesbygden har utmaningar som långa avstånd till vårdinrättningar och brist på tillgång till specialiserad vård. Resurser i glesbygden har begränsad kapacitet att svara upp mot behoven hos patienten och deras familj. Det är dokumenterat att det finns utmaningar med att bedriva och följa riktlinjer för palliativ vård i glesbygdsområden men det saknas en sammanfattande bild av närståendes upplevelser i samband med palliativ vård i glesbygden. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser vid palliativ vård i glesbygd. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes. Sökningar genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl och resulterade i 11 artiklar som bedömdes kunna svara på syftet. De valda artiklarna analyserades med en tematisk analysmetod. Resultat: Resultatet kan sammanfattas i fyra huvudteman: Interaktion med vårdpersonal, Från okunskap till förståelse, Uppoffring och belöning och Praktiska förutsättningar. Resultaten kopplas i resultatdiskussionen till Andersheds teori om delaktighet, med insikter som kan härledas till både delaktighet i ljuset och mörkret. Perspektiven som framkommer belyser olika aspekter av delaktighet inom ramen för Andersheds teoretiska ramverk. Slutsats: Sammantaget visar studien på den betydelsefulla rollen av gemenskap, kommunikation och individanpassad vård i palliativ miljö, vilket har implikationer för hur vården kan förbättras och anpassas för att möta närståendes behov och önskemål i glesbygdsområden., Background: Families of patients receiving palliative care face significant burdens. These burdens can be physical, emotional, and practical. People living in rural areas have challenges such as long distances to health care facilities and lack of access to specialized care. Resources in rural areas have limited capacity to respond to the needs of the patient and their family. It has been documented that there are challenges with conducting and following guidelines for palliative care in rural areas, but there is a lack of a summary picture of relatives' experiences in connection with palliative care in rural areas. Aim: The aim is to describe the experiences of relatives in palliative care in rural areas. Method: A literature review was conducted using an inductive approach. Searches were performed in the PubMed and Cinahl databases and resulted in 11 articles deemed able to address the aim. The selected articles were analyzed using a thematic analysis method. Results: The results can be summarized into four main themes: Interaction with Healthcare Personnel, From lack of knowledge to understanding, Sacrifices and rewards, and Practical Conditions. In the results discussion the findings are linked to Andershed's theory of participation, with insights that can be attributed to both participation in light and darkness. The perspectives that emerge illuminate different aspects of participation within the framework of Andershed's theoretical framework. Conclusion: This study highlights the significant role of community, communication, and individualized care in the palliative environment, with implications for how healthcare can be improved and adapted to meet the needs and preferences of relatives in rural areas.

Bakgrund: Kranskärlssjukdom kan medföra ett lidande för den drabbade och eftervården kan innebära utmaningar med följsamhet. Erfarenheten av eftervård vid kranskärlssjukdom för personer boende i glesbygd kan antas vara unik på grund av utmaningar kopplade till den ekonomiska, sociala och geografiska situationen i glesbygd. En ökad kunskap och förståelse hos sjuksköterskor kan förbättra möjligheterna för en god omvårdnad. Syfte: Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av eftervård bland personer som är drabbade av kranskärlssjukdom och boende i glesbygd. Metod: En litteraturstudie baserad på nio kvalitativa urvalsartiklar. Litteratursökning genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Analysen genomfördes med hjälp av Fribergs femstegsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier; ”Upplevelsen av hinder på vägen till eftervård”, ”Önskan om en god relation till hälso- och sjukvårdspersonal” och ”Upplevelsen av att genomföra livsstilsförändringar”. Konklusion: Att bo i glesbygd och drabbas av kranskärlssjukdom medför svårigheter för att delta i eftervård. Åtgärder krävs både från hälso- och sjukvårdsverksamheten och sjuksköterskor för att främja delaktighet, hälsa och en tillgänglig eftervård. Ytterligare forskning behövs för att nyansera perspektivet.

Bakgrund: Långa vårdtider i ambulansen påverkar överlevnaden negativt hos kritiskapatienter. Dagens ambulanssjukvård i glesbygd kräver högre kompetens och ställer ökadekrav på ambulanssjuksköterskor (AS), då de ofta möter utmaningar relaterade till begränsaderesurser och långa vårdtider. Benner (1993) användes som teoretisk utgångspunkt.Syfte: Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att vårdaen kritisk sjuk eller skadad patient under en längre vårdtid i ambulans.Metod: En kvalitativ intervjustudie. Åtta AS från fyra olika ambulansstationer intervjuades.Urvalet gjordes med ett strategiskt- och bekvämlighetsurval. Data analyserades induktivt medkvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004).Resultat: AS upplevde ett stort ansvar, stress och betydande utmaningar vid vård av kritiskapatienter under långa vårdtider i ambulansen. Hög kompetens och tillgång till mer resurservar avgörande för patientens överlevnad. AS betonade teamarbete, kompetens och riktlinjersom viktiga framgångsfaktorer.Slutsats: Vid vård av kritiska patienter var tillgång till mer resurser, stöd och högrekompetens avgörande för patientens överlevnad, särskilt i områden där ambulanserna hadelångt till sjukhus. AS upplevde att de resurser, stöd och kompetens som idag fanns iambulansen inte var tillräckligt för att AS skulle uppleva sig trygga i att kunna tillhandahålladen kravbild på vård som förväntades av ambulanssjukvården.

In this comparative study, I examine how the rural Sweden is portrayed in two Young Adult novels – Det är någonting som drar i mig (Persson 2021) and De tar allt ifrån mig (Jones 2023) – and five song lyrics by the musician Hooja. By focusing on place and identity, with an ecocritical and intersectional approach, and with special focus on sustainability, I examine how power-related hierarchies relate to geographic position and thus to the relationship between the urban and the rural Sweden. By using the ecocritical terms of nature-culture, and the power categories of class and geographic position, I found that the two novels take a critical, but somewhat nuanced, approach to the rural, whilst the song lyrics portray the rural as unproblematic and romanticized. I also found that place and identity are closely connected in the examined texts, and that social class apects have a great impact on the place-based identity. In addition, all the examined texts give an image of the rural as closely connected to nature, whilst in contrast seeing the urban as closer to the idea and image of culture.

Some earlier studies have explored the peripheralization of sparsely populated municipalities and the urban-rural divide, both in Sweden and abroad. However, few studies have explored if central actors in the Swedish crisis management system puts these municipalities in their peripheralization according to the ones who conduct the crisis management in the sparsely populated municipalities. Therefore, this study aims to help fill that knowledge gap by capturing the attitudes and experiences from the ones working with crisis preparedness in those municipalities, regarding the handbooks and the other support the Swedish Civil Contingencies Agency offers. The study is conducted by semi-structured interviews with those who work with crisis preparedness on a municipal level, in sparsely populated regions. After the interviews a narrative method, together with analysis tools from Michael Foucault’s theories about power dynamics is applied. Although many good things were said about the handbooks, the results presented two narratives. The first about the peripheralization of the rural areas and the other about an understanding of the urban perspective. An application of the analysis tools made it clear that power dynamics where visible in the narratives. The urban areas have the power to create norms and exclude the rural perspective, while at the same time making it fair and reasonable according to the ones who are affected by it. Which clearly illustrates the power dynamics at play.

Fast läkarkontakt har länge varit uppe för diskussion, men har aktualiserats i samband med att Socialstyrelsen under 2023 tagit fram 21 stycken kompetensmål och stöd till de vårdcentraler som skall implementera Fast läkarkontakt i sitt utbud. En problematik som Socialstyrelsen själva lyfter i sin rapport för det nationella målet är bristen på specialistläkare. Det är ett känt problem att stora delar av Sverige har ett dilemma med brist på specialistläkare på sjukhus och vårdcentraler, synnerligen på glesbygden. Studiens syfte är att fördjupa sig i den problematik som uppstår vid implementering av Fast läkarkontakt på mindre vårdcentraler som ligger på geografiskt avlägsen ort och vilka hinder som finns för att kunna säkra upp de kompetensmål och nationella riktvärde som Socialstyrelsen ställer. I mina frågeställningar fokuserar jag på hur vårdcentralen arbetar med implementeringen av Fast läkarkontakt, vilka möjligheter och hinder man upplever för att nå två av Socialstyrelsens kompetensmål och hur bemanningsmöjligheterna för att utveckla Fast läkarkontakt påverkas av att vårdcentralen är belägen på en mindre, avlägsen ort. Till hjälp för att analysera och bearbeta materialet så inriktar jag mig på Evert Vedungs implementeringsteori. Intervjuer av tre verksamma personer på två olika vårdcentraler som är avlägset belägen utgör grunden till studien. Resultatet av studien bekräftar det som närbesläktade studier visar, att de största barriärerna för att kunna utveckla Fast läkarkontakt på glesbygdens vårdcentraler är rekryteringssvårigheterna då att den geografiska placeringen inte gynnar attraktionen och att det kan finnas ojämlikhet vilket stöd, på flera plan, vårdcentralerna får, där glesbygden ofta hämmas.

Denna studie lyfter fram lågstadieelevers språkliga repertoar i en glesbygdskommun med enstark anknytning till den samiska kulturen. Studien utgår från en fenomenologisk teori, ochtvå datainsamlingsmetoder som har använts i studien är visuella språkliga porträtt ochsemistrukturerade gruppintervjuer. Datainsamlingen genomfördes med två olika tredjeklassarepå två olika skolor. Språkporträtt är en kreativ arbetsprocess som inte har använts tidigare föratt ta reda på hur lågstadieelevers språkliga repertoar ser ut. Studiens resultat sammanfattar attspråk och icketraditionella språk har stor betydelse för elevernas språkliga repertoar. Vidarevisar resultaten att samiska är betydelsefullt för eleverna i årskurs tre, eftersom 18 av 26språkporträtt inkluderade något av de samiska språken, och språken fick ta stor plats påelevernas språkporträtt. Detta visar på hur viktigt språket är för eleverna. Resultatet ärbetydelsefullt eftersom en liknande studie inte representeras i aktuell forskning. Således bidrarstudien med en viktig röst när det gäller elevers språkliga repertoarer och deras erfarenheterav de samiska språken., This study highlights the linguistic repertoire of primary school students in a rural municipalitywith a strong connection to Sami culture. The study is based on a phenomenological theory, andtwo data collection methods employed in the study are visual linguistic portraits and semistructured group interviews. The data collection was conducted with two different third-gradestudents from two different schools. Language portraits represent a creative work process thathas not been previously used to explore the linguistic repertoire of primary school students. Thestudy's findings summarize that language and non-traditional languages hold significantimportance for the students' linguistic repertoire. Furthermore, the results demonstrate thesignificance of Sami language for the third-grade students, as 18 out of 26 language portraitsincluded one of the Sami languages, and these languages occupied a prominent place in thestudents' language portraits. This highlights the importance of language for the students. Thesignificance of these findings lies in the fact that a similar study is not represented in currentresearch. Thus, the study contributes an important voice in understanding the linguisticrepertoires of students and their experiences with the Sami languages.

Bakgrund: Ambulanssjuksköterskors uppdrag handlar till stora delar om att undersöka, bedöma, triagera och behandla patienter. Sjukdomsbilden spänner från svårt sjuka till enkla åkommor eller ibland helt oskadda patienter. Att hänvisa till rätt vårdnivå är viktigt då sjukvårdens resurser är begränsade och behöver användas på rätt sätt till rätt patienter. Rätt vårdnivå kan ibland innebära att patienten kvarstannar i hemmet, med råd till egenvård, eller att ta sig till vårdinstans med närståendes hjälp eller sjukresa, så kallad non-conveyance. Syfte: Syftet var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av non-conveyance i glesbygdsmiljö. Metod: Kvalitativ studie med induktiv ansats. Från fem ambulansstationer i norra Sverige rekryterades åtta deltagare. Datainsamlingen utfördes genom individuella semistrukturerade intervjuer. Därefter analyserades intervjuerna utifrån kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier, “Avståndet är en betydande del i beslutet” och “Stärka mötet vid non-conveyance genom omvårdnad”. Dessa två kategorier innehåller fem underkategorier “Beslutet att lämna hemma på gott och ont”, “Utmaningarna ökar med avstånd”, “Möta motstånd och bemöta det”, “Viljan att göra mer och det lilla extra” och “Ta hjälp av hemtjänst eller närstående när patienten inte medföljer”. Slutsats: Erfarenhet och god kunskap är viktigt för att kunna genomföra en god undersökning och bedömning. Avståndet är också en betydande faktor i beslutet att lämna hemma, dessutom är viljan att göra det lilla extra en betydande del i arbetet i glesbygdsmiljö. Att göra bedömningar och ta beslutet att inte transportera patienten upplevs som både utmanande och svårt.

Bakgrund: Trycksår innebär lidande för patienten. De flesta trycksår går att förebygga med prevention och tidig riskidentifikation. Trycksår som hade kunnat förebyggas klassas som vårdskada. Distriktssköterskan i hemsjukvården bär ett stort ansvar för omvårdnaden och har ett ansvar i att främja en säker vård. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskans upplevelser av att arbeta med prevention och behandling av trycksår i hemsjukvården. Metod: Data insamlades med semistrukturerade intervjuer. Totalt deltog åtta distriktssköterskor från en glesbygdskommun i norra Sverige. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade på distriktssköterskornas upplevelser av att arbeta med trycksår i hemsjukvården i glesbygd. Analysen resulterade i tre kategorier: Framgångsfaktorer, Förutsättningar och Arbetsmetoder. Diskussion: Studien visade att teamarbete och en delaktig patient var viktigt, likaså personalens utbildningsnivå. Inom hemsjukvården måste vården anpassas utifrån patientens hem och utifrån de organisatoriska förutsättningarna som finns, där långa avstånd och svåranpassade miljöer påverkar. Det förebyggande arbetet ansågs vara viktigt och distriktssköterskan hade ett stort ansvar i att bedöma och följa upp arbetet. För att lyckas med behandling av trycksår var tekniska hjälpmedel och nutritionsåtgärder viktiga. Slutsats: För att lyckas med trycksårsarbetet i hemsjukvården krävs en fungerande teamsamverkan, där patient och anhöriga är delaktiga. Engagemang och kunskap bland vårdpersonal är en förutsättning. Förutsättningarna när vård ges i hemmet skiljer sig från sjukhusvård, vilket innebär att distriktssköterskan skall inneha en bred kompetens inom många områden. Denna studie kan ge ökade kunskaper om distriktssköterskans arbete med trycksår i hemsjukvården., 2023-05-30

Bakgrund: Prostatacancer är idag den vanligaste cancerformen i Sverige ochvanligaste cancerrelaterade dödsorsaken. Personer med prostatacancer påverkas i sinsexuella hälsa på ett multifaktoriellt sätt av cancerbehandlingen och dess biverkningar.Motiv: Boende i glesbygden kan ha olika förutsättningar till jämlik vård.Glesbygdsperspektivet är inte väl utforskat när det gäller sexuell hälsa vidprostatacancer utan fokus ligger på behandlingsutfallet och dess biverkningar.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med prostatacancerboende på Gotland respektive i Norrbotten skattar sin sexuella hälsa med hjälp av ettfrågeformulär som är specifikt för prostatacancer.Metod: En deskriptiv, komparativ enkätstudie med kvantitativ ansats genomfördesdär totalt 30 konsekutivt inkluderade patienter från Norrbotten och Gotland besvaradeprostatacancerspecifika enkäten EORTC QLQ-PR25.Resultat: Områdena urinvägssymtom, hormonbehandlingsrelaterade symtom ochsexuell aktivitet visade högre andel förekomst av besvär. Respondenterna skattade lågtintresse för sex och stor påverkan på manlighet. Gotland hade sämre utfall i de flestaanalyserade delområden och frågor; särskilt stor skillnad finns i användning avinkontinensskydd, sexuell aktivitet och sexuell funktion.Konklusion: Sexuell hälsa är för prostatacancerpatienter en problematik som är mernyanserad än erektil funktion, exempelvis i respondentgruppen spelade variabler somintresse för sex och upplevelse av manlighet stor roll. Tillgång till vård är viktig förpatienterna och gruppens skattningsresultat hade kunnat vara annorlunda omboenderegionerna hade gett bättre förutsättningar. Studien antyder också att det finnsen skillnad mellan Norrbotten och Gotland, vilket kan bero på bakomliggande variablerkopplade till regionerna, exempelvis att Gotland har en betydligt högre incidens avprostatacancer och en högre andel äldre än Norrbotten. Gotland har en lägretätortsgrad och nästan lika lång körsträcka per bil och år som No, Background: Prostate cancer is currently the most common form of cancer inSweden and the most common cancer-related cause of death. Individuals withprostate cancer are affected in their sexual health in a multifactorial way by thecancer treatment and its side effects.Motive: Residents in sparsely populated areas may have different conditions forequal care. The sparsely populates area perspective is not well explored when itcomes to sexual health in prostate cancer, with the focus being on the treatmentoutcome and its side effects.Aim: The purpose of this study was to investigate how people with prostate cancerliving on Gotland and Norrbotten rate their sexual health using a questionnairespecific to prostate cancer.Methods: A descriptive, comparative questionnaire study with a quantitativeapproach was conducted where a total of 30 consecutively included patients fromNorrbotten and Gotland answered the prostate cancer-specific questionnaire EORTCQLQ-PR25.Results: The areas urinary tract symptoms, hormone treatment-related symptomsand sexual activity showed a higher prevalence of complaints. The respondentsestimated a low interest in sex and a high impact on masculinity. Gotland had worseoutcomes in most analyzed sub-areas and questions; a particularly large difference isfound in the use of incontinence aid, sexual activity and sexual function.Conclusion: Sexual health is for prostate cancer patients a problem that is morenuanced than erectile function, for example in the respondent group variables such asinterest in sex and experience of masculinity played a significant role. Access to careis important for patients, and the group's estimation results could have been differentif the residential regions had provided better conditions. The study also suggests thatthere is a difference between Norrbotten and Gotland, which may be due tounderlying variables related to the regions, for example that Gotland has asignificantly higher incidence of prostate cancer and a higher

Drivmedelsskatter har länge varit en källa till motsättning mellan stad och landsbygd, och de senaste årens prisökningar på drivmedel har genererat en livlig debatt om drivmedelsskatterna. Från politikernas håll har detta resulterat i en våg av förslag med syfte att försöka minska på skattetrycket många upplever. Denna uppsats ämnar ge en deskriptiv bild av relationen mellan drivmedelskonsumtion och glesbygd på kommunnivå, och således hur skattebördan från drivmedel är fördelad. Med dessa resultat genomförs sedan en analys av förslag om skattesänkningar på drivmedel från tre svenska politiska partier. Data är hämtad från diverse svenska myndigheter, och studien använder en multipel OLS-regression för att fastställa resultaten. Resultaten visar att glesare kommuner konsumerar mer drivmedel och möter en större skattebörda, och att de politiska förslagen analyserade har möjlighet att skapa en jämnare fördelning.

Denna studie har som fokus och syfte att undersöka på vilket sätt det nedärvda och förvärvade utbildningskapital påverkar gymnasieungdomars framtida utbildningsstrategier i landsbygdskommuner i Norrbotten. Studien har även som syfte att undersöka hur platsen där gymnasieungdomarna bor påverkar det nedärvda och förvärvade utbildningskapitalet och om platsen är en av förklaringarna på att många gymnasieungdomar söker sig bort från landsbygdskommuner i Norrbotten och vidare till högre utbildning på större orter. Följande teoretiska tillika utbildningssociologiska begrepp av Pierre Bourdieu har använts för att bearbeta och besvara studiens syfte; utbildningskapital och utbildningsstrategi. Metoden för att samla in data var kvantitativa enkätundersökning med kvalitativa inslag. 20 personer svarade på enkäten från gymnasieskolans studieförberedande klasser fördelat på två mindre landsbygdsorter, Pajala och Arvidsjaur. De analysmetoder som användes för att bearbeta insamlade data var univariat analys och tematisk innehållsanalys. Resultatet i studien indikerar att de utbildningsstrategier som växer fram påverkas av det nedärvda och förvärvade utbildningskapitalet hos ungdomar i Norrbottens inland. Framväxten av individens utbildningsstrategi beror även på geografiska och socioekonomiska omständigheter. Det går inte automatiskt att säga att ett högt utbildningskapital hos föräldrarna leder till att en individ söker sig vidare till högre studier samtidigt som det inte går att säga att ett lågt utbildningskapital hos föräldrarna gör att individen inte söker sig vidare till högre studier. Utan platsen, familjen, kulturen man växer upp och lever i och de socioekonomiska förutsättningar inverkar också på vilka utbildningsstrategier som växer fram hos individen. Föräldrars utbildningskapital är närvarande för ungdomarna, både det höga och låga utbildningskapitalet hos föräldrarna inverkar på ungdomarnas utbildningsstrategier när de tar form.

The expansion of cities has been going on for a long time and is the result of a longtime urbanization. Migration from sparsely populated areas is particulary common among young adults, which means that the dismantling of sparsely populated areas are reinforced by negative demographic changes. There is no definitive solutions to this problem, but with deeper konwledge of young adults motives for moving, it can slow down the negative population growth in sparselypopulated municipalities. The purpose of this essay was to investigate which factors influence young adults choice to move from a sparsely populated area to larger cities. The research questions that this study preserves arhe the following: what are the most prominent factors that influenced young adults decision to move from the sparsely populated municipality, how does young adults perceived relationship to the local community affect their decision to move from the sparsely populated municipality, and what social, educational and caeer conditions do the interviewees feel are lacking in Pajala. Semi-structured interviewes were used when collecting data. The results of this study showed that education, career opportunities and social factors were the most prominent motives behind the interviewees decision to move from their hometown. There is a certain connection between moving and the perceived relationship with the local community. The personal relationship with the local community functions rather more as a driving factor than the main motive for moving. There is a lack of aspirational education and career opportunities in Pajala municipaltiy. There was also a lac of leisure activities and meeting places for young people in Pajala.

Syftet med projektet har varit att förmedla forskningsresultat om riskhantering och samverkan avseende våld i nära relation, stalkning och hedersrelaterat våld och förtryck till yrkesverksamma inom polis och socialtjänst, samt att undersöka utmaningar och behov rörande frågor om riskbedömning, riskhantering och samverkan kring våld i nära relationer i gles- och landsbygdskommuner. Projektet knyter an till forskningsprogrammet RISKSAM som syftar till att implementera och utvärdera en hållbar och evidensbaserad arbetsmodell, RISKSAM, för arbetet med riskhantering och samverkan vad gäller våld i nära relation. RISKSAM är en förkortning för RISKhantering och SAMverkan. En huvudsaklig ambition med nyttiggörandeprojektet har varit att medverka till att sprida information om RISKSAM och i dialog med de yrkesverksamma utveckla modellen ännu mer specifikt till de utmaningar som gles- och landsbygd står inför. Under våren 2023 har vi således besökt praktiker inom socialtjänst och polis i gles- och landsbygd. Forskare och doktorander inom RISKSAM-programmet besökte regionerna Dalarna, Värmland, Västra Götaland, Västerbotten, Örebro och Östergötland, där ett eller flera kommunbesök genomfördes i varje region. Varje besök har bestått av presentationer om RISKSAM och preliminära resultat ur detta projekt, samt fokusgruppsintervjuer om gles- och landsbygdens specifika utmaningar och de yrkesverksammas behov och stöd. Våra resultat visade att det finns både utmaningar och möjligheter med arbetet med riskbedömning, riskhantering och samverkan kring ärenden med våld i nära relationer i gles- och landsbygdskommuner. I riskbedömningsarbetet fann vi att det fanns utmaningar i att identifiera våld men också att det kan finnas bristande organisatorisk kompetens att riskbedöma. Enskilda medarbetare har kompetens men omsättningen av personal och svårigheter att rekrytera, försvårar upprätthållandet av kompetens inom organisationen. Arbetet med riskbedömning kan även försvåras på grund av ol, RISKSAM

Syftet med projektet som presenteras har varit att förmedla forskningsresultat om riskhantering och samverkan avseende våld i nära relation, stalkning och hedersrelaterat våld och förtryck till yrkesverksamma inom polis och socialtjänst, samt att undersöka utmaningar och behov rörande frågor om riskbedömning, riskhantering och samverkan kring våld i nära relationer i gles- och landsbygdskommuner. En huvudsaklig ambition med nyttiggörandeprojektet har varit att medverka till att sprida information om RISKSAM och i dialog med de yrkesverksamma utveckla modellen ännu mer specifikt till de utmaningar som gles- och landsbygd står inför. Under våren 2023 har vi således besökt praktiker inom socialtjänst och polis i gles- och landsbygd., RISKSAM

