Search

Bakgrund: Globala händelser som krig, pandemier och naturkatastrofer påverkar snabbt ekonomier världen över. De så kallade "Black swan events" beskriver oförutsägbara och ytterst ovanliga händelser som kan resultera i extrema konsekvenser. Under det senaste århundradet har kriser som världskrigen, den stora depressionen och finanskrisen 2007 format våra samhällen som vi lever i idag. Den senaste tiden har Rysslands invasion av Ukraina 2022 orsakat bland annat råvaruprisökningar, energiproblem och påverkat global handel. Studien fokuserar på hur denna konflikt har påverkat volatiliteten på globala aktiemarknader och hitta samband mellan sociala variabler, grad av utvecklad aktiemarknad och regional spridning för att illustrera hur geopolitiska konflikter kan skapa ekonomiska chocker. Syfte: Syftet med studien är att analysera hur volatiliteten innan, under och efter Rysslands invasion av Ukraina relaterar till de institutionella variablerna demokrati, socialt välstånd, ekonomisk frihet samt med hänsyn på grad av utvecklad marknad och geografi. Metod: Genom en kvantitativ metod med en deduktiv ansats undersöks volatiliteten innan, under och efter Rysslands invasion av Ukraina i de 47 länder som ingår i MSCI ACWI IMI index. I detta urval ingår 24 utvecklade och 23 outvecklade marknader av olika karaktär. Regressioner, anovatester och chow-test utförs för att analysera samband mellan volatiliteten på dessa marknader och variablerna Human Development Index, demokratiindex, index för ekonomisk frihet samt geografisk placering. Resultat: Studien visar att volatiliteten är betydligt högre efter invasionen den 24 februari 2022 än före. Även om generella slutsatser om variablernas association till volatilitet under kriget inte kan dras, finner studien att ökad ekonomisk frihet i utvecklade marknader minskar volatiliteten efter krigsstart samt att mer demokratiska länder uppvisar högre volatilitet före kriget. Slutsats dras att mer utvecklade marknader reagerar snabbare på oro, Background: Global events such as wars, pandemics, and natural disasters can rapidly impact economies worldwide. The so called "Black swan events" describe unpredictable and extraordinary events with significant consequences. Over the past century, crises like world wars, the Great Depression, and the financial crisis 2007 have shaped our societies that we are living in. Recently, Russia's invasion of Ukraine in 2022 has caused commodity price hikes, energy issues and affected global trade. The study focuses on how the Russian invasion has influenced volatility in global stock markets, find correlations between social variables and volatility with the regard on degree of developed stock markets to illustrate how geopolitical tensions can lead to economic chocks. Purpose: The purpose of the study is to analyze how volatility before, during, and after Russia's invasion of Ukraine relates to institutional variables such as democracy, social prosperity, economic freedom, and geography. Methodology: Using a quantitative method with a deductive approach, we investigate volatility before, during, and after Russia's invasion of Ukraine across the 47 countries included in the MSCI ACWI IMI index. This sample comprises of 24 developed and 23 developing markets of diverse characteristics. Regressions, ANOVA tests, and Chow tests are conducted to analyze relationships between market volatility and variables including the Human Development Index, democracy index, economic freedom index, and geographic location. Results: The study shows that volatility is significantly higher after the invasion than in the pre-war period. Although general conclusions about the variables' association with volatility during the war cannot be drawn, the study finds that increased economic freedom in developed markets reduces volatility after the war's start, and more democratic countries exhibit lower volatility before the war. The study shows that developed markets respond more quickly to unrest, w

Denna kvantitativa studie behandlar svensk exportprestanda och dess förhållande till de makroekonomiska determinanterna valutaväxelkurs, politiska reformer, ekonomisk frihet och BNP-tillväxt. Många tidigare studier inom området fokuserar på hur exportprestandan påverkas av valutaväxelkurser, dock finns begränsat med studier som berör de övriga makroekonomiska determinanterna och dess påverkan på svensk exportprestanda. Denna studie vill därmed utöka detta studieområde med forskningsfrågan “Vilken roll har valutaväxelkursen och andra makroekonomiska determinanter för att förklara svensk exportprestanda?”. Den teoretiska modellen beskriver Sveriges export samt tidigare teorier inom området till de fyra makroekonomiska variablernas relation till svensk exportprestanda. Hypoteser är utformade för att studera om svensk exportprestanda beror på de makroekonomiska determinanterna. Studien använder en deduktiv kvantitativ forskningsmetod med multipel regression som statistisk metod, med användning av sekundärdata. Resultatet visar att hypotesen till valutaväxelkursen kan förkastas. Ett positivt samband finns mellan exportprestanda och politiska reformer samt BNP-tillväxt. Ett negativt samband påvisas mellan exportprestanda och ekonomisk frihet. Samtidigt som studien visar betydelsen av de makroekonomiska variablerna för svensk exportprestanda så finns det fortfarande utrymme för vidare studier inom området, som med användning av andra forskningsmetoder., This quantitative study examines Swedish export performance and its relationship to the macroeconomic determinants of exchange rates, policy reforms, economic freedom and GDP growth. Many previous studies in the field focus on how export performance is affected by currency exchange rates, but there are limited studies that concern the other macroeconomic determinants and their impact on Swedish export performance. This study therefore aims to expand this area of study with the research question "What is the role of the exchange rate and other macroeconomic determinants in explaining Swedish export performance?". The theoretical model describes Sweden's exports and describes previous theories in the field related to the four macroeconomic variables' relationship to Swedish export performance. Hypotheses are created to study whether Swedish export performance depends on the macroeconomic determinants. The study uses a deductive quantitative research method with multiple regression as the statistical method and use of secondary data. The results show that the hypothesis of the exchange rate can be rejected. A positive relationship is found between export performance and policy reforms and GDP growth. A negative relationship is found between export performance and economic freedom. While the study shows the importance of the macroeconomic variables for Swedish export performance, there is still room for further studies in the area, for instance with use of other research methods.

