Search

År 2021 infaller 70års jubiléet av 1951 års flyktingkonvention – en historisk överenskommelse och garant för mänskliga rättigheter som ger människor som riskerar att utsättas för förföljelse i sitt hemland rätten att söka skydd i en annan stat. Genom flyktingkonventionen får flyktingar rätt till flertalet rättigheter och alla personer som uppfyller flyktingdefinitionen har rätt att söka skydd i någon av de 150 stater som anslutit sig till konventionen, inkluderat EU:s medlemsländer. Detta är dock inte helt okontroversiellt i praktiken, migration har inom EU blivit ett alltmer kontroversiellt och debatterat ämne och flertalet regleringar är sedan 2015 inriktat på att minimera antalet irreguljära migranter (inbegripet potentiella skyddsökande flyktingar). Denna uppsats syftar till att diskutera EU:s lagstiftning inom asyl, migration och gränskontroll i ljuset av FN:s flyktingkonvention för att analysera hur den första förhåller sig till skyldigheterna i konventionen. Vidare undersöks hur EU:s och några medlemsländers gränskontroll och system för asylmottagande ser ut i praktiken. För att summera uppsatsens slutsatser konstateras det att EU:s lagstiftning kring asyl, asylmottagande och gränskontroll är detaljerade och ofta lever upp till internationella obligationer. På grund av att det finns statligt tolkningsutrymme och möjlighet till undantag från dessa regler kan dock stater avvika från standarden och det finns därför stora skillnader mellan olika staters förhållningsätt. I praktiken sker det flertalet olika överträdelser av bestämmelserna i flyktingkonventionen inom EU såsom ”pushbacks”. Dessutom är många av EU:s och dess medlemsländers initiativ inriktade på att förhindra att flyktingar når europeiskt territorium vilket pekar på att de inte lever upp till en ”good faith” tolkning av flyktingkonvention – att bereda rimlig och laglig möjlighet för flyktingar att faktiskt kunna söka asyl., The year of 2021 marks the 70th anniversary of the 1951 Refugee Convention, under the Convention refugees are entitled to several basic survival and dignity rights and any person that is a refugee in the eyes of international law is entitled to claim the rights within the Convention in any of the 150 state parties, including EU Member States. However, as the issue of migration within the EU has become an even more contentious subject since 2015, with domestic policies' increased focus on minimizing the inflow of irregular migrants (including potential refugee seekers), seemingly EU policies and the responsibilities deriving from the Refugee Convention has become increasingly misaligned. This essay aims to discuss the relationship between the EU legislation and state practice concerning asylum and access to asylum procedures, and the border management in light of the Refugee Convention to evaluate how the first complies with the responsibilities in the second. Firstly, the legislation on asylum and border management within the EU is discussed in relation to the Convention. Secondly, some EU and Member State practice on border management as well as the suggestions in the New Pact on Asylum and Integration is reflected upon. To summarize the findings of this essay, EU provisions often meet the standards of international obligations but there is still a wide margin of appreciation as well as exceptions. As a result, state practice differ and domestic policies sometimes derogate from the common standards set. In effect several practices that run contrary to the Refugee Convention happen within the EU, such as summary pushbacks and detention of asylum seekers. Further, that so many initiatives and practices are focused on preventing refugees from reaching European jurisdiction indicates that they do not live up to the responsibilities deriving from a good faith understanding of the Convention, which entails real and accessible paths to seek asylum.

År 2021 infaller 70års jubiléet av 1951 års flyktingkonvention – en historisk överenskommelse och garant för mänskliga rättigheter som ger människor som riskerar att utsättas för förföljelse i sitt hemland rätten att söka skydd i en annan stat. Genom flyktingkonventionen får flyktingar rätt till flertalet rättigheter och alla personer som uppfyller flyktingdefinitionen har rätt att söka skydd i någon av de 150 stater som anslutit sig till konventionen, inkluderat EU:s medlemsländer. Detta är dock inte helt okontroversiellt i praktiken, migration har inom EU blivit ett alltmer kontroversiellt och debatterat ämne och flertalet regleringar är sedan 2015 inriktat på att minimera antalet irreguljära migranter (inbegripet potentiella skyddsökande flyktingar). Denna uppsats syftar till att diskutera EU:s lagstiftning inom asyl, migration och gränskontroll i ljuset av FN:s flyktingkonvention för att analysera hur den första förhåller sig till skyldigheterna i konventionen. Vidare undersöks hur EU:s och några medlemsländers gränskontroll och system för asylmottagande ser ut i praktiken. För att summera uppsatsens slutsatser konstateras det att EU:s lagstiftning kring asyl, asylmottagande och gränskontroll är detaljerade och ofta lever upp till internationella obligationer. På grund av att det finns statligt tolkningsutrymme och möjlighet till undantag från dessa regler kan dock stater avvika från standarden och det finns därför stora skillnader mellan olika staters förhållningsätt. I praktiken sker det flertalet olika överträdelser av bestämmelserna i flyktingkonventionen inom EU såsom ”pushbacks”. Dessutom är många av EU:s och dess medlemsländers initiativ inriktade på att förhindra att flyktingar når europeiskt territorium vilket pekar på att de inte lever upp till en ”good faith” tolkning av flyktingkonvention – att bereda rimlig och laglig möjlighet för flyktingar att faktiskt kunna söka asyl., The year of 2021 marks the 70th anniversary of the 1951 Refugee Convention, under the Convention refugees are entitled to several basic survival and dignity rights and any person that is a refugee in the eyes of international law is entitled to claim the rights within the Convention in any of the 150 state parties, including EU Member States. However, as the issue of migration within the EU has become an even more contentious subject since 2015, with domestic policies' increased focus on minimizing the inflow of irregular migrants (including potential refugee seekers), seemingly EU policies and the responsibilities deriving from the Refugee Convention has become increasingly misaligned. This essay aims to discuss the relationship between the EU legislation and state practice concerning asylum and access to asylum procedures, and the border management in light of the Refugee Convention to evaluate how the first complies with the responsibilities in the second. Firstly, the legislation on asylum and border management within the EU is discussed in relation to the Convention. Secondly, some EU and Member State practice on border management as well as the suggestions in the New Pact on Asylum and Integration is reflected upon. To summarize the findings of this essay, EU provisions often meet the standards of international obligations but there is still a wide margin of appreciation as well as exceptions. As a result, state practice differ and domestic policies sometimes derogate from the common standards set. In effect several practices that run contrary to the Refugee Convention happen within the EU, such as summary pushbacks and detention of asylum seekers. Further, that so many initiatives and practices are focused on preventing refugees from reaching European jurisdiction indicates that they do not live up to the responsibilities deriving from a good faith understanding of the Convention, which entails real and accessible paths to seek asylum.

Föreningsfriheten skyddar rätten att sammansluta sig och verka i föreningar, partier, organisationer och ekonomiska sammanslutningar. Den är således av viktig för demokratin, det politiska systemet och samhället i stort. Denna uppsats undersöker föreningsfrihetens gränser i relation till det svenska lagförslaget att kriminalisera deltagande i terrororganisation till syfte att se om förslaget går att genomföra utan att föreningsfriheten begränsas på ett icke tillåtet sätt. Finna en laglig balans mellan å ena sidan ett rättfärdigat intresse av att motverka och straffa terrorism, å andra sidan principen om föreningsfrihet av stor vikt för det demokratiska samhället. Först kartläggs rättsläget för föreningsfriheten i regeringsformen (RF) och den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna (EKMR). Därefter undersöks vilka begränsningar som är rättsligt tillåtna och om förslaget kan anses passa in under dessa. Vidare diskuteras detta ur ett straffrättsligt perspektiv och allmänt utifrån de grundläggande fri- och rättigheternas ställning i samhället idag. Sammanfattningsvis framträder att föreningsfriheten är starkt skyddad i svensk rätt medan den i EKMR främst är till för att skydda politiska partier och organisationer samtidigt som sammanslutningar med odemokratiska syften inte skyddas på samma sätt. Förslaget att kriminalisera deltagande i terrororganisation skulle således innebära en begränsning av föreningsfriheten, dessutom kan relevansen av en sådan reglering ifrågasättas i ljuset av existerande lagstiftning. Generellt är det svårt att finna balansen mellan att skydda de demokratiska värdena och samtidigt inte utarma dem. En viss försiktighet bör generellt kunna förordnas för lagstiftning om tvångsåtgärder och kriminaliseringar för att inte riskera att utarma rättsstaten., The freedom of association safeguards the right to join and form groups, political parties, and organisations but also to act within these groups for various purposes. It is of great importance to the political system and a democratic society. This essay aims to discuss the scope of the freedom of association in the Swedish constitution and the European convention on human rights and investigate if the proposition in Sweden to criminalize participation in a terrorist organisation complies with the legal possibility of restriction of said right. Firstly, the legal framework for the right of association within the Swedish constitution and the European convention is described, then the possible restrictions are discussed in relation to the proposition. Further on the proposition is discussed from a perspective of the principles within criminal law and the implication for the fundamental rights and freedoms. The essay finds that the proposition would constitute an unlawful breach of the right of association within the Swedish law but not according to the European convention. The essay also finds that it is difficult to find a balance between the interest of security and safeguarding democratic society without those same measures in turn posing a risk to the liberal democracy. To conclude, questions of this kind should be given plenty of consideration and measures and legislation should be adopted with due precaution.

