Search

Kartan innehåller bland annat uppgifter om allmänna vägnätet med bärighetsklasser, framkomlighetsbegränsningar, rekommenderade färdvägar för transporter med farligt gods, förbudsvägar och förbudsområden för transporter med farligt gods. Kartan är i skala 1:50 000, Kartan är en nedladdningsbar pdf. Den finns inte att köpa i tryckt format. Finns behov att trycka kartan för egen kostnad kan tryckfil fås på begäran. Skicka e-post till geografisk.information@trafikverket.se

Kartan innehåller bland annat uppgifter om allmänna vägnätet med bärighetsklasser, framkomlighetsbegränsningar, rekommenderade färdvägar för transporter med farligt gods, förbudsvägar och förbudsområden för transporter med farligt gods. Kartan är i skala 1:50 000, Kartan är en nedladdningsbar pdf. Den finns inte att köpa i tryckt format. Finns behov att trycka kartan för egen kostnad kan tryckfil fås på begäran. Skicka e-post till geografisk.information@trafikverket.se

Kartan innehåller bland annat uppgifter om allmänna vägnätet med bärighetsklasser, framkomlighetsbegränsningar, rekommenderade färdvägar för transporter med farligt gods, förbudsvägar och förbudsområden för transporter med farligt gods. Kartan är i skala 1:50 000, Kartan är en nedladdningsbar pdf. Den finns inte att köpa i tryckt format. Finns behov att trycka kartan för egen kostnad kan tryckfil fås på begäran. Skicka mail till geografisk.information@trafikverket.se

Grön infrastruktur påstås ha möjligheten att minska mängden dagvatten längs hårdgjorda ytor i stadsmiljöer och därigenom höja städernas motståndskraft mot ökade nedbördsmängder. Denna undersökning har undersökt hur grön infrastruktur kan höja fem stadsmiljöers resiliens mot översvämningar och hur stadsmiljöerna kan få större inslag av ekologi. Undersökningen har visat att det förvisso är en möjlighet att den gröna infrastrukturen kan längs med gator, parker och hustak minska mängden dagvatten längs hårdgjorda ytor i stadsmiljöer. Satsningen på grön infrastruktur kan bli otroligt dyr i en större stad om hela stadens dagvatten ska tas om hand om och det gick inte att ta fram en mall för grön infrastruktur som enkelt kan kopieras från en stad till en annan. Det krävs även uträkningar av flödesemängder för att säkerställa hur stor del av staden som skyddas mot ökade nederbördsmängder., It is claimed that green infrastructure has the ability to reduce the amount of storm water in urban areas and by extension increasing the resilience of urban areas. This study has investigated how the resilience against flooding can be strengthened and at the same time how an increase in ecological wildlife within five urban areas can be increased with greeni nfrastructure given the limitations of an urban area with preexisting buildings. The study concluded that it is possible to implement green infrastructure alongside roads, parks and rooftops with the desired effects of increased resilience and ecological wildlife in urban areas. The issues found were several. One of the issues was the lack of generalized city patterns which lead to that no generalized model for implementing green infrastructure could be concluded. Another issue was the issue of cost, it is not easy nor a cheap undertaking to remodel the road network of a preexisting city. Furthermore, it is required that every contribution of green infrastructure has its potential of storm water consumption calculated to match the local demand.

Kartan innehåller bland annat uppgifter om allmänna vägnätet med bärighetsklasser, framkomlighetsbegränsningar, rekommenderade färdvägar för transporter med farligt gods, förbudsvägar och förbudsområden för transporter med farligt gods. Kartan är i skala 1:50 000, Kartan är en nedladdningsbar pdf. Den finns inte att köpa i tryckt format. Finns behov att trycka kartan för egen kostnad kan tryckfil fås på begäran. Skicka mail till geografisk.information@trafikverket.se

Kartan innehåller bland annat uppgifter om allmänna vägnätet med bärighetsklasser, framkomlighetsbegränsningar, rekommenderade färdvägar för transporter med farligt gods, förbudsvägar och förbudsområden för transporter med farligt gods. Kartan är i skala 1:50 000, Kartan är en nedladdningsbar pdf. Den finns inte att köpa i tryckt format. Finns behov att trycka kartan för egen kostnad kan tryckfil fås på begäran. Skicka mail till geografisk.information@trafikverket.se

