Search

Den svenska hälso- och sjukvården har begränsade resurser vilket kräver att prioriteringar görsför att resurserna ska fördelas så effektivt och rättvist som möjligt. En reell prioriteringssituationdär avvägningen mellan effektivitet och rättvisa blir särskilt tydlig är vid beslut om subventionav förskrivningsläkemedel. När ett sådant prioriteringsbeslut fattas är det relevant att undersökavad resurserna som krävs för en prioriterad behandling i stället hade kunnat generera i form avannan vård, det vill säga att kvantifiera både vinster och förluster i termer av hälsa. I dennauppsats granskas därför beslut om subvention av läkemedel som fattats av Tandvårds- ochläkemedelsförmånsverket (TLV) mellan 2017 och 2022, för att kvantifiera hur avvägningenmellan effektivitet och rättvisa kan ha påverkat den totala hälsan i Sverige. Med hjälp av etttröskelvärde för marginalproduktiviteten i hälso- och sjukvården på 250 000 kronor beräknasnettohälsoeffekten av TLVs beslut. Resultaten visar att av totalt 49 granskade beslut omsubvention av läkemedel har det i 32 fall gjorts en avvägning mellan effektivitet och rättvisa.Endast åtta av besluten har en positiv nettohälsoeffekt, där hälso- och sjukvårdssystemetgenererar mer hälsa än det förlorar till följd av TLVs beslut. För de 17 läkemedel där antaletpatienter som berörs av ett beslut angetts kan en negativ nettohälsoeffekt på -24 060 år i fullhälsa (QALYs) konstateras. Cirka 84 % av de observerade besluten har en negativnettohälsoeffekt och har därmed också påverkat den totala hälsan i Sverige negativt. Resultatendiskuteras sedan med stöd av den svenska etiska plattformen och olika teorier om distributivrättvisa, vilka är möjliga anledningar till att resultatet ser ut som det gör. Att uttrycka kostnadoch effekt i termer av hälsa, som nettohälsoeffekten, tydliggör beslutsfattandet och är en starttill en mer transparent fördelning av samhällets begränsade resurser. Vårt förslag är att införaberäkning av nettohälsoeffekten som komplement till nuvarande metod i svenskahälsoekonomiska utvärderingar. The Swedish healthcare system has limited resources which requires prioritization in order todistribute resources as efficiently and fairly as possible. A real prioritization situation where thetrade-off between efficiency and fairness becomes particularly clear is when deciding tosubsidize prescription drugs. When such prioritization decisions are made, it is relevant toexamine what the resources required for a prioritized treatment could instead have generated inthe form of other care, i.e., to quantify both gains and losses in terms of health. This thesistherefore examines decisions on subsidizing pharmaceuticals made by the Swedish Dental andPharmaceutical Benefits Agency (TLV) between 2017 and 2022, to quantify how the trade-offbetween efficiency and equity may have affected the overall health in Sweden. Using athreshold value for marginal productivity in health care of 250 000 SEK, calculations are madeto determine the Net Health Benefit. The results show that out of a total of 49 revieweddecisions on the subsidization of pharmaceuticals, a trade-off between efficiency and fairnesshas been made in 32 of these. Only eight of the decisions have a positive net health effect, wherethe healthcare system gains more health than it loses. For the 17 drugs where the number ofpatients affected by the decision could be quantified, a negative total Net Health Benefit of -24,060 years of full health (QALYs) was calculated. Approximately 84 % of the observeddecisions have a negative Net Health Benefit and have thus also had a negative impact onoverall health in Sweden. The results are then discussed with support of the Swedish ethicalplatform and various theories concerning distributive justice, which are possible reasons for theresults. Expressing cost and impact in terms of health, as the Net Health Benefit, clarifiesdecision-making and is a start towards a more transparent distribution of society's limitedresources. Our proposal is to introduce calculation of the Net Health Benefit as a complementto the current method in Swedish health economic evaluations.

