Search

I Sveriges klimatmål står att senast år 2045 ska Sverige ha noll nettoutsläpp av växthusgaser. Det är ett klimatmål som innebär att alla sektorer behöver bidra för att målet ska vara möjligt att uppnå. Detta gäller även bygg- och fastighetssektorn som står för cirka 21 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser ur ett livscykelperspektiv. Då byggnader har stor miljöpåverkan både i produktion och vid användning har olika certifieringssystem tagits fram i syfte att bygga mer hållbart. Med hjälp av en miljöcertifiering med ett tydligt ramverk blir det enklare att arbeta för en miljömässigt hållbar byggnad. Det finns flera olika miljöcertifieringar på den svenska marknaden och några av de som används mest frekvent är Miljöbyggnad, BREEAM-SE och LEED. De olika certifieringarna berör flera olika områden, exempelvis energianvändning, inomhusmiljö bland annat. Certifieringarna innefattar olika indikatorer. Det finns ännu ingen tydlig guide som visar vilket certifieringssystem som passar vilken typ av byggnad eller om alla certifieringar är allmänt applicerbara, utan att skilja sig åt. Av den anledningen är det intressant att undersöka ifall något system är mer lämpligt för kontorsbyggnader. Syftet med studien är att jämföra de olika miljöcertifieringssystemen Miljöbyggnad, BREEAM-SE och LEED utifrån uppbyggnad, genomförande och betygssystem med utgångspunkt i kontorsbyggnader. Studien är avgränsad till att beröra nybyggnation av kontorsbyggnader på den svenska marknaden. Resultatet i studien visar på betydande skillnader i uppbyggnad och genomförande, likaså i betygssystemens utformning. BREEAM-SE har den mest omfattande certifieringsprocessen och är även det dyraste av alternativen, däremot är systemet nationellt anpassningsbart och flexibelt. LEED är det system som ligger längst ifrån svenska förhållanden men är däremot globalt välkänt och kan vara av intresse för internationella investerare, det är även ett omfattande system som beaktar hela byggnaden samt omgivning. Miljöbyggnad är det billigaste och mest användarvänliga systemet men omfattar endast byggnaden i sig. Systemet är anpassat till svenska förhållanden och är inget internationellt system, därför är det av mindre intresse för internationella investerare. Sweden's climate goal states that by 2045, Sweden must have zero net emissions of greenhouse gases. This climate goal means that all sectors need to contribute in order to achieve the goal. This also applies to the construction and real estate sector, which accounts for approximately 21 percent of Sweden's total greenhouse gas emissions from a life cycle perspective. As buildings have a major environmental impact both in production and in use, various certification systems have been developed with the aim of building more sustainable. With the help of an environmental certification, it will be easier to work for an environmentally sustainable building. There are several different environmental certifications on the Swedish market and some of the most frequently used are Miljöbyggnad, BREEAM-SE and LEED. The different certifications cover several different areas, such as energy use and the indoor environment, and include different indicators. There is still no clear guide that shows which certification system is suitable for which type of building or if all certifications are generally applicable, without differing. For that reason, it is interesting to investigate if any system is more suitable for office buildings. The purpose of the studies is to compare the various environmental certification systems Miljöbyggnad, BREEAM-SE and LEED based on contexture, implementation and rating systems for office buildings. The study is limited to new construction of office buildings on the Swedish market. The results in the study show differences in structure and implementation, as well as in the design of the rating systems. BREEAM-SE has the most comprehensive certification process and is also the most expensive of the alternatives, however, the system is nationally adaptable and flexible. LEED is the system that is furthest from Swedish conditions but is globally well known and may be of interest to international investors, it is also a comprehensive system for the entire building and surroundings. Miljöbyggnad is the cheapest and most user-friendly system but only covers the building itself. The system is adapted to Swedish conditions and is not an international system, therefore it is of less interest to international investors. Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet

Utført på oppdrag fra Riksantikvaren

Utført på oppdrag fra Riksantikvaren

Utført på oppdrag fra Riksantikvaren

Resultat från standardrutter 2002-2014 har analyserats och populationstrender beräknats för såväl enskilda arter (118) som grupper av fåglar och för miljömålsindikatorer. Trender presenteras gemensamt för Jönköpings (F), Kronobergs (G), Kalmar (H) och Hallands län (N) för att resultatet ska bli stabilt. Resultatet för vårt område är något bättre för miljömålsindikatorn Levande skogar-gammal skog och den europeiska indikatorn vanliga skogsfåglar jämfört med landet i övrigt. För två av indikatorerna, Levande sjöar och vattendrag och Begränsad klimatpåverkan, är resultatet sämre än i övriga Sverige. I övrigt är resultaten samstämmiga med övriga delar av landet och innebär att ingen tydlig förändring ses i trenderna. Hälften av fågelarterna har en tydlig positiv eller negativ trend. För de andra 59 arterna finns ingen statistiskt säker förändring. 38 arter ökar, till exempel trana, ladusvala och gransångare. Bland de 21 arter som minskar finns storspov, tornseglare och kungsfågel. Det finns skillnader mellan de västra och de östra delarna: Till exempel går det bra i väster för arter som vigg, silltrut och i viss mån tornseglare, som går tillbaka i öster. Å andra sidan går det bättre för gravand, svartvit flugsnappare och sånglärka i öster än i väster. Effekter av klimatets förändring missgynnar vissa nordliga arter, medan några sydliga arter expanderar. Exempel på arter som missgynnas av klimatförändringen är björktrast och rödvingetrast, medan gransångare och gärdsmyg gynnas.

Utført på oppdrag fra Riksantikvaren

Syftet med denna studie var att få en bättre förståelse för hur hållbarhetsrapportering av GRI:s miljöindikatorer skiljer sig åt mellan branscher samt att jämföra företags GRI-rapportering med SASB:s branschspecifika riktlinjer. I denna dokumentstudie har i huvudsak en kvantitativ metod använts. För att samla in det empiriska materialet genomfördes en innehållsanalys på hållbarhetsrapporter gjorda av 74 företag listade på Nasdaq OMX Stockholm som tillämpat GRI. En komparativ analys genomfördes för att jämföra rapporteringen med SASB:s branschspecifika riktlinjer. Resultatet presenterades med hjälp av deskriptiv statistik i tabellform och analyserades sedan mot den praktiska och teoretiska referensramen samt tidigare forskning. Resultatet fann att branscherna basmaterial och konsumtionsvaror i snitt rapporterade flest antal indikatorer samtidigt som finans och sjukvård var de branscher som rapporterade minst. Resultatet visade även att branscherna valt att rapportera olika indikatorer. Jämförelsen med SASB:s riktlinjer visade att företag inte rapporterat lika mycket som tagits fram att de bör enligt SASB:s branschspecifika upplysningar. Då denna studie studerat företags rapportering av miljöindikatorer under ett specifikt år föreslås till vidare forskning att undersökningen genomförs igen men över flera år. Detta för att kunna se utvecklingen av företagens hållbarhetsrapportering över tid.

Titel: Ett ramverk för miljökrav och dess uppföljning av transportleverantörer Kurs: Ämnesfördjupande arbete i logistik, 2FE25E, VT16 Författare: Anna Jarenfors, Philip Karlsson, Albin Persson Handledare: Petra Andersson Bakgrund: Hållbarhet delas in i de sociala, ekologiska och ekonomiska dimensionerna. Kraven på de ekologiska och sociala dimensionerna har utvecklats avsevärt då flera aktörer sätter stor press på företag att ta ett större miljö- och socialt ansvar. Den pågående hållbarhetsrörelsen kräver att företag utvidgar sitt fokus utöver traditionella ekonomiska mål till en hållbar metod. Transportaktiviteter är en stor del av företags logistikverksamhet. Vägtransport är en av de största miljöbovarna vilket har lett till att en minskning av vägtransportens utsläpp blivit en fråga som transportindustrin måste ta itu med. Vid upphandling av tjänster som har en betydande miljöpåverkan är det viktigt att ställa miljökrav på leverantören. Det mest lämpliga sättet att mäta nivån av miljöpåverkan är genom att använda indikatorer, vilket är variabler som är skapade för att förklara en situation eller tidstrend. Syfte: Studiens syfte är att identifiera vilka miljöindikatorer företag använder sig av, vilka miljökrav företag ställer på deras transportleverantörer för vägtransport och hur miljökraven följs upp. Syftet är även att skapa ett ramverk för vilka miljökrav ett företag kan ställa på deras transportleverantörer samt hur miljökraven kan följas upp. Metod: Studien tillämpar en kvalitativ forskningsmetod med ett abduktivt angreppssätt för att besvara studiens frågeställning och syfte. Den teoretiska referensramen består av litteratur samt tidigare vetenskapliga studier. Insamling av empiriskt material har skett genom semistrukturerade intervjuer med sex företag inom transport- och tillverkningsindustrin samt genom sekundärdata som hållbarhetsrapporter och interna dokument från företagen. Slutsats: Företag är inte specifika när de ställer miljökrav och följer upp sina leverantörer. Författarna har utifrån detta skapat ett ramverk med miljöindikatorerna tonkilometer, fordonskilometer, fyllnadsgrad, EcoDriving, energieffektiva fordon och drivmedel. De ska enligt författarna stå med i den leverantörskod som leverantörerna skriver under och den ska följas upp årligen.