Search

Syfte: Syftet är att förklara sambanden mellan anställdas uppfattning av olika dimensioner av Corporate Social Responsibility (CSR) och deras Organisatoriska Identifiering (OID), samt hur antal anställda år i organisationen inverkar på sambanden. Metod: En modererad hierarkisk multipel regressionsanalys användes för att analysera sambanden mellan variablerna. Data samlades in via en enkät och urvalet bestod av 109 stycken anställda inom banker i Sverige. Resultat & slutsats: Resultatet visar att det existerar ett statistiskt signifikant samband mellan anställdas uppfattning av intern respektive extern CSR och OID. Antal anställda år är dock inte en statistiskt signifikant moderator mellan dessa samband. Däremot agerar antal anställda år som en prediktor till OID. Examensarbetets bidrag: Uppsatsen bidrar till en ökad kunskap om hur CSR påverkar anställda. Tidigare forskning som visar att en positiv uppfattning om CSR leder till en ökad organisatorisk identifiering bekräftas. Resultaten utvecklar den tidigare forskningen om hur olika dimensioner av CSR påverkar OID och visar att både intern och extern CSR har ett positivt samband med OID. Vi klargör också att antal anställda år inte modererar sambanden mellan CSR och OID och utreder därmed något tidigare forskning visat motstridiga resultat om. Teoretiskt bidrar uppsatsen också med att visa att antal anställda år är en prediktor till OID. Praktiska bidrag är resultat som visar att organisationer bör kommunicera både intern och extern CSR till deras anställda, oavsett antal anställda år. Förslag till fortsatt forskning: Resultaten i uppsatsen bekräftar delvis tidigare forskning men visar också på motstridiga resultat vilket talar för att det behövs ytterligare forskning inom området. Detta i form av att inkludera andra moderator/mediator variabler och även andra oberoende variabler. Framtida forskning bör också använda ett sannolikhetsurval där respondenterna har lika stor chans att bli valda och att inkludera andra branscher i populationen. Aim: The aim of this thesis is to explain the relationships between employees' perception of different dimensions of Corporate Social Responsibility (CSR) and their Organizational Identification (OID), as well as how employees job tenure affects the relationships. Method: A moderated hierarchical multiple regression analysis was used to analyze the relationships between the variables. Data was collected via a survey and the sample consisted of 109 bank employees in Sweden. Result & Conclusions: The result shows that there exists a statistically significant relationship between employees' perception of internal and external CSR and OID. Furthermore, the job tenure is not a statistically significant moderator between these relationships. However, tenure acts as a predictor of OID. Contribution of the thesis: The thesis contributes to an increased knowledge of how CSR affects employees. Theoretically, the thesis supports previous research showing that employees' perception of CSR has a positive relationship with OID. Further theoretical advancements are that both internal and external CSR has a positive relationship with OID. We also clarify that employees’ tenure does not moderate the relationships between CSR dimensions and OID but rather that tenure is a predictor of OID. Practically, the thesis contributes with results that show that organizations should communicate both internal and external CSR to their employees, regardless of the tenure. Suggestions for future research: The results of the thesis partly confirm previous research, but also show conflicting results, which suggests that further research is needed in the field. This involves including other moderator/mediator variables and also other independent variables. Further research should also use a probability sample where the respondents have the same chance of being selected and should also include other industries and sectors.

De uppgifter som revisorn presenterar i sin revisionsberättelse bör intressenter och företag ha förtroende för. Revisorn ska vara en oberoende länk mellan intressenter och företag. Läsaren förväntar sig finna eventuella ekonomiska problem i årsredovisningen. Detta är dock inte alltid fallet. Det är viktigt att revisorerna kan göra en pålitlig bedömning över företagets möjligheter till fortsatt drift. Beslut om going concern-varning måste grunda sig på oberoende och god kunskap om företagets situation. En felaktig going concern-varning kan orsaka problem och intäktsbortfall för både företaget och revisionsbyrån. Intressenterna kan förlora förtroendet för företaget och företaget kan i sin tur byta revisor. Studien fokuserar på huruvida revisorerna kan vara sparsamma med att utge going concern-varning för att inte riskera att förlora företaget som klient och därmed förlora revisionsintäkter. Därför undersöker studien om det finns ett samband mellan förlorade revisionsarvoden och utfärdandet av en första going concern-varning bland svenska företag. Studien vill också visa ifall en going concern- varning ökar sannolikheten för konkurs den s.k. självuppfyllande profetian. Ett bidrag till tidigare forskning är att studien beaktar revisionsuppdragets längd i förhållande till going concern-varning. Från databasen Affärsdata har 432 företag selekterats ut från bokslutsåret 2009. Av dessa hade 216 erhållit en going concern- varning. Denna testgrupp har sedan jämförts med en kontrollgrupp med samma antal som varit finansiellt stressade men inte erhållit någon varning. Studien har använt SPSS som statistiskt program för att kunna göra önskade beräkningar. Studiens resultat visar at det finns ett samband mellan en första going concern-varning och revisorbyte. Studien visar också att längden på revisionsuppdraget påverkar benägenheten att ge en going concern-varning. Däremot finner undersökningen inte något belägg för den s.k. självuppfyllande profetian. The information that the auditor provides in their audit report