Search

Shimmer, Tangle, Deep, Dark, Wet is an exploration of the possibilities of the publication, the underwater world, editorial work and an investigation in different materials. The work includes among other things, a professional mermaid, a marine geologist, three underwater rugby players, and a poem about the waves in the Persian Gulf. Skimmer, trassel, djupt, mörkt, blött är ett utforskande av publikationens möjligheter, världen under vatten, redaktionellt arbete och ett experimenterande med olika material. Arbetet innehåller bland annat en professionell sjöjungfru, en maringeolog, tre undervattensrugbyspelare och en dikt om vågorna i persiska viken.

This dissertation explores the early digitalization in Sweden. As host to the first summit on the environment in Stockholm 1972 (UNCHE), as leading procurer of computer equipment as well as initiator to the world's first national Data Act of 1973, Sweden pioneered domains that have since emerged as critical to our age: environmental challenges and digital technology. Both products of the 1970s, environmental monitoring and population surveillance have typically been studied as separate phenomena. This thesis insists that they belong to the same lineage of procedures. In an effort to move beyond both celebratory and repressive discourses of technology, it turns to the infrastructural and operational aspects of histories of data. Crucially, the investigation traces a series of changes within the cultural techniques of modelling, linking and reuse. In so doing, it positions itself at the intersection of environmental and digital humanities, and contributes to both research fields. The aim of the investigation is to demonstrate how the handling of data shaped the environment and the population as objects of knowledge and to examine its consequences for state administration. By "following data" – noting how they were collected, transformed, played with, transferred, encrypted, stored and erased – the material and procedural elements of historical undertakings are emphasized. The investigation is organized in three parts: environment, population, and administration. Seeking the system dynamics origins of the 1972 Stockholm conference and the cybernetic principles of the systems ecology within the International Biological Program (IBP), the first part attempts to look past the politics of environmental movements and turns, instead, to modelling as a critical operation. The second part questions the generic surveillance studies approach to the 1970 census taking (FoB 70) and privacy debate in Sweden by considering these as part of the longer history of linking. Centering on an archival statistics system (ARKSY), a newspaper coupon campaign and the "deep map" of early computer cartography, the thesis here locates a shift from privacy as a vulnerable trait protected by law to a matter of database administration with citizens as managers of their own data. The third and final part is framed by operations of reuse. Such operations, the dissertation maintains, materialized as instrumental not only to household waste management but also to the handling of data in offices and archives. Scrutinizing test environments for word processing in the Swedish Parliament and the work of the Data Archiving Committee (DAK), the investigation argues that they should be understood as sites of reuse and recycling rather than as locations of paperless exchange. With early digitalization, the environment and the population started to emerge as "problems of data". Data were typically demanded in "raw" format and routinely portrayed as a new type of natural resource. In this setting, infrastructures of reuse proved more fundamental than imperatives of surveillance. Markedly, the manual aspects of "automatic" data processing (ADB) were downplayed even as they remained indispensable. Cycles of data appeared in many guises: in the natural environment, in models, in mapping systems, in archives. Guided by the analytical power of cultural techniques and drawing on a wide range of materials, this investigation is a prehistory of our data-driven world. QC 20230125

This dissertation explores the early digitalization in Sweden. As host to the first summit on the environment in Stockholm 1972 (UNCHE), as leading procurer of computer equipment as well as initiator to the world's first national Data Act of 1973, Sweden pioneered domains that have since emerged as critical to our age: environmental challenges and digital technology. Both products of the 1970s, environmental monitoring and population surveillance have typically been studied as separate phenomena. This thesis insists that they belong to the same lineage of procedures. In an effort to move beyond both celebratory and repressive discourses of technology, it turns to the infrastructural and operational aspects of histories of data. Crucially, the investigation traces a series of changes within the cultural techniques of modelling, linking and reuse. In so doing, it positions itself at the intersection of environmental and digital humanities, and contributes to both research fields. The aim of the investigation is to demonstrate how the handling of data shaped the environment and the population as objects of knowledge and to examine its consequences for state administration. By "following data" – noting how they were collected, transformed, played with, transferred, encrypted, stored and erased – the material and procedural elements of historical undertakings are emphasized. The investigation is organized in three parts: environment, population, and administration. Seeking the system dynamics origins of the 1972 Stockholm conference and the cybernetic principles of the systems ecology within the International Biological Program (IBP), the first part attempts to look past the politics of environmental movements and turns, instead, to modelling as a critical operation. The second part questions the generic surveillance studies approach to the 1970 census taking (FoB 70) and privacy debate in Sweden by considering these as part of the longer history of linking. Centering on an archival statistics system (ARKSY), a newspaper coupon campaign and the "deep map" of early computer cartography, the thesis here locates a shift from privacy as a vulnerable trait protected by law to a matter of database administration with citizens as managers of their own data. The third and final part is framed by operations of reuse. Such operations, the dissertation maintains, materialized as instrumental not only to household waste management but also to the handling of data in offices and archives. Scrutinizing test environments for word processing in the Swedish Parliament and the work of the Data Archiving Committee (DAK), the investigation argues that they should be understood as sites of reuse and recycling rather than as locations of paperless exchange. With early digitalization, the environment and the population started to emerge as "problems of data". Data were typically demanded in "raw" format and routinely portrayed as a new type of natural resource. In this setting, infrastructures of reuse proved more fundamental than imperatives of surveillance. Markedly, the manual aspects of "automatic" data processing (ADB) were downplayed even as they remained indispensable. Cycles of data appeared in many guises: in the natural environment, in models, in mapping systems, in archives. Guided by the analytical power of cultural techniques and drawing on a wide range of materials, this investigation is a prehistory of our data-driven world.

Start-up företaget Wood Tube har utvecklat en ny typ av miljövänlig byggregel gjord av papper. Pappersreglar är en ny produkt som ännu inte finns på marknaden, men som kan komma att innebära stora fördelar för byggindustrin och snickare i fråga om pris, miljövänlighet och förbättrad arbetsmiljö. Det tänkta användningsområdet är att ersätta plåtreglar som ram i icke-bärande innerväggar, men det finns även stor potential i andra applikationer, såsom i möbler. Pappersreglarna tillverkas i standardlängder och ska kapas på plats ute på det aktuella bygget, i dagsläget genom sågning. Detta projekt går ut på att utveckla ett specialanpassat kapningsverktyg som ska möjliggöra en enkel och smidig kapning av dessa reglar, i syfte att göra lösningen mer attraktiv för potentiella kunder. Inom detta projekt har enklare tester utförts som indikerar att klippning är den metod med störst möjlighet till måluppfyllelse. En kravspecifikation har tagits fram och innefattar bland annat att verktyget ska drivas utan el, vara portabelt, ej avge sågspån, motstå korrosion och kunna klippa pappersreglar av olika dimensioner. Ett klippande sax-koncept väljs efter nyttjande av systematiska metoder för konceptgenerering och urval. Mycket inspiration till verktyget hämtas från konkurrentanalys av en grensax med kugg-utväxling av märket Fiskars. Egna tester har utförts för att ta reda på pappersreglarnas klippbarhet och kapningsverktygets tänkta lastfall. Konstruktionsarbetet utförs med Brain-Aided-Design (BAD), Pen-Aided-Design (PAD) och Computer-Aided-Design (CAD), och inkluderar även riskanalyser (FMEA) samt hållfasthetsberäkningar. Slutligen har ett specialiserat kapningsverktyg utvecklats för att snabbt och enkelt kunna klippa miljövänliga pappersreglar från Wood Tube. Wood Tube is a start-up company with a new invention, environmental-friendly building bars made out of paper. The product is not yet available on the market, but these bars are likely to be a lot cheaper and easier to use for carpenters when building drywall, where the bars will replace the commonly used plate metal bars for framing. These bars are manufactured in standard lengths and are supposed to be cut on site to fit the local application. As of now they are sawn with a hand saw. This project is about developing a new specialized cutting-tool for easy and fast cutting of the Wood Tube paper bars, with the idea that a customised tool will make the paper bars even more attractive to carpenters and other potential customers. Tests indicate that cutting with shear-blades is the cutting method with the highest probability to meet the product requirements, which include requirements such as the tool being manually powered, highly portable, does not produce sawdust, is resistant to corrosion and being able to cut paper bars of different dimensions. Using systematic methods for generating concepts and the final selection, this results in a handheld scissors-concept, similar to a lopper. A lot of inspiration for the tool has come from the benchmarking of a lopper with gears from the brand Fiskars. Tests have been performed to determine the cuttability of the paper bars, as well as to predict the loads which will be exerted on the cutting tool. The cutting tool is designed using the methods Brain-Aided-Design (BAD), Pen-Aided-Design (PAD) and Computer-Aided-Design (CAD), along with calculations for tool-strength and risk-analysis (FMEA). The end result are blueprints for a tool which has been specifically developed for cutting paper bars from Wood Tube.

