Search

I artikeln analyseras 37 elevtexter i amnet samhallskunskap skrivna av 19 svenska elever i arskurs5 i det sista steget i ett undervisningsupplagg enligt laspedagogiken Reading to Learn. Syftet ar attsynliggora hur innehall och textuella monster fran tva lasta kalltexter speglas i elevtexterna, samtdiskutera vad det kan saga om elevers insocialisering i en amneslitteracitet. Resultaten visade attalla elevtexter hamtar den overgripande strukturen och huvudsakliga genrestrukturen fran kalltexterna,liksom vissa sprakliga aspekter. Daremot visar elevtexterna pa variation nar det gallerhur kalltexternas innehall hanterades och graden av sjalvstandighet gentemot det. I det avseendetkunde tre grupper av elevtexter urskiljas, vilka kan sagas visa olika steg av insocialisering i amneslitteraciteten.Resultaten pekar pa att undervisningsupplagget kan stodja elever att ta ett eller flerasteg in i en amneslitteracitet, men att den styrda strukturen samtidigt kan begransa elevers egnareflektioner och kreativitet, beroende pa hur uppgiften formulerats. ABSTRACT English title: From Source Text to Pupil Text - Traces of Topical Texts in Student Texts in a 5th Grade Level Class In the article 37 student-texts written by 19 students in year five in Swedish middle school in thesubject of civics are analysed. The texts are written as the last step in a teaching cycle inspired by thereading pedagogy Reading to Learn (R2L). The aim of the study is to reveal how content and textualpatterns from two subject texts the students have read are reflected and adapted in the student-texts,as well as to discuss what those results can say about the students’ learning and socialisation into disciplinaryliteracy. The results showed that all student-texts retrieve general textual structure as well asmain genre structure from the read texts, as well as some linguistic features, but that the student-textsdiffered as to how students handled the contents from the source text. Three groups of texts couldbe distinguished which can be regarded as three steps of socialisation into disciplinary literacy. Theresults indicate that the teaching cycle within the R2L pedagogy can support students to take one ormore steps into disciplinary literacy. However, at the same time the strictly held structure might limitstudents’ own reflections and creativity, depending on how the task is formulated.

I denna artikel undersöks historieundervisning för yngre barn, årskurserna 4-6, i den svenska grundskolan. Vad är det för historieämne som framträder och hur kan relationen mellan delarna i en historisk praktik förstås? Historie-undervisningen för dessa delar av grundskolan har i mindre utsträckning uppmärksammats av den nordiska historiedidaktiska forskningen. Det huvud-sakliga empiriska underlaget utgörs här av semistrukturerade intervjuer med fem lärare. Utgångspunkten för analysen blir således lärarnas tal om under-visningen. Analysen genomförs med hjälp av en disciplinärt förankrad historie¬didaktisk analysram. Den består av tre delar: 1. Historiska narrativ, 2. Strukturerande idéer och begrepp samt 3. Strategiska praktiker. Under-sökningen visar att undervisningen i stor utsträckning orienterar kring ett nationellt inriktat historiskt narrativ. Mindre fokus hamnar på de två övriga delarna, strukturerande idéer och begrepp samt strategiska praktiker. Och när väl dessa delar behandlas görs det inte i relation till det historiska narrativet. Tidigare forskning har visat att historieundervisningens tyngdpunkt i de nordiska länderna, men också internationellt, tenderar att ligga på historiska narrativ. Under senare år har också framkommit att det historiska narrativet för till exempel den svenska gymnasieskolan innehåller framträdande inter-nationella perspektiv. Så är alltså inte fallet för årskurserna 4-6, där narrativet fortfarande har nationens födelse och utveckling som en central tematik. Antyder det att man kan tala om två lite olika historieämnen i ungdomsskolan?