Search

IVL and NILU have during 2008/2009 as an assignment from HELCOM, performed a screening study in the eastern Baltic Sea environment on the occurrence of eight of the substances/substance groups identified as hazardous under the Baltic Sea Action Plan. Of the eight substances or substance classes included in the study, six of them were found above LOQ; organic tin compounds, PBDEs, PFAS, nonylphenol, chlorinated paraffins and endosulfan (endosulfan sulphate). Substances that occurred in fish samples from all sampling sites were; TBT, PBDEs (BDE 47 and BDE 100), PFAS (PFOS), chlorinated paraffins (SCCP), and endosulfan (endosulfan sulphate). Additionally, bisphenol A was found in fish from almost all sampling sites. PFAS (PFOS and PFOA), octyphenol and nonylphenol were found in one, one and six water samples, respectively. No obvious differences in concentrations could be seen between the sampling sites classified as background areas and affected areas. Furthermore, no clear general differences between affected sites could be seen. Concentrations found for the different substances were lower or in the same range as previously reported from other areas of the Baltic Sea, thus the eastern Baltic Sea environment does not seem to be more polluted compared to the Baltic Sea in general. For all the substances, except TBT, concentrations found were below reported PNEC values. However, for TBT, concentrations in several fish muscle samples were close to or above the PNEC value estimated for protection of human health considering consumption of fishery products. Additionally, PFOS levels in fish liver exceeded the PNEC value regarding secondary poisoning of predators in six samples, but PFOS levels in fish muscle were not measured in this study., IVL and NILU have during 2008/2009 as an assignment from HELCOM, performed a screening study in the eastern Baltic Sea environment on the occurrence of eight of the substances/substance groups identified as hazardous under the Baltic Sea Action Plan. Of the eight substances or substance classes included in the study, six of them were found above LOQ; organic tin compounds, PBDEs, PFAS, nonylphenol, chlorinated paraffins and endosulfan (endosulfan sulphate). Substances that occurred in fish samples from all sampling sites were; TBT, PBDEs (BDE 47 and BDE 100), PFAS (PFOS), chlorinated paraffins (SCCP), and endosulfan (endosulfan sulphate). Additionally, bisphenol A was found in fish from almost all sampling sites. PFAS (PFOS and PFOA), octyphenol and nonylphenol were found in one, one and six water samples, respectively. No obvious differences in concentrations could be seen between the sampling sites classified as background areas and affected areas. Furthermore, no clear general differences between affected sites could be seen. Concentrations found for the different substances were lower or in the same range as previously reported from other areas of the Baltic Sea, thus the eastern Baltic Sea environment does not seem to be more polluted compared to the Baltic Sea in general. For all the substances, except TBT, concentrations found were below reported PNEC values. However, for TBT, concentrations in several fish muscle samples were close to or above the PNEC value estimated for protection of human health considering consumption of fishery products. Additionally, PFOS levels in fish liver exceeded the PNEC value regarding secondary poisoning of predators in six samples, but PFOS levels in fish muscle were not measured in this study.