This thesis explores the cultural history of microfilm and microphotography during the period 1900–1970, thus contributing to the broader field of research on the history of 20th century information management in the era before digital technology. The aim is to study how microfilm repeatedly, in various contexts and over time, was described and perceived as a new medium. To this end the book examines and analyses the plans, dreams and visionary prognostics put forth by various historical actors with an interest in microfilm – using case studies situated at different junctures and periods (1904–1910, 1937, 1940–1952, 1950–1970), while also ranging geographically from the United States to Europe and Sweden. From a theoretical and methodological point of view the thesis seeks to understand the historical formation of microfilm by developing the notions of configuration and reconfiguration, employing a perspective which emphasizes the continuous ontological interplay and interdependence of materiality and discourse in the formation of media. Thus, at the empirical level, the analysis takes into account realized technological materialities as well as unrealized imaginary articulations, dreams and expectations integral to the configuration of microfilm within a broader culture of paperwork. As a result of this approach the study draws on scientific texts and articles in journals, as well as newspaper reports, commercial messages, ads, handbooks and various archival documents. The analysis reveals a close relationship between microfilm and experiences of entropy connected to information systems based on paper and paperwork. It is argued that, within the dreams and plans that are studied, the most important function of microfilm was to regulate noise, decay and disorder associated with the materiality of paper – through ordering, operating on and modifying the capacities of paper media. It is also noted that microfilm was perceived and articulated as a new medium over a long period of time, even though very little changed at the technological level. From a historiographical point of view, it is thus argued, microfilm can be characterized as a simultaneously continuous and discontinuous phenomenon, taking part in a history that unfolded through repetitions, returns and non-linear steps rather than along an uninterrupted, linear path.

Digitalisering är ett hett ämne idag och framförallt i offentlig sektor. Sverige arbetar väldigthårt med att digitalisera och det avspeglar sig i kommunerna och dess arbete. Ett relativt vanligtfenomen idag är att kommuner inför surfplattor till dess förtroendevalda politiker. Surfplattanersätter den tidigare pappersprocessen gällande handlingar inför möten ochbeslutssammanträden. Kommunerna själva och media menar att detta ska effektivisera arbetet,vara ett bättre miljöalternativ och föra med sig papperslöshet. Dock är studier kring dettabegränsat. Det finns inga studier som påvisar vad som egentligen effektiviseras eller hursurfplattan bidrar till detta. Däremot finns det studier avseende surfplattan som substitut förpapper som visar att papperslöshet är en myt och omöjligt att uppnå. Andra studier visar ävenbrister med surfplattan vid exempelvis läsbarhet, att använda på möten och att en surfplattaegentligen inte effektiviserar någonting.Då det fanns väldigt begränsat med forskning kring det här fenomenet kände vi att vi ville grävadjupare i det och titta på hur övergången från papper till surfplatta verkligen upplevs avanvändarna. Vi ansåg att aspekter kring vad surfplattan bidrar med, hur den är som substitut förpapper, läsbarheten på den och vilka möjligheter som finns med surfplattan. Vi kände att dessaaspekter var obesvarade men också viktiga att beröra då detta blir allt mer förekommande blandSveriges kommuner. Vilket då blev vårt syfte med den här studien och realiserades genom enmixad studie på Mjölby kommun.Vi valde att göra en mixad, abduktiv och tolkande studie med både intervjuer och en enkät föratt få en så god bredd som möjligt. Detta utfördes i samarbete med Mjölby kommun som relativtnyligen genomfört en övergång som denna. Vi valde att fokusera på aspekter som berörts itidigare studier avseende surfplattan som arbetsverktyg och sådant som dök upp underintervjuerna.Den slutsats vi kunde dra var först och främst att surfplattan faktiskt är ett väldigt bra substitutför papper då den har flera karaktärsdrag som liknar pappret. Surfplattan fungerar även utmärktatt läsa och arbeta på, åtminstone enligt respondenterna på denna kommun. Surfplattan harresulterat i