Search

A large number of people in Sweden use chainsaws and injuries are unfortunately common. To decrease the number of injuries a voluntarily ’chainsaw driver license’ has been developed, and is awarded individuals who through theoretical and practical examinations have proved their skills in safe chainsaw work. To get prepared for the examinations, educations are available either as courses or as study circles. Study circles are signified by the lack of formal tutor and are therefore based on participatory learning. The study circle based education is mainly aimed for the large number of non-professional chainsaw users. The aim of the study was to evaluate the study circle education’s short and medium term effects on theoretical knowledge in safe chainsaw work. Moreover, it aimed for identifying demands, drivers and obstacles for chainsaw education among self-employed forest owners. The theoretical examination was redone by 31 unprepared individuals a little more than one year after they had undergone study circle education and approval for the B-level chainsaw driver license. The test results was on average one point lower (6 %) and 74 % of the individuals did still pass the approval limit. To take the chainsaw driver license through study circle education implies, hence, that the participants more than a year after the examination still remembers and consequently have the possibility to employ the theoretical knowledge that is considered necessary for safe and efficient chainsaw work. Study circle participants were generally very satisfied with the education and felt that they had reached the educational goals. Long-lasting knowledge and pleased participants indicates the appropriateness of study circles for chainsaw education. How well the education’s practical elements are managed and applied after the examination is, however, unknown for both study circles and other educational forms. Hence, further research on the topic is recommended. The opinion to chainsaw education was investigated among visitors to the forest fair SkogsNolia 2007 and among persons recommended by those who redid the theoretical examination. Drivers for educational interest were connected to both work safety and efficiency, but the willingness to pay was very low. Neither age, sex nor forest ownership affected the interest or the willingness to pay. Relatively un-experienced chainsaw users seem to be easiest to recruit for chainsaw education. However, for novices the requirement of own equipment might be repelling while most experienced individuals not are likely to consider the education useful. The education was preferred to be given intensively during nights and week-ends, which is a combination of the set-up of study circles and courses. Consequently, both educational forms seem to be needed.

Ett slutfört examensarbete är en förutsättning för en kandidat- och magisterexamen. Examensarbeten som inte slutförs får följaktligen allvarliga konsekvenser för både studenter och universitet och det är därför viktigt att så många som möjligt slutförs. I denna rapport kvantifieras andelen examensarbeten som inte slutförs genom registerstudier och genom intervjustudier analyseras faktorer som kan bidra till detta. Även om det empiriska materialet härrör från examensarbeten vid Institutionen för skoglig resurshushållning, är diskussionen kring åtgärder för att öka andelen slutförda examensarbeten av mer generell karaktär. Trettiofyra procent av de 95 examensarbetena som påbörjades under höstterminen 1999 till och med höstterminen 2006 hade inte avslutats. Av examensarbeten påbörjade före 2006 hade 16% inte avslutats. Om denna andel är representativ för hela fakultetens slutliga bortfallet innebär det att maximalt 84% av studenterna kan slutföra utbildningen och ta ut examen. Vidare visar statistiken att 75% av de slutförda examensarbeten tar längre tid än stipulerat. De viktigaste inverkansfaktorerna som fördes fram i intervjuerna var handledarens engagemang och studentens kompetens. Att studenten blir anställd innan examensarbetet avslutats ansågs också viktigt, men påpekades vara ett symptom av att arbetet inte blir färdigt i tid. Den enskilt viktigaste framgångsvariabeln anses vara att tillse att examensarbetena blir färdiga i tid. Att kvantitativt tvingas begränsa en kvalitativ uppgift är dock inte helt lätt och ett återkommande dilemma i utbildningssammanhang. Störst potential tros finnas i olika strukturella förändringar både i utbildningen och i handledning av examensarbeten. Eftersom universitetsutbildning grundar sig på studentens vilja att genomgå utbildningen är det också av högsta relevans att utvärdera hur olika åtgärder påverkar studentens motivation till att slutföra examensarbetet. På institutionsnivå anses det framförallt vara försöksplansseminarierna och uppföljning av examensarbetenas tidsomfattning som anses ha god potential, då det med enkla medel skapas strukturer för att både direkt och långsiktig normalisera examensarbetsförfarandet samt upptäcka fall då behov av stöd förekommer.