Sammanfattning Titel: Kapitalstrukturen i mindre onoterade aktiebolag - En kvantitativ studie omförklaringsvariablerna kring kapitalstrukturen hos mindre svenska onoterade aktiebolag Nivå: Examensarbete i företagsekonomi Författare: Emil Lindgren och Matthias Sundekvist Handledare: Peter Lindberg Datum: Januari - 2021 Syfte: Syftet med denna studie är att förklara hur storlek, lönsamhet, tillgångsstruktur,tillväxt samt ränta påverkar kapitalstrukturen i små svenska onoterade aktiebolag. Metod: I studien tillämpas ett kvantitativt tillvägagångssätt. 23 763 svenska företagsårsredovisningar ligger till grund för studiens statistiska beräkningar som gjorts med hjälputav det statistiska programmet SPSS. Resultat och slutsatser: Resultatet visar på att sex av åtta hypoteser kan accepteras.Lönsamhet, tillgångsstruktur, tillväxt och ränta visar sig ha statistisk signifikans. Bådahypoteserna för storlek förkastades då korrelationen var tvärtom mot vad hypotesenförespråkade. Modellsummeringen av regressionsanalysen visar en signifikantförklaringsgrad på 24,9%. Utifrån analysen går det att dra slutsatsen att variablernalönsamhet, tillgångsstruktur, tillväxt och ränta har en viss påverkan på kapitalstruktureni mindre onoterade aktiebolag. Uppsatsens bidrag: Studiens praktiska bidrag är att den förklarar vilka företagsspecifikavariabler som påverkar kapitalstrukturen i mindre onoterade aktiebolag. Resultaten äranvändbara för både långivare och låntagare. Långivare får en bild av vilka faktorer sompåverkar kapitalstrukturen och kan då ställa krav om vilka covenanter som ska gälla.Företag får i sin tur reda på hur faktorerna påverkar deras skuldsättning och ges dåmöjligheten att styra företaget i en riktning som inte skapar onödiga räntekostnader. Förslag till vidare forskning: Författarna ger förslag till att se över skillnader påkapitalstrukturen mellan noterade och onoterade aktiebolag. Noterade företag har enutspridd ägarstruktur och har det är lättare att ta in kapital genom bland annatnyemissioner. Därmed skulle det vara intressant att se hur de noterade och onoteradeföretagens kapitalstruktur skiljer sig åt.

Den första januari 2019 implementerades en ny redovisningsstandard gällande leasing, IFRS 16. Förändringen resulterade i att leasingavtal endast ska redovisas som finansiell leasing, något som enligt tidigare forskning förväntas förändra företagens kapitalstruktur. Syftet med uppsatsen är därmed att undersöka om kapitalstrukturen förändrats hos företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm efter implementeringen av IFRS 16, samt om olika branscher påverkats. För att undersöka syftet används två regressionsmodeller. Urvalet består av 254 företag. Studiens variabler har valts utifrån hur vanligt förekommande de är inom tidigare forskning, där Rajan & Zingales (1995) är den huvudsakliga källan. Uppsatsen finner signifikanta samband mellan soliditet och de oberoende variablerna market-to-book, storlek och lönsamhet. Överlag finner uppsatsen att implementeringen av IFRS 16 inte haft någon inverkan på kapitalstrukturen hos företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm. Vi finner stöd för att IFRS 16 resulterat i en lägre soliditet för branschen handel, samtidigt finner vi ingen påverkan av IFRS 16 för resterande branscher.

Liquidity and profitability are both vital aspects of a company's survival. Earlier studies suggest that there is a trade-off between liquidity and profitability. Too much liquidity can lower the profitability but the company still needs to maintain sufficient liquidity in order to be able to meet their short-term obligations. The aim of this study is to contribute to the understanding of the liquidity effect on profitability and the relationship between liquidity and profitability in swedish small companies. The relationship will be investigated with regards to industry and level of liquidity. The study is an empirical cross-sectional study where the main analysis method is multiple regression analysis.The results showed that there is a significant relationship between liquidity and profitability that appears to be non-linear. In the overall sample, there was a significant negative relationship between liquidity and profitability, measured as ROE and a positive relationship when profitability was measured as ROA. The results also reveal that with low liquidity levels (quick ratio below 2) the relationship between liquidity and profitability is positive, but the positive effect decreases and eventually disappears as the liquidity levels increase. The relationship is also more prominent in some industries, but not possible to distinguish in others. The model indicated that even though there was a significant relationship between liquidity and profitability, it only explained a small portion of the total variation in profitability.

