Search

Det här är en kvalitativ studie med syfte att undersöka förskollärares uppfattning om hur de gör alla och varje barn delaktiga genom arbete med estetiska lärprocesser, vilket tog sin utgångspunkt i att vi såg att förskollärares perspektiv på hur arbetet genom estetiska lärprocesser gör barn delaktiga och inkluderade inte framkom tydligt i forskning. Eftersom vårt syfte har varit att lyfta förskollärares positiva aspekter av inkluderingsarbete genom estetiska lärprocesser har det under arbetets gång varit utmanande att synliggöra kritiska perspektiv kring forskning och det fenomen vi undersökt. Studiens teoretiska utgångspunkt är systemteori och relationell pedagogik. Empirin samlades in genom nio digitala intervjuer med legitimerade förskollärare och analyserades utifrån en induktiv tematisk ansats.Studiens resultat visar på att pedagogers görande handlar om ett förhållningssätt där de har barnfokus, är engagerade, skapar nyfikenhet, möjliggör för görande över tid och möten med mångfald som utgångspunkt och att de är beroende av pedagogiska förutsättningar för undervisning genom estetiska lärprocesser som bidrar till delaktighet och inkludering. För vidare forskning ser vi att etnografiska studier genom deltagande observationer och intervjuer skulle kunna bidra till en fördjupad förståelse av inkludering av alla barn genom estetiska lärprocesser, samt hur tekniska och digitala hjälpmedel skapar förutsättning för delaktighet och inkludering. This is a qualitative study with the aim of examining preschool teachers 'perception of how they make everyone, and every child involved through work with aesthetic learning processes, which was becausewe saw that preschool teacher’ perspectives on how work through aesthetic learning processes make children involved and not included emerged clearly in research. Since our purpose has been to highlight preschool teachers' positive aspects of inclusion work through aesthetic learning processes, it has been challenging during the work to make critical perspectives on research and the phenomenon we have investigated. The theoretical starting point of the study is systems theory and relational pedagogy. The empirics were collected through nine digital interviews with legitimate preschool teachers and analyzed based on an inductive thematic approach.The results of the study show that educators' actions are about an approach where they have a child focus, are committed, create curiosity, enable action over time and meetings with diversity as a starting point and that they are dependent on pedagogical conditions for teaching through aesthetic learning processes that contribute to participation and inclusion. For further research, we see that ethnographic studies through participatory observations and interviews could contribute to an in-depth understanding of the inclusion of all children through aesthetic learning processes, as well as how technical and digital aids create the conditions for participation and inclusion.

I läroplanens första kapitel beskrivs skolans uppdrag, som bland annat innebär att elever efter genomgången skolgång ska, genom att argumentera och samtala utifrån kunskaper och etiska överväganden, formulera ståndpunkter och visa på ett kritiskt förhållningssätt (Skolverket, 2017d, s.13). Ett kritiskt förhållningssätt kan utvecklas genom att arbeta med critical literacy. Syftet med studien är därför att undersöka hur verksamma lärare i årskurs F-6 arbetar för att elever ska utveckla critical literacy. Studien utgår ifrån frågeställningarna: - Inom vilka områden i undervisningen berörs critical literacy? - Vilka verktyg används för att utveckla critical literacy? - Vad anser lärare att deras uppgift är i arbete med critical literacy? Studien utgår ifrån intervjuer med fyra verksamma lärare. Intervjuerna är av en semistrukturerad form och lärarna har valts ut genom ett tillgänglighetsurval. Resultatet som framkom i intervjuerna visar att aspekter så som genus, etik, kultur och normer berörs i flera av skolans ämnen, exempelvis bildämnet, de samhälls- och naturorienterande ämnena samt svenska. Lärarna lyfter olika typer av verktyg som kan leda till att critical literacy utvecklas, exempelvis användes diskussioner, iPads, böcker, bilder och läromedel. Resultatet visar också att det finns faktorer lärarna måste ta hänsyn till och dessa är eleverna, planering och planeringstid samt att de i sin undervisning måste vara förebilder genom att förhålla sig kritiskt. The first chapter of the curriculum describes the school’s obligations, which partly implies that students after they graduate, should reason and discuss on the basis of knowledge and ethical considerations express viewpoints and so indicate a critical approach (Skolverket, 2017d, s.13). A critical approach can be developed thru critical literacy. The purpose of this thesis is therefor to study how working teachers in primary- and middle school are working in order to develop critical literacy. The study are based on the research questions: -Within which areas in teaching are critical literacy brought up? -Which tools are used to develop critical literacy? -What do teachers consider is their role in teaching that concerns critical literacy? The thesis is based on interviews with four teachers. The interviews are semi-structured and the teachers have been selected by available range. The result shows that gender, ethic, culture and norms are aspects that the teachers handle in relation to the school subjects art, general science, social science and Swedish. The teachers brought up different types of tools that can be helpful while developing critical literacy, for example discussions, iPads, books, pictures and educational material were mentioned. The results also shows that there are factors that the teachers have to consider and these were the pupils, planning and time for planning and also that they hade to be role models by having a critical approach.

Barns inflytande i förskolan är ett aktuellt ämne som dessutom anses vara otroligt komplext, både att förstå begreppet och att arbeta med. Vårt syfte är att synliggöra de normer som kännetecknar en verksamhet där barn får möjlighet till inflytande och vilka konsekvenser det får för verksamheten. Arbetet tar avstamp i kulturanalytisk teori och utifrån ett normkritiskt perspektiv diskuteras sedan resultatet. Vi har utfört en mikroetnografisk studie och data har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och observationer. Empirin har samlats in på två avdelningar på två olika förskolor. Vårt resultat synliggör såväl möjligheter som hinder för barns inflytande. Det som framkommer är att pedagogernas barnsyn ligger till grund för det förhållningssätt som de har till barns inflytande. Vidare påverkar deras barnsyn om de närmar sig ett barns perspektiv eller inte vilket är avgörande för barns möjlighet till inflytande. Pedagogernas förhållningssätt är också avgörande för de normer som kommer till uttryck i verksamheten. Sammanfattningsvis visar resultatet att de normer som finns i förskolan skapar både möjligheter och hinder och att de samverkar med varandra. Children’s influence in preschool is a highly debated subject and it contains much complexity, both defining the word and working with the subject. The purpose of this study is to highlight norms that signifies a preschool where children have the possibility to influence their everyday life and the consequences that arise. The study begins in the culture analytic theory and use a norm critical perspective to discuss the results. As a methodology we have used the micro-ethnographic approach, where data has been collected using semi-structured interviews and observations. The empirical material comes from two departments, from two different preschools. The result presents both possibilities for and obstacles to children’s influence. The prominent result shows that teacher’s view on children determines their approach to children’s influence. Their view on children also plays a significant part on whether or not they try to understand a child’s perspective, which is of great importance for children’s possibility to have influence. Also, the result shows that teacher approach plays a significant part in what norms become significant in preschool. As a conclusion our result shows that existing norms work both as possibilities and as obstacles to children’s influence and that these norms all coexists.