Search

The purpose of this paper is to study the effect of gender and national culture on the compensation gap between CEOs and other members of top management and the company performance. The theoretical framework consists of previous research on gender differences, national culture and the effects of compensation gaps on company performance. Furthermore, it is based on theories such as tournament theory and behavioural theory. This paper uses publicly available data from a sample of 29 Swedish companies listed on the OMX Stockholm 30 Index, 28 UK companies listed on the FTSE 100 Index and 30 German companies listed on the DAX 30 Index from year 2014 to 2018. Data is obtained from Datastream and annual reports. To analyse the panel data, the used methodological approach is quantitative and an ANOVA as well as multiple linear regression models. Results suggest that gender does not have an impact on the decision of the size of the compensation gap or the relationship between the compensation gap and the company performance. Furthermore, tournament theory seems to be partly supported when fixed compensation is concerned. However, national culture acts as a moderator in both relationships and shows that results can strongly differ between countries.

The purpose of this paper is to study the effect of gender and national culture on the compensation gap between CEOs and other members of top management and the company performance. The theoretical framework consists of previous research on gender differences, national culture and the effects of compensation gaps on company performance. Furthermore, it is based on theories such as tournament theory and behavioural theory. This paper uses publicly available data from a sample of 29 Swedish companies listed on the OMX Stockholm 30 Index, 28 UK companies listed on the FTSE 100 Index and 30 German companies listed on the DAX 30 Index from year 2014 to 2018. Data is obtained from Datastream and annual reports. To analyse the panel data, the used methodological approach is quantitative and an ANOVA as well as multiple linear regression models. Results suggest that gender does not have an impact on the decision of the size of the compensation gap or the relationship between the compensation gap and the company performance. Furthermore, tournament theory seems to be partly supported when fixed compensation is concerned. However, national culture acts as a moderator in both relationships and shows that results can strongly differ between countries.

This paper empirically analyses if and how the salary distribution among players impacts on seasonal performances of teams in the Italian top soccer league, namely the Serie A, searching for validation of cohesion or tournament theory. We explore the payroll of 35 professional football teams in the Italian Serie A from season 2007/08 to season 2017/18, computing four measures of diversity and concentration in wage levels: the coefficient of variation (CV), the Gini, the Shannon and the Simpson indexes. While the first two are traditionally used in statistics to measure the variability/ concentration of a variable, the Simpson and Shannon indexes are used in biology to evaluate diversity among species. We use the percentage of points achieved by teams as dependent variable; moreover we employ panel data techniques estimating random and fixed effect models, and find that only the Simpson index is significantly associated with sport performance. In particular, it appears that sport performance improves as diversity in payroll decreases, contrasting previous empirical research on that topic so validating the cohesion theory against the tournament theory.

This thesis investigates the short and long-term effects of pay dispersion on firm performance in publicly listed Swedish firms. Pay dispersion refers to the difference in compensation between or within organizational levels. There are two contradicting theoretical views of pay dispersions effect on firm performance. While tournament theory suggests that high pay dispersion increase employees’ incentives to exert higher effort, thus increasing firm performance, fairness approaches predicts that high pay dispersion creates feelings of unfairness, thus negatively affecting firm performance. Based on these theories and previous research, Hypothesis 1 predicts a positive short-term effect of pay dispersion on firm performance, and Hypothesis 2 predicts a negative long-term effect of pay dispersion on firm performance. Using a first differences fixed-effects regression including controls for firm characteristics and corporate governance indicators, three measures of pay dispersion are tested on two proxies for firm performance (price to book and return on assets). We conclude after extensive robustness tests that pay dispersion has no effect on firm performance, neither on short nor on long-term. Therefore, both hypotheses are rejected.