Denna kvantitativa studie behandlar svensk exportprestanda och dess förhållande till de makroekonomiska determinanterna valutaväxelkurs, politiska reformer, ekonomisk frihet och BNP-tillväxt. Många tidigare studier inom området fokuserar på hur exportprestandan påverkas av valutaväxelkurser, dock finns begränsat med studier som berör de övriga makroekonomiska determinanterna och dess påverkan på svensk exportprestanda. Denna studie vill därmed utöka detta studieområde med forskningsfrågan “Vilken roll har valutaväxelkursen och andra makroekonomiska determinanter för att förklara svensk exportprestanda?”. Den teoretiska modellen beskriver Sveriges export samt tidigare teorier inom området till de fyra makroekonomiska variablernas relation till svensk exportprestanda. Hypoteser är utformade för att studera om svensk exportprestanda beror på de makroekonomiska determinanterna. Studien använder en deduktiv kvantitativ forskningsmetod med multipel regression som statistisk metod, med användning av sekundärdata. Resultatet visar att hypotesen till valutaväxelkursen kan förkastas. Ett positivt samband finns mellan exportprestanda och politiska reformer samt BNP-tillväxt. Ett negativt samband påvisas mellan exportprestanda och ekonomisk frihet. Samtidigt som studien visar betydelsen av de makroekonomiska variablerna för svensk exportprestanda så finns det fortfarande utrymme för vidare studier inom området, som med användning av andra forskningsmetoder., This quantitative study examines Swedish export performance and its relationship to the macroeconomic determinants of exchange rates, policy reforms, economic freedom and GDP growth. Many previous studies in the field focus on how export performance is affected by currency exchange rates, but there are limited studies that concern the other macroeconomic determinants and their impact on Swedish export performance. This study therefore aims to expand this area of study with the research question "What is the role of the exchange rate and other macroeconomic determinants in explaining Swedish export performance?". The theoretical model describes Sweden's exports and describes previous theories in the field related to the four macroeconomic variables' relationship to Swedish export performance. Hypotheses are created to study whether Swedish export performance depends on the macroeconomic determinants. The study uses a deductive quantitative research method with multiple regression as the statistical method and use of secondary data. The results show that the hypothesis of the exchange rate can be rejected. A positive relationship is found between export performance and policy reforms and GDP growth. A negative relationship is found between export performance and economic freedom. While the study shows the importance of the macroeconomic variables for Swedish export performance, there is still room for further studies in the area, for instance with use of other research methods.

