Search

Förändringar förändras och för att organisationer ska bevara sin konkurrenskraft kommer de att ställas inför tekniska utmaningar med en högre grad av komplexitet. Informationssystem införs i verksamheter för att bistå med stöd till kommunikation mellan människor. En utmaning med införande av informationssystem är att de ofta anses misslyckade i något avseende, som att de inte uppnår förväntad affärsnytta. För att lyckas uppnå den förväntade affärsnyttan efter en införandeprocess är det viktigt att även behandla de socio- tekniska aspekterna. Det avser de individuella användarnas perspektiv av det nya systemet som ska införas och som i deras ögon ska uppfattas som stödjande. Detta för att de ska kunna acceptera det nya systemet och den förändring det medför, samt kunna använda det med goda intentioner på ett framgångsrikt sätt. En framgångsrik användning av informationssystemet kan resultera i att deras arbetsprocesser utförs mer säkert, ändamålsenligt samt produktivt. Som blir bidragande till att realisera affärsnyttorna inom organisationen. Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att identifiera och beskriva de förhållanden i ett internationellt kredithanteringsföretag som uppfattas vara mest kritiska för framgångsrik användning av informationssystem efter en införandeprocess, ur ett individuellt användarperspektiv. En kvalitativ forskningsmetodik har använts där en analys av publicerade studier har utförts och framställts i en analysmodell. Fallstudiemetoden har tillämpats för insamling av primära empiriska data, genom semistrukturerade intervjuer samt en deltagande observation. Fem personer har intervjuats som arbetar på fallföretaget, Intrum AB, om deras uppfattningar och inställning till användning efter införande av ett ersättande informationssystem. Denna jämförande studie framhåller att de fyra viktigaste slutsatserna för en framgångsrik användning av informationssystem, ur ett individuellt användarperspektiv, är att: Systemutveckling föregår Verksamhetsutveckling, Förändringsledning påverkar primärt Användaracceptans, Användbarhet och Användaracceptans har en förstärkande effekt på varandra. Detta kan leda till Förhållanden där informationssystemet kan användas på ett framgångsrikt sätt, inte minst proaktivt, i företagets arbetsprocesser.

Att vara konkurrenskraftig är varför företag och organisationer idag i allt större utsträckning står inför förändringar för att vara relevant på marknaden. I stort sett alla företag och organisationer använder sig av och är helt beroende av sina affärssystem, vilket också redogör relevansen av funktionaliteten och acceptans av användarna. Affärssystem i sig och införandet av dem är komplexa och påverkar hela organisationen inklusive dess anställda och målsättningen är ofta att effektivisera befintliga affärsprocesser. Användarmotstånd är en faktor som bidrar till att affärssystemsinföranden i så stor utsträckning inte genomförs framgångsrikt och de förväntade effekterna affärssystemet ska medföra aldrig inträffar. Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att identifiera och beskriva påverkandefaktorer för att minska användarmotstånd under införande av ett nytt affärssystem i en organisation ur ett internt relationsperspektiv. I studien har fallstudiemetoden tillämpats, till följd av att fallföretagets interna relationer varit den valda analysenheten. Den primära empiriska data har samlats in genom kvalitativa intervjuer. Fem stycken personer har intervjuats, som arbetar vid fallföretaget, beträffande deras inställning och uppfattning om faktorer som bidrar till minskat användarmotstånd under ett affärssystemsinförande. De viktigaste slutsatserna från studiens analys är: tidpunkten för införandeprocessen bör analyseras noggrant, betydelsen av välbekant kommunikationshantering, involveringen av användarna har en betydande relevans, förmedling av förväntningar underlättar förändringsprocessen och förstå olika typer av användare och deras behov. Tidpunkten för affärssystemsinförandet är högst relevant för att användarna ska känna både stöd och en lyhördhet från ledningen. Användarna behöver veta vad ett nytt affärssystem innebär genom att de involveras i processen eftersom det är de ute i verksamheten som ska använda det. Kommunikationen under ett affärssystemsinförande bör ske på ett sätt som är sedan tidigare inarbetat för att det på bästa sätt ska flöda genom organisationen och mellan alla intressenter.

I takt med att världen digitaliseras och att allt fler företag börjar upptäcka fördelarna med molnbaserade IT-system, så misslyckas fortfarande hela 2/3 av alla IT-projekt trots att liknande projekt har gjorts många gånger förut. Denna kandidatuppsats har som syfte identifiera, beskriva och förklara de faktorer som påverkar en övergång från dagens lokalt lagrade system till molnbaserade IT-system, ur kund-, projektgrupp- och systemimplementatörsperspektiv. Primära empiriska data har samlats in genom kvalitativa intervjuer av fyra respondenter. Intervju-erna fokuserade på deras erfarenheter och uppfattningar om vilka faktorer som påverkar en övergång från lokalt lagrade system till molnbaserade IT-system. Respondenterna har olika perspektiv och har olika arbetsbakgrund, men gemensamt är att samtliga arbetar inom IT-området. Tre av dem har syste-mimplementatörsbakgrund och den fjärde arbetar som IT-chef hos ett kundföretag. En viktig slutsats från denna studie är att det inte finns lika stora risker vid en övergång till ett molnbaserat IT-system som marknaden upplever. De faktorer som har en hög påverkan på en fram-gångsrik övergång från lokalt till molnbaserade IT-system, Ur ett systemimplementatörsperspektiv är det individen och den individuella förmågan och kompetens. Ur ett projektgruppperspektiv är det att etablera en effektiv kommunikation. Ur ett kundperspektiv är deras mognad och samsyn för projektet