I denna undersökning har vi i juni 2020 frågat ett representativt urval om strax över 2000 svenskar om hur de förhåller sig till handelns användning av deras personliga information. Urvalet har viktats och efterstratifierats så att det ska representera den svenska allmänheten 18-79 år. Syftet har varit att bättre förstå i vilken mån allmänheten tycker att utbytet mellan vad de får i termer av exempelvis rabatter och erbjudanden och vad de ger i termer av sin egen data är ett rättvist och balanserat utbyte. Vi vill med studien bidra med kunskap om hur handeln kan stärka och bibehålla kundens tillit för datadrivna och individualiserade tjänster.Rapporten är en del i forskningsprojektet DATA/TRUST: Tillitsbaserad personuppgiftshantering i den digitala ekonomin som leds av Stefan Larsson, finansieras av Handelsrådet och innebär en samverkan mellan Lunds universitet och tankesmedjan Fores. Rapportförfattare utöver Stefan Larsson är Theodor Emanuelsson och Sara Thiringer, projektassistenter och studenter vid Lunds universitet. Datainsamlingen är utförd i samarbete med Novus.

Denna studie undersöker hur kapitalstrukturen bland företag noterade på Stockholmsbörsenförändrades till följd av den globala finanskrisen 2008-2009. Studien utgår från femfinansiella mått som bidrar till att förklara företagens skuldsättning, hur måttens sambandmed skuldsättningen ser ut och hur dessa samband förändrats till följd av finanskrisen.Genom en multipel regressionsanalys finner studien signifikant förändrade samband medskuldsättning för måtten lönsamhet, företagsstorlek och market-to-book-kvot. Genomytterligare en multipel regression kan studien även dra slutsatsen att skuldsättningen minskatunder finanskrisen utan spår av återhämtning fram till 2012. Resultatet ger stöd för trade-offteorinoch enbart svagt stöd för pecking order-teorin och market timing-teorin. Studiensresultat skiljer sig på flera punkter från resultat i liknande studier gjorda på företag i andraländer.

Styrelsen är ett bolags främsta styrorgan med ansvar för flera strategiska funktioner, såsom övervakning, disciplinering och finansiering, med målet att säkerställa att företagsledningen agerar i enlighet med bolagets vision och aktieägarnas avkastningskrav. Omfattande kapitalstrukturbeslut kan kräva styrelsens godkännande innan de förverkligas. Detta kan innefatta valet om bolaget ska använda sig av interna eller externa finansieringskällor, vilket påverkar kapitalstrukturen/skuldsättningsgraden. Tidigare studier har bl.a. undersökt hur styrelsesammansättning påverkat bolagets kapitalstruktur. Studier har påvisat att styrelsestorlek, styrelsens oberoende, medelålder och kön påverkar kapitalstrukturen, där studierna har utgått från pecking-order och trade-off teorierna Traditionellt har bolagsstyrelser återspeglat sig av en homogen sammansättning, avseende variabler som ålder, kön, etnicitet, vilket bidragit till eniga affärsbeslut. Studier som undersökt utbildning, erfarenheter och expertis (humankapital) bland styrelsemedlemmar har fokuserat på bolagets finansiella prestation och innovationsförmåga. Dock finns det ingen studie tagit hänsyn till humankapitalets påverkan på kapitalstrukturen. Syftet med studien är att analysera styrelsemedlemmars humankapital och deras påverkan på bolagets kapitalstruktur för bolag listade på svenska börsen. Genom att använda en deduktiv ansats och kvantitativa data är målet att få svar på syftet. Teorier om kapitalstruktur, såsom pecking-order och trade-off, samt teorier om styrelsens egenskaper, upper echelon och resursberoendeteorin har använts. Därtill har hypoteser formulerats, där kvantitativa data inhämtats från årsredovisningar och empiriskt operationaliserats. Resultatet och slutsatsen av studien är att humankapital hos styrelsen har en påverkan på hur kapitalstrukturen ser ut bland bolagen. Studiens resultat påvisade att humankapitalet bland börsbolagen kan påverka kapitalstruktur både positivt och negativt. Slutsatsen är att humankapitalet i bolagsstyrelser följer trade-off teorin gällande finansieringsvalen, d.v.s. styrelsemedlemmar balanserar för - och nackdelar för att nå en optimal kapitalstruktur.