Global warming risks overthrowing the Earth's climate system, which would mean thatmany communities need to be reshaped and adapted to a new climate. The PublicHealth Agency of Sweden has run a project during the years 2017-2019 that aims toincrease society's ability to identify, prevent and manage harmful heat in existingbuildings. The project focuses on covering the occurrence and developing measures toprevent heat stress in both urban outdoor- and indoor environments. The agency has commissioned a GIS method which, based on the buildings' groundcover, aims to identify areas that are at risk of developing harmful temperatures. Themethod is based on first calculating the total land area of the cities in order to be able tocalculate the proportion of the area covered by high vegetation, hardened surfaces,building bodies and low vegetation. Based on this calculation, areas with a highproportion of paved surfaces and building bodies as well as a low proportion of highvegetation have been identified as areas with a higher risk of developing harmfultemperatures. In this essay, the method has been used to identify risk areas in KalmarCounty's largest cities; Kalmar, Västervik and Oskarshamn. High temperatures can be dangerous for all people, but elderly people are highlighted asa particularly vulnerable group as they have a reduced ability to regulate bodytemperature. Therefore the survey of the thesis has been supplemented with data onwhere people over the age of 65 live in relation to the risk areas in order to make furtherpriorities in where the measures are needed the most. The conclusion is that the need for cooling measures in the mapped cities is greatest inthe urban centers, as the high density of urban areas there provides good conditions fordeveloping high temperatures while a large part of the old population live in thesecentral areas. Several industrial areas have been identified as risk areas in all mappedcities, but there the need for cooling measures is le

Rapporten beskriver de förhållningssätt som bör tillämpas vid avvägningar av hur vägar ska utformas i relation till stadsbebyggelse. Den centrala frågeställningen är när nationella transportfunktioner bör prioriteras framför lokala, och i vilka fall kompromisser kan vara möjliga.

Detta är en kortversion av rapporten Urbana stråk, publikationsnummer 2020:050. Rapporten beskriver de förhållningssätt som bör tillämpas vid avvägningar av hur vägar ska utformas i relation till stadsbebyggelse. Den centrala frågeställningen är när nationella transportfunktioner bör prioriteras framför lokala, och i vilka fall kompromisser kan vara möjliga.

Kulturmiljövårdens riksintressen berör i flera fall tätortsområden som kan vara intressanta för kommuner att förändra, omvandla och förtäta. Det kan i sin tur leda till att olika intressen behöver vägas mot varandra och till konflikter mellan olika intressen såsom exploatering och kulturmiljövård. Systemet med riksintressen har emellanåt ifrågasatts av flera olika aktörer. Riksintressen lyfts exempelvis fram somett hinder för stadsutvecklingen och särskilt gäller det för intressen med ett bevarandeperspektiv. Kulturmiljövårdens riksintressen innebär dock inget stopp för förändringar, men det är viktigt att tillägg som görs i städer och tätorter är genomtänkta. Det är mot denna bakgrund som Riksantikvarieämbetet har undersökt hur kulturmiljövårdens riksintressen i tätorter har påverkat kommuners detaljplanering och utformning av detaljplaner. Hur länsstyrelsen har bedömt planförslagets påverkan på riksintresset och vilka faktorer som påverkat kommunernas möjligheter att beakta kulturmiljövårdens riksintressen har även undersökts. Rapporten, som omfattar åtta fallstudier, har genomförts genom en dokumentgranskning och intervjuer med anställda på fyra kommuner och länsstyrelser. Rapportens resultat och slutsatser är relevanta för Riksantikvarieämbetets fortsatta arbete, men kan även komma till användning för länsstyrelserna och kommunerna.

Kulturmiljövårdens riksintressen berör i flera fall tätortsområden som kan vara intressanta för kommuner att förändra, omvandla och förtäta. Det kan i sin tur leda till att olika intressen behöver vägas mot varandra och till konflikter mellan olika intressen såsom exploatering och kulturmiljövård. Systemet med riksintressen har emellanåt ifrågasatts av flera olika aktörer. Riksintressen lyfts exempelvis fram somett hinder för stadsutvecklingen och särskilt gäller det för intressen med ett bevarandeperspektiv. Kulturmiljövårdens riksintressen innebär dock inget stopp för förändringar, men det är viktigt att tillägg som görs i städer och tätorter är genomtänkta. Det är mot denna bakgrund som Riksantikvarieämbetet har undersökt hur kulturmiljövårdens riksintressen i tätorter har påverkat kommuners detaljplanering och utformning av detaljplaner. Hur länsstyrelsen har bedömt planförslagets påverkan på riksintresset och vilka faktorer som påverkat kommunernas möjligheter att beakta kulturmiljövårdens riksintressen har även undersökts. Rapporten, som omfattar åtta fallstudier, har genomförts genom en dokumentgranskning och intervjuer med anställda på fyra kommuner och länsstyrelser. Rapportens resultat och slutsatser är relevanta för Riksantikvarieämbetets fortsatta arbete, men kan även komma till användning för länsstyrelserna och kommunerna.

