Search

This article proposes to analyse from a transnational approach a specific modality of literary almanac appeared in Italia e Spagna during the Early Modern Age: the serio-faceto. The main aim is to demonstrate the common elements between two traditions which have been analysed separately but have never been the subject of such a comparative study. To this end, a study will be carried out to highlight the particularities of the burlesque discourses that seek to discredit astrology, especially in its judiciary aspect. It will then be demonstrated how part of this critique is taken up by certain authors, who succeed in developing an almanac that combines usefulness and amusement.

Det material som analyseras i uppsatsen består av utvalda skillingtryck från 1870- till 1880-talet. Sammanlagt så analyseras 46 olika skillingtrycksvisor som samtliga finns att läsa viaKungliga biblioteket och Litteraturbanken. Uppsatsen syfte är att identifiera hur män ochkvinnor framställs i de nämnda visorna. De teoretiska perspektiv som använts i analysen utgårsåledes från olika genusteorier men använder sig även av litteratursociologiska teorier.Metoden som används är av kvalitativ karaktär och använder sig av miljö-, handlings- ochattributbeskrivningar för att synliggöra framställningarna. Analysen visar att manliga ochkvinnliga framställningar har vissa skillnader men även många likheter. Generellt går detfastställa att båda parternas framställningar går att koppla till försörjning och partnerskap.Studiens material och resultat diskuteras slutligen i en didaktisk kontext.

During the 18th century, the almanac genre in Spain, Italy and Portugal experienced a notable increase in production levels, which was accompanied by the introduction of numerous novelties in the contents. This research aims to study in depth a specific type of almanac, the miscellaneous almanac, which represents one of the most significant developments in southern Europe. In order to achieve this objective, I will attempt to establish its origin in the three States as well as the relationships and influences existing between the Spanish, Italian and Portuguese models., Durante el siglo XVIII, el género del almanaque experimenta en España, Italia y Portugal un incremento notable en los niveles de producción editorial, el cual va acompañado de la introducción de numerosas novedades temáticas con las cuales los autores aspiran a llamar la atención de los hipotéticos compradores. La presente investigación pretende profundizar en el estudio de un segmento específico, el del almanaque “con miscelánea”, que representa una de las evoluciones más significativas en Europa del sur. Para ello, estudiaremos cuál es el origen de la tipología en los tres Estados, sus evoluciones en el Siglo de las Luces, así como las confluencias textuales existentes entre los modelos españoles, italianos y portugueses.

Det material som analyseras i uppsatsen består av utvalda skillingtryck från 1870- till 1880-talet. Sammanlagt så analyseras 46 olika skillingtrycksvisor som samtliga finns att läsa viaKungliga biblioteket och Litteraturbanken. Uppsatsen syfte är att identifiera hur män ochkvinnor framställs i de nämnda visorna. De teoretiska perspektiv som använts i analysen utgårsåledes från olika genusteorier men använder sig även av litteratursociologiska teorier.Metoden som används är av kvalitativ karaktär och använder sig av miljö-, handlings- ochattributbeskrivningar för att synliggöra framställningarna. Analysen visar att manliga ochkvinnliga framställningar har vissa skillnader men även många likheter. Generellt går detfastställa att båda parternas framställningar går att koppla till försörjning och partnerskap.Studiens material och resultat diskuteras slutligen i en didaktisk kontext.

What can street ballads tell us about the lives and realities of “common people”, of experiences “from below”? This article discusses the functional aesthetics and social context of one particular genre that has circulated in ephemeral song prints (skillingtryck) in Sweden: beggar verses of the blind. For centuries, such songs were sold in the streets and at market places as a means for the blind to earn a living, and a major part of them tell the life story, the sad fate, of their protagonists. Many prints declare the genre of autobiography on their very front page, quite literally selling the story of the protagonist’s life and addressing the audience’s compassion. How, then, do these narratives relate to real life? How is individuality and authenticity expressed within a genre that to a large extent relies upon conventions and formulas? As is argued, songs of this kind are a suggestive source material of vernacular literacy, as well as of social and personal history from below. Simultaneously, the discourse is marked by and shaped in a dialogue with the sighted world’s view of the blind.