Search

This rapid pest risk analysis (PRA) provides a quick assessment of the risks posed by the pest to Sweden, which is the PRA area being assessed. The format is an adapted version of the EPPO Express PRA scheme (EPPO 2012). Definition of terms used as well as the rating scheme and assessments are done in line with the guidance given in the EPPO CAPRA system (EPPO 2011). The likelihood of entry and establishment are assessed considering the current phytosanitary regulation in place with respect to the EU legislation (Council Directive 2000/29/EC). The definition of a quarantine pest follows the regulation (EU) 2016/2031.

Rapid Pest Risk Analysis Xylosandrus germanus, Japanischer Nutzholzborkenkäfer [DE], Schwarzer Nutzholzborkenkäfer [DE], Borkenkaefer, Japanischer Nutzholz [DE], Borkenkaefer, Schwarzer Nutzholz [DE], Smaller alder bark beetle [EN], Small alder bark beetle [EN], Black timber bark beetle [EN], Black stem borer [EN], Petit scolyte noir du Japon [FR], Xylébore germanique [FR], Xylebore japonique [FR], Han-no-kikuimusi [JA], Hannoki-kikuimushi [JA].

Trabajo presentado en Estocolmo (Suecia) entre el 29 de junio y el 3 de julio de 2015., Only in Sweden 360 million conifer seedlings are planted each year but a substantial proportion of these are killed by pine weevils (Hylobius abietis) and black spruce beetles (Hylastes cunicularius). A high survival rate is essential for a high primary production of forest raw materials and biomass. There is currently no suitable non-insecticide plant protection option for a large part of these seedlings. One option may, however, be to trigger the seedlings´ own induced defense by treating them with a plant activator at the nursery so that they are prepared when they later becomes attacked by pine weevils in the field. The induced defense is under natural conditions generally expressed after damage by, e.g. a pest insect, whereas constitutive defenses are permanently present. Constitutive defenses serves to inhibit an initial attack whereas the induced defense serves to actively and vigorously stop the attack. The induced defense is powerful but the time lag after an initial attack before the induced defenses are fully expressed may be detrimental for a plant when the pest pressure is high. This weakness of the induced defense can be circumvented by applying a plant activator to trigger the induced defense of the plant before it is exposed to attacks. There is a suitable plant activator to trigger the induced defense of conifers available. That is methyl jasmonate which is a substance that also is produced naturally when a plant is attacked. It triggers the production of traumatic resin channels and different types of chemical defense substances. In this talk I will present some recent results related to the potential of this method to protect conifer seedlings against pine weevils.

Granbarkborrens svärmning sker tidigare än för 30 år sedan. Insekterna får därmed längre tid på sig att föröka sig i träd som blåst omkull under vintern. För att stoppa granbarkborrens spridning måste vindfällda träd tas om hand i rätt tid. Nu har SLU-forskare tagit reda på vilka dessa kritiska tidpunkter är. Kunskapen om vid vilka regionspecifika temperatursummor som granbarkborren svärmar samt när den nya generationen är färdigutvecklad, är viktig för att effektivt kunna förebygga och bekämpa skador. Temperatursummor kan nämligen användas för att förutsäga händelser i granbarkborrens livscykel. Granbarkborren börjar svärma på våren. Våra resultat* visar att detta inträffar vid 51 daggrader. Granbarkborrens svärmning visade sig pågå längre än man tidigare har trott. I södra Sverige, hade hälften av flygaktiviteten ägt rum i mitten av juni och den fortsatte sedan en bra bit in i augusti. Under de senaste 30 åren har första dag med temperaturförhållanden lämpliga för granbarkborrens svärmning tidigarelagts cirka två veckor, vilket innebär svärmning i slutet av april istället för mitten av maj i södra Sverige. Efter parning och äggläggning lämnar föräldradjuren värdträdet för att svärma en andra gång och anlägga en eller flera syskonkullar. Den första syskonkullssvärmningen skedde i slutet av maj vid en temperatursumma av 122 daggrader, knappt en månad efter första svärmning i södra Sverige. Redan i slutet av juni - vid en temperatursumma av 437 daggrader – började den nya generationen baggar att lämna de träd där de utvecklats. I de träd som angreps tidigt hann tre fjärdedelar av baggarna lämna sina värdträd innan vintern. I träd som angreps i juli hann däremot bara 15 procent av djuren ut innan vintern. Detta avgör hur effektiv sök-och-plock avverkning kommer att vara för att reducera barkborrepopulationen. Den höga andelen föräldradjur som lämnade sina värdträd, och en omfattande flygaktivitet i juli som inkluderade baggar från den nya generationen, visar att syskonkullar och en påbörjad andra generation är vanligt förekommande även under rådande klimat i södra Sverige. För att minimera risken för granbarkborreangrepp bör upparbetning av virke ske antingen innan svärmning, eller om man vet när angreppen skett, innan syskonkullsvärmningen. I det senare fallet förhindras inte bara att en ny generation bildas i de angripna träden utan också att baggarna lägger en eller flera syskonkullar. Om detta inte hinns med blir nästa kritiska tidpunkt att få ut virket innan den nya generationen lämnar träden.

