Search

Studiens problemformulering bygger på studie- och yrkesvägledaryrkets avsaknad avformella strukturer gällande utformning av tjänsten samt uppdrags- och arbetsbeskrivning.Problemformuleringen synliggör även skillnaderna mellan formella strukturer och praxisinom vägledningsuppdraget. Studien har genom semistrukturerade intervjuer i kombinationmed vinjetter undersökt hur studie- och yrkesvägledare upplever den organisatoriska ochsociala arbetsmiljön inom vägledaryrket. Totalt har sju studie- och yrkesvägledareinformerats som arbetar på grund- och gymnasieskolor i Sverige. Studien avsåginledningsvis att även intervjua rektorer, vilket dessvärre inte blev fallet då enbart en rektorhar intervjuats. Syftet med studien är att förstå hur dessa aspekter av arbetsmiljö kan stå irelation till det vägledande uppdraget. Institutionell teori samt krav- och kontrollmodellenanvänds för att presentera, analysera och tolka den insamlade empirin. Analysen vilarprimärt på den normativa och kulturellt-kognitiva pelaren för att synliggöra handlingar,värderingar och roller som framkommit i det insamlade materialet. Dessutom användsbegreppet särkoppling i ett försök att förklara och bättre förstå glappet som uppstår mellanstyrdokument och det vardagliga arbetet inom yrket. Studiens resultat är kortfattat attförståelsen för yrket brister. Ett exempel på den bristande förståelsen är att studie- ochyrkesvägledarna upplever att övrig personal på skolan inte förstår vad arbetet med studieoch yrkesvägledning som hela skolans ansvar ska vara samt hur ansvarsfördelningen ska seut. Detta genererar problematik gällande implementering av generell vägledning, stress iarbetet samt tillgång till utmaningar i tillgången på direktiv och styrning. Resultatet ochanalysen presenteras i fyra huvudsakliga teman. Dessa är 1) Aktivt arbete ellerhögstressarbete, 2) Tjänstens varierande utformning, 3) Betydelsen av socialt stöd ochsamarbete och 4) Frihet under ansvar.

Studiens problemformulering bygger på studie- och yrkesvägledaryrkets avsaknad avformella strukturer gällande utformning av tjänsten samt uppdrags- och arbetsbeskrivning.Problemformuleringen synliggör även skillnaderna mellan formella strukturer och praxisinom vägledningsuppdraget. Studien har genom semistrukturerade intervjuer i kombinationmed vinjetter undersökt hur studie- och yrkesvägledare upplever den organisatoriska ochsociala arbetsmiljön inom vägledaryrket. Totalt har sju studie- och yrkesvägledareinformerats som arbetar på grund- och gymnasieskolor i Sverige. Studien avsåginledningsvis att även intervjua rektorer, vilket dessvärre inte blev fallet då enbart en rektorhar intervjuats. Syftet med studien är att förstå hur dessa aspekter av arbetsmiljö kan stå irelation till det vägledande uppdraget. Institutionell teori samt krav- och kontrollmodellenanvänds för att presentera, analysera och tolka den insamlade empirin. Analysen vilarprimärt på den normativa och kulturellt-kognitiva pelaren för att synliggöra handlingar,värderingar och roller som framkommit i det insamlade materialet. Dessutom användsbegreppet särkoppling i ett försök att förklara och bättre förstå glappet som uppstår mellanstyrdokument och det vardagliga arbetet inom yrket. Studiens resultat är kortfattat attförståelsen för yrket brister. Ett exempel på den bristande förståelsen är att studie- ochyrkesvägledarna upplever att övrig personal på skolan inte förstår vad arbetet med studieoch yrkesvägledning som hela skolans ansvar ska vara samt hur ansvarsfördelningen ska seut. Detta genererar problematik gällande implementering av generell vägledning, stress iarbetet samt tillgång till utmaningar i tillgången på direktiv och styrning. Resultatet ochanalysen presenteras i fyra huvudsakliga teman. Dessa är 1) Aktivt arbete ellerhögstressarbete, 2) Tjänstens varierande utformning, 3) Betydelsen av socialt stöd ochsamarbete och 4) Frihet under ansvar.

Två centrala aspekter av studie- och yrkesvägledning berör studiemotivation och det normkritiska uppdraget. Studiemotivation är en av flera faktorer till ökad frånvaro på gymnasiet, enligt Skolverket. Studien undersöker bakomliggande faktorer till studiemotivation ur ett binärt genusperspektiv, för att vidga studie- och yrkesvägledares perspektiv i arbetet med genusmedvetet motivationsarbete. Studie- och yrkesvägledares intervjusvar och gymnasieelevers enkätsvar skapar tillsammans en grund för en jämförande analys som utmynnar i ett försök att utveckla vägledningsarbetet med studiemotivation. Fem teman har extraherats i den tematiska analysen, vilka är att vara framgångsrik eller nå personlig framgång, att ha framtidsmål, att ha självkännedom, egna och andras värderingar samt vikten av sociala relationer. Studiens resultat strider till viss del mot etablerad forskning då resultaten pekar på att skillnaderna är små mellan flickor och pojkar. Genom schablonbilderna “duktiga-flickor” och “bråkiga-pojkar” diskuteras bekräftelser och motsättningar av dessa i ljuset av resultatet. Diskussionen berör även problematik som kan uppstå av de skillnader som synliggörs mellan studie- och yrkesvägledarnas och gymnasielevernas uppfattningar av bakomliggande motivationsfaktorer till studie- motivation.

Två centrala aspekter av studie- och yrkesvägledning berör studiemotivation och det normkritiska uppdraget. Studiemotivation är en av flera faktorer till ökad frånvaro på gymnasiet, enligt Skolverket. Studien undersöker bakomliggande faktorer till studiemotivation ur ett binärt genusperspektiv, för att vidga studie- och yrkesvägledares perspektiv i arbetet med genusmedvetet motivationsarbete. Studie- och yrkesvägledares intervjusvar och gymnasieelevers enkätsvar skapar tillsammans en grund för en jämförande analys som utmynnar i ett försök att utveckla vägledningsarbetet med studiemotivation. Fem teman har extraherats i den tematiska analysen, vilka är att vara framgångsrik eller nå personlig framgång, att ha framtidsmål, att ha självkännedom, egna och andras värderingar samt vikten av sociala relationer. Studiens resultat strider till viss del mot etablerad forskning då resultaten pekar på att skillnaderna är små mellan flickor och pojkar. Genom schablonbilderna “duktiga-flickor” och “bråkiga-pojkar” diskuteras bekräftelser och motsättningar av dessa i ljuset av resultatet. Diskussionen berör även problematik som kan uppstå av de skillnader som synliggörs mellan studie- och yrkesvägledarnas och gymnasielevernas uppfattningar av bakomliggande motivationsfaktorer till studie- motivation.