Search

Sedan 2008 samlar Fakulteten för Humaniora och Samhällsvetenskap, tidigare Fakulteten för Ekonomi, Kommunikation och IT, vid Karlstads universitet in information om fakultetens utbildningar från alumner. Informationen samlas in årligen efter ett rullande schema. Syftet är att utvärdera fakultetens utbildningar samt att ta fram ett underlag för fortsatt kvalitetsutveckling av program och kurser. Målsättningen är att förbättra och vidareutveckla program och kurser. I rapporten redovisas resultat från enkäter till alumner som har studerat på programmen Kulturvetarprogrammet Medier och kommunikation: Digitala medier och analys Medier och kommunikation: Visuell kommunikation och design Miljö och säkerhet Musikproduktionsprogrammet Politices kandidat Psykologprogrammet Webbutvecklare (tidigare Webb och multimedia programmet) Magister/Master i utbildningsledning och skolutveckling Masterprogrammen i företagsekonomi (Marknadsföring, Redovisning och styrning, Service Management) med examen från 2018, 2019 eller 2020.

Denna studie behandlar problemet med ojämn struktur och design hos lärplattformar, brist på struktur kan innebära svårigheter med att hitta information vilket kan ha negativ påverkan på studenters upplevelser. Därför blev forskningsfrågan: hur kan strukturen och designen på lärplattformar förbättras för att öka studenternas studieupplevelse? Syftet med studien är att belysa de problem och frustrationer som kan uppstå när universiteten använder sig av allt fler digitala verktyg samt sammanställa förbättringsförslag för framtida kurshemsidor. Studien är kvalitativ och använder sig av en design-baserad forsknings metodik där två tester utfördes. Det första testet utfördes på en befintlig kurshemsida och det andra testet utfördes på en prototyp. Den nya prototypen skapades för studien med en ökad grad av standardiserad struktur som sedan kom att testas av universitetsstudenter. Prototyputvecklingen var iterativ och för att utvärdera sidan användes användbarhetstester med CTA (Concurrent think aloud) och en uppföljande semistrukturerad intervju. Data samlades in och analyserades med hjälp av en tematisk analys. Urvalet bestod av 9 st IT-studenter från Stockholms Universitet med erfarenhet av iLearn och valdes ut med hjälp av ett strategiskt urval. Resultatet visade att studenter upplever att en ökad grad av standardiserad struktur och stilsättning leder till att kurshemsidorna blir enklare att navigera och att det är därför viktigt att ta hänsyn till dessa faktorer vid utvecklingen av nya kurshemsidor. På det första testet uppfattade studenter det som att kurshemsidan har en låg grad av standardisering och att det kan leda till bland annat att man missar viktig information vilket kan vara frustrerande och stressande. Det kom vidare fram att det finns problem när stilsättningen är inkonsekvent eftersom det skadar läsbarheten på sidan. Under det andra testet upplevdes de största problemen såsom ordningsföljden och stilen som lösta. Som resultat av studien upptäcktes ett flertal viktiga faktorer som kan innebära mindre stress och oro för studenter kopplat till kurshemsidans utformning. Av dessa faktorer upplever studenter att ordningsföljden av innehållet var mycket viktig. Innehållet bör ordnas efter 1) grad av generalitet 2) Hur viktig informationen är 3) I kronologisk ordning. Vidare upplever studenterna att stilsättningen även den är viktig. Fokus är där på att stilsättningen är konsekvent, att viktig information sticker ut och att innehållet av en rubrik eller länk har en tydlig beskrivning. En viktig slutsats som kan dras är att hur svårt det är att hitta information har en negativ påverkan på studenters studieupplevelse. Det visades vara viktigt att informationen kategoriseras på ett bra sätt där relaterat innehåll bör vara placerat på samma plats eftersom det annars finns en ökad risk att studenterna missar informationen. I övrigt upplevde studenter att en ny funktion med en samlad inlämningslåda är mycket positiv eftersom det skulle minska risken med att missa inlämningar när de är utspridda på flera sidor. Om utvecklare tar större hänsyn till dessa faktorer kan det leda till en förbättrad studieupplvelse för framtida studenter. This study deals with the problem of the lack of structure and design of learning platforms. Lack of structure can mean difficulties in finding information which can have a negative impact on students' experiences. Therefore, the research question became: how can the structure and design of learning platforms be improved to increase the students' study experience? The purpose of the study is to shed light on the problems and frustrations that can arise when universities use more and more digital tools and to compile proposals for future course websites. The study is qualitative and uses a design-based research methodology where two tests were performed. The first test was performed on an existing course homepage and the second test was performed on a prototype. The new prototype was created with an increased degree of standardized structure which was then tested by university students. The prototype development was iterative, the prototype was evaluated with usability tests, CTA (Concurrent think aloud) and a follow-up semi-structured interview. Data were collected and analyzed using a thematic analysis. The sample consisted of 9 IT students from Stockholm University with experience of iLearn and were selected using a strategic selection. The results showed that students feel that an increased degree of standardized structure and style leads to course homepages becoming easier to navigate and that it is therefore important to take these factors into account when developing new course homepages. On the first test, students perceived that the course website has a low degree of standardization and that it can lead to, among other things, missing important information, which can be frustrating and stressful. It was further revealed that there are problems when the style setting is inconsistent because it damages the readability of the page. During the second test, the biggest problems such as order and style were perceived as solved. As a result of the study, a number of important factors were discovered that can lead to less stress and anxiety for students linked to the design of the course website. Of these factors, students felt that the order of the content was very important. The content should be arranged by 1) degree of generality 2) How important the information is 3) In chronological order. Furthermore, the students feel that style is also important. The focus is there on the style being consistent, that important information stands out and that the content of a heading or link has a clear description. An important conclusion that can be drawn is that how difficult it is to find information has a negative impact on students' study experience. It was therefore shown to be important that the information is categorized in a good way where related content should be placed in the same place because otherwise there is an increased risk of the students missing the information. Otherwise, students felt that a new feature with a consolidated submission box is very positive as it would reduce the risk of missing submissions when they are spread over several pages. If developers pay more attention to these factors, it can lead to an improved study experience for future students.