The purpose of this study has been to investigate and analyze the factors that contribute toeconomic growth in Sub-Saharan Africa. Many previous studies done on my subject havecome to different results, as many factors may have either a positive or a negative effect oneconomic growth. The study has also applied appropriate macroeconomic theories to be ableto draw a connection between economic growth and growth factors. The study consists of a dependent variable which is growth and 7 independent variableswhich are as follows: corruption, education, health, trade, foreign direct investment (FDI),economic freedom, and population growth.In order to be able to explain the study's factors on economic growth, growth theories havebeen applied, i.e. Solow and Romer models as well as Kremerian models that explain theimpact which population growth, education, and health have on economic growth. Inaddition, the electrical paradigm (OLI), and institutional theory have been applied to explainthe effects of FDI, economic freedom, and corruption.The collected data applied in the study is taken from various types of databases, including The World Bank, Transparency International, UNDP, and the Fraser Institute. I will examine20 out of a total of 48 possible countries in Sub-Saharan Africa and the study is limited to athirteen-year time period between the years 2006-2019.In order to investigate how the studied factors affect the economic growth in Sub-Saharan,the study was based on a fixed effect model that is implemented in the econometric analysisof the panel data. The final results of the study demonstrate that economic freedom andcorruption are statistically significant for economic growth in sub-Saharan Africa. In contrast,FDI, health, education, trade, and population growth are all non-significant., Syftet med denna studie har varit att undersöka samt analysera om de bidragande faktorernabidrar till den ekonomiska tillväxten i Sub-Sahara. I många tidigare studier inom mitt ämnehar man kommit fram till olika resultat, då många faktorer påverkar den ekonomiskatillväxten antingen positivt eller negativt. Studien har även tillämpat relevantamakroekonomiska teorier för att kunna dra ett samband mellan den ekonomiska tillväxtenoch tillväxtfaktorerna. Studien består utav en beroende variabel vilket är tillväxt samt 7 oberoende variabler vilket ärföljande: korruption, utbildning, hälsa, handel, utländska direktinvesteringar (FDI),ekonomisk frihet och befolkningstillväxt.För att kunna förklara de studerade faktorerna på den ekonomiska tillväxten har mantillämpat tillväxtteorier alltså Solow och Romer-modellen samt Kremerian modellen somförklarar vilken inverkan befolkningstillväxten, utbildning och hälsa har på den ekonomiskatillväxten. Därutöver har det elektriska paradigmet (OLI), institutionella teorin tillämpats föratt kunna förklara effekterna av FDI, ekonomisk frihet samt korruption.Den insamlade data som tillämpas i studien är hämtad från olika typer av databaser blandannat The World bank, Transparency international, UNDP och Fraser Institute. Jag kommeratt undersöka 20 av totalt 48 möjliga länder i Sub-Sahara Afrika och studien är avgränsad tillen tretton års tidsperiod mellan år 2006- 2019.För att kunna undersöka hur de studerade faktorerna påverkar den ekonomiska tillväxten iSub-Sahara har studien utgått från en fasta effekt modell som implementeras i denekonometriska analysen av paneldata. Studiens slutgiltiga resultat påvisar att ekonomiskfrihet och korruption är statistiskt signifikant för den ekonomiska tillväxten i Sub-Sahara.Däremot är FDI, hälsa, utbildning, handel, befolkningstillväxt icke-signifikanta.

The purpose of this study has been to investigate and analyze the factors that contribute toeconomic growth in Sub-Saharan Africa. Many previous studies done on my subject havecome to different results, as many factors may have either a positive or a negative effect oneconomic growth. The study has also applied appropriate macroeconomic theories to be ableto draw a connection between economic growth and growth factors. The study consists of a dependent variable which is growth and 7 independent variableswhich are as follows: corruption, education, health, trade, foreign direct investment (FDI),economic freedom, and population growth.In order to be able to explain the study's factors on economic growth, growth theories havebeen applied, i.e. Solow and Romer models as well as Kremerian models that explain theimpact which population growth, education, and health have on economic growth. Inaddition, the electrical paradigm (OLI), and institutional theory have been applied to explainthe effects of FDI, economic freedom, and corruption.The collected data applied in the study is taken from various types of databases, including The World Bank, Transparency International, UNDP, and the Fraser Institute. I will examine20 out of a total of 48 possible countries in Sub-Saharan Africa and the study is limited to athirteen-year time period between the years 2006-2019.In order to investigate how the studied factors affect the economic growth in Sub-Saharan,the study was based on a fixed effect model that is implemented in the econometric analysisof the panel data. The final results of the study demonstrate that economic freedom andcorruption are statistically significant for economic growth in sub-Saharan Africa. In contrast,FDI, health, education, trade, and population growth are all non-significant., Syftet med denna studie har varit att undersöka samt analysera om de bidragande faktorernabidrar till den ekonomiska tillväxten i Sub-Sahara. I många tidigare studier inom mitt ämnehar man kommit fram till olika resultat, då många faktorer påverkar den ekonomiskatillväxten antingen positivt eller negativt. Studien har även tillämpat relevantamakroekonomiska teorier för att kunna dra ett samband mellan den ekonomiska tillväxtenoch tillväxtfaktorerna. Studien består utav en beroende variabel vilket är tillväxt samt 7 oberoende variabler vilket ärföljande: korruption, utbildning, hälsa, handel, utländska direktinvesteringar (FDI),ekonomisk frihet och befolkningstillväxt.För att kunna förklara de studerade faktorerna på den ekonomiska tillväxten har mantillämpat tillväxtteorier alltså Solow och Romer-modellen samt Kremerian modellen somförklarar vilken inverkan befolkningstillväxten, utbildning och hälsa har på den ekonomiskatillväxten. Därutöver har det elektriska paradigmet (OLI), institutionella teorin tillämpats föratt kunna förklara effekterna av FDI, ekonomisk frihet samt korruption.Den insamlade data som tillämpas i studien är hämtad från olika typer av databaser blandannat The World bank, Transparency international, UNDP och Fraser Institute. Jag kommeratt undersöka 20 av totalt 48 möjliga länder i Sub-Sahara Afrika och studien är avgränsad tillen tretton års tidsperiod mellan år 2006- 2019.För att kunna undersöka hur de studerade faktorerna påverkar den ekonomiska tillväxten iSub-Sahara har studien utgått från en fasta effekt modell som implementeras i denekonometriska analysen av paneldata. Studiens slutgiltiga resultat påvisar att ekonomiskfrihet och korruption är statistiskt signifikant för den ekonomiska tillväxten i Sub-Sahara.Däremot är FDI, hälsa, utbildning, handel, befolkningstillväxt icke-signifikanta.

