Search

Studiens syfte är att undersöka lärares upplevelse av att använda organisationen Ung Företagsamhets koncept; UF-företagande i sin undervisning. De frågeställningar som studien ska besvara är; Vilka möjligheter och utmaningar upplever lärare när de använder UF-företagande i sin undervisning? Hur resonerar lärare kring bedömning och betygsunderlag när de använder UF-företagande i sin undervisning? För att besvara studiens frågeställningar har en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer använts. Urvalet har bestått av sex lärare som har erfarenhet av att använda konceptet UF-företagande i kursen Entreprenörskap och företagande. Resultatet visar att de främsta möjligheterna som lärarna upplever är ett välfungerande koncept, naturliga samarbeten, motiverade elever och verklighetsbaserat lärande – på riktigt. De utmaningar de upplever är tidsbegränsning, konflikthantering och att centralt innehåll inte ryms i konceptet. När lärarna resonerar kring bedömning och betygsunderlag upplever de det som en utmaning, men lyfter metoder som de upplever som framgångsrika. Lärarna använder dokumentation, sambedömning, självvärdering och teoretiska moment för att styrka sin bedömning.

Studiens syfte är att undersöka lärares upplevelse av att använda organisationen Ung Företagsamhets koncept; UF-företagande i sin undervisning. De frågeställningar som studien ska besvara är; Vilka möjligheter och utmaningar upplever lärare när de använder UF-företagande i sin undervisning? Hur resonerar lärare kring bedömning och betygsunderlag när de använder UF-företagande i sin undervisning? För att besvara studiens frågeställningar har en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer använts. Urvalet har bestått av sex lärare som har erfarenhet av att använda konceptet UF-företagande i kursen Entreprenörskap och företagande. Resultatet visar att de främsta möjligheterna som lärarna upplever är ett välfungerande koncept, naturliga samarbeten, motiverade elever och verklighetsbaserat lärande – på riktigt. De utmaningar de upplever är tidsbegränsning, konflikthantering och att centralt innehåll inte ryms i konceptet. När lärarna resonerar kring bedömning och betygsunderlag upplever de det som en utmaning, men lyfter metoder som de upplever som framgångsrika. Lärarna använder dokumentation, sambedömning, självvärdering och teoretiska moment för att styrka sin bedömning.

All EU member states are supposed to meet the EU goals for material recycling of consumer packaging waste. Despite having established systems for collection of packaging waste and recycling processes, Sweden has not been able to reach these goals. Now, responsibility for waste sorting has been moved from the producers to the municipalities, in the hope they by an overarching responsibility can meet the target goals. Municipalities are expected to implement a door-to-door waste collection system for private households, to increase the sorting and recycling rates of packaging waste. However, while promising on paper, changes in people’s everyday practices are notoriously difficult to implement from above. Indeed, waste sorting practices are socially constituted and routinised, which makes them challenging to change. The aim of this study is twofold. First, the study is to provide basis for Vafabmiljö to establish a communication strategy. Second, the study is to explore how studies of everyday socio-environmental practices can inform communication for change. Through an interview study with municipal representatives, I identified the communication strategies used previously in waste collection system change. And, through a focus group with residents I got a better understanding of everyday waste sorting practices. Analysed with the help of strategic communication and social practice literature, I then study possibilities for communication for change of everyday waste sorting practices. I identify social interactions, contingency of materials and physical space, facilitation of the system and contexts as factors affecting motivations to sort waste. By basing the communications strategy on these factors, I expect that residents can be engaged in the implementation process. It would provide a socially anchored communication that can motivate adoption of the new system and changed waste sorting practices. In the conclusion, I also come to a surprising insight, which is th