should be valid in the eyes of the stakeholders of the company. The auditor should be the independent link between the company and its stakeholders. When reading the audit report, one expects to find all the possible economic problems identified in it, however this is not always the case. It is crucial that the audit of a company’s going concern is reliable. Decisions regarding going concern-modified opinions should be independent and be based on valid information regarding the company’s economic situation. One faulty going concern-modified opinion can set off a whole range of issues and revenue loss for both the company and the audit firm. Consequently stakeholders can lose their trust in the company resulting in a change of audit firm. This thesis is focused on whether or not auditors might be reluctant to hand out going concern-modified opinions in fear of losing a client and the revenue associated with it. Therefore, the thesis investigates whether or not there is a relationship between lost revenue and the first instance of issuing a going concern-modified opinion for Swedish companies. This thesis is also investigating whether the issuance of a going concern-modified opinion will increase the possibility of the company going bankrupt, the so-called self-fulfilling prophecy. A contribution to the previous research regarding the going concern issue is the consideration of audit tenure. We have used 432 companies with fiscal year 2009 extracted from the database Affärsdata. Out of this selection, 216 had been issued a going concern-modified opinion. This test group is then compared to the control group with the same number of companies that were identified as financially distressed but without receiving a going concern- modified opinion. The thesis has used the statistical program SPSS to complete the calculations needed to complete the analysis. The result shows a positive relationship between the first going concern-modified opinion and the change of audit firms. The period of time the auditing requires also effects the predisposition to issue a going concern-modified opinion. However the study was unable to find any statistical evidence for the so-called self-fulfilling prophecy.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det fanns någon skillnad mellan de som varit anställd få respektive många år samt mellan de som arbetade dagtid och de som arbetade skift gällande uppfattningen av säkerhetsklimatet avseende både ledningen säkerhetsarbete och arbetsgruppens säkerhetsarbete på ett bruk inom massa- och pappersindustrin. Totalt deltog 92 medarbetarna i studien och dessa fick besvara frågeformuläret, Nordic Safety Climate Questionnaire (NOSACQ-50). Resultatet visade att de som arbetat många år uppfattade både ledningens och arbetsgruppens säkerhetsarbete som bättre än de som arbetat få år. Det visade sig även att de som arbetade dagtid uppfattade, om än bara i närheten till signifikant, ledningens säkerhetsarbete bättre än de som arbetade skift. Att ha en förståelse kring att det finns skillnader i uppfattningen av säkerhetsklimatet och vad dessa kan bero på kan vara av vikt för att skapa ett bättre säkerhetsarbete på företaget, något som diskuteras i uppsatsen. This study’s aim was to investigate the differences between those employed a few respectively many years and also between day time and shift workers regarding the perception of the safety climate considering both the management’s and the work group’s safety work at a factory within the paperboard industry. 92 employees participated and answered the questionnaire NOSACQ-50. The result showed that co-workers who had worked many years perceived the management’s and the work group’s safety work as better than co-workers who had only worked a few years. The result also showed that co-workers working day time perceived, if only close to significant, the management’s safety work as better compared to co-workers working shift. To understand the differences regarding the perception of the safety climate and what those differences can depend on can be of importance when creating a better safety work at the company, which is also discussed in the study.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka och förklara hur olika egenskaper hos ledarskapsfigurer (Verkställande direktör, ekonomichef) kan påverka goodwillnedskrivningar samt det redovisade värdet av goodwill. Metod: Studien tar en deduktiv ansats och grundas på en dokumentstudie, hypoteser har formats och analyserats samt därefter accepterats eller förkastats. Teoretiskt perspektiv: Studiens grundläggande teoretiska perspektiv är agentteorin samt den positiva redovisningsteorin. Andra teorier som belyses i studien är bland annat teorin om verkligt värde och beteende teorin inom bolag. Empiri: Studien är kvantitativ och består av data som insamlats från årsredovisningar av bolag noterade på Stockholmsbörsen. Slutsats: Datamaterialet kunde inte påvisa någon signifikans mellan nyckelpersonernas beteende och deras påverkan på goodwillnedskrivningar samt det redovisade värdet av goodwill., Purpose: The purpose of this paper is to explain how different individual factors at an executive level (CEO, CFO) has an effect on goodwill impairments and the accounted value of goodwill. Methodology: The paper has an deductive approach and is based upon a document study at firms listed at Nasdaq OMX Stockholm. Theoretical perspective: The essential theoretical perspective is positive accounting theory and the agency theory. Other theoretical perspectives in this paper are fair-value theory and the behavioral theory of the firm. Empiric foundation: The empirical foundation in this paper is quantitative and is based on data collected from annual reports from the firms that are listed at the Nasdaq OMX Stockholm. Conclusions: The collected data couldn’t find any significance between the behavior of the key persons and goodwill impairment and the accounted value of goodwill.