This paper presents a critique of John Tomasi’s free market fairness: a theory that seeks to combine a robust conception of social justice with a thick conception of economic liberty. The main difference, according to Tomasi, between free market fairness and justice as fairness is that the former emphasizes the value of citizens’ agency, whereas the latter emphasizes the equal status of citizens. Focusing on the labor market and workplace governance, I argue that an argument for free market fairness cannot be made on agency grounds, and furthermore, that the theory is in fact damaging to the agency of workers. I do this by interpreting Elizabeth Anderson’s theory private government through the lens of agency, whereby I show how free market fairness fails to consider the agency – or lack of – after an employment contract has been entered. Moreover, I show how some of its principles conflict with strategies that are important for securing the agency of workers.

Financial independence (FI) and the FIRE Movement have gained a lot of traction in recent years. Despite the growing popularity of this alternative lifestyle, it is largely absent from the literature with only a few previous studies or investigations found. The goal of this thesis is to see if people use entrepreneurship to help them achieve financial independence. The thesis uses the critical case sampling method and semi-structured qualitative interviews with 11 individuals who are working toward or have already achieved financial independence. The findings show that most of the interviewees rely on waged work as their primary occupation, although most of them supplement their income by engaging in some form of income-generating activities alongside their main occupation, which is known as hybrid entrepreneurship. The interviewees were classified as engaging in full-time entrepreneurship, hybrid entrepreneurship, or no entrepreneurship. The findings showed that the majority of this sample pool was engaged in hybrid entrepreneurship, which implies that the pursuit of FI is either appealing to those already with entrepreneurial tendencies or the pursuit of FI encourages individuals to be more entrepreneurial. Additionally, there are indications that some individuals may use financial independence to reduce risk before embarking on an entrepreneurial journey which aligns with established theory regarding hybrid entrepreneurship., Ekonomiskt oberoende (FI) och FIRE-rörelsen har fått stor genomslag de senaste åren. Trots den växande populariteten för denna alternativa livsstil är den till stor del frånvarande i litteraturen med endast ett fåtal tidigare studier eller undersökningar hittade. Målet med denna avhandling är att se om människor använder entreprenörskap för att hjälpa dem att uppnå ekonomiskt oberoende. Avhandlingen använder den kritiska fallsurvalmetoden och semistrukturerade kvalitativa intervjuer med 11 individer som arbetar mot eller redan har uppnått ekonomiskt oberoende. Resultaten visar att de flesta av de intervjuade förlitar sig på lönearbete som sin primära sysselsättning, även om de flesta av dem kompletterar sin inkomst genom att ägna sig åt någon form av inkomstbringande aktiviteter vid sidan av sin huvudsakliga sysselsättning, som kallas hybridföretagande. Intervjupersonerna klassificerades som engagerade i heltidsföretagande, hybridföretagande eller inget företagande. Resultaten visade att majoriteten av denna urvalspool var engagerad i hybridföretagande, vilket innebär att strävan efter FI antingen tilltalar dem som redan har entreprenöriella tendenser eller att strävan efter FI uppmuntrar individer att bli mer entreprenöriella. Dessutom finns det indikationer på att vissa individer kan använda ekonomiskt oberoende för att minska risken innan de ger sig ut på en entreprenöriell resa som ligger i linje med etablerad teori om hybridföretagande.