IVL and NILU have during 2008/2009 as an assignment from HELCOM, performed a screening study in the eastern Baltic Sea environment on the occurrence of eight of the substances/substance groups identified as hazardous under the Baltic Sea Action Plan. Of the eight substances or substance classes included in the study, six of them were found above LOQ; organic tin compounds, PBDEs, PFAS, nonylphenol, chlorinated paraffins and endosulfan (endosulfan sulphate). Substances that occurred in fish samples from all sampling sites were; TBT, PBDEs (BDE 47 and BDE 100), PFAS (PFOS), chlorinated paraffins (SCCP), and endosulfan (endosulfan sulphate). Additionally, bisphenol A was found in fish from almost all sampling sites. PFAS (PFOS and PFOA), octyphenol and nonylphenol were found in one, one and six water samples, respectively. No obvious differences in concentrations could be seen between the sampling sites classified as background areas and affected areas. Furthermore, no clear general differences between affected sites could be seen. Concentrations found for the different substances were lower or in the same range as previously reported from other areas of the Baltic Sea, thus the eastern Baltic Sea environment does not seem to be more polluted compared to the Baltic Sea in general. For all the substances, except TBT, concentrations found were below reported PNEC values. However, for TBT, concentrations in several fish muscle samples were close to or above the PNEC value estimated for protection of human health considering consumption of fishery products. Additionally, PFOS levels in fish liver exceeded the PNEC value regarding secondary poisoning of predators in six samples, but PFOS levels in fish muscle were not measured in this study., IVL and NILU have during 2008/2009 as an assignment from HELCOM, performed a screening study in the eastern Baltic Sea environment on the occurrence of eight of the substances/substance groups identified as hazardous under the Baltic Sea Action Plan. Of the eight substances or substance classes included in the study, six of them were found above LOQ; organic tin compounds, PBDEs, PFAS, nonylphenol, chlorinated paraffins and endosulfan (endosulfan sulphate). Substances that occurred in fish samples from all sampling sites were; TBT, PBDEs (BDE 47 and BDE 100), PFAS (PFOS), chlorinated paraffins (SCCP), and endosulfan (endosulfan sulphate). Additionally, bisphenol A was found in fish from almost all sampling sites. PFAS (PFOS and PFOA), octyphenol and nonylphenol were found in one, one and six water samples, respectively. No obvious differences in concentrations could be seen between the sampling sites classified as background areas and affected areas. Furthermore, no clear general differences between affected sites could be seen. Concentrations found for the different substances were lower or in the same range as previously reported from other areas of the Baltic Sea, thus the eastern Baltic Sea environment does not seem to be more polluted compared to the Baltic Sea in general. For all the substances, except TBT, concentrations found were below reported PNEC values. However, for TBT, concentrations in several fish muscle samples were close to or above the PNEC value estimated for protection of human health considering consumption of fishery products. Additionally, PFOS levels in fish liver exceeded the PNEC value regarding secondary poisoning of predators in six samples, but PFOS levels in fish muscle were not measured in this study.

En omfattande sanering har utförts under 2001 - 2003 i Örserumsviken, en havsvik i Östersjön belägen söder om Västerviks tätort. Området har varit förorenat med kvicksilver och PCB som ett resultat av aktiviteter i det numera nerlagda Westerviks Pappersbruk. Även stora mängder PAH har funnits i bottensedimenten i viken. Saneringen ledde till att en ny förstärkt skyddsvall anlades på det gamla industriområdet, 166 000 m3 fibersediment togs upp och deponerades efter avvattning. Slutligen täcktes deponin med ett 1-1.5 m tjockt opåverkat moränlager för att förhindra lakning. Föreliggande rapport utgör en uppföljningsrapport från den reviderade versionen av Palm et al. (2001). Koncentrationerna av PCB i luft, mark och vatten i det sanerade området har minskat med 70-99 %, medan motsvarande koncentrationer för kvicksilver i vatten och mark har minskat med 57% respektive 99%. Hg i luft har inte förändrats nämnvärt, men låg redan från början nära bakgrundsnivåer. Koncentrationerna av PCB, PAH och Hg ligger nu under utfärdade riktvärden för förorenad mark, och för PAH även under föreslagna europeiska miljökvalitetsnormer för ytvatten. Den uppskattade spridningen av PCB och Hg från vikens vatten till Östersjön har minskat med 80 % respektive 55 %, vilket kan ställas i relation till de uppsatta projektmålen om en 90-procentig minskning av spridningen av PCB till Östersjön och en 70-procentig minskning av transporten av Hg till Östersjön. Avgången från mark till luft av PCB har minskat med drygt 99 % (att jämföra med projektmålet på 99 %), och för avgången av Hg(tot) från mark beräknas ha minskat med 85 % (projektmål: 99 %)., En omfattande sanering har utförts under 2001 - 2003 i Örserumsviken, en havsvik i Östersjön belägen söder om Västerviks tätort. Området har varit förorenat med kvicksilver och PCB som ett resultat av aktiviteter i det numera nerlagda Westerviks Pappersbruk. Även stora mängder PAH har funnits i bottensedimenten i viken. Saneringen ledde till att en ny förstärkt skyddsvall anlades på det gamla industriområdet, 166 000 m3 fibersediment togs upp och deponerades efter avvattning. Slutligen täcktes deponin med ett 1-1.5 m tjockt opåverkat moränlager för att förhindra lakning. Föreliggande rapport utgör en uppföljningsrapport från den reviderade versionen av Palm et al. (2001). Koncentrationerna av PCB i luft, mark och vatten i det sanerade området har minskat med 70-99 %, medan motsvarande koncentrationer för kvicksilver i vatten och mark har minskat med 57% respektive 99%. Hg i luft har inte förändrats nämnvärt, men låg redan från början nära bakgrundsnivåer. Koncentrationerna av PCB, PAH och Hg ligger nu under utfärdade riktvärden för förorenad mark, och för PAH även under föreslagna europeiska miljökvalitetsnormer för ytvatten. Den uppskattade spridningen av PCB och Hg från vikens vatten till Östersjön har minskat med 80 % respektive 55 %, vilket kan ställas i relation till de uppsatta projektmålen om en 90-procentig minskning av spridningen av PCB till Östersjön och en 70-procentig minskning av transporten av Hg till Östersjön. Avgången från mark till luft av PCB har minskat med drygt 99 % (att jämföra med projektmålet på 99 %), och för avgången av Hg(tot) från mark beräknas ha minskat med 85 % (projektmål: 99 %).

En omfattande sanering har utförts under 2001 - 2003 i Örserumsviken, en havsvik i Östersjön belägen söder om Västerviks tätort. Området har varit förorenat med kvicksilver och PCB som ett resultat av aktiviteter i det numera nerlagda Westerviks Pappersbruk. Även stora mängder PAH har funnits i bottensedimenten i viken. Saneringen ledde till att en ny förstärkt skyddsvall anlades på det gamla industriområdet, 166 000 m3 fibersediment togs upp och deponerades efter avvattning. Slutligen täcktes deponin med ett 1-1.5 m tjockt opåverkat moränlager för att förhindra lakning. Föreliggande rapport utgör en uppföljningsrapport från den reviderade versionen av Palm et al. (2001). Koncentrationerna av PCB i luft, mark och vatten i det sanerade området har minskat med 70-99 %, medan motsvarande koncentrationer för kvicksilver i vatten och mark har minskat med 57% respektive 99%. Hg i luft har inte förändrats nämnvärt, men låg redan från början nära bakgrundsnivåer. Koncentrationerna av PCB, PAH och Hg ligger nu under utfärdade riktvärden för förorenad mark, och för PAH även under föreslagna europeiska miljökvalitetsnormer för ytvatten. Den uppskattade spridningen av PCB och Hg från vikens vatten till Östersjön har minskat med 80 % respektive 55 %, vilket kan ställas i relation till de uppsatta projektmålen om en 90-procentig minskning av spridningen av PCB till Östersjön och en 70-procentig minskning av transporten av Hg till Östersjön. Avgången från mark till luft av PCB har minskat med drygt 99 % (att jämföra med projektmålet på 99 %), och för avgången av Hg(tot) från mark beräknas ha minskat med 85 % (projektmål: 99 %)., En omfattande sanering har utförts under 2001 - 2003 i Örserumsviken, en havsvik i Östersjön belägen söder om Västerviks tätort. Området har varit förorenat med kvicksilver och PCB som ett resultat av aktiviteter i det numera nerlagda Westerviks Pappersbruk. Även stora mängder PAH har funnits i bottensedimenten i viken. Saneringen ledde till att en ny förstärkt skyddsvall anlades på det gamla industriområdet, 166 000 m3 fibersediment togs upp och deponerades efter avvattning. Slutligen täcktes deponin med ett 1-1.5 m tjockt opåverkat moränlager för att förhindra lakning. Föreliggande rapport utgör en uppföljningsrapport från den reviderade versionen av Palm et al. (2001). Koncentrationerna av PCB i luft, mark och vatten i det sanerade området har minskat med 70-99 %, medan motsvarande koncentrationer för kvicksilver i vatten och mark har minskat med 57% respektive 99%. Hg i luft har inte förändrats nämnvärt, men låg redan från början nära bakgrundsnivåer. Koncentrationerna av PCB, PAH och Hg ligger nu under utfärdade riktvärden för förorenad mark, och för PAH även under föreslagna europeiska miljökvalitetsnormer för ytvatten. Den uppskattade spridningen av PCB och Hg från vikens vatten till Östersjön har minskat med 80 % respektive 55 %, vilket kan ställas i relation till de uppsatta projektmålen om en 90-procentig minskning av spridningen av PCB till Östersjön och en 70-procentig minskning av transporten av Hg till Östersjön. Avgången från mark till luft av PCB har minskat med drygt 99 % (att jämföra med projektmålet på 99 %), och för avgången av Hg(tot) från mark beräknas ha minskat med 85 % (projektmål: 99 %).

IVL har på uppdrag av Naturvårdsverket utfört en screening av limonen i Sverige. Limonen är en terpen som finns naturligt i vår omgivning där den avges från växtlighet, t ex barrskogar. Limonen förekommer som två optiska isomerer: d och l. I Sverige är det framför allt l-limonen som emitteras naturligt då den avges bl a från tall. Limonen används som smak- och lukttillsatts till många livsmedel, hushållsprodukter, hygienprodukter och parfymer. Dessutom används limonen som lösningsmedel inom t ex färgindustrin. I troposfären bidrar limonen, tillsammans med andra volatila kolväten, till den fotokemiska bildningen av ozon. Limonen har visats sig vara toxisk för fisk och zooplankton. Flera oxidationsprodukter av limonen kan orsaka skador på vegetation. Den mänskliga hälsan kan påverkas bl a genom att limonen kan orsaka överkänslighet. I screeningstudien ingick provtagning och analys av d- och l-limonen i både luft och vatten från två bakgrundsstationer, den ena placerad vid havet, den andra i ett skogsområde. Sedimentprover från tre bakgrundslokaler i Östersjön har analyserats. Luftprov från en urban mätplats i Göteborg och tre slamprover från reningsverk inkluderades. Två punktkällor, en massaindustri och en juciefabrik har också undersökts. Länsstyrelserna har också haft möjlighet att skicka in prover för analys. Totalt fem länsstyrelser deltog och bidrog med 34 prover varav 19 slamprov, nio vattenprov, två fiskprov och fyra sedimentprov. Resultaten från luftmätningarna visade inte på några ökade limonenkoncentrationer i Göteborg jämfört med bakgrundsstationerna. Inte heller fördelningen mellan d- och l-limonen visade på någon skillnad i ursprunget av limonen i staden jämfört med bakgrundsstationerna. Halterna av främst d-limonen, ökade med stigande omgivningstemperatur i skogsområdet, vilket visar att en biogen emission från barrträden förkommer. Endast två vattenprover från bakgrundsstationerna hade koncentrationer som översteg detektionsgränserna. Båda dessa var pr

IVL har på uppdrag av Naturvårdsverket utfört en screening av limonen i Sverige. Limonen är en terpen som finns naturligt i vår omgivning där den avges från växtlighet, t ex barrskogar. Limonen förekommer som två optiska isomerer: d och l. I Sverige är det framför allt l-limonen som emitteras naturligt då den avges bl a från tall. Limonen används som smak- och lukttillsatts till många livsmedel, hushållsprodukter, hygienprodukter och parfymer. Dessutom används limonen som lösningsmedel inom t ex färgindustrin. I troposfären bidrar limonen, tillsammans med andra volatila kolväten, till den fotokemiska bildningen av ozon. Limonen har visats sig vara toxisk för fisk och zooplankton. Flera oxidationsprodukter av limonen kan orsaka skador på vegetation. Den mänskliga hälsan kan påverkas bl a genom att limonen kan orsaka överkänslighet. I screeningstudien ingick provtagning och analys av d- och l-limonen i både luft och vatten från två bakgrundsstationer, den ena placerad vid havet, den andra i ett skogsområde. Sedimentprover från tre bakgrundslokaler i Östersjön har analyserats. Luftprov från en urban mätplats i Göteborg och tre slamprover från reningsverk inkluderades. Två punktkällor, en massaindustri och en juciefabrik har också undersökts. Länsstyrelserna har också haft möjlighet att skicka in prover för analys. Totalt fem länsstyrelser deltog och bidrog med 34 prover varav 19 slamprov, nio vattenprov, två fiskprov och fyra sedimentprov. Resultaten från luftmätningarna visade inte på några ökade limonenkoncentrationer i Göteborg jämfört med bakgrundsstationerna. Inte heller fördelningen mellan d- och l-limonen visade på någon skillnad i ursprunget av limonen i staden jämfört med bakgrundsstationerna. Halterna av främst d-limonen, ökade med stigande omgivningstemperatur i skogsområdet, vilket visar att en biogen emission från barrträden förkommer. Endast två vattenprover från bakgrundsstationerna hade koncentrationer som översteg detektionsgränserna. Båda dessa var pr

Measurements of the terpene limonene were performed in 223 samples of air, sediment, sludge, water and biota from background and urban sites and from point sources. Both of the two optical isomers, d-limonene and l-limonene, were analyzed in all media. Since limonene is emitted from several plants, such as pine, it occurs naturally in the environment but is also used in houshold products and industrially. Air samples from industrial point sources indicated local emissions but limonene degrades quickly in the atmosphere. None of the background sediments and only two of the background water samples contained detectable concentrations of limonene. No limonene was detected in biota (fish) and the conclusion of the screening is that accumulation of limonene in the environment is of minor importance., Measurements of the terpene limonene were performed in 223 samples of air, sediment, sludge, water and biota from background and urban sites and from point sources. Both of the two optical isomers, d-limonene and l-limonene, were analyzed in all media. Since limonene is emitted from several plants, such as pine, it occurs naturally in the environment but is also used in houshold products and industrially. Air samples from industrial point sources indicated local emissions but limonene degrades quickly in the atmosphere. None of the background sediments and only two of the background water samples contained detectable concentrations of limonene. No limonene was detected in biota (fish) and the conclusion of the screening is that accumulation of limonene in the environment is of minor importance.

Measurements of the terpene limonene were performed in 223 samples of air, sediment, sludge, water and biota from background and urban sites and from point sources. Both of the two optical isomers, d-limonene and l-limonene, were analyzed in all media. Since limonene is emitted from several plants, such as pine, it occurs naturally in the environment but is also used in houshold products and industrially. Air samples from industrial point sources indicated local emissions but limonene degrades quickly in the atmosphere. None of the background sediments and only two of the background water samples contained detectable concentrations of limonene. No limonene was detected in biota (fish) and the conclusion of the screening is that accumulation of limonene in the environment is of minor importance., Measurements of the terpene limonene were performed in 223 samples of air, sediment, sludge, water and biota from background and urban sites and from point sources. Both of the two optical isomers, d-limonene and l-limonene, were analyzed in all media. Since limonene is emitted from several plants, such as pine, it occurs naturally in the environment but is also used in houshold products and industrially. Air samples from industrial point sources indicated local emissions but limonene degrades quickly in the atmosphere. None of the background sediments and only two of the background water samples contained detectable concentrations of limonene. No limonene was detected in biota (fish) and the conclusion of the screening is that accumulation of limonene in the environment is of minor importance.

IVL har på uppdrag av Naturvårdsverket utfört en screening av limonen i Sverige. Limonen är en terpen som finns naturligt i vår omgivning där den avges från växtlighet, t ex barrskogar. Limonen förekommer som två optiska isomerer: d och l. I Sverige är det framför allt l-limonen som emitteras naturligt då den avges bl a från tall. Limonen används som smak- och lukttillsatts till många livsmedel, hushållsprodukter, hygienprodukter och parfymer. Dessutom används limonen som lösningsmedel inom t ex färgindustrin. I troposfären bidrar limonen, tillsammans med andra volatila kolväten, till den fotokemiska bildningen av ozon. Limonen har visats sig vara toxisk för fisk och zooplankton. Flera oxidationsprodukter av limonen kan orsaka skador på vegetation. Den mänskliga hälsan kan påverkas bl a genom att limonen kan orsaka överkänslighet. I screeningstudien ingick provtagning och analys av d- och l-limonen i både luft och vatten från två bakgrundsstationer, den ena placerad vid havet, den andra i ett skogsområde. Sedimentprover från tre bakgrundslokaler i Östersjön har analyserats. Luftprov från en urban mätplats i Göteborg och tre slamprover från reningsverk inkluderades. Två punktkällor, en massaindustri och en juciefabrik har också undersökts. Länsstyrelserna har också haft möjlighet att skicka in prover för analys. Totalt fem länsstyrelser deltog och bidrog med 34 prover varav 19 slamprov, nio vattenprov, två fiskprov och fyra sedimentprov. Resultaten från luftmätningarna visade inte på några ökade limonenkoncentrationer i Göteborg jämfört med bakgrundsstationerna. Inte heller fördelningen mellan d- och l-limonen visade på någon skillnad i ursprunget av limonen i staden jämfört med bakgrundsstationerna. Halterna av främst d-limonen, ökade med stigande omgivningstemperatur i skogsområdet, vilket visar att en biogen emission från barrträden förkommer. Endast två vattenprover från bakgrundsstationerna hade koncentrationer som översteg detektionsgränserna. Båda dessa var pr