Search

Ett akademiskt ordförråd betraktas generellt som oumbärligt för akademisk litteracitet, t.ex. för att läsa och förstå akademiska texter. Bedömning av akademisk ordkunskap kan vara relevant i en rad utbildningssammanhang. Syftet med den här studien var att validera ett flervalstest av receptivt svenskt akademiskt ordförråd. Ur ett befintligt frekvensbaserat ordnivåtest extraherades ett svenskt akademiskt vokabulärtest (SAVT). SAVT mäter akademisk ordkunskap utifrån En svensk akademisk ordlista, ESAO. Förstudier följdes av revideringar av SAVT. Därefter administrerades testet tillsammans med en enkät med frågor om social och språklig bakgrund samt självskattad språklig kompetens till 551 gymnasieelever i högskoleförberedande program. Statistiska och lexikala analyser av resultaten genomfördes. Reliabilitet och variation var tillräckligt goda för att kunna diskriminera testdeltagares olika kunskapsnivåer på gruppnivå. En positiv samvariation mellan testresultat och självskattad läsförmåga samt testresultatskillnader mellan grupper av olika kön och förstaspråk stärkte validitetsargumentet. De lexikala analyserna visade att ordens frekvens och polysemi, liksom nyansskillnader i betydelse mellan vissa alternativord, kunde innebära särskilda svårigheter för testdeltagarna, vilket kan ses som typiskt för en testgrupp som utvecklar sin akademiska litteracitet. Förslag till vidareutveckling av testet (och av den underliggande listan av akademiska ord), bland annat med utbyggnad av antalet item, diskuteras.

The aim of this article is to explore teaching within symmetrical and asymmetrical classrooms and how teaching creates meaning for the learners in a multilingual school. The study, described in this article, has a socio-cultural theoretical standpoint with focus on language and literacy teaching. The study has been conducted in Grade 5 in a school with 50% of immigrant learners. The result shows that the discourse in the symmetrical and asymmetrical classrooms is monolingual with no translanguaging except from one classroom where teaching prepare for translanguaging and multilingual use. But the conclusion from the study is a monolingual school discourse in a multilingual context. Syftet med artikeln är att utforska undervisningen i symmetriska och asymmetriska klassrum och den tänkbara betydelsen för eleverna av undervisning i en flerspråkig skola. Studien, som lyfts fram i denna artikel, har en sociokulturell teoretisk utgångspunkt med fokus på språk- och literacyundervisning och har genomförts i årskurs 5 i en skola där mer än 50 % av eleverna har ett annat modersmål än svenska. Resultatet visar att diskurs är enspråkig i symmetriska och asymmetriska klassrum förutom ett klassrum där undervisningen visar en ansats att lyfta in elevernas flerspråkiga kompetens och uppmuntra transspråkande. Slutsatsen är dock att det på den studerade skolan råder en enspråkig diskurs i en flerspråkig kontext.

The present study explores the relationship between participation in mother tongue instruction (MTI), students' reading comprehension, and their overall school results. The study expands on the results of an earlier study, which found that Somali-Swedish speaking students who had attended Somali MTI for several years, performed better on reading comprehension in Somali, than Somali-Swedish speaking students of the same ages, who had not taken Somali MTI (Ganuza & Hedman 2017a). The present study revisits the results of 36 participants in the earlier study, and explores the relationship between their scores on reading comprehension and their grades at the end of 6th or 7th grade; in MTI, Swedish as a second language, Mathematics, and overall grade points. Most importantly, the results show consistent positive correlations between participants' reading comprehension in Somali and their school results. This correlation is also stronger and more comprehensive than the one found between their reading comprehension in Swedish and their school results. In the paper, we argue that these results indirectly point to a positive relationship between MTI and students' school results, which, if confirmed by future studies, is quite remarkable considering the limited teaching time allotted to MTI and its' marginalized position in the Swedish school system. [ABSTRACT FROM AUTHOR]

Artikeln handlar om satsfläta med relativsats i svenska och det spetsställda ledets funktion i sådana konstruktioner. I artikeln rapporteras resultat från en under­sök­ning av 100 satsflätor från vardagssamtal och radio. Undersökningen visar att det spets­ställda ledet ofta utgör aboutness-topik (Reinhart 1981), men att det också kan vara satsens rema. I spetsställning i huvudsats kan det spetsställda ledet vara kon­trastivt, men behöver inte vara det, utom när ledet varken utgör topik eller rema. I lokal spets­ställning fungerar tids- och rumsadverbial ofta som scen­byg­gare (Andréas­son 2007: 81ff), men den funktionen finns inte represen­te­rad bland de spetsställda le­den i undersökningen. I en klar majoritet av exemplen är spets­ställ­ningen tydligt dis­kursmotiverad, men det finns också exem­pel där satsflä­tan bil­dats genom relativise­ring och spetsställningen främst verkar ha en syntak­tisk funkt­ion. Undersök­ningen visar också att den underordnade satsen spelar roll för möj­ligheterna att bilda satsfläta. Begränsning­arna är starkare på satsfläta med relativ­sats än på satsfläta med att-sats.