Titel: Sociala företags finansieringsproblematik: En litteraturstudie om bidragande faktorer till finansieringsgapet mellan sociala företag och dess finansiärer. Författare: Jeanette Koznar, Håkan Lindgren och Sandra Nilsson Handledare: Anders Wrenne Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 15 högskolepoäng Syfte: Uppsatsens syfte är att identifiera det befintliga kunskapsläget för hur fem utvalda faktorerna påverkar finansiärers benägenhet att investera i sociala företag, för att därefter urskönja mönster mellan dessa fem faktorerna och diskutera hur ett samspelande kan minska finansieringsgapet. Metod: Vi valde att använda oss av en explorativ litteraturstudie som metod då denna karaktäriseras av att fördjupa förståelsen för ett forskningsproblem. Slutsatser: Vi fann att genom att se sambanden mellan de faktorer som påverkar finansieringsgapet, mellan sociala företag och finansiärer, kan flera faktorers inverkan på finansieringsgapet minskas framförallt genom att attackera en av dessa faktorer: de organisatoriska färdigheterna. Title: The financial problem for social enterprises: A literature review on contributing factors to the funding gap between social enterprises and its financiers. Authors: Jeanette Koznar, Håkan Lindgren och Sandra Nilsson Supervisor: Anders Wrenne Department: School of Management, Blekinge Institute of Technology Course: Bachelor’s thesis in Business Administration, 15 credits Purpose: The purpose of this essay is to identify the existing level of knowledge for how the five specifically chosen factors affect financiers' propensity to invest in social enterprises, and descry patterns between these five factors and discuss how an interaction between them can reduce the funding gap. Method: We chose an exploratory literature review as a method to conduct this study based on that it is characterized by further deepening the understandings of a specific research problem. Results: We found that by investigating the connection between the factors that contribute to the funding gap between social enterprises and financiers, the impact on the funding gap can be reduced primarily by attacking one of these factors: the organizational skills.

Ur svårigheterna att förklara företags kapitalstruktur och hur den är förknippad med olika risker för olika ägartyper, är syftet att undersöka vilken av Trade-off-teorin och Pecking order-teorin som bäst kan förklara skuldsättningen hos svenska familjeägda företag på Stockholmsbörsen. Med hjälp av en modell för respektive teori har vi genomfört regressionsanalyser för att besvara vårt syfte. Med grund i tidigare forskning kring familjeägda företag och teoriernas grundläggande synsätt på förändring i skuldsättning, har studien utgått från hypotesen att familjeägda företag i högre utsträckning kommer att finansiera sig med internt genererade medel än extern belåning, vilket ligger i linje med Pecking order-teorin. Studien utgår från både finansiell- och ägardata gällande tidsperioden 2004-2013. Resultaten pekar likt hypotesen förutspått mot ett större stöd för Pecking order-teorin hos svenska familjeägda företag. Studiens slutsats är att Pecking order-teorin, i högre utsträckning än Trade-off-teorin, kan förklara skuldsättningen hos svenska familjeägda företag.