Föreningsfriheten skyddar rätten att sammansluta sig och verka i föreningar, partier, organisationer och ekonomiska sammanslutningar. Den är således av viktig för demokratin, det politiska systemet och samhället i stort. Denna uppsats undersöker föreningsfrihetens gränser i relation till det svenska lagförslaget att kriminalisera deltagande i terrororganisation till syfte att se om förslaget går att genomföra utan att föreningsfriheten begränsas på ett icke tillåtet sätt. Finna en laglig balans mellan å ena sidan ett rättfärdigat intresse av att motverka och straffa terrorism, å andra sidan principen om föreningsfrihet av stor vikt för det demokratiska samhället. Först kartläggs rättsläget för föreningsfriheten i regeringsformen (RF) och den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna (EKMR). Därefter undersöks vilka begränsningar som är rättsligt tillåtna och om förslaget kan anses passa in under dessa. Vidare diskuteras detta ur ett straffrättsligt perspektiv och allmänt utifrån de grundläggande fri- och rättigheternas ställning i samhället idag. Sammanfattningsvis framträder att föreningsfriheten är starkt skyddad i svensk rätt medan den i EKMR främst är till för att skydda politiska partier och organisationer samtidigt som sammanslutningar med odemokratiska syften inte skyddas på samma sätt. Förslaget att kriminalisera deltagande i terrororganisation skulle således innebära en begränsning av föreningsfriheten, dessutom kan relevansen av en sådan reglering ifrågasättas i ljuset av existerande lagstiftning. Generellt är det svårt att finna balansen mellan att skydda de demokratiska värdena och samtidigt inte utarma dem. En viss försiktighet bör generellt kunna förordnas för lagstiftning om tvångsåtgärder och kriminaliseringar för att inte riskera att utarma rättsstaten., The freedom of association safeguards the right to join and form groups, political parties, and organisations but also to act within these groups for various purposes. It is of great importance to the political system and a democratic society. This essay aims to discuss the scope of the freedom of association in the Swedish constitution and the European convention on human rights and investigate if the proposition in Sweden to criminalize participation in a terrorist organisation complies with the legal possibility of restriction of said right. Firstly, the legal framework for the right of association within the Swedish constitution and the European convention is described, then the possible restrictions are discussed in relation to the proposition. Further on the proposition is discussed from a perspective of the principles within criminal law and the implication for the fundamental rights and freedoms. The essay finds that the proposition would constitute an unlawful breach of the right of association within the Swedish law but not according to the European convention. The essay also finds that it is difficult to find a balance between the interest of security and safeguarding democratic society without those same measures in turn posing a risk to the liberal democracy. To conclude, questions of this kind should be given plenty of consideration and measures and legislation should be adopted with due precaution.

ObjectiveThe authors compared early-career psychiatrists' selection of psychological treatments for patients with mild to moderate major depressive disorder (MDD) in the US and Japan.MethodsA total of 120 early-career psychiatrists from two residency programs in the US and Japan participated in web-based surveys. The psychiatrists selected first- and second-line psychological treatments in response to two case vignettes of patients with mild and moderate MDD.ResultsEighty-one psychiatrists (68%) returned the surveys, of whom 39 (48%) were American and 42 (52%) Japanese. In response to the mild MDD case, more US psychiatrists selected high-intensity psychological treatments (P < 0.001), whereas more Japanese psychiatrists selected low-intensity psychological treatments (P < 0.001). In both countries, more psychiatrists selected psychological treatment than medication. In response to the moderate MDD case, one third of the US psychiatrists selected high-intensity psychological treatments (P < 0.001), whereas half of the Japanese psychiatrists selected low-intensity psychological treatments (P = 0.010).ConclusionsResidency training, availability of psychological treatments, and cultural beliefs may shape differences in treatment selections, which in turn may impact the dissemination and implementation of psychological treatment in clinical practice across cultures.

This presentation will cover one-shot instruction sessions. These include a flipped classroom approach using professionally developed videos that required acquiring funding, creating an animated character, storyboarding and finding the perfect narrator. I will also discuss teaching outdoors using mobile devices; incorporating Special Collections into my classes and creating an Amazing Race based on the television show, but using books with profanity in the titles. In the past, I have taught dressed in a full pirate costume as well as in the virtual world of Second Life. I’m happy to answer questions about any of my unconventional sessions.

A didactic approach to teaching database research skills has proven to be dreadfully dull and ineffective for many students. One possible solution to this problem is to incorporate educational games with predetermined learning objectives into the curriculum. Chemistry/Biochemistry majors at the University of Notre Dame take a required information literacy skills course that introduces chemistry database search techniques. The course features several databases – highlighting the distinct nuances of each database and the different search strategies required to access information. This paper describes active learning activities as a method for creating a higher level of engagement while maintaining the objectives of a traditional course format.