Search

Background: Advances in treatment of childhood malignancies have improved overall cure rates to 80%. Nevertheless, cancer is still the most common cause of childhood mortality in Sweden. The prognosis is particularly poor for relapse of high-risk malignancies. In the international INFORM registry, tumor tissue from patients with relapsed, refractory, or progressive pediatric cancer as well as from very-high risk primary tumors is biologically characterized using next-generation sequencing to identify possible therapeutic targets. We analyzed data from Swedish children included in the INFORM registry concerning patient characteristics, survival, sequencing results and whether targeted treatment was administered to the children based on the molecular findings. Methods: A registry-based descriptive analysis of 184 patients included in the INFORM registry in Sweden during 2016–2021. Results: The most common diagnoses were soft tissue and bone sarcomas followed by high grade gliomas [including diffuse intrinsic pontine glioma (DIPG)]. Complete molecular analysis was successful for 203/212 samples originating from 184 patients. In 88% of the samples, at least one actionable target was identified. Highly prioritized targets, according to a preset scale, were identified in 48 (24%) samples from 40 patients and 24 of these patients received matched targeted treatment but only six children within a clinical trial. No statistically significant benefit in terms of overall survival or progression free survival was observed between children treated with matched targeted treatment compared to all others. Conclusion: This international collaborative study demonstrate feasibility regarding sequencing of pediatric high-risk tumors providing molecular data regarding potential actionable targets to clinicians. For a few individuals the INFORM analysis was of utmost importance and should be regarded as a new standard of care with the potential to guide targeted therapy.

Bakgrund: Antalet induktioner ökar ständigt och i dagsläget sker de vanligen på sjukhus. På senare tid har intresset ökat för att induceras i hemmet, vilket flera andra länder har som etablerat arbetssätt. Flera kliniker i Sverige kan idag erbjuda kvinnor heminduktion. Detta är ett relativt nytt arbetssätt för barnmorskor i Sverige, där begränsat med kunskap om deras erfarenheter och inställning till heminduktioner saknas. Syfte: Att beskriva barnmorskors erfarenhet och inställning till heminduktion. Metod: Kvalitativ design med induktiv ansats baserad på nio enskilda intervjuer. En kvalitativ innehållsanalys valdes som analysmetod. Resultat: Analysen frambringade fyra kategorier med tre till fyra underkategorier vardera. Kategorierna är; Framgångsfaktorer vid heminduktion, Främja det normala vid heminduktion, Barnmorskors erfarenhet av hur heminduktion kan gynna den födande kvinnan och Utmaningar med heminduktion. Resultatet visade att barnmorskorna ansåg att heminduktion bör erbjudas som standardmetod vid normal graviditet då det kan främja det normala. Heminduktioner kan bidra till färre interventioner än vid induktion på sjukhus och stärker kvinnors egenmakt. Barnmorskorna menar att ett nytt arbetssätt kan vara utmanande, men att erfarenhet ger trygghet på sikt. Slutsats: När en kvinna med lågriskgraviditet behöver induceras är heminduktion, i samråd med kvinnan, att föredra. Genom heminduktion kan det normala bevaras med kvinnocentrerad vård i fokus. Det nya arbetssättet är samtidigt en utmaning där det skapar osäkerhet och kan vara en påfrestning organisatoriskt. Heminduktion kan vara bra för flera, men inte för alla., Background: The number of inductions is constantly increasing and nowadays they usually take place in hospitals. In recent times interest has increased in being induced at home, which several other countries have as an established working method. Several clinics in Sweden can today offer women outpatient induction of labour, which is a relatively new way of working for midwives in Sweden and there is a lack of sufficient knowledge about their experiences and attitudes towards outpatient induction of labour. Purpose: To describe midwives' experience and attitude towards outpatient induction of labour. Method: A qualitative design with an inductive approach based on nine interviews. A qualitative content analysis was chosen as the analysis method. Result: The analysis produced four categories with three to four subcategories each. The categories are; Success factors in outpatient induction of labour, Promoting normality in home induction, Midwives' experience of how outpatient induction of labour can benefit the laboring woman and Challenges in outpatient induction of labour. The results of the study showed that the midwives believed that outpatient induction of labour should be offered as a standard method in normal pregnancy because it can promote the normal. Outpatient induction of labour can contribute to fewer interventions and strengthen women's empowerment. Midwives believe that a new way of working can create challenges, but that experience provides security in the long term. Conclusion: When a woman with a low-risk pregnancy needs to be induced, outpatient induction of labour is preferred, in consultation with the woman. Through outpatient induction of labour, the normal can be preserved with women-centered care in focus. At the same time, the new way of working is a challenge as it creates uncertainty and can be an organizational strain. Outpatient induction of labour is good for some, but not for all.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor. 7800 nya fall diagnostiserades och 400 kvinnor dog med bröstcancer som underliggande orsak i Sverige år 2018. Genomsnittsåldern för de som insjuknar i bröstcancer i Sverige är 60 år och antalet fall har fördubblats sedan 1960. Att kvinnor idag föder barn senare i livet, ammar kortare tid och använder p-piller i högre utsträckning är de faktorer som främst lett till ökningen. Bröstcancer upptäcks ofta tidigt eftersom mammografi används som screening och därför är femårsöverlevnaden 90 procent. Syfte: Syftet med arbetet är att belysa kvinnors upplevelse av att få diagnosen bröstcancer utifrån patientens synvinkel för att kunna ge en ökad kunskap och erfarenhet till sjuksköterskor. Fribergs (2012) innehållsanalys användes som analysmetod.Metod: Arbetet har baserats på 10 vetenskapliga empiriska studier med kvalitativ studiedesign. De databaser som användes till sökning av artiklarna varPubmed och Cinahl. Vid kvalitetsgranskning av artiklarna användes SBUs kvalitetsbedömningsmall. Resultat: Sex stycken huvudteman med nio tillhörande underteman presenterades; Tankar ombröstcancer, Cancer ett hot mot livet, Att hålla det för sig själv, Stödets innebörd, Strategierför att behärska livet, Brister i hälso- och sjukvården. Konklusion: Att få enbröstcancerdiagnos är något som rör upp många känslor och hanteringen av diagnosen serolika ut för kvinnor och alla har ett individuellt behov. Bröstcancer väckte både tankar omdöden men även en ny uppskattning för livet. Stöd är genomgående något som hade enväldigt stor betydelse för kvinnan både från kvinnans anhöriga och stödet frånsjuksköterskan.

Bakgrund: Våld mot äldre anses vara en enstaka eller upprepad handling som orsakar skada eller smärta hos en äldre person. Personer som blir gamla kan behöva ökad hjälp av andra människor för att klara sin vardag. Äldre personer med multipla sjukdomar blir lätt beroende av vårdpersonalen. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av misshandel av äldre personer inom äldreomsorgen. Metod: En deskriptiv litteraturstudie bestående av nio artiklar, tre med kvantitativ ansats samt sex med kvalitativ ansats. Huvudresultat: Sjuksköterskor beskrev att mötet med en våldsutsatt äldre väckte många känslor, där känslan av maktlöshet och otillräcklighet var mest påträffad. Sjuksköterskor var överens om att det finns ett behov av att hjälpa vårdpersonal att hantera misshandel och försummelse av äldre. Slutsats: Sjuksköterskor behöver nya riktlinjer och utbildning gällande rapportering samt hur man vårdar de våldsutsatta äldre. Genom att införa fler resurser kan man minska arbetsbelastningen för varje enskild sjuksköterska och på så sätt minska på den arbetsrelaterade stress som kan leda till misshandel och försummelse.