Syftet med föreliggande studie var att studera om det fanns skillnader i hur fyra dimensioner av feedback uppfattades beroende på om den kom från arbetskamrat eller chef. De fyra dimensionerna var; Kvalité, Framförande, Positiv och Negativ feedback. Ytterligare ett syfte var att undersöka om kön, ålder och anställningstid hade en påverkan i uppfattningen av de fyra feedbackdimensionerna. Studien utfördes på en anstalt och en kriminalvårds-utbildningsenhet i mellan Sverige. Mätinstrumentet som användes var Feedback environment scale (FES) ursprungligen framtagen av Steelman, Levy och Snell (2004) och översatt till svenska av Jansson och Nilsson (2010). Resultatet visade att tre av fyra dimensioner, Kvalité, Framförande och Positiv feedback, hade signifikanta skillnader, feedback från arbetskamrat värderas högre än feedback från chef. Endast anställningstid hade en påverkan i uppfattning av feedback och då i dimensionerna Framförandet- och Positiv feedback. Inga övriga signifikanta effekter av anställningstid, ålder eller kön visades.

A property is owned with ownership which in turn may be granted limited rights to acquire the use of land or space in another's property. Tenancies and easements are the most common limited rights. Trafikverket has a range of different rights that are linked to its properties. There are rights that work in favour of Trafikverket’s property as well as against them. In the benefitting case, Trafikverket have to acquire the right to fell trees on others’ land or to utilize land for mobile phone masts or buildings. In the opposite case others may need to get the rights to use areas for pipes, storage of materials or drive on Trafikverket’s property. The purpose of this study is to identify the different types of situations and forms of tenure which are most common in Trafikverket’s property in both the defined cases. The goal of this work is to find answers to which rights are most appropriate to use in the different cases, as well as the pros and cons of these. It will also give a unified handle in Trafikverket. Methods which were used in the study consisted of a theoretical part in the form of a literature review in which literature, regulations and legislations were reviewed. An empirical investigation in the form of interviews with professionals in Trafikverket was also conducted in order to map the current situation. The literature review resulted in a guide where the different forms of tenure rights, easements and rights of way-leave are compared with each other. The guide describes in a clear manner the rights in different situations. The study illustrates what laws and paragraphs are regulating in each case. The results of the interview study show that there are situations where several forms of tenure may be appropriate to use. In order to secure rights for the future, it is important to choose a right that has a stronger presence. In some cases it is more appropriate to create easements instead of tenancies, in other cases, way-leave is more appropriate to use instead of easements. The conclusion is that when a right is validated it is important to consider what the purpose of it is. If the correct tenure is chosen from the beginning and does not have to be renegotiated, it saves both time and money. It is also important that the rights are registered in the Real Property Register in order to make them public as well as protected against competing leases. En fastighet innehas med äganderätt. Dock kan en viss inskränkning i äganderätten beviljas genom upplåtelser som innebär att annan part har begränsad rättighet att nyttja mark eller utrymme i fastigheten. Nyttjanderätt och servitut är de vanligaste begränsade rättigheterna. Trafikverket har åtskilliga rättigheter som är kopplade till dess fastigheter eller till Trafikverket som juridisk person. Det finns rättigheter som är belastande respektive till förmån för Trafikverkets fastigheter. I förmånsfallet kan Trafikverket inneha rätt att avverka skog eller uppföra mobilmaster eller byggnader på annans mark. I belastningsfallet kan andra inneha rätt att nyttja Trafikverkets mark, uppförande av ledningar, byggnader, upplag av material eller framförande av fordon. Syftet med examensarbetet är att kartlägga vilka olika typsituationer och upplåtelseformer som är de vanligaste i Trafikverkets fastigheter i såväl förmåns- som belastningsfallen. Målet med arbetet är att definiera vilka rättigheter som är lämpligast att använda i respektive fall, samt för- och nackdelar med dessa, för att skapa en enhetlig handläggning på Trafikverket. Metoder som användes i studien bestod av en teoretisk del i form av en litteraturstudie där facklitteratur, föreskrifter och lagstiftning granskades. En empirisk undersökning i form av intervjuer med yrkesverksamma på Trafikverket genomfördes för att kartlägga nuläget. Litteraturstudien resulterade i en lathund där de olika upplåtelseformerna nyttjanderätt, servitut och ledningsrätt jämförs med varandra. Lathunden beskriver på ett överskådligt sätt vad som gäller för respektive rättighetsform i olika situationer. Studien åskådliggör vilka lagar och paragrafer som är styrande i respektive fall. Resultaten från intervjustudien visar att det finns situationer då flera upplåtelseformer kan vara lämpliga att använda. För att trygga för framtiden är det viktigt att välja en rättighet som har en så stark ställning som möjligt. I vissa fall skapas servitut istället för nyttjanderätt, i andra fall väljs ledningsrätt istället för servitut. Slutsats - när en rättighet ska upplåtas är det viktigt att fundera över ändamålet. Om rätt upplåtelseform väljs från början, och därmed slipper omförhandlas, sparas både tid och pengar. Det är också viktigt att rättigheterna blir inskrivna i fastighetsregistret så att de blir offentliga och skyddas mot konkurrerande upplåtelser.