Tätortsprogram i Kronobergs län, resultat 2016 Sammanfattning Sedan 2007 utgör Kronobergs län samverkansområde för kontroll av luftkvalitet. Samtliga kommuner deltar och Kronobergs Luftvårdsförbund samordnar verksamheten. Programmet är en kombination av mätningar och beräkningar. Samverkan ger underlag för en mer samlad bedömning av situationen i länet och resultat från enskilda kommuner kan lättare jämföras med varandra. Denna redovisning är den sista för det avtal som gällt 2012-2016. Såväl mätningar som beräkningar tyder på att luftkvaliteten är relativt god i länet. Resultaten visar inga överskridanden av miljökvalitetsnormer. För kvävedioxid och riktigt små partiklar (PM2,5) ligger nivåerna under riktvärdena i berörda preciseringar inom miljökvalitetsmålet Frisk Luft som är ambitionsnivån till och med år 2020. Det vi har mest problem med är förhöjda halter av ”grova partiklar”, PM10, under enskilda dygn. Detta gäller även merparten övriga tätorter i Sverige. Situationen i Kronobergs län ser ut att ha förbättrats och visar färre antal dygn med förhöjda halter under den senaste femårsperioden jämfört med perioden 2008-2011, vilket är positivt. Halterna av dessa grova partiklar har dock varit på en sådan nivå att mätningar med dygnsupplösning och godkänd utrustning krävs på minst en plats inom samverkansområdet. Värt att notera är tydligt förhöjda halter av butylacetat i Älmhult. Detta är ett flyktigt organiskt ämne som förknippas med påverkan från någon industri eller hantering av lösningsmedel. Butylacetat bidrar också till bildning av marknära ozon, vilket inte är bra. Utredning pågår. För kvävedioxid kan vi konstatera att en stor del är egenproducerat i våra tätorter. Vi har alltså själva relativt stor möjlighet att påverka halterna av kvävedioxid på dessa platser. På landsbygd i länet är halterna ofta under 2 mikrogram per kubikmeter (μg/m3). Motsvarande i tätort utan direkt trafikpåverkan har oftast varit 7-10 μg/m3. Liksom tidigare noterades det högsta årsm

Vegetationens påverkan på den lokala luftkvaliteten är både positiv och negativ. Den positiva effekten är att den totala mängden luftföroreningar minskar genom att luften filtreras. Den negativa effekten är att växterna agerar som vindskydd och minskar vindhastigheten, vilket minskar utspädningen av lokala utsläpp och kan öka halterna i närområdet. I täta stadsmiljöer där utspädningen kan vara begränsad redan utan vegetation, exempelvis i trånga gaturum med trafikutsläpp, är detta en stor risk. Växtligheten kan också placeras som en barriär mellan utsläppskällor (ofta större transportleder) och befolkningen, så att spridningen av föroreningarna kan begränsas och luften filtreras på sin väg. Denna rapport beskriver var forskningen befinner sig inom området i dagsläget, och baseras på vetenskaplig litteratur. Det är i dagsläget svårt att beskriva vegetation på ett sätt som enkelt relaterar till dess effekt på luftkvalitet. Ett exempel är vegetationstäthet som kan mätas på flera olika sätt, och bäst beskriver effekten antingen på vindrörelser eller på deposition. Partikelstorleken hos föroreningen är av stor vikt för processerna, medan kemiska effekter har utelämnats i beskrivningen. Vegetationsridåer och olika typer av gaturum studeras med referenser till alla studier som rapporten baseras på. De rekommendationer som förklaras mer ingående i rapporten är: • placera gärna vegetation nära utsläppskällan, där halterna är höga, för att öka möjligheten att filtrera bort föroreningar eller styra undan den förorenade luften, • se till att vegetationen inte minskar utspädningen av föroreningar, till exempel undvik tät plantering av täta träd i trånga och trafikerade gaturum, där föroreningarna kan stängas in, • använd med fördel vegetationsbarriärer mellan trafiken och befolkningen, för att införa en depositionsyta för föroreningar och viss styrning av luften, och nyttja låga häckar om utspädningen av föroreningarna är viktig på platsen, • vägg- och takvegetation i täta urban, Vegetation impacts the local air quality both positively and negatively. The positive effect is that air pollution concentration can be reduced by deposition on the vegetation surface and the air filtered. The total amount of air pollution is thus reduced. The negative effect is the ability of vegetation to act as windbreaks reducing the wind speed, which reduces the dilution of local emissions and can increase the levels in the surrounding area. In dense urban environments where dilution already without vegetation may be limited, such as in narrow street canyon with traffic emissions, this is a big risk. Vegetation can also be placed as a barrier between the emission sources (often major traffic routes) and the population, so that the transport of pollution from the source to the population may be limited, and the air is filtered on its way. This report describes the research in the area at present, and is mainly based on the scientific literature. It is at present difficult to describe vegetation in a way that simply relates to its effect on air quality. An example is the vegetation density can be measured in several ways, and best describes the effect either on wind movement or on deposit. The particle size of the pollution is of major importance to the processes, while chemical effects have been omitted in the description. Vegetation-curtains and different types of street canyon are studied with references to all the studies that is reported. The recommendations, explained in detail in the report, are: • place the vegetation near the source of air pollution, where the concentrations are high, increasing the ability to filter out pollution or redirect the polluted air, • ensure that the vegetation does not reduce the dilution of pollutants, for example avoiding close planting of dense trees in narrow and busy street canyons, where pollution is not easily diluted, • use vegetation barriers between transport and population, to introduce a deposit surface and contro