This thesis investigates the short and long-term effects of pay dispersion on firm performance in publicly listed Swedish firms. Pay dispersion refers to the difference in compensation between or within organizational levels. There are two contradicting theoretical views of pay dispersions effect on firm performance. While tournament theory suggests that high pay dispersion increase employees’ incentives to exert higher effort, thus increasing firm performance, fairness approaches predicts that high pay dispersion creates feelings of unfairness, thus negatively affecting firm performance. Based on these theories and previous research, Hypothesis 1 predicts a positive short-term effect of pay dispersion on firm performance, and Hypothesis 2 predicts a negative long-term effect of pay dispersion on firm performance. Using a first differences fixed-effects regression including controls for firm characteristics and corporate governance indicators, three measures of pay dispersion are tested on two proxies for firm performance (price to book and return on assets). We conclude after extensive robustness tests that pay dispersion has no effect on firm performance, neither on short nor on long-term. Therefore, both hypotheses are rejected.

IntroduktionRevisionsbranschen anses ha utvecklats från att tidigare ha fokuserat på professionella principer och bedömningar, till att idag fokusera mer på kommersiella intressen. Hög NAS-försäljning har antytts utgöra en utmärkande faktor gällande avancemanget till partnerskapet. Vi undersöker hur konkurrensen om partnerskapet påverkar försäljningen av NAS, då den har antytts påverka revisorns arbetsutförande. NAS-försäljning är ett aktuellt ämne som nyligen har reglerats av EU vilket motiverar och aktualiserar studien. SyfteSyftet med studien är att utforska hur partnerstrukturen i revisionsbolagen påverkar försäljningen av NAS. MetodStudien har en kvantitativ forskningsstrategi, en deduktiv forskningsansats och är av explorativ art. Genom dokumentstudier har data från svenska noterade bolag och revisionsbyråer samlats in för två enskilda år och har med hjälp OLS-regressioner analyserats. NAS har mätts som det logaritmerade värdet av bolagens kostnader till revisionsbyrån utöver den lagstadgade revisionen. SlutsatsStudien visar på ej samstämmiga resultat då vi för år 2014 fann att ökad konkurrens om partnerskapet leder till minskad försäljning av NAS, medan inget samband upptäcktes för år 2009. Möjliga förklaringar till resultatet återfinns i Turneringsteorin, som säger att anställdas motivation och prestation kan minska vid för hög intern konkurrens. Att inget samband upptäcktes för år 2009 tyder istället på att revisorn är professionell i sin roll och agerar därmed i professionens linje., IntroductionThere has been an evolution away from the founding values of the audit industry, which centered on professional values and judgements toward profit-minded commercial interests. High sales of NAS has been implied to be a factor that make auditors prominently conspicuous on their path to becoming a partner. We are exploring the possibility that a competitive environment affect sales of NAS, which has been suggested to impact the way the auditor works. NAS is a current topic that recently was regulated by the EU, which is a motivating factor for this study. PurposeThe purpose of this study is to explore how the audit firms’ partnership structure impacts Non-Audit Services. MethodThis study has a quantitative research strategy and a deductive research approach that is exploratory in nature. Data from the Swedish listed firms and audit firms have been collected for two years through document studies and have been analyzed with an OLS-regression. NAS was measured as the natural logarithm of the listed firms’ cost to the audit firm beyond the statutory audit costs. ConclusionOur study shows inconsistent results. In 2014 we found that an increased competition for the partnership leads to a decrease in sales of NAS, while in 2009, no correlation was found. The results in 2014 can be explained by the Tournament Theory, whereas the employee’s motivation and accomplishments may decrease if there is high competition within the firm. A lack of correlation in 2009, suggests a professionalism among the auditors that is in accordance with the auditing profession.

IntroduktionRevisionsbranschen anses ha utvecklats från att tidigare ha fokuserat på professionella principer och bedömningar, till att idag fokusera mer på kommersiella intressen. Hög NAS-försäljning har antytts utgöra en utmärkande faktor gällande avancemanget till partnerskapet. Vi undersöker hur konkurrensen om partnerskapet påverkar försäljningen av NAS, då den har antytts påverka revisorns arbetsutförande. NAS-försäljning är ett aktuellt ämne som nyligen har reglerats av EU vilket motiverar och aktualiserar studien. SyfteSyftet med studien är att utforska hur partnerstrukturen i revisionsbolagen påverkar försäljningen av NAS. MetodStudien har en kvantitativ forskningsstrategi, en deduktiv forskningsansats och är av explorativ art. Genom dokumentstudier har data från svenska noterade bolag och revisionsbyråer samlats in för två enskilda år och har med hjälp OLS-regressioner analyserats. NAS har mätts som det logaritmerade värdet av bolagens kostnader till revisionsbyrån utöver den lagstadgade revisionen. SlutsatsStudien visar på ej samstämmiga resultat då vi för år 2014 fann att ökad konkurrens om partnerskapet leder till minskad försäljning av NAS, medan inget samband upptäcktes för år 2009. Möjliga förklaringar till resultatet återfinns i Turneringsteorin, som säger att anställdas motivation och prestation kan minska vid för hög intern konkurrens. Att inget samband upptäcktes för år 2009 tyder istället på att revisorn är professionell i sin roll och agerar därmed i professionens linje., IntroductionThere has been an evolution away from the founding values of the audit industry, which centered on professional values and judgements toward profit-minded commercial interests. High sales of NAS has been implied to be a factor that make auditors prominently conspicuous on their path to becoming a partner. We are exploring the possibility that a competitive environment affect sales of NAS, which has been suggested to impact the way the auditor works. NAS is a current topic that recently was regulated by the EU, which is a motivating factor for this study. PurposeThe purpose of this study is to explore how the audit firms’ partnership structure impacts Non-Audit Services. MethodThis study has a quantitative research strategy and a deductive research approach that is exploratory in nature. Data from the Swedish listed firms and audit firms have been collected for two years through document studies and have been analyzed with an OLS-regression. NAS was measured as the natural logarithm of the listed firms’ cost to the audit firm beyond the statutory audit costs. ConclusionOur study shows inconsistent results. In 2014 we found that an increased competition for the partnership leads to a decrease in sales of NAS, while in 2009, no correlation was found. The results in 2014 can be explained by the Tournament Theory, whereas the employee’s motivation and accomplishments may decrease if there is high competition within the firm. A lack of correlation in 2009, suggests a professionalism among the auditors that is in accordance with the auditing profession.

__Abstract__ Auditor misconduct has played a crucial role in the financial turmoil of the past decades, but is hardly understood itself. Research to date has focused almost exclusively on how external regulations can guard the integrity and quality of audit services, but has ignored the influence of audit firms’ organizational features on auditor behavior. This is a potentially serious omission as organizational factors may be potential causes for auditor misconduct, and because organizational practices could be potential remedies to auditor misconduct. In this dissertation, I seek to redirect the conversation on auditor conduct by taking an organizational perspective. This dissertation therefore provides compelling evidence that the organizational context of audit firms indeed has a significant impact on auditor behavior. In so doing, I show that an exclusive reliance on regulatory reforms may not be sufficient to foster auditor integrity and that effective remedies to combat audit failures reside at the level of the organizations providing the audit. I therefore provide important and innovative contributions to both the Audit and Organizational literatures.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Hur förklaras rörlig ersättning till verkställande direktörer – En studie av Mid och Large Cap-bolag Seminariedatum: 2011-05-23 Kurs: FEKP90, Examensarbete på magisternivå, Finansiering, 30 högsko-lepoäng (30 ECTS) Författare: Zebastian Jönsson och Michael Nilsson Handledare: Maria Gårdängen Fem nyckelord: Rörlig ersättning, Verkställande direktör, Multipel regressionsanalys, Agentteori, Tournament theory Syfte: Uppsatsen syftade till att finna en enkelt applicerbar generell modell som förklarar variationen i VD:s rörliga ersättning genom att studera variabler av storleks-, prestanda-, merit-, ägarförhållande-, styrelse-, bransch- samt makroekonomisk karaktär. Svaret på frågeställningen ämnar bidra till forskningen kring rörlig ersättning genom att finna hur stor del av variationen i VD:s rörliga ersättning som är möjlig att statistiskt förklara via mätbara variabler. Metod: Sambandet mellan den beroende vari¬abeln, VD:ns rörliga ersättning, samt de valda förklaringsvariablerna undersöktes med hjälp av en multipel regressionsmodell. För att undersöka in¬samlad data har panel data använts för att fånga skillnader över tiden. Teoretiskt perspektiv: Uppsatsen grundar sig i agentteori, tournament theory samt corporate governance litteratur. De tre synsätten tillsammans med tidigare empirisk forskning inom området var det som utgjorde grunden för examens-arbetet. Empiri: I uppsatsen behandlades 100 bolag med residens i Sverige som var notera¬de på NASDAQ OMX Nordic Mid och Large Cap mellan åren 2005-2009. Årsredovisningar, Datastream, Riksbankens hemsida samt Ägarna och Makten i Sveriges Börsföretag var de primära källorna till insamlad data. Slutsats: Analysen visade ett positivt samband mellan verkställande direktörs rörliga ersättning och omsättning, överavkastning, ROE, antal år som verkställande direktör för nuvarande företag, andel utländskt aktieägande och Sveriges BNP samt ett negativt samband med vd-byte, andel oberoende styrelse

Uppsatsens syfte är att utröna samband mellan lön och prestation i OMXS30-bolag med hjälp av en kvantitativ studie. Leder hög VD-ersättning per definition till att företaget presterar bättre? Studien påvisar starkt signifikanta samband mellan VD's ersättning och företagets nettoomsättning. VD's rörliga lön har även ett svagare uppmätbart samband med lönsamheten.

Uppsatsens syfte är att utröna samband mellan lön och prestation i OMXS30-bolag med hjälp av en kvantitativ studie. Leder hög VD-ersättning per definition till att företaget presterar bättre? Studien påvisar starkt signifikanta samband mellan VD's ersättning och företagets nettoomsättning. VD's rörliga lön har även ett svagare uppmätbart samband med lönsamheten.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Hur förklaras rörlig ersättning till verkställande direktörer – En studie av Mid och Large Cap-bolag Seminariedatum: 2011-05-23 Kurs: FEKP90, Examensarbete på magisternivå, Finansiering, 30 högsko-lepoäng (30 ECTS) Författare: Zebastian Jönsson och Michael Nilsson Handledare: Maria Gårdängen Fem nyckelord: Rörlig ersättning, Verkställande direktör, Multipel regressionsanalys, Agentteori, Tournament theory Syfte: Uppsatsen syftade till att finna en enkelt applicerbar generell modell som förklarar variationen i VD:s rörliga ersättning genom att studera variabler av storleks-, prestanda-, merit-, ägarförhållande-, styrelse-, bransch- samt makroekonomisk karaktär. Svaret på frågeställningen ämnar bidra till forskningen kring rörlig ersättning genom att finna hur stor del av variationen i VD:s rörliga ersättning som är möjlig att statistiskt förklara via mätbara variabler. Metod: Sambandet mellan den beroende vari¬abeln, VD:ns rörliga ersättning, samt de valda förklaringsvariablerna undersöktes med hjälp av en multipel regressionsmodell. För att undersöka in¬samlad data har panel data använts för att fånga skillnader över tiden. Teoretiskt perspektiv: Uppsatsen grundar sig i agentteori, tournament theory samt corporate governance litteratur. De tre synsätten tillsammans med tidigare empirisk forskning inom området var det som utgjorde grunden för examens-arbetet. Empiri: I uppsatsen behandlades 100 bolag med residens i Sverige som var notera¬de på NASDAQ OMX Nordic Mid och Large Cap mellan åren 2005-2009. Årsredovisningar, Datastream, Riksbankens hemsida samt Ägarna och Makten i Sveriges Börsföretag var de primära källorna till insamlad data. Slutsats: Analysen visade ett positivt samband mellan verkställande direktörs rörliga ersättning och omsättning, överavkastning, ROE, antal år som verkställande direktör för nuvarande företag, andel utländskt aktieägande och Sveriges BNP samt ett negativt samband med vd-byte, andel oberoende styrelse