År 2003 gjordes en nationell utvärdering av Skolverket över hem- och konsumentkunskaps ämnets måluppfyllelse. Syftet med studien 2022 var att undersöka elevers syn på ämnet hem- och konsumentkunskap och om detta förändrats sedan Skolverkets senaste utvärderingen av ämnet 2003. Metoden för undersökningen gjordes genom förfrågan till olika grupper på Facebook, för ämneslärare i hem- och konsumentkunskap. Ämneslärare (Hkk) delade enkäten med årskurs 9:e elever och enkäten besvarades av 153 elev – respondenter i studien 2022. Data sammanställdes i Microsoft Excell och analyserades digitalt och manuellt. Studien 2022 visade att elevernas syn på Hkk- ämnets betydelse har minskat för livet i hem och familj i jämförelse mot Skolverkets utvärdering 2003. Dessutom visar resultatet 2022 även på att eleverna i låg omfattning upplever att de har möjlighet att påverka både undervisningen och känna delaktighet, vilket är lägre än Skolverkets utvärdering 2003. Den viktigaste slutsatsen utifrån denna studie 2022 är att ämneslärare i Hkk bör tydligare synliggöra nyttan med ämnet för elevens framtid och genom det öka motivationen för elevens lärande.

Sedan 2008 samlar Fakulteten för Humaniora och Samhällsvetenskap, tidigare Fakulteten för Ekonomi, Kommunikation och IT, vid Karlstads universitet in information om fakultetens utbildningar från alumner. Informationen samlas in årligen efter ett rullande schema. Syftet är att utvärdera fakultetens utbildningar samt att ta fram ett underlag för fortsatt kvalitetsutveckling av program och kurser. Målsättningen är att förbättra och vidareutveckla program och kurser. I rapporten redovisas resultat från enkäter till alumner som har studerat på programmen · Civilekonomprogrammet · Fastighetsekonomiprogrammet · Internationella affärer · IT, projektledning och affärssystem · Kommunikation och PR (Information och PR) · Personal och arbetsliv · Samhällsanalytikerprogrammet · Socionomprogrammet · Turismprogrammet · Magisterprogrammet i Skatterätt · Magister/Masterprogrammet i Regionalt samhällsbyggande med examen från i huvudsak 2017, 2018 eller 2019.