En ombehandling med insekticid kan ge en kraftig reduktion av snytbaggeskadorna under vissa omständigheter och knappt någon alls under andra. Här sammanfattas vad vi från forskarhåll vet om detta.

Knowledge about tree chemical defense is vital for developing practical methods to maintain healthy forests. With the aims of characterizing the defensive chemical induction in Norway spruce Picea abies and demonstrating its ecological function to spruce bark beetle Ips typographus, we measured the terpenoid content in the bark of mature Norway spruce trees inoculated with Ceratocystis polonica, or treated with methyl jasmonate (MeJA), and investigated the colonization and pheromone emission of I. typographus.

Granar har behövt försvara sig mot granbarkborrar och andra insekter under miljontals pr. Ny forskning visar hur träd som snabbt klarar av aatt mobilisera stora mängder terpener kan undgå att bli dödade av granbarkborrar.

Granarna i Sydsverige kan vara på väg att vinna kriget mot granbarkborren. Forskare har upptäckt att utvecklingen av avkomman stannat i äggstadiet.

1. Hosts may evolve defences that make them less susceptible and suitable to herbivores impacting their fitness. Due to climate change-driven range expansion, herbivores are encountering naı¨ve host populations with increasing frequency. 2. Aggressive bark beetles are among the most important agents of disturbance in coniferous forest ecosystems. The presence of bark beetle outbreaks in areas with a historically unsuitable climate, in part a consequence of climate change, provided an opportunity to assess the hypothesis that the mountain pine beetle Dendroctonus ponderosae has higher reproductive success in lodgepole pine Pinus contorta trees growing in areas that have not previously experienced frequent outbreaks. 3. We felled and sampled mountain pine beetle-killed trees from historically climatically suitable and unsuitable areas, i.e. areas with and without a historical probability of frequent outbreaks. Reproductive success was determined from a total of 166 trees from14 stands. 4. Brood productivity was significantly affected by climatic suitability class, such that mean brood production per female increased as historical climatic suitability decreased. 5. Synthesis and applications. The current study demonstrates that the mountain pine beetle has higher reproductive success in areas where its host trees have not experienced frequent beetle epidemics, which includes much of the current outbreak area in north central British Columbia. This increased productivity of mountain pine beetle is likely to have been a key reason for the rapid population buildup that resulted in unprecedented host tree mortality over huge areas in western Canada. The outbreak thus provides an example of how climate change-driven range expansion of native forest insects can have potentially disastrous consequences. Since an increased reproductive success is likely to accelerate the progression of outbreaks, it is particularly critical to manage forests for the maintenance of a mosaic of species and age classes at the landscape level in areas where host tree populations are naı¨ve to eruptive herbivores.

Fångstvirkesfällorna minskar angreppen i undersökningsområdet. Skyddseffekten uppmättes till 60 m från fällorna. Angreppen kan öka i fällans omedelbara när-område, närmare än 10-15 m.

En tidigare studie indikerar att de barkskador som uppkommer vid avverkning kan minska antalet granbarkborrar som utvecklas i stockarna (Öhrn, 2007; bilaga 5). För att effekten ska vara tydlig måste dock barkskadenivåer på minst 25 % uppnås. En möjlighet som förts fram, för att utan omfattande modifieringar nå sådana höga nivåer, är att öka kvistknivarnas klämtryck. Den nu genomförda studien syftade till att: • Studera effekten av ett förhöjt klämtryck för kvistknivarna på barkskadorna hos massaved. • Studera barkningsgradens effekt på produktionen av granbarkborrar och deras reproduktionsframgång. Studien genomfördes på Södras fastighet Toftaholm. Avverkning skedde motormanuellt och med två skördare i början av maj, då savningsperioden inletts. Vid avverkningen med skördarna användes olika inställningar för kvistknivarnas klämtryck. Tre olika inställningar användes per skördare. Mätningar av barkskador gjordes på 70 massavedsstockar per försöksled från samtliga 7 försöksled (6 skördaravverkade och 1 motormanuellt avverkat). För studien av produktionen av granbarkborrar användes stockarna som avverkats med en av skördarna samt de som avverkats motormanuellt. De totalt 280 massavedsstockarna från dessa fyra försöksled placerades i nio vältor och lagrades där över sommaren. En inspektion av vältorna på försommaren visade på en låg angreppsfrekvens och feromondispensrar sattes därför ut vid varje välta. I slutet av september räknades antalet kläckhål per stock på de grövre massavedsstockarna. Från en delmängd av stockarna (18 stycken) togs barkprover för vidare analys på lab. På barkproverna räknades antalet modergångar, antalet barkborrar som var kvar i barken samt antalet kläckhål. Analyserna av barkskadorna visade att skördaravverkad massaved under savningsperioden har höga barkskadenivåer (>35 %) då de normala inställningarna för knivarnas klämtryck används. Vidare visade analyserna att man med hjälp av inställningarna för kvistknivarnas klämtryck kan öka barkskadorna på massaveden. Storleken på den ökning av barkskadorna som kan åstadkommas med hjälp av modifierade inställningar ligger maximalt kring 10 procentenheter utan att skördarnas produktion hämmas väsentligt. Resultaten från analysen av produktionen av granbarkborrar och deras reproduktionsframgång visade att de barkskador som åstadkoms med hjälp av skördaren reducerade produktionen av granbarkborrar till 10 % jämfört med produktionen i stockar utan barkskador. Den lägre produktionen i de skördaravverkade stockarna berodde på (i) att en stor andel av barken skavdes av och den kunde därmed inte utnyttjas av barkborrarna, (ii) att stockar med barkskador angreps i mycket lägre omfattning, (iii) att en stor andel av den kvarvarande barken inte angreps (ev. p.g.a. att den torkat ut) samt (iv) att produktionen av granbarkborrar per kvadratmeter kvarvarande bark var lägre. Vidare visade analyserna att det räckte med att cirka 20 % av barken skadades för att de för granbarkborren produktionshämmande effekterna skulle träda ikraft. Ytterligare barkskador ledde endast till en lägre produktion p.g.a. att den tillgängliga mängden barkyta minskade.

The pine weevil Hylobius abietis (L.) (Coleoptera, Curculionidae) is, economically, the most important forest pest over large areas of Europe. The adults feed on the stem bark of newly planted conifer seedlings, causing severe damage and mortality. The aim of this thesis was to obtain knowledge about behaviours of the pine weevil associated with its feeding, which may be of use in designing measures to protect seedlings. A field experiment showed that the pine weevils use both olfaction and vision to find conifer seedlings. Their response to the combination of odour and visual stimuli were additive. Visual stimuli were at least as important as odour in finding an undamaged conifer seedling. Soil scarification, which usually exposes mineral soil, is widely used in Scandinavian forest regeneration. In a field experiment, half as many seedlings on mineral soil were attacked by weevils as on undisturbed humus. However, somewhat more weevils approached seedlings surrounded by mineral soil than by humus. It is concluded that the surrounding soil type strongly influences whether a pine weevil decides to feed on a seedling, and that this decision is taken in close proximity to the seedling. Another field experiment showed that feeding was less common on mounds of sand than on flat sand surfaces, but that there was more feeding in sandy pits. This effect of sandy slopes is attributed to the observed difficulty for the weevils to climb these slopes. Many insects spend a large proportion of their life inactive, hiding in shelters. The presence of shelters may, therefore, influence where insects feed. Laboratory experiments demonstrated that the pine weevils were highly attracted to shelters both above and below ground. Visual stimuli were used for orientation towards shelters. Visual stimuli also increased the probability of an individual remaining for a long period in a shelter. The presence of wind increased the weevils’ propensity to use shelters both above and below ground. The results of this thesis highlight the importance of planting seedlings in mineral soil, preferably on mounds, and of avoiding planting locations where the weevils can use above or below ground shelters in the vicinity of seedlings.

Snytbaggen använder både doftsinnet och synen för att hitta plantorna. Dessutom visar nya studier att snytbaggar passerar varje tänkbar planteringspunkt på hygget.