flexibilitet, mobilitet och en smidighet för politikerna, då pappret nu till stor del harförsvunnit. Surfplattan har även bringat nytta för den administrativt arbetande personalen påMjölby kommun då de nu kunnat minska förbrukningen på papper och kunnat effektivisera sittarbete i distributionen av handlingar. Dock drog vi slutsatsen att allt för lite av justeffektiviseringen når användarna, det är tydligt att det krävs verksamhets- ocharbetsprocessförändringar för att effektiviteten ska gynna både administrationen ochpolitikerna. Angående förbättringar och problem kring surfplattan kunde vi identifiera attmycket handlade om att översätta funktionaliteten från pappret. Det som var bra och smidigtmed pappret måste även existera i surfplattan för att användarna ska vara nöjda. Sen handlardet även om att ta tillvara på de möjligheter som finns när man gör en övergång från analogttill digitalt. Det räcker inte med att vara nöjd när digitalisering av ett tidigare analogt arbete ärutfört, fortsatt utveckling öppnar upp för många möjligheter. Nowadays digitalization is a hot topic, especially in the public sector. Sweden as a country isworking hard with digitalization, and is reflected in the municipalities and their work. Arelatively common phenomenon today is that the municipalities implements tablets for theirelected representatives (politicians). The tablet replaces the previous paper processes regardingdocument management at meetings and decision making for political matters. Themunicipalities themselves and the media means that this should streamline and make the workmore efficient, be a better environmental alternative and contribute to the paperless office.However, previous studies regarding this is limited. There are no previous studies thatdemonstrates what is being streamlined nor how the tablet contributes to this. However, thereare some studies of the tablet as a substitute for paper which shows that the paperless office isa myth and almost impossible to reach. Other studies also show flaws with the tablet, regardingreadability, as a tool at the meeting and that the tablet itself is not streamlining anything.Since previous studies regarding this phenomenon was limited, we felt that we wanted to digdeeper into this and study how the transition from paper to tablet is experienced by the users.We felt that aspects regarding what the tablet is really contributing with, how well of a substitutefor paper it is, readability and what possibilities there is with a tablet. We felt that these aspectswere unanswered but also important since the implementation of tablets is more and morecommon among municipalities in Sweden. Which became our purpose with this study and wasrealized through a mixed method study at the municipality of Mjölby.We chose to do a mixed, abductive and interpretative study with both interviews and aquestionnaire in order to reach as good width as possibly. The study was conducted at themunicipality of Mjölby since they recently did a transition, just as the one that we wanted tostudy. We chose to focus on aspects discussed in previous studies regarding the tablet as awork tool and the ones that appeared during the interviews.The first and foremost conclusion we could draw was that the tablet actually is a good substitutefor paper since it got multiple and similar characteristics as the paper. The tablet is also a goodartefact to read on and to use for everyday work, at least according to the interviewees at thismunicipality. The experienced effects of the tablet are flexibility, mobility and simplicity forthe politicians, since a lot of the paper is now gone. The tablet has also been beneficial for theadministration and the administrative personnel at Mjölby duo to less consumption of paper,more streamlined work process of distributing all the documents. However, we concluded thattoo little of the actual efficiency is reaching the users. It is clear that business and workflowprocesses requires change so efficiency will benefit both administration and the politicians.Regarding improvements and problems with the tablet we identified that a lot is concerned withthe ability to translate and transfer functionality from the paper to the tablet. What is good andsimple with the paper must also exist with the tablet, in order for the users to be pleased. Butalso, the importance to take advantage of the possibilities that arises with the transition from ananalog to a digital work environment. It is not enough to just be pleased with the digitalizationitself, continuous development opens up for many possibilities.

This thesis explores office paper as a medium between 1920 and 1960 in Sweden. During this period, paper was muchdebated due to the number of standards that were implemented. These standardstransformed paper, making it a modern medium in many different ways. The aim ofthe present thesis is to analyze how office paper was reshaped to solveproblems regarding production, reproduction, circulation and use ofinformation. This reshaping, through a series of standards, addressed issuessuch as order, speed, quantity and control of information in the officematerial information system, and was also seen as a way of altering officepractices. The study draws on a wide range of source materials concerning the standardizationof paper: reports, articles from newspapers and journals, standard documents,ads, manuals and handbooks. Theoretically, the thesis applies a materialperspective on communication and mediation, meaning that focus is on howinformation is processed, rather than on the content being circulated.Following this perspective the office is understood as an information system,and paper as an information technology. A crucial methodological claim is thatthe ideas and notions of paper, and paperwork, that various actors expressedwhile discussing standards, materialized in changed paper sizes andstandardized forms. The analysis shows how the paperformat created from the proportion of the page as 1:√2 was associated to aspecific idea of scientific rationality. This rationality was imagined to betransmitted to the information system through adjusting office machines andfurniture, and other paper technologies, to the width and breadth of theA4-format. Another consequence of this process was that paper based informationbecame a quantifiable entity. Following the fixation of paper sizes was theredesigning the graphic interfaces of forms, which resulted in the “the modernform”. The 1940s also saw the emergence of a new occupation, the “form man”; ascience of forms; and the idea of the system of forms, to rationalize paperbased communication.

Pappersformulär har vissa svårigheter som inte går att lösa på ett bra sätt. Exempelvis är det svårt att kontrollera obligatoriska fält och inmatning av rätt typ av data för pappersformulär medan det är enkelt att kontrollera detta i elektroniska formulär. Detta arbete studerar generella riktlinjer för elektroniska formulär och implementerar dessa specifikt i ett formulär för ansökan om tillstånd för värmepumpsanläggning. Statistik från tidigare ansökningar har studerats för att hitta och klassificera olika typer av felkällor som bidrar till ofullständiga ansökningar. Många fel kommer från den karta som skall bifogas till ansökan. En lista med 13 riktlinjer tas fram för att täcka upp dessa fel och minimera risken av ofullständiga uppgifter, dock har inte själva tjänsten utvecklats. Statistiken från de gamla ansökningarna gav en bra överblick på de faktorer som bidrar till en ofullständig ansökan. Resultatet av denna studie har visat sig vara framgångsrik. Det färdiga systemet innehåller funktionalitet för att motverka mer än 90% av de vanliga fel som studeras och resultaten från en begränsad testning med vanliga användare visar på en bekräftelse av denna statistik.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att utveckla en lärarahandledning som stöd i teknik riktat till pedagoger i förskolan. Den skullle ge barnen en möjlighet till att skapa ett intresse för teknik. Lärarhandledningen riktar sig till pedagoger som arbetar med barn i åldrarna 3-6 och innehåller frågor om tekniken i vardagen som kan ställas av två mjukbjörnar, Nelli och Nalle. Utifrån dessa frågor så framställdes konkreta bygg- och konstruktionsuppdrag till varje enskild fråga. I handledningen så beskrivs det på vilket sätt pedagogerna kan arbeta med frågorna. Handledningen har utvärderats av fyra förskollärare och fick mycket positiv respons. The aim of this development work was to develop a teacher´s guide to assist in technology aimed at educators in preschool. It would give the kids an opportunity to create an interest in the technology. Teacher´s Guide is aimed at educators that works with children ages 3-6 and includes questions about the technology of every day life that can be aked of two softbears, Nelli and Nalle. From these questions then prepared an constuction and constuction tasks to each individual question. The Guide describes the way in which teahers can work with technology in every day life. The tutorial has been evalueted in four preschool theacher´s and got a very positive respons.

Denna studie syftar till att belysa papper som konsthantverksmaterial. Studien aktualiserar hur konsthantverkare som arbetar i papper beskriver sin relation till materialet och hur konsthantverkare som arbetar i papper upplever att deras val av material påverkar deras arbetssituation. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med sex konsthantverkare som arbetar professionellt i Sverige med att på olika sätt skapa objekt i papper eller på olika sätt skapa materialet papper. Resultatet visar att konsthantverkare som arbetar i papper har en relation till materialet som genomsyras av trygghet, närhet, glädje och kontroll. Genom utbildning och/eller experiment har konsthantverkarna stärkt sin relation ytterligare till materialet. Pappret upplevs billigt, lättillgängligt och enkelt att bearbeta vilket medför att informanterna kan vara flexibla i deras arbeten och djupt utforska materialet. Papprets förgänglighet medför att konsthantverkarna kan uppleva det svårt att sälja sina produkter, men denna egenskap anses även korrelera med deras pappersprodukters avsedda funktion. Uttrycksmedlet papper har gett konsthantverkare en bättre arbetssituation än vad de tidigare upplevt när de till exempel tecknat eller målat då det innebär färre problem och ger fler idéer till gestaltning, de menar att pappret innehar stora möjligheter. I den nuvarande trenden som råder för pappershantverk, som bland annat kan ses på internet, kan arbeten i materialet bli särskilt uppmärksammade. Att arbeta med papper innebär också att konsthantverkarna ibland möter oförstående reaktioner från andra människor vad gäller materialet och den använda tekniken, vilket tyder på att föremål i papper normalt inte är särskilt vanligt och medför att de med tal behöver förklara sina arbeten. Arbetet i papper betyder även att konsthantverkarnas insats i form av tanke, kreativitet och tid blir viktig i det anspråkslösa materialet.

Pappersbaserade förpackningar är ett område som växer snabbt. För att hålla ihop en förpackning och skydda dess innehåll är det nödvändigt mednågon form av förslutningsystem. I projektet har förslutningar i form av varmförseglingar studerats för olika sorters förpackningsmaterial. Vidvarmförsegling pressar två varma metallbackar ihop materialen vilket gör att en försegling bildas mellan dem. Hur stark en försegling blir beror påmaterialegenskaper och på de parameterinställningar som används vid försegling. Vilken analysmetod och vilka inställningar proverna analyseratsmed påverkar de resultat som erhålls. Studien inkluderade flexibla material för applikationer inom medicin och livsmedel samt styva material vilkavar svåra att analysera med de analysmetoder som fanns tillgängliga. Förseglingar gjordes i laboratoriemiljö och i kommersiellatillverkningsmaskiner för att undersöka om dessa kan jämföras. Experimenten visar bland annat att förseglingsegenskaperna varierar beroende påtyp av plast och papper, materialets tjocklek och ytvikt. Förseglingsstyrkan är också olika beroende på om den testas längs eller tvärs materialetstillverkningsriktning. Genom en stor mängd analyser har en strategi för hur olika material bör utvärderas arbetats fram. Paperboard and paper based solutions are of rapidly increasing interest to the packaging industry. Packaging needs a sealing system to keep theproduct inside safe. One common type of sealing is heat sealing, i.e. the materials are placed between two hot sealing bars which are closedtogether to form a seal. The strength of such seals depend on the properties of the material and the settings during sealing. The test method and thesettings used when analysing samples do also influence the results. This study of sealing properties includes flexible material for medicalapplications and materials used in food applications, as well as stiff and thick materials used in food applications which are harder to analyse usingcurrent methods. Sealing properties are for some materials compared between seals made in commercial packaging machines and seals made in thelaboratory. The results from this study show that sealability is dependent on 1) what kind of paper and what kind of plastic are used; 2) thicknessand weight of the material; and 3) whether the test is performed in or cross machine direction. Finally, a method is proposed on how to evaluatedifferent kinds of materials based on data generated by this study.

Material- och energiåtervinning är två sätt att ta hand om avfall. Materialåtervinning av papper är generellt det sätt som ger upphov till lägst ackumulerade utsläpp av koldioxid. Kuvert är en pappersprodukt som idag saknar producentansvar och branschen för returpapper anser inte att kuvert skall materialåtervinnas i och med att kuvert innehåller substanser som kan ge upphov till stickies. Ett argument som används mot materialåtervinning av kuvert är att problem orsakade av stickies medför ökade kostnader för företagen som tillverkar papper från returpapper. På den svenska marknaden finns det kuvert som, när de processeras i pappersbruken, inte ger upphov till stickies, nämligen svanenmärkta kuvert. Syftet är att ta reda på vilket som är det bästa sättet att ta hand om kuvert och målet är att ta reda på hur stor nettoenergiförbrukning material- och energiåtervinning av kuvert ger upphov till. Fyra scenarier undersöktes; Samtliga kuvert energiåtervinns, samtliga kuvert materialåtervinns, endast svanenmärkta kuvert materialåtervinns, samtliga kuvert ersätts mot svanenmärkta och materialåtervinns. Resultatet är inte samstämmigt. Att ersätta samtliga kuvert mot svanenmärkta är det scenario som ger upphov till lägst nettoenergiförbrukning, förutsatt att materialåtervinning av papper är att föredra framför energiåtervinning av papper. Recycling and incineration are two ways to deal with waste. Generally, paper recycling has lower carbon dioxide emissions than incineration of paper. Envelope is a paper product that is not included in any producer responsibility and the pulp and paper industry recommends consumers not to sort envelopes in the paper recycling container, since envelopes contain substances that can be a source for stickies. An argument against recycling is that problems caused by stickies increases costs for the companies that produces paper from waste paper. The Swedish market has envelopes that, when they are processed in the paper mill, do not develop stickies, namely envelopes tagged with Svanen. The purpose of this paper is to find the most suitable way to deal with envelopes. The aim of this study is to find the net energy consumption for recycling and incineration of envelopes. Four scenarios were investigated; all envelopes are incinerated, all envelopes are recycled, only envelopes tagged with Svanen are recycled, all envelopes are replaced with envelopes tagged with Svanen and are recycled. The results are not unanimous. Replacing all envelopes with envelopes tagged with Svanen is the scenario with lowest net energy consumption, presupposed paper recycling is to prefer before paper incineration.

Material- och energiåtervinning är två sätt att ta hand om avfall. Materialåtervinning av papper är generellt det sätt som ger upphov till lägst ackumulerade utsläpp av koldioxid. Kuvert är en pappersprodukt som idag saknar producentansvar och branschen för returpapper anser inte att kuvert skall materialåtervinnas i och med att kuvert innehåller substanser som kan ge upphov till stickies. Ett argument som används mot materialåtervinning av kuvert är att problem orsakade av stickies medför ökade kostnader för företagen som tillverkar papper från returpapper. På den svenska marknaden finns det kuvert som, när de processeras i pappersbruken, inte ger upphov till stickies, nämligen svanenmärkta kuvert. Syftet är att ta reda på vilket som är det bästa sättet att ta hand om kuvert och målet är att ta reda på hur stor nettoenergiförbrukning material- och energiåtervinning av kuvert ger upphov till. Fyra scenarier undersöktes; Samtliga kuvert energiåtervinns, samtliga kuvert materialåtervinns, endast svanenmärkta kuvert materialåtervinns, samtliga kuvert ersätts mot svanenmärkta och materialåtervinns. Resultatet är inte samstämmigt. Att ersätta samtliga kuvert mot svanenmärkta är det scenario som ger upphov till lägst nettoenergiförbrukning, förutsatt att materialåtervinning av papper är att föredra framför energiåtervinning av papper. Recycling and incineration are two ways to deal with waste. Generally, paper recycling has lower carbon dioxide emissions than incineration of paper. Envelope is a paper product that is not included in any producer responsibility and the pulp and paper industry recommends consumers not to sort envelopes in the paper recycling container, since envelopes contain substances that can be a source for stickies. An argument against recycling is that problems caused by stickies increases costs for the companies that produces paper from waste paper. The Swedish market has envelopes that, when they are processed in the paper mill, do not develop stickies, namely envelopes tagged with Svanen. The purpose of this paper is to find the most suitable way to deal with envelopes. The aim of this study is to find the net energy consumption for recycling and incineration of envelopes. Four scenarios were investigated; all envelopes are incinerated, all envelopes are recycled, only envelopes tagged with Svanen are recycled, all envelopes are replaced with envelopes tagged with Svanen and are recycled. The results are not unanimous. Replacing all envelopes with envelopes tagged with Svanen is the scenario with lowest net energy consumption, presupposed paper recycling is to prefer before paper incineration.

Appendices in English available at http://sustainablecommunications.org/bok/ QC 20101013 Books from an environmental perspective

A baggy paper web has parts that are longer than neighboring parts. One of the assumed reasons for bagginess is thickness variations of the paper. In the roll the thicker streaks then add up to form a ridge. In the ridges the paper is strained and during storage the strain may become permanent. When the paper unreeled it is then baggy. Runability problems because of baggy webs is a common problem in the paper industry. Baggy webs can result in corrugations appearing when the paper is passing through nips during converting processes. Ridges have been simulated in this project by reeling thin plastic film into selected parts in the roll. Plastic was reeled in near the core, in the middle of the roll and in the periphery of the roll. To see if the paper web had got length differences the web was divided into stripes and with a special device the length of each stripe was measured. Even other paper properties were tested to determine if the ridges had other influences on the paper. Two of this properties was thickness and grammage, which were determined to see if the paper had got higher density in the baggy parts. The measurements show that the plastic results in bagginess but also that after a couple of days, the paper more or less has recovered to the initial thickness and sometimes also to the initial length. The most bagginess appeared near the core and it resulted in relatively large length differences, but even here the paper has likely recovered to some extent. Då en pappersrulle har partier där pappret är längre kallas det ibland för slappa stråk. Det finns flera orsaker till slappa stråk och en av dessa orsaker är att pappret har en ojämn tjockleksprofil. I dessa fall uppstår de slappa stråken eftersom den ojämna tjockleksprofilen gör att pappersrullen på de positioner där pappret är tjockare får en större diameter än i övrigt. Då papper rullas över dessa åsar eller valkar som har en större diameter töjs pappret ut och då det rullas av rullen är det slappt. Körbarhetsproblem till följd av att pappret är slappt i vissa partier är ett stort problem inom pappersindustrin. Dessa körbarhetsproblem kan t.ex. vara att det uppstår veck i pappret då det passerar valsnyp. I detta projekt har slappa stråk skapats genom att en viss mängd plast rullats in i pappersrullar dels i botten, dels i mitten samt ett parti närmast rullens periferi. Banspänningsmätningar har utförts för att se hur slappt pappret blivit där plast rullats in. För att se om pappret fått bestående längdskillnader i de slappa stråken har tvärsbanor tagits ur rullen och varje tvärsbana delats upp i remsor för att mäta längden på. Även andra pappersegenskaper har testats i dessa partier för att se om de slappa stråken påverkar papprets egenskaper. Bland annat har tjockleksprofilen mätts upp för att se om pappret komprimerats och fått en bestående densitetsökning i de slappa stråken. Mätningar visar dels att pappret blir slappt i partier där plast rullats in, men också att pappret efter några dagar i stort sätt helt återgått till sin ursprungstjocklek och vissa fall även i längdled. Pappret var som slappast i botten av rullarna och där uppmättes relativt stora längdskillnader även om pappret troligtvis återhämtat sig till en stor del även där.