I föreliggande uppsats har ambitionen varit att utifrån ett UVAS-perspektiv, unga vuxna som varken arbetar eller studerar, undersöka och skapa en större förståelse för riskfaktorer och skyddsfaktorer som kan leda till eller förebygga att hamna i ett utanförskap, om en digital plattform som Discord kan bidra till en positiv utveckling för UVAS framtid eller inte samt om de vuxnas närvaro på Discord haft någon betydelse för UVAS. Vidare har ambitionen varit att undersöka hur UVAS ser på sig själva och sin framtid. Studien utgår från en kvalitativ forskningsstrategi och bygger på semistrukturerade intervjuer som har genomförts med nio unga vuxna inom ramen för Vi-projektet. Genom intervjuerna framkom det att det finns ett flertal riskfaktorer för att hamna i ett utanförskap, men även ett flertal skyddsfaktorer identifierades In the present essay, the ambition has been to, from a NEET perspective, investigate young adults who are not in employment, education or training, and create a greater understanding of risk factors and protective factors that can lead to or prevent ending up in exclusion. Moreover, to examine if a digital platform such as Discord can contribute to a positive development for NEET future or not and whether the adults´ presence at Discord had any significance for NEET. Furthermore, the ambition has been to investigate how NEET describes themselves and their future. The study is based on a qualitative research strategy and is based on semi-structured interviews that have been conducted with nine young adults within the framework of the Vi-project. Through the interviews, it emerged that there are a number of risk factors for ending up in exclusion, but also a number of protective factors were identified.

Sedan 2008 samlar Fakulteten för Humaniora och Samhällsvetenskap, tidigare Fakulteten för Ekonomi, Kommunikation och IT, vid Karlstads universitet in information om fakultetens utbildningar från alumner. Informationen samlas in årligen efter ett rullande schema. Syftet är att utvärdera fakultetens utbildningar samt att ta fram ett underlag för fortsatt kvalitetsutveckling av program och kurser. Målsättningen är att förbättra och vidareutveckla program och kurser. I rapporten redovisas resultat från enkäter till alumner som har studerat på programmen · Idrottsvetenskapligt program · IT-Design; affärssystem och ekonomi · IT-Design; programvarudesign · IT-Design; systemdesign · Samhällsplanerarprogrammet · Magisterprogrammet i Projektledning · Mastersprogrammen inom Samhällsvetenskap · Riskhantering i samhället med examen från 2016, 2017 eller 2018.

Coronapandemin är idag allmän vetskap. Den globala pandemin med dess restriktioner har gjort att alla institutioner, såsom universitet, har gått över till social distansering och distansarbete i så stor utsträckning som möjligt. Pandemin har skapat en unik möjlighet att undersöka hur människor påverkas när det sociala sammanhanget minskar och individers möjligheter i vardagen begränsas. Syftet med det här examensarbetet är att mer djupgående undersöka om och hur coronapandemin har påverkat studenter. Undersökningen gjordes genom intervjuer med nio studenter. Resultatet visade att studenternas välmående inte påverkats allvarligt, men att studenterna upplevt vissa besvär på grund av pandemin som påverkar välmåendet negativt. Pandemin har bidragit med en viss stress, haft påverkningar på den fysiska hälsan och missnöjdhet skapas av att sällan lämna hemmet. Den sociala distanseringen har påverkat välmående negativt. Det framkom att situationen också har bidragit med några få positiva effekter såsom större flexibilitet i vardagen. Studierna har påverkats negativt av att studenterna inte kan studera tillsammans. Studierna har försvårats genom att kvaliteten på studier sjunkit, moment inom utbildningen har försvunnit, problematik med teknik uppkommit, kontakten minskat och studiemiljön påverkats negativt. Studierna har också påverkats av att disciplinen och motivationen påverkats negativt. Inställningen till studier är förändrad, att ha mindre att göra, att inte träffa sina vänner och att inte göra sig iordning på morgonen innan studierna har negativ inverkan på motivationen.

2015-års flyktingvåg har varit och är till viss del än idag starkt omdebatterad. Vem minns inte Stefan Löfvéens tal där han säger: ”Mitt Europa bygger inga murar” eller Gustaf Fridolins uttalande om Nya gymnasielagen som ”En seger för humanismen”. Flyktingvågen har verkligen satt Sveriges samhälle på prov på många plan vilket har lett till stora påfrestningar på allt ifrån bostäder och skola till sjukvård och omsorg. Migrationsverket fick som ett direkt resultat av flyktingvågen mängder med ansökningar om uppehållstillstånd i Sverige och mängden har gjort att besluten om uppehållstillstånd i flera fall tagit så lång tid att barn hunnit bli vuxna i väntan på beslut. Sommaren 2017 blossade det upp en debatt om en stor grupp ungdomar. Ