Search

Denna uppsats syftar till att fördjupa förståelsen för unga mäns upplevelser av etnisk profilering i de svenska förorterna och hur dessa erfarenheter påverkade dem. Den vanligaste bilden av en förort är att de är invandrartäta områden som präglas av organiserad brottslighet och stökiga ungdomar. Ordningsmakten har under en längre tid implementerat riktade insatser i dessa områden för att bekämpa eventuell organiserad brottslighet, vilket har resulterat i fler spänningar mellan ordningsmakten och ungdomar med annan etnisk härkomst än svenskar. Därigenom utforskades ordningsmaktens närvaro i relation till etnicitet och maktstrukturer. För att uppfylla studiens syfte och besvara frågeställningarna genomfördes semistrukturerade intervjuer med fyra unga män, mellan 18 och 24 år, från olika förorter i Sverige angående deras egna erfarenheter av bemötande från ordningsmakten. Studiens empiriska material analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys, med användning av teorier som territoriell stigmatisering och stämplingsteorin. Resultatet visade på att de unga männen har liknande erfarenheter av spänningar med polis i form av obefogade och frekventa poliskontroller. Samtliga ungdomar beskrev inslag av rasism i polisens bemötande i form av etnisk profilering eller rasistiska uttryck. Likaså berättade ungdomarna att polisen ofta misstänker dem för brottslig aktivitet på grund av deras bostadsort och närvaro i området., This study aims to deepen the understanding of young men's experiences of ethnic profiling in the Swedish suburbs and how these experiences affected them. The most common image of a suburb is that they are immigrant-dense areas characterized by organized crimes and disruptive youth. Law enforcement has implemented targeted interventions in these areas for a long time to combat possible organized crimes which has resulted in more tensions between law enforcement and youth with different ethnic backgrounds than Swedes. Thereby, the presence of law enforcement was explored about ethnicity and power structures. To fulfill the purpose of the study and answer the research question, semi-structured interviews were conducted with four young men, aged between 18 and 24, from various suburbs in Sweden regarding their own experiences of encounters with law enforcement. The empirical data of the study was analyzed through a qualitative content analysis, utilizing theories such as territorial stigmatization and labeling theory. The results indicated that the young men had similar experiences of tensions with the police in the form of unjustified and frequent police stops. All the young men described elements of racism in the police's treatment, in the form of ethnic profiling or racist remarks. Similarly, the young men recounted that the police often suspected them of criminal activities due to their place of residence and presence in the suburb.

The aim of this study was to investigate young men's experiences of being stopped by the Stockholm police in two marginalized areas in Stockholm. The study had a special focus on the experience of ethnicized location profiling, which became relevant in connection with the new law on inspection zones. To achieve the study's goals, a qualitative research method was used as the empirical evidence was based on six interviews with men who gave an account of their experiences and perspectives of marginalized communities. The empirical work has been analyzed using stigma theory, territorial stigma and labeling theory. The results showed that the men had gone through similar experiences during their conversations with the police, where the police's frequent interest was based on the men's ethnicity, appearance and area of ​​residence. The men highlighted that this had an impact on the police's treatment, as the men felt that the police saw them as criminals and treated them differently from ethnic Swedes. Based on the men's previous experiences, they assumed that the inspection zones would worsen the image of marginalized communities and affect the living situation of the individuals of the community. Where there was a risk that the zones contribute to the stopping of innocents and that ethnic and geographic profiling increases.

I denna undersökning har jag haft som syfte att undersöka hur media beskriver tre områden byggda under miljonprogrammet: Lindängen, Nydala och Rosengård och dess invånare med utgångspunkt från Sydsvenskan och Aftonbladet. Detta har gjorts med hjälp av kritisk diskursanalys samt tidigare forskning och teorier. Utifrån de fem olika teman, miljö och arkitektur, levnadsmiljö, utbildning och arbetslöshet, kriminalitet och brott samt Vi och dem har jag försökt skapa en så bred bild som möjligt. Studiens övergripande slutsats är att dessa områden konsekvent beskrivs i termer som betonar socioekonomisk utsatthet, kriminalitet och problematiska samhällsförhållanden. Invånarna framställs som bristande i hygien, med låg utbildningsnivå och utländsk härkomst. Beskrivningar som dessa förstärker negativa stereotyper och bidrar till en bild av områdena och dess invånare som avvikande och separerade från resten av samhället., In this paper I have sought to investigate how media portrays three different boroughs inMalmö city built up during the so-called “million programme”, namely: Lindängen, Nydalaand Rosengård and its residents, based on the publications of the newspapers Sydsvenskanand Aftonbladet. The means used for the investigation are mainly critical discourse analysiscoupled with previous research and theories. In order to achieve a broad description of theproblem, this paper has centered around the five central themes of: environment &architecture, living environment, education & worklessness, criminality & crime and “Weand them”. The resulting conclusion of this study is that the three named burroughs areconsistently portrayed in the aforementioned media outlets as areas overrun bysocioeconomic degradation, criminal activity and problematic societal relationships. Theresidents are portrayed as lacking in hygiene, with a low level of education, and of foreignorigin.These types of descriptions in media enhance negative stereotypes and contribute to animage of these areas as containing inhabitants which are deviant and isolated from society asa whole.

In 1920s Sweden the concept of Folkhemmet was born and described as a concept and an idea of the modern Swedish well-fare state where the nation was considered a family. Through governmental founding, a new modern Sweden was planned. The first suburbs was introduced in 1930 and the 1950s the next project was finished, the so-called ABC-staden (ABC-town in English). One of the suburbs belonging to the ABC-town project was Rågsved, a place which is associated with the Swedish punk movement and the cultural association of Oasen. In 1965 the next building project was introduced, now called Miljonprogrammet. Miljonprogrammet became criticized for being a constant working place and isolating citizens in the suburbs, leading to segregation. A furthermore consequence of the segregation was when working-class families got a better economy and left the traditional apartment housing for newly produced town halls it opened for low-income families to move in. Meanwhile, the media framing of the suburb also began to change. The narrative of the suburb had previously been a hope for a bright better future for families to live in, but it later changed to be a place for criminality, under-employment, alcoholism, and substance abuse. Teenagers and young adults stuck at the bottom of the economic chain were affected worst by this change. This also occurred with the oil crisis in the late 1970s, making the end of the Swedish record years. The Swedish punk movement was introduced in 1976 inspired by the British and American punk scene. The movement established itself in the suburbs among young adults who did not feel like they were heard. The movement was, in difference to previous youth cultures, political which affected the message of the movement. In the capital of Stockholm, punk rockers found themselves wanting something more, a place outside the centre of the city where they all could have a place to be. This project later resulted in the cultural association of Oasen in Rågsved.

Denna komparativa studie analyserar och jämför Mats Wahls bok Vinterviken (1993), med två olika filmatiseringar av boken, Vinterviken (1996) av filmregissören Harald Hamrell och Vinterviken (2021) av filmregissören Alexis Almström. Syftet med studien är att jämföra framställningen av förortskillen/förorten, samt skildringen av ett vi och dem i tre verken. Utgångspunkten är i verkens motiv, karaktärsskildring, miljö och berättarperspektiv. Jag kommer också undersöka de mediespecifika skillnader som uppstått i adaptionen till film. Analysen visar både likheter och skillnader mellan bok och film där största skillnaden är framtställningen av förortskillen och förorten. Det har också lagts till och tagits bort händelser i filmerna. Studiens resultat visar att både boken och filmerna kan användas i ett didaktiskt syfte för att öka elevers läsförståelse på gymnasiet.

Bibliotekens roll i samhället är viktig, inte bara som en plats för kunskap och lärande, utan också som mötesplats. Genom att plocka ut biblioteket som koncept i en offentlig utomhusmiljö, ville jag undersöka möjligheten till att skapa en syntes mellan bibliotek och stadsrum genom gestaltning. Med denna tanke som utgångspunkt har jag utformat ett designförslag som på ett mer tillgängligt sätt erbjuder kunskap och lärande och samtidigt som platsen uppmanar till möten och reflektion. Platsen för mitt projekt som jag utgått ifrån är Orminge centrum som ligger i Nacka kommun utanför Stockholm. 2015 antog Nacka kommun ett nytt detaljplaneprogram för Orminge Centrum, vilket jag har studerat noga samt använt som utgångspunkt i flera delar av det här projektet. För att hålla en tydlig koppling till området har jag genomgående jobbat med Orminge som inspiration. Både genom att studera och analysera det befintliga biblioteket i Orminge centrum, samt genom att utforma designprinciper utifrån platsens befintliga identitet. Tack vare intervjuer har jag fått kunskap om hur biblioteken fungerar som mötesplats, större förståelse för hur ett detaljplaneprogram kan se ut samt hur man kan arbeta för att öka barns nyfikenhet för läsning. Dessa insikter har varit nödvändiga för att kunna genomföra projektet. Resultatet blev ett skulpturalt utomhusbibliotek som fungerar som en bokbytarplats. Designförslaget följer ett program som jag tagit fram genom analys av det befintliga biblioteket i Orminge centrum.

This paper examines how femininity is negotiated in the play "Vem som hon" from an intersectional perspective based on five female characters. The narrative space is an unspoken suburb in Stockholm. The play deals with themes such as sisterhood, violence, poverty, racism and segregation. Through a narrative analysis of the script and the recording of the play, it examines how femininity is made in the place linked to race and class. The essay aims to answer how the characters negotiate femininity in the play and what boundaries they relate to and what role the place has in their creation of femininity. The essay wants to highlight the girls' voices and show a complex picture of the suburb as a place where people's identities are changing and multifaceted. The conclusion shows that the characters in different ways move across the boundaries of what is considered feminine and masculine and that they construct themselves through a sense of belonging to each other and the suburb as a place. Through ideals of chastity and religion, the characters try to gain respectability while their lives are characterized by violence and a rejection of normative feminine ideals.

The objective of this artistic research has been to reflect on the conditions forfilmmakers in Sweden and identify expectations, contradictions and subjectpositions available for myself within this discursive field. As a point of departure,I use three letters of rejection that I have received during my two years as astudent at the Stockholm University of the Arts. The first rejection centers what experiences can be imagined for me, as animmigrant filmmaker. It juxtaposes experiences made in Iran and Sweden asopposite and impossible to combine. The second rejection is in relation to contentand story-telling, which raises questions about translation as a dimension of filmproduction. In this section, I argue that while it is my intention to make experiencesof hyper-absurdity in Iran penetrable for an audience in Sweden, too muchconcern over the audience may deteriorate the artistic process. The third rejectionconstructs myself and my fellow director as immigrant others, scrutinizing ourability to make a film in Swedish, about Swedish subjects. In this section, Iexplore the meaning of diaspora and how it shapes the conditions of filmproduction. The artistic research is summarized in the final section where I suggest anumber of strategies forward in order to move away from the taken-for-grantedrole of immigrant filmmaker(s). Key concepts: documentary film, diaspora, translation

I denna uppsats i sociologi belyses problematiken kring gängkriminalitet i Göteborgs Stad. Syftet med studien är att skapa en förståelse och insikt i hur Göteborgs Stad arbetar förebyggande och vilka insatser som genomförs, samt att se vilken typ av samverkan som finns. Detta för att kunna föreslå vidare åtgärder i stadens arbete med utsatta områden och gängkriminalitet som fenomen. För att kunna genomföra studien har jag använt mig av en huvudfråga, samt en underfråga; Hur kan begreppen habitus, stigmatisering och social exkludering användas för att förstå gängkriminalitet? Och är Göteborgs stads insatser mot gängkriminaliteten motiverade enligt begreppen habitus, stigmatisering och social exkludering? Jag går även igenom forskningen som finns om varför utsatta områden uppstår, för att skapa en bakgrund och en tydlig förståelse för läsaren. Den visar att gängkriminaliteten uppstått ur ett utanförskap och med tydliga negativa kopplingar till individers möjligheter till ett fullgott liv. Metoden jag använder mig av är en kvalitativ litteraturstudie och jag analyserar rapporter och handlingsplaner från Göteborgs Stad och enskilda forskare. Teorier som appliceras på fenomenet är stigmatisering, habitus och symboliskt kapital samt social exkludering. I resultatet framkommer att insatser görs med en god tanke, men att det är för lite fokus på individer som befinner sig i eller i riskzonen för att hamna i gängkriminalitet och huruvida samordningen faktiskt givit något resultat, samt att stigmatisering och social exkludering är stora bidragande faktorer till utbredningen av gängkriminaliteten i Göteborg.

Syftet med föreliggande uppsats är tredelat. Det första delsyftet är att synliggöra hur deltagarna, som alla är killar med förortsbakgrund, beskriver förorten och förortsindexerad svenska. Det andra syftet är att undersöka deltagarnas inställning till deras och andras användning av förortsindexerad svenska. Det tredje syftet är att synliggöra hur deltagarnas språk och identitetsskapande hänger ihop. För att besvara studiens frågeställningar användes en kvalitativ metod och fem ungdomar intervjuades. I intervjuerna fick deltagarna besvara frågor om deras inställning till sin och andras användning av förortsindexerat tal. Resultatet visar att deltagarna inte förskönar bilden av förorten. De erkänner att det finns problem, men för dem står förorten också för gemenskap, kärlek och värme. Undersökningen visar att deltagarna menar att förortsindexerad svenska bidrar till en gemenskap. Språkbruket beskrivs som en språklig kompetens och som ett viktigt verktyg. Utanför det flerspråkiga bostadsområdet blir talet däremot stigmatiserande, vilket bidrar till språklig medvetenhet och anpassning. Deltagarna redogör dessutom för att språket utgör en viktig roll i deras identitetsskapande.

I Lydia Wistisens avhandling Gångtunneln (2017) nämner hon att storstaden kommit att bli den mest vanliga miljöskildringen i ungdomslitteraturen under 1900-talet. Ungdomar har en egen stadsgeografi och det är dessa erfarenheter som visar sig i ungdomslitteraturen. Ungdomars förflyttningar i staden går från rum till rum. De rör sig i allmänna stadsrum, förbindelseleder, såsom broar, tunnelbanelinjer och gångtunnlar. Oftast befinner de sig på platser där vuxna inte är närvarande. Denna masteruppsats undersöker hur ett urval ungdomsromaner skildrar förortsmiljön: förbindelselänkar, skolmiljö, hemmiljö, den litterära promenaden, panoramaperspektivet över förorten samt hur karaktärerna upplever sin identitet och klasstillhörighet. Uppsatsen undersöker hur förorten skildras i fem ungdomsböcker: Mats Wahls Vinterviken (1993), Douglas Foleys Shoo bre (2003), Douglas Foleys Shoo len (2009), Mats Berggrens En enda kväll (2006) och Mats Berggrens Onsdag kväll strax före sju (2014).

Ungdomskulturer förändras med tiden och nya ungdomskulturer tillkommer i relation till samhällsförändringen. Samhällsförändringarna har lett till att nya ungdomskulturer har utvecklats, vara en av dem har präglats av ghettokulturen och macho-attityden från förortens kultur. Genom bland annat den svenska hiphopen och mobiliseringen av ungdomar i samhället har kulturen från förorten anammats av ungdomar i samhällets alla hörn. Den här studien syftar till att undersöka och skapa en djupare förståelse till den rådande så kallade ortenkulturen som har spridits bland ungdomar i dagens samhälle. Studien fokuserar på att generera en inblick i vilka faktorer som förstärker gemenskapen inom den rådande ortenkulturen utifrån ungdomars egna berättelser om deras livsvärld i relation till kulturen. Därav grundas denna studien i en kvalitativ undersökning med en hermeneutisk metodansats. I studien har det genomförts fem individuella intervjuer med ungdomar mellan åldrarna 15-17 år. Ungdomarnas perspektiv, erfarenheter och upplevelser syftade till att skapa en djupare förståelse för ungdomskulturen. Intervjufrågorna är baserade på teoretiska perspektiv utifrån flera klassiska och moderna sociologer samt tidigare forskning. Materialet har sedan transkriberats, kodats och analyserats i relation till de teoretiska aspekterna samt den tidigare forskningen. Det som framkommer i analysen är primärt tre faktorer som har en betydande roll för den förstärkta gemenskapen inom ortenkulturen: etnicitet och kultur som binds samman, symboliskt handlande och maskulinitet. I analysen framkommer det att ungdomars mångkulturella bakgrunder och tillskrivna egenskaper av omgivningen påverkar deras anpassning till kulturen, samtidigt som ungdomar med en svensk etnicitet socialiseras in i den. Genom symboliskt handlande förstärks gemenskapen ytterligare då en gruppering i ett “vi” och “dem” genereras, där språk, beteende och klädsel inkluderas i det symboliska handlandet, så som att använda sig av slang