Financial independence (FI) and the FIRE Movement have gained a lot of traction in recent years. Despite the growing popularity of this alternative lifestyle, it is largely absent from the literature with only a few previous studies or investigations found. The goal of this thesis is to see if people use entrepreneurship to help them achieve financial independence. The thesis uses the critical case sampling method and semi-structured qualitative interviews with 11 individuals who are working toward or have already achieved financial independence. The findings show that most of the interviewees rely on waged work as their primary occupation, although most of them supplement their income by engaging in some form of income-generating activities alongside their main occupation, which is known as hybrid entrepreneurship. The interviewees were classified as engaging in full-time entrepreneurship, hybrid entrepreneurship, or no entrepreneurship. The findings showed that the majority of this sample pool was engaged in hybrid entrepreneurship, which implies that the pursuit of FI is either appealing to those already with entrepreneurial tendencies or the pursuit of FI encourages individuals to be more entrepreneurial. Additionally, there are indications that some individuals may use financial independence to reduce risk before embarking on an entrepreneurial journey which aligns with established theory regarding hybrid entrepreneurship., Ekonomiskt oberoende (FI) och FIRE-rörelsen har fått stor genomslag de senaste åren. Trots den växande populariteten för denna alternativa livsstil är den till stor del frånvarande i litteraturen med endast ett fåtal tidigare studier eller undersökningar hittade. Målet med denna avhandling är att se om människor använder entreprenörskap för att hjälpa dem att uppnå ekonomiskt oberoende. Avhandlingen använder den kritiska fallsurvalmetoden och semistrukturerade kvalitativa intervjuer med 11 individer som arbetar mot eller redan har uppnått ekonomiskt oberoende. Resultaten visar att de flesta av de intervjuade förlitar sig på lönearbete som sin primära sysselsättning, även om de flesta av dem kompletterar sin inkomst genom att ägna sig åt någon form av inkomstbringande aktiviteter vid sidan av sin huvudsakliga sysselsättning, som kallas hybridföretagande. Intervjupersonerna klassificerades som engagerade i heltidsföretagande, hybridföretagande eller inget företagande. Resultaten visade att majoriteten av denna urvalspool var engagerad i hybridföretagande, vilket innebär att strävan efter FI antingen tilltalar dem som redan har entreprenöriella tendenser eller att strävan efter FI uppmuntrar individer att bli mer entreprenöriella. Dessutom finns det indikationer på att vissa individer kan använda ekonomiskt oberoende för att minska risken innan de ger sig ut på en entreprenöriell resa som ligger i linje med etablerad teori om hybridföretagande.

This paper presents a critique of John Tomasi’s free market fairness: a theory that seeks to combine a robust conception of social justice with a thick conception of economic liberty. The main difference, according to Tomasi, between free market fairness and justice as fairness is that the former emphasizes the value of citizens’ agency, whereas the latter emphasizes the equal status of citizens. Focusing on the labor market and workplace governance, I argue that an argument for free market fairness cannot be made on agency grounds, and furthermore, that the theory is in fact damaging to the agency of workers. I do this by interpreting Elizabeth Anderson’s theory private government through the lens of agency, whereby I show how free market fairness fails to consider the agency – or lack of – after an employment contract has been entered. Moreover, I show how some of its principles conflict with strategies that are important for securing the agency of workers.

This bachelor’s thesis examines the relationship between economic freedom and political freedom on economic growth. The main purpose of the thesis is to analyze the differences in how these freedom categories affect growth in per capita GDP using two data sets for OECD countries and middle-income countries, respectively. The analysis builds on a cross-national panel set of 72 countries for the period 2000-2019, i.e., 36 countries in each group. The findings show that gross capital formation, foreign direct investment and general government final consumption have had positive and statistically significant effects on economic growth in OECD countries during the above period. There is also a statistically significant and positive relationship between economic freedom and per capita GDP growth among the OECD countries while this was not the case for the degree of political freedom. The results also indicate that economic freedom is positively related to per capita GDP growth in middle-income countries, but this relationship was not statistically significant. Thus, my main conclusions is that there is a positive relationship between economic freedom and per capita GDP growth, at least in the OECD group. However, political freedom does not appear to help explain economic growth rates among middle-income countries., Denna kandidatuppsats undersöker sambandet mellan ekonomisk frihet, politisk frihet och tillväxten i BNP per capita. Huvudsyftet med denna uppsats är att analysera skillnaderna i hur dessa frihets kategorier påverkar tillväxt i BNP per capita med hjälp av två datamängder för OECD-länder respektive medelinkomstländer. Analysen bygger på en paneldataanalys med 72 länder för tidsperioden 2000–2019, det vill säga 36 länder i vardera grupp. Slutsatserna visar att inhemska bruttoinvesteringar, utländska direktinvesteringar och offentlig konsumtion hade en positiv och statistiskt avgörande effekt på den ekonomiska tillväxten i OECD-länderna under den givna tidsperioden. Det fanns även ett statistiskt signifikant och positivt samband mellan ekonomisk frihet och tillväxt i BNP per capita bland OECD-länderna medan detta inte var fallet för graden av politisk frihet. Resultaten indikerar också att ekonomisk frihet är positivt relaterad till tillväxt i BNP per capita i medelinkomstländer, dock var detta samband inte statistiskt signifikant. Således är mina huvudsakliga slutsatser att det finns ett positivt samband mellan ekonomisk frihet och tillväxt i BNP per capita, åtminstone i OECD gruppen. Men politisk frihet verkar inte hjälpa till att förklara den ekonomiska tillväxttakten i medelinkomstländer.