Hälften av Sveriges skogsmarksareal ägs av drygt 350 000 privatpersoner, så kallade privata skogsägare. Minst två tredjedelar av de privata skogsägarna utför själva praktiskt arbete på den egna skogsfastigheten. Denna självverksamhet står årligen för 14 miljoner arbetstimmar, vilket motsvarar drygt hälften av den totala arbetstiden inom svenskt skogsbruk. Tillgängliga uppgifter antyder att självverksamma i skogen har en högre förekomst av arbetsolyckor jämfört med andra förvärvsarbetande. Med undantag för dödsfall sker dock ingen systematisk insamlingen av uppgifter om arbetsolyckor relaterade till självverksamt skogsarbete och kunskapen om denna sorts olyckor är därför låg. Mot denna bakgrund har syftet med föreliggande studie varit att öka kunskapen om inträffade skadehändelser vid självverksamt skogsarbete genom att utnyttja olika allmänt tillgängliga register. För sexårsperioden 1 januari 1996 – 31 december 2001 inhämtades uppgifter om inträffade skadehändelser vid självverksamt skogsarbete från Arbetsmiljöverkets informationssystem ISA, AFA Försäkrings skadedatabas samt skaderegistret vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå (NUS). Vid jämförelserna återfanns det som förväntat stora inbördes skillnader mellan registrena med avseende på de skadetyper och antal. Dessutom tydliggjordes både effekterna av svårigheten att definiera gruppen som utför självverksamt skogsarbete samt att arbetet till stor del inte utförs som förvärvsarbete. Beroende på vilken grupperingsdefinition, vilket register och vilken allvarlighetsgrad på skadorna som används varierar följaktligen skattningar av det totala skadeantalet kraftigt. Ett antal olika skattningar gjordes i studien, med en variationsbredd från 85 till mer än 2 550 olyckor per år totalt i landet. Trots de många olikheterna som fanns mellan de tre registren så förmedlade de en relativt likvärdig bild av skadehändelserna. Det självverksamma skogsarbetet var drabbat av allvarliga olyckor och dödsfallen utgjorde 7% av samtliga dödsfall i ISA-registret. Trädfällning var en av de mest skadedrabbade arbetsaktiviteterna, där det var det fallande trädet och därmer osäker trädfällning snarare än motorsågen i sig som verkade orsakade olyckorna. Förbättrad trädfällningskompetens ses därför som en viktig faktor i strävandet efter att minska antalet olyckor i självverksamt skogsarbete. Dessutom åskådliggjordes vedarbete, dvs att kapa och klyva ved, som en vanlig men hittills ganska okänd skadehändelse. En systematisk och fortlöpande uppföljning av skador är en av grundförutsättingarna för att möjliggöra en meningsfull utvärdering av preventionsinsatser. De studerade registren tillför viktig information, men kan inte anses ge en komplett och heltäckande bild av skadorna i självverksamt skogsarbete. Skogsstyrelsens årliga intervjuundersökning till det privata skogsbruket rekommeras i stället som lämplig och kostnadseffektiv datakälla. Att kombinera insamling av uppgifter om arbetsinsats och skadefall skulle dessutom tillföra den i dagsläget saknade informationen om exponeringen som behövs för att kunna göra välgrundade bedömningar av skadeförekomsten (incidensen).

Self-employed family forestry refers to forestry work conducted by the owners themselves, either alone or with assistants, on their forest holdings. Despite the term self-employed, most persons are not economically dependent on the work, which is mainly conducted in their leisure time. In Sweden, half of all work time conducted and most of the lethal accidents in forestry occur in self-employed family forestry. Nevertheless, knowledge about the sector is limited. The objective of this thesis was to examine efficiency and safety in self-employed family forestry. Self-employment in family forestry was found to be common and there were no signs that it is likely to decline in the near future. Two thirds of the forest owners were to some extent self-employed in cutting, extraction, planting and pre-commercial thinning. Self-employed owners differed in a number of demographic factors (e.g. age and sex) compared to other forest owners. Extensive sales of suitable equipment indicated no decline in the near future. Firewood-processing was also found to be common in family forestry, as were related accidents. Exposure in terms of work time explained more of the accident occurrence than numbers of active persons, age or sex, and wedge splitter machines were associated with a disproportionably large number of accidents in terms of hours used. Since manual tree felling causes the majority of lethal accidents in forestry, a method was developed to enable evaluation of felling tools’ capacity to force trees to fall after cuts have been made in the stem. The method proved to be suitable for the intended purpose, and its practical utility was theoretically demonstrated in the assessment of a tools’ capacity to deal with trees with an unfavourable inclination. In addition, the impact of increased mechanisation of small-scale firewood-processing was analysed in an experimental study and was found to improve efficiency by 25-33%. It is argued that self-employment is important for Swedish forestry, especially for the future voluntary supply of raw material from family forests. Hence, self-employed family forestry deserves encouragement and further attention should be paid to the activity and the conditions that affect it in order to increase efficiency and safety.

Denna skrift är en sammanställning av utrustning för småskaligt skogsbruk. Redovisat data härrör från samtliga funna tillverkare och generalagenter som saluförde utrustning relevant för sammanställningen. Tillverkare och generalagenter återfanns genom existerande marknadsöversikter, internetportaler och genomgång av försäljningsannonser i branschtidningar. Sammanställningen gör dock ej anspråk på att vara helt komplett. Sammanställningsarbetet utfördes under tiden mars 2003 till september 2004. Skriften utgör en del i doktorandkursen Det självverksamma skogsbrukets teknik. Arbetet har utförts inom ramen för forskningsprogrammet Arbetsmiljö och effektivare teknik FÖR privata skogsbrukare (FÖR-programmet) vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå. Redovisade cirkapriser anges exklusive moms och frakt, och för utrustningen i standardutförande ett angivet datum. I de fall priser anges i utländsk valuta är det cirkapris i tillverkningslandet. I vissa fall har tillverkaren eller generalagenten inte velat ange något cirkapris. Där inget annat anges innehas rättigheterna till foton av respektive tillverkare eller generalagent och återges med deras tillstånd. Variationen mellan tillverkares data är i vissa fall stor, varför sammanställda tekniska data inte alltid är konsekvent angivna.

The production of energy wood from small-diameter (DBH < 9 cm) forests in Finland through separate energy wood and integrated energy wood and pulpwood production often face cost pressures that inhibit economic viability of many operations. Systemic factors, such as small stem sizes, limited removals, and high density of young forest stands limit the efficiency of many operations resulting in low productivity and high operating costs, particularly within cutting operations. Within the study, means to increase efficiency and mitigate costs of small-diameter energy wood and integrated energy wood and pulpwood operations by identifying optimal methods, technologies, and policy that may be applied were investigated. Studies of integrated and delimbed stemwood cutting methods including the use of multi-tree handling and combined timber assortments in forest stands with stem size (DBH) of removals varying between 5-17 cm were investigated and compared against separate pulpwood production. Findings suggest that the methods provide increases in productivity and decreases in costs, particularly in < 11 cm DBH conditions. Crane scale measuring was investigated as a technical solution in timber logistics to be applied in energy wood and industrial roundwood procurement. The measuring method, used as a basis of payment, was found to provide a reliable, accurate, and cost effective method when compared with a manual timber pile measurement system. Policies, in the form of financial incentives were investigated to determine the effects of applicable subsidies on the profitability of energy wood production based on stem size of removal, finding possibilities for profitable operations with reduction in subsidies, however, with stem sizes (DBH) of removal ≤ 7 cm incentives played an important role in increasing profitability. Cost reductions were identified through: The utilization of integrated and delimbed stemwood harvesting methods with multi-tree handling, decreasing harvesting costs by 0.1-52.4% dependent on stem size (DBH) of removal between 7-17 cm when compared to a traditional pulpwood harvesting method; Combining timber assortments providing harvesting cost reductions between 1.5-8.0% between 5-17 cm; Crane scale measurement use provided increased accuracy and a 18.2-45.5% reduction in costs when compared to a manual timber pile measurement system when dependent on estimated working volumes between 20,000-30,000 cubic meters; Financial incentives under the PETU system were applied increasing profit margins of integrated supply chain operations by 14.3-19.9% dependent on stem size of removal, particularly with stem size of removals between 5-7 cm. Through rationalization of supply chains, harvesting methods, technologies, and policy which exhibit the ability to reduce costs should be utilized throughout the whole supply chain where implementation is possible. Keywords: Energy wood production, integrated forest operations, supply chain profitability, productivity, small-diameter forest stands, subsidies, crane scale measurement. Energiapuun hankinnan kustannuskilpailukyky pienirunkoisista (d1,3 < 9 cm) nuorista metsistä Suomessa niin energiapuun erilliskorjuuna kuin energia- ja kuitupuun integroituna korjuunakin on usein heikko, mikä estää näiden harvennuskohteiden kannattavan korjuun ja markkinoille tulon. Haasteelliset korjuuolot, kuten pieni poistuman rungon koko, matala hehtaarikohtainen hakkuukertymä ja korkea lähtöpuuston ja jäävän puuston tiheys, nuorissa metsissä laskevat korjuun tuottavuutta ja nostavat kustannuksia erityisesti hakkuussa. Väitöskirjatyössä kartoitettiin optimaaliset hankintamenetelmät ja -teknologiat sekä optimaalinen tukipolitiikka energiapuun korjuuseen, jotta saavutettaisiin nykyistä korkeampi tehokkuus ja alemmat kustannukset pieniläpimittaisen energia- ja kuitupuun integroidussa hankinnassa. Karsitun rankapuun integroidut hakkuumenetelmät -osatutkimuksissa hyödynnettiin joukkokäsittelyä ja eri puutavaralajit hakattiin yhteen kasaan, eli ei tehty puutavaralajien erilleen hakkuuta. Osatutkimukset tehtiin nuorissa harvennusmetsissä, joissa poistuman rungon koko oli rinnankorkeusläpimitaltaan pääosin 5-17 cm. Karsitun rankapuun integroitua korjuuta verrattiin perinteiseen kuitupuun erilliskorjuuseen, jossa hakkuu tehtiin yksinpuin. Tutkimustulokset osoittivat, että tutkitut hakkuumenetelmät mahdollistavat tuottavuuden merkittävän lisäyksen ja kustannusten laskun erityisesti korjuuoloissa, joissa poistuman järeys on rinnankorkeusläpimitaltaan alle 11 cm. Suomessa kuormainvaakamittauksen käyttö on yleistynyt luovutus- ja työmittauksessa viime vuosien aikana. Väitöskirjatyössä tarkasteltiin kuormainvaa an teknistä soveltuvuutta energia- ja ainespuun mittaukseen. Tutkimuksessa kuormainvaakamittauksen todettiin olevan luotettava, tarkka ja kustannustehokas mittausmenetelmä, kun sitä verrattiin perinteiseen pinomittaukseen. Kolmas osa-alue, johon väitöskirjatyössä keskityttiin, oli valtiovallan tukipolitiikka nuorten metsien hoitoon ja energiapuun korjuuseen. Tukien vaikutusta ja tarvetta energiapuun hankinnan kannattavuuteen selvitettiin poistuman rungon koon suhteen vuonna 2011. Tutkimustulokset osoittivat, että energiapuun korjuutuet ovat korkeat ja niiden tasoa voidaan pienentää. Valtiovallan tarjoamat kannustimet energiapuun korjuuseen näyttelevät erittäin tärkeää roolia pienpuuhakkeen hankinnan kannattavuudessa, kun operoidaan pieniläpimittaisissa (d1,3 ≤ 7 cm) nuorissa harvennusmetsissä. Tehdyn tutkimuksen jälkeen, 1.1.2013 lähtien haketustukea ei ole enää maksettu nuorten metsien energiapuulle. Väitöskirjatyössä määritettiin seuraavat kustannusten säästömahdollisuudet: 1) Karsitun rankapuun integroidut korjuumenetelmät, joissa hyödynnetään joukkohakkuuta, pienensivät korjuukustannuksia 0,1-52,4 % verrattuna perinteiseen kuitupuun korjuuseen (hakkuu tehdään yksinpuin) poistuman rinnankorkeusläpimitan ollessa 7-17 cm. 2) Kun puutavaralajeja ei korjata puulajipuhtaina, eli eri puutavaralajit hakataan yhteen kasaan, puutavaralajien yhdistäminen tuo 1,5-8,0 %:n kustannussäästöt, kun poistuman rungon järeys on kooltaan 5-17 cm. 3) Kuormainvaakamittauksen käyttö lisää puun mittauksen tarkkuutta ja vähentää tehtyjen laskemien mukaan puun mittauskustannuksia 18,2-45,5 %, kun verrataan perinteiseen pinomittaukseen ja vuotuinen mittausmäärä on 20 000 - 30 000 m3. 4) Taloudelliset kannustimet KEMERA-tukien muodossa lisäsivät energiapuun hankinnan kannattavuutta 14,3-19,9 % riippuen poistuman järeydestä; erityisen merkittävää energiapuun hankinnan kannattavuuden parantuminen oli, kun poistuman rungon koko oli rinnankorkeusläpimitaltaan 5-7 cm. Väitöskirjassa esille nostetut kustannussäästöpotentiaalit liittyen hankintaketjujen, korjuumenetelmien ja -teknologioiden rationalisointiin sekä tukipolitiikkaan pitäisi hyödyntää viipymättä ja täysmääräisesti pienpuuhakkeen tuotannossa. Avainsanat: Energiapuun hankinta, integroidut korjuuoperaatiot, hankintaketjujen kannattavuus, tuottavuus, pieniläpimittaiset nuoret metsät, tuet, kuormainvaakamittaus.