In this paper the effect of capital structure on profitability has been investigated among Swedish companies. The essay intends to examine how the relationship between debt and profitability appear among Swedish companies and if the relationship differs between industries. The purpose is to find out how debt affects the profitability of Swedish companies. A quantitative approach has been applied. The selection was made among companies listed on Nasdaq OMX Stockholm, which resulted in a sample of 207 companies. Several regression analyzes has been formed, based on the independent variable debt-ratio and the dependent variables profit margin, pre-tax profit margin, operating margin, return on assets and return on equity. The variables were calculated using data from each company’s annual reports for the entire investigation period, year 2009-2013. The theories in the study are the capital structure irrelevance theory, trade-off, agency theory and the pecking-order theory. The scientific papers which has served as reference for this paper is a study made by Addae et al., where the relationship between debt and profitability were examined among listed companies in Ghana and a study made by Panno, where a similar relationship were examined among companies in the UK and Italy. The results indicates positive relationships between debt-ratio and profit margin, pre-tax profit margin and operating margin. This result is in parity with that from Pannos investigation and it seems that Swedish companies tend to take advantage of the tax-shield, giving support for the trade-off theory. However, regarding the relationship between debt-ratio and return on assets as well as equity, no significant relationship could be found. This means that it is not possible to say that more debt causes changes in return on assets or return on equity among Swedish companies. Furthermore, regarding the relationships between industries, it has only been possible to find significant relationships in 2 out of 17 industries and therefore no valid conclusions could be drawn concerning that question. I denna uppsats har kapitalstrukturens effekt på lönsamhet undersökts bland svenska företag. Uppsatsen ämnar besvara hur sambandet mellan skuldsättning och lönsamhet ser ut bland svenska företag och om sambandet skiljer sig mellan olika branscher. Syftet är att ta reda på hur skuldsättningen påverkar lönsamheten i svenska företag. För att uppfylla syftet har en kvantitativ forskningsansats tillämpats. Urvalet har gjorts utifrån noterade företag på Nasdaq OMX Stockholm som uppfyllt tre villkor, vilket har resulterat i ett urval om 207 stycken företag. För att besvara frågeställningen har det genomförts regressionsanalyser som baserats på den oberoende variabeln skuldandel och de beroende variablerna vinst-, bruttovinst- och rörelsemarginal samt räntabilitet på eget och totalt kapital. Beräkningen av variablerna har föregåtts av en omfattande datainsamling där grunddata hämtats in från de aktuella företagens årsredovisningar för hela undersökningsperioden, åren 2009-2013. De centrala vetenskapliga teorierna som behandlats i undersökningen är kapitalstrukturens irrelevansteori, trade-off, agentteorin och pecking-order. De vetenskapliga artiklar som fungerat som referensram för uppsatsen är en studie av Addae m.fl., där sambandet mellan skuldsättning och lönsamhet har undersökts bland noterade företag i Ghana och en studie av Panno, där ett liknande samband undersökts bland företag i Storbritannien och Italien. Resultaten pekar på positiva samband mellan skuldandel och vinst-, bruttovinst- och rörelsemarginal. Detta ligger i linje med de resultat som Panno funnit och talar för att svenska företags kapitalstruktur förklaras av trade-off teorin, som utgår ifrån irrelevansteorins skattesköld i förhållande till konkurskostnader. Vad gäller sambandet mellan skuldandel och räntabilitet på eget och totalt kapital har inget signifikant samband kunnat styrkas. Det innebär att det inte går att säga att en högre skuldsättning bland svenska företag leder till en förändring i varken avkastning på eget eller totalt kapital. Vidare gäller att på branschnivå har det bara gått att finna signifikanta samband mellan skuldsättning och lönsamhet i 2 av 17 branscher.

Syftet med denna studie är att utifrån teoretiska ansatser och tidigare forskning som rör kapitalstruktur, visa om de tre valda finansiella företagsegenskaperna förklarar kapitalstrukturen i små onoterade svenska företag. De teoretiska ansatser som testas är främst pecking-order och trade-off. En kvantitativ ansats har använts i uppsatsen där sex hypoteser bildats utifrån de teoretiska ansatserna. Uppsatsen är av positivistisk karaktär och har en deduktiv ansats. Analysen baseras på både enkla och multipla regressionsanalyser av nyckeltal som beräknades från material som hämtats i årsredovisningar från de 220 utvalda företagen. Samtliga av de utvalda företagen slumpades fram från en lista över små företag som ej är registrerade på någon börslista. Resultaten indikerar att de teoretiska ansatserna som utformats för att förklara kapitalstrukturen i stora företag inte förklarar densamma för svenska små företag. Det finns samband som stödjer de teoretiska ansatserna och hypoteserna men förklaringsgraderna för de finansiella företagsegenskaperna i relation till skuldsättningen i företagen påvisar att sambanden är svaga., The purpose of this study is to use theoretical approaches and previous research related to capital structure to show if the three selected firm characteristics explain the capital structure of small unlisted Swedish firms. The theories that are tested are primarily Pecking-order theory and the Trade-off theory. A quantitative approach has been used in our thesis where six hypotheses are formed according to the theoretical approaches. The thesis has a positivistic research philosophy and a deductive approach. The analysis is based on both simple and multiple regression analyzes that were calculated from the material obtained in the annual reports of the 220 selected firms. All of the selected firms were randomly chosen from a list of small businesses that are not listed on any exchange list. The results indicate that the theoretical approaches developed to describe the choice of capital structure of large firms do not explain the same for Swedish small businesses. However, there are relationships that support the theoretical approaches and hypotheses, but the coefficient of determination for the explanatory firm characteristics related to small firms leverage indicate that the correlation is weak. The study provides a snapshot of the relationship between leverage and the selected explanatory firm characteristics: asset structure, profitability and growth, based on firms´ annual reports for the year 2011.

Denna uppsats handlar om hur den särskilda tillåtlighetsregeln i 11 kap. 6 § miljöbalken tillämpas vid tillståndsprövning av vattenverksamheter. Av paragrafen följer att en vattenverksamhet endast får bedrivas om den samlade nyttan av verksamheten överväger de kostnader samt skador och olägenheter som verksamheten medför. Syftet med paragrafen är att hindra vattenverksamheter som inte är samhällsekonomiskt motiverade samt utgöra ett extra skydd för miljön utöver miljöbalkens generella miljökrav. Syftet med studien är undersöka hur denna paragraf tillämpas i praktiken – både i rättspraxis och i ansökningsförfarandet. Studien bygger i första hand på rättsvetenskaplig metod men ger även en mer allmän introduktion till samhällsekonomiska analysmetoder. Studien visar att det är mycket svårt att finna vägledning i praxis för hur en bedömning av samhällsnyttan bör gå till. Praxis visar dock att även faktorer som verksamhetens överensstämmelse med olika miljökvalitetsmål, art- och områdesskydd och estetiska värden kan få betydelse vid samhällsnyttobedömningen. Från sökandenas sida riktas generellt ett för stort fokus mot den privata eller företagsekonomiska nyttan av verksamheten. Sammantaget medför detta en risk för att miljövärden inte värderas på ett korrekt sätt när de vägs mot en mer konkret uttryckt monetär nytta. Ett bredare perspektiv på bedömningen bör därför antas. Vidare diskuteras även hur tillämpningen av bestämmelsen skulle kunna förbättras mot bakgrund av olika värderingsmetoder. The subject matter of this Bachelor’s thesis is the special permit condition applying to water operations in accordance with chapter 11 section 6 of the Swedish Environmental Code. The article states that water operations may only be undertaken if the benefits, from the point of view of public and private interests, are greater than the costs and damages associated with them. The purpose of the regulation is to prevent water operations that are not socially efficient and to provide an additional protection for the environment, in excess of the general rules of consideration in the Code. The purpose of this study is to look into how this particular article is applied in practice. This is done by analysing the legal usage as practiced by the court as well as by the applicants. The general rule is that the applicant has to show that the operation, for which the permit is being sought, is in compliance with the obligations associated with the activity. The study shows that it is very difficult to find guidance from case law on how an assessment of the social efficiency is to be carried out. Court practice indicates that circumstances such as whether the operation is in compliance with certain environmental objectives can be used to weight different aspects in the social efficiency assessment. However, the assessments carried out by the applicants are in general focused on the economic benefits for the applicant. This practice might entail a risk for environmental values not being properly valued when weighted against more tangible monetary benefits. A broader perspective is therefore called for. Potential improvements on the practice of the article are discussed against different valuation methods.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att jämföra och analysera valet av finansieringsform och påverkande faktorer av kapitalstruktur inom respektive bransch. Vidare kommer detta att ställas och beprövas mot de teoretiska modellerna. Metod: Uppsatsen utgår från en kvantitativ ansats. Internetenkätundersökningar inom respektive bransch samt en räkenskapsanalys utifrån årsredovisningar. Teoretiskt perspektiv: Teorin ger en ingående kunskap om MM: s proposition I och II, samt teorierna trade-off och pecking order. Vidare behandlas en del relevanta begrepp. Empiri och analys: Sammanställning av information ur enkätundersökningar och årsredovisningar. Vidare har empirin analyserats och kopplats till teorierna. Slutsatser: Pecking order teorin stämmer bra in som tillämpning på finansieringsform för tjänstebranschen, dock inte på fastighetsbranschen. Variabeln lönsamhet har en negativ korrelation med skuldsättning i båda branscherna. Omsättningstillväxten har en negativ korrelation med skuldsättning för tjänstebranschen, och en positiv korrelation inom fastighetsbranschen. Skattefördelarna har inte någon signifikant betydelse.