I samband med den pågående gröna samhällsomställningen förväntas bostadsbristen i Sveriges norra delar bli allt större under kommande år. Luleå kommun är ett exempel där man redan idag märker av en stor brist på bostäder, inte minst utanför tätort där de ekonomiska incitamenten för nybyggnation ofta saknas. Samtidigt finns resurser och engagemang på landsbygden som ofta saknas i en stadskontext. Lägre markpriser och svagare marknadskrafter i kombination med starka ideella initiativ öppnar upp för möjligheten att testa nya idéer. Detta examensarbete syftar till att diskutera boendets roll på landsbygden, samt att undersöka byggande bortom större, vinstdrivande aktörer. Arbetet riktar in sig på byarna längs Råne älvdal i Luleå kommuns norra planeringsområde, vilket av översiktsplanen särskilt pekas ut för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Examensarbetet tar sin utgångspunkt i de visioner som lokala ekonomiska föreningar har för bygden, och analyserar dem i förhållande till kommunens planeringsdokument samt ödehusinventering. Genom en kartläggning av byarna längs Råne älvdal, analyser av det upplevda bostads- och lokalbehovet samt goda referensprojekt, söker examensarbetet efter strategier för att skapa levande boendemiljöer i en glesbygdskontext. Examensarbetet landar slutligen i ett gestaltningsförslag, som ett mer konkret exempel på hur nya boendemiljöer skulle kunna se ut. Gestaltningsförslaget utgår från den gamla skolan i byn Böle, och resonerar kring hur strategiska, kommunala markförvärv skulle kunna utgöra startskottet för en byutveckling över längre tid.

Dagens Nyheter etablerade under våren 2022 lokala redaktioner i Luleå och Umeå med syftet att förmedla nyhetshändelser från Norrland till en rikspublik. Sedan uppstarten i mars 2022 till tidpunkten för genomförandet av denna studie har runt 180 artiklar producerats av redaktionens reportrar. Syftet med studien är att undersöka hur Norrland representeras och gestaltas i Dagens Nyheter och ifall etableringen i regionen påverkar den mediala bild som förmedlas. Norrland har enligt tidigare forskning generaliserats och stereotypiserats i medier genom ett orientalistiskt perspektiv, där en svagare region andrafierats av en starkare i ett identitetsskapande syfte. Genom att knyta vissa attribut till Norrland, skapas en motbild av resten av landet. Samtliga artiklar har avkodats i en kvantitativ innehållsanalys med fokus på teorier kring orientalism, nyhetsvärdering, och representation. Intervjuer med reportrar anställda på redaktionerna har sedan genomförts där resultaten från den kvantitativa analysen och redaktionens arbetssätt diskuterats, för att få förståelse för den kontext som redaktionen verkar i. Resultatet visar att ett tydligt orientalistiskt förhållningssätt inte kunde identifieras i rapporteringen från Norrland. Det sätt som regionen beskrivs hänvisade i stor grad till den gröna omställningen och industriboomen som sker i Norrland. Majoriteten av de negativa aspekter som lyfts berör den samhällsförändring som händer i området till följd av en stor ekonomisk tillväxt. Underrapporterade områden och ämnen berodde till största grad på långa reseavstånd för redaktionerna, begränsade resurser, samt nyhetsvärderingsprinciper som prioriterar en rikspublik. Att ett tydligt orientalistiskt sätt att rapportera från regionen inte existerar har flera förklaringar. Dels har den samhällsförändring som skett i regionen lett till en förmedlad bild av Norrland som inte längre kan förknippas med tidigare negativa beskrivningar. Men också den geografiska närheten och anknytningen, During the spring of 2022, the Stockholm-based newspaper Dagens Nyheter established two newsrooms in the cities Luleå and Umeå located in the north of Sweden. The purpose was to communicate news events from Norrland to a national audience. From the start of the newsrooms until the time of this study, around 180 articles were published. The aim of this study is to investigate how the region of Norrland is represented and framed in the coverage from Dagens Nyheter and to discover if the choice to establish themselves in Norrland have had any impact on the image of Norrland that is communicated. Previous research shows that Norrland has been generalized and stereotyped in media through a perspective of orientalism. Norrland has been portrayed as the other and a weaker region in a process of forming a national identity for the rest of the country. Certain attributes connected to Norrland has produced a mirror for other parts of Sweden, that will be associated with the opposite attributes. All published articles have been analyzed through a quantitative content analysis, focusing on theories of orientalism, news values, and representation. Reporters from Dagens Nyheter were interviewed regarding the newsrooms routines and the results from the quantitative content analysis were discussed. The purpose of the interviews was for the study to gain knowledge and understanding of the reporter’s context. A clear perspective of orientalism could not be identified in the material. The region is largely described in relation to the green transition of industries, and the big investments being made in Norrland’s new environmental green change. Most of the communicated negative attributes connected to Norrland were associated with the big societal developments that take place because of the big economic growth in the region. The absence of underreported areas and subjects was mostly explained by long geographical distances, limited resources and news values principles that prioritize