Allt fler religiösa organisationer har börjat använda sig av informationsteknik i sin verksamhet i takt med den digitala teknologins frammarsch i samhället. På grund av deras starka fokus på evangelisation är församlingar inom protestantiska samfund, och då i synnerhet pingstförsamlingar, i hög grad benägna att ta till sig informations- och kommunikationsteknik (IKT). Tidigare studier inom detta forskningsområde har fokuserat på hur religiösa samfund använder IKT för att nå ut med sitt budskap samt på aktiva medlemmars användning av teknik och sociala medier. Få studier har undersökt implementering av interna informationssystem i religiösa organisationer. Syftet med detta arbete är att för en församling inom pingstkyrkan i en svensk kontext genomföra en förstudie till implementeringen av ett e-kollaborationssystem, för att identifiera eventuella problem som kan uppstå och vilka åtgärder som kan vidtas för att förebygga dessa. Detta arbete utformades som en fallstudie där datainsamlingen främst bestod av intervjuer och en enkätundersökning med volontärer som arbetar i församlingen, samt observationer av delar av verksamheten vari volontärer deltar. Ur resultatet från intervjuerna och enkäten identifierades förväntade problem i samband med implementeringen av ett e-kollaborationssystem. I likhet med de problem som finns beskrivna i litteraturen handlar dessa främst om användarmotstånd eller felaktig användning av systemet på grund av användarnas ovana eller ointresse av ny teknik. Likaså överensstämmer volontärernas uppfattningar gällande de viktigaste faktorerna för att använda ett e-kollaborationssystem – utbildning inom systemet, uppfattad nytta och fördelar med systemet, men framför allt att systemet ska vara lättanvänt - med de som beskrivs i litteraturen. Studiens resultat är inte direkt generaliserbar då den endast studerat en församling, men resultatet skulle kunna användas som underlag för projekt som utförs i andra organisationer och under liknande förutsättningar. Vidare kan denna studies resultat jämföras med en verklig, framtida implementering av ett e-kollaborationssystem i en religiös organisation. As digital technology gain ground in society, an increasing number of religious organizations are beginning to use information technology within their operations. Due to their strong focus on evangelism, Protestant congregations – in particular those belonging to the Pentecostal movement – are strongly inclined to adopt information and communications technologies (ICTs). Previous research in this field has focused on how religious communions use ICT to reach people with their message, and on their members’ use of technology and social media. Few studies have investigated the implementation of internal information systems in religious organizations. The aim of this research work was to conduct a preliminary study on the implementation of an e-collaboration system for a Pentecostal congregation in a Swedish context, in order to identify the problems that may arise and measures that can be taken to prevent these. This research work was designed as a case study, the data gathering of which consisted primarily of interviews with and a questionnaire answered by volunteers who work in the congregation, along with observations of parts of the operations of the congregation. The results of the interviews and the questionnaire were analyzed, and the problems that were expected to arise in connection with the implementation of the e-collaboration system were identified. These were found to correspond to a high degree with those discussed in the literature, and primarily revolved around user resistance to or incorrect use of the system based on unfamiliarity with and lack of interest in new technology. Moreover, the volunteers’ opinions corresponded to what is described in the literature as regards what the most important factors in use of an e-collaboration system: training in, perceived usefulness and advantages of, and – in particular – ease of use of the system. It is not possible to directly generalize using the results of this study due to the fact that it was based on a single congregation, but the results may be used as a basis for projects conducted in other organizations and under similar circumstances. Furthermore, the results of this study can be compared to those of a real, future implementation of an e-collaboration system within a religious organization.

Motstånd till förändring och konflikter kring vari nyttan ligger och vilket värde som ett förändrat arbetssätt kan generera handlar ofta om oförståelse. Men när en engagerar sig i någonting, och därigenom börjar förstå sig på det, så införs struktur och mening i det okända som vidare genererar ett kognitivt ramverk. Förståelse byggs upp om varför en övergång från ett nuläge till ett börläge är av värde. Studiens syfte uppkom efter att en processkartläggning genomförts som väckte intresset för ämnet. Detta mynnade sedan ut i att undersöka hur en processkartläggning och visualisering i form av processgrafer kan främja meningsskapande och underlätta vid adoption av informationsteknologi på mikronivå. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsansats där teorin har riktat sig mot förändringen, närmare bestämt hur förändring sker och hur det ser ut vid ett införande av ny informationsteknologi samt vilka konsekvenser det kan ha. Detta har sedan studerats med hjälp av Karl E. Weicks sense making theory. Konklusionen är att den aktivitet som en processkartläggning är samt visualiseringen i form av processgrafer, anses stödja cykeln hos individers meningsskapande. Meningsskapandet i sin tur föreslås kunna hantera den oförståelse, rädsla och oro som ett införandeprojekt kan generera, vilket i sin tur underlättar individers adoption.