This bachelor’s thesis examines the relationship between economic freedom and political freedom on economic growth. The main purpose of the thesis is to analyze the differences in how these freedom categories affect growth in per capita GDP using two data sets for OECD countries and middle-income countries, respectively. The analysis builds on a cross-national panel set of 72 countries for the period 2000-2019, i.e., 36 countries in each group. The findings show that gross capital formation, foreign direct investment and general government final consumption have had positive and statistically significant effects on economic growth in OECD countries during the above period. There is also a statistically significant and positive relationship between economic freedom and per capita GDP growth among the OECD countries while this was not the case for the degree of political freedom. The results also indicate that economic freedom is positively related to per capita GDP growth in middle-income countries, but this relationship was not statistically significant. Thus, my main conclusions is that there is a positive relationship between economic freedom and per capita GDP growth, at least in the OECD group. However, political freedom does not appear to help explain economic growth rates among middle-income countries., Denna kandidatuppsats undersöker sambandet mellan ekonomisk frihet, politisk frihet och tillväxten i BNP per capita. Huvudsyftet med denna uppsats är att analysera skillnaderna i hur dessa frihets kategorier påverkar tillväxt i BNP per capita med hjälp av två datamängder för OECD-länder respektive medelinkomstländer. Analysen bygger på en paneldataanalys med 72 länder för tidsperioden 2000–2019, det vill säga 36 länder i vardera grupp. Slutsatserna visar att inhemska bruttoinvesteringar, utländska direktinvesteringar och offentlig konsumtion hade en positiv och statistiskt avgörande effekt på den ekonomiska tillväxten i OECD-länderna under den givna tidsperioden. Det fanns även ett statistiskt signifikant och positivt samband mellan ekonomisk frihet och tillväxt i BNP per capita bland OECD-länderna medan detta inte var fallet för graden av politisk frihet. Resultaten indikerar också att ekonomisk frihet är positivt relaterad till tillväxt i BNP per capita i medelinkomstländer, dock var detta samband inte statistiskt signifikant. Således är mina huvudsakliga slutsatser att det finns ett positivt samband mellan ekonomisk frihet och tillväxt i BNP per capita, åtminstone i OECD gruppen. Men politisk frihet verkar inte hjälpa till att förklara den ekonomiska tillväxttakten i medelinkomstländer.

Genom tillkomsten av EU:s rättighetsstadga 2000 och införlivandet av densamma i EU_fördraget 2009 har EU-domstolen och nationella domstolar fått ett nytt, ibland kraftfullt verktyg för att skydda de grundläggande fri- och rättigheterna. Detta har dock lyckats väsentligt bättre på vissa rättsområden än på andra.

Sättet på vilket individer interagerar på marknader det vill säga hur utbyte går till möjliggör för typ av ekonomisk utveckling. Hög förtroendegrad mellan människor underlättar för samarbete och beror dels på hur människor upplever den samhälleliga kontexten. Kontexten består av institutioner, varför denna uppsats undersöker hur förtroendegrad och typer av policys i form av hur staten och marknaden organiseras samverkar med ekonomisk utveckling. Österrikisk ekonomisk teori beskriver hur värderingar ligger till grund för vilka typer av institutioner som formas i ett samhälle. Olika typer av samhällsorganisering, som öppna fria marknader, eller reglerade och stängda, får effekt för hur människor upplever sin omgivning och handlar därefter. Fritt samarbete gör människor benägna att bete sig på ett relationsmässigt bra sätt vilket skapar förtroende, då relationsnätverk blir centralt för individer på marknader. Utan fri handel hindras förtroende att spridas då detta representerar värderingar om att alla inte är fria att välja, att det inte är relationsmässigt bra beteende som ligger till grund för handlingar på marknaden, eller att förtroende inte finns för vissa typer av människor. Detta ger normer om relationsmässigt dåligt beteende som korruption och räntesökande vilket inte är förenligt med ekonomisk utveckling. Genom att använda sekundärdata konstrueras en empirisk analys där möjliga faktorer som påverkar olika länders HDI-index undersöks. Variabler som inkluderas är förtroende, korruption, statliga utgifter, statliga bidrag och transfereringar, statliga företag och investeringar, rättssäkerhet och stabil äganderätt, stabilt penningvärde, frihet att handla internationellt samt reglering av marknad. Det empiriska resultatet visar i enhet med tidigare forskning att förtroende har en signifikant effekt på ekonomisk utveckling där länder som samtidigt har högt förtroendeklimat, fria marknader och stora statliga välfärdssystem tycks vara ekonomiskt utvecklade. Detta resu

Sättet på vilket individer interagerar på marknader det vill säga hur utbyte går till möjliggör för typ av ekonomisk utveckling. Hög förtroendegrad mellan människor underlättar för samarbete och beror dels på hur människor upplever den samhälleliga kontexten. Kontexten består av institutioner, varför denna uppsats undersöker hur förtroendegrad och typer av policys i form av hur staten och marknaden organiseras samverkar med ekonomisk utveckling. Österrikisk ekonomisk teori beskriver hur värderingar ligger till grund för vilka typer av institutioner som formas i ett samhälle. Olika typer av samhällsorganisering, som öppna fria marknader, eller reglerade och stängda, får effekt för hur människor upplever sin omgivning och handlar därefter. Fritt samarbete gör människor benägna att bete sig på ett relationsmässigt bra sätt vilket skapar förtroende, då relationsnätverk blir centralt för individer på marknader. Utan fri handel hindras förtroende att spridas då detta representerar värderingar om att alla inte är fria att välja, att det inte är relationsmässigt bra beteende som ligger till grund för handlingar på marknaden, eller att förtroende inte finns för vissa typer av människor. Detta ger normer om relationsmässigt dåligt beteende som korruption och räntesökande vilket inte är förenligt med ekonomisk utveckling. Genom att använda sekundärdata konstrueras en empirisk analys där möjliga faktorer som påverkar olika länders HDI-index undersöks. Variabler som inkluderas är förtroende, korruption, statliga utgifter, statliga bidrag och transfereringar, statliga företag och investeringar, rättssäkerhet och stabil äganderätt, stabilt penningvärde, frihet att handla internationellt samt reglering av marknad. Det empiriska resultatet visar i enhet med tidigare forskning att förtroende har en signifikant effekt på ekonomisk utveckling där länder som samtidigt har högt förtroendeklimat, fria marknader och stora statliga välfärdssystem tycks vara ekonomiskt utvecklade. Detta resu

According to the theory of environmental Kuznets curve there is a relationship between carbon emissions and GDP. The relationship has an inverted U-shape. Carbon emissions rise initially and then decreases once a certain level of GDP is obtained. This essay interprets earlier studies in the field of environmental economics and uses public choice to seek answer on how the population acts on aggregate level. This essay analyses 115 countries in cross-sectional data. The analysis shows that there is a significant relationship between carbon dioxide emissions and GDP that is increasing at first and then decreases for a certain level of GDP. Democracy plays a significant role in the environmental Kuznets curve. For every level of GDP there is a lower emission of carbon as the degree of democracy increases while economic freedom is not significant in the analysis.

According to the theory of environmental Kuznets curve there is a relationship between carbon emissions and GDP. The relationship has an inverted U-shape. Carbon emissions rise initially and then decreases once a certain level of GDP is obtained. This essay interprets earlier studies in the field of environmental economics and uses public choice to seek answer on how the population acts on aggregate level. This essay analyses 115 countries in cross-sectional data. The analysis shows that there is a significant relationship between carbon dioxide emissions and GDP that is increasing at first and then decreases for a certain level of GDP. Democracy plays a significant role in the environmental Kuznets curve. For every level of GDP there is a lower emission of carbon as the degree of democracy increases while economic freedom is not significant in the analysis.

Frågeställning: Finns det någon effekt av handelshinder och korruption på de central- och sydamerikanska ländernas tillväxt? Teori: De teorier som används i undersökningen är Solows tillväxtmodell, Ricardo modellen, Heckscher-Ohlin modellen, teorier kring handelshinder och infant-industry-argumentet. Metod: De studieobjekt som undersökts är länder i Central- och Sydamerika och hur dessa länders tillväxttakt sett ut mellan åren 2000 och 2007. Det tillvägagångssätt som valts för att genomföra denna undersökning är, att utifrån de data som samlats in, genomföra en regressionsanalys för att se om de variablerna, som tagits fram för undersökningen, har någon påverkan på tillväxten hos studieobjekten. Utifrån regressionsanalysen genomförs en jämförelse med de teorier som finns i undersökningens teoriavsnitt. Detta för att se om de fenomen som framkommer i regressionsanalysen kan förklaras av de teorier som finns inom ämnet. Av dessa analyser har generella slutsatser dragits för att besvara undersökningens frågeställning. Undersökningens population är länder i Central- och Sydamerika. Urvalsmetoden är ett bekvämlighetsurval, där data utnyttjas för de största länderna av populationen. Det slutgiltiga urvalet består av: Argentina, Barbados, Bolivia, Brasilien, Chile, Colombia, Costa Rica, Dominikanska republiken, Ecuador, El Salvador, Guatemala, Guyana, Haiti, Honduras, Jamaica, Nicaragua, Panama, Paraguay, Peru, Trinidad and Tobago, Uruguay och Venezuela. Data: De primärdata som undersökningen bygger på är: tullavgifter, korruptionsgrad, BNP per capita, teknologisk utveckling, utländska direktinvesteringar och ekonomisk frihet. De data som används är inhämtade från databaser vid Världsbanken, organisationen Transparency International, Internationella Valutafonden, International Telecommunication Union och Fraser Institutes Free-the-World. Analys: Regressionsanalysen visar en ökning i tullavgift gör att tillväxten minskar. Detta resultat talar för giltigheten av den klassisk

Frågeställning: Finns det någon effekt av handelshinder och korruption på de central- och sydamerikanska ländernas tillväxt? Teori: De teorier som används i undersökningen är Solows tillväxtmodell, Ricardo modellen, Heckscher-Ohlin modellen, teorier kring handelshinder och infant-industry-argumentet. Metod: De studieobjekt som undersökts är länder i Central- och Sydamerika och hur dessa länders tillväxttakt sett ut mellan åren 2000 och 2007. Det tillvägagångssätt som valts för att genomföra denna undersökning är, att utifrån de data som samlats in, genomföra en regressionsanalys för att se om de variablerna, som tagits fram för undersökningen, har någon påverkan på tillväxten hos studieobjekten. Utifrån regressionsanalysen genomförs en jämförelse med de teorier som finns i undersökningens teoriavsnitt. Detta för att se om de fenomen som framkommer i regressionsanalysen kan förklaras av de teorier som finns inom ämnet. Av dessa analyser har generella slutsatser dragits för att besvara undersökningens frågeställning. Undersökningens population är länder i Central- och Sydamerika. Urvalsmetoden är ett bekvämlighetsurval, där data utnyttjas för de största länderna av populationen. Det slutgiltiga urvalet består av: Argentina, Barbados, Bolivia, Brasilien, Chile, Colombia, Costa Rica, Dominikanska republiken, Ecuador, El Salvador, Guatemala, Guyana, Haiti, Honduras, Jamaica, Nicaragua, Panama, Paraguay, Peru, Trinidad and Tobago, Uruguay och Venezuela. Data: De primärdata som undersökningen bygger på är: tullavgifter, korruptionsgrad, BNP per capita, teknologisk utveckling, utländska direktinvesteringar och ekonomisk frihet. De data som används är inhämtade från databaser vid Världsbanken, organisationen Transparency International, Internationella Valutafonden, International Telecommunication Union och Fraser Institutes Free-the-World. Analys: Regressionsanalysen visar en ökning i tullavgift gör att tillväxten minskar. Detta resultat talar för giltigheten av den klassisk

This bachelor thesis examines the relation between countries’ degree of economic freedom and their economic performance. Economic freedom as a concept is defined as the degree of market economy within a nation. The variable of measure that is used is the Frasier institute Economic freedom of the world index (EFI). The paper is built upon the Solow growth model and is extended by incorporation of additional variables; among which of course economic freedom. The study is performed through regression analysis, based on the neoclassical model both on rich countries, poor countries and on all investigated countries. Two investigations are performed: i) the impact from economic freedom on countries level of GDP per capita and ii) the impact from economic freedom on the growth rate in GDP per capita. The finding is that economic freedom can be seen as a relevant determinant of differences in GDP per capita growth rates between nations. Hence it can assist in explaining why some countries grow faster then others. The degree of economic freedom is conversely not of importance in explaining differences in GDP levels between rich and poor countries. When the countries are divided into two groups, based on their GDP levels, differences emerge. Between different rich countries, economic freedom is a significant factor for explaining both variations in GDP levels and growth rates. Poor countries’ economic performance is however not successfully determined by their degree of economic freedom, not at all in GDP levels, and very weakly in growth rates. Increments in economic freedom seem to have increasing marginal effects on GDP levels and growth rates. Poor countries that tend to have low degree of economic freedom will therefore not be benefited from increments in economic freedom the same way as rich and developed countries will be.

This bachelor thesis examines the relation between countries’ degree of economic freedom and their economic performance. Economic freedom as a concept is defined as the degree of market economy within a nation. The variable of measure that is used is the Frasier institute Economic freedom of the world index (EFI). The paper is built upon the Solow growth model and is extended by incorporation of additional variables; among which of course economic freedom. The study is performed through regression analysis, based on the neoclassical model both on rich countries, poor countries and on all investigated countries. Two investigations are performed: i) the impact from economic freedom on countries level of GDP per capita and ii) the impact from economic freedom on the growth rate in GDP per capita. The finding is that economic freedom can be seen as a relevant determinant of differences in GDP per capita growth rates between nations. Hence it can assist in explaining why some countries grow faster then others. The degree of economic freedom is conversely not of importance in explaining differences in GDP levels between rich and poor countries. When the countries are divided into two groups, based on their GDP levels, differences emerge. Between different rich countries, economic freedom is a significant factor for explaining both variations in GDP levels and growth rates. Poor countries’ economic performance is however not successfully determined by their degree of economic freedom, not at all in GDP levels, and very weakly in growth rates. Increments in economic freedom seem to have increasing marginal effects on GDP levels and growth rates. Poor countries that tend to have low degree of economic freedom will therefore not be benefited from increments in economic freedom the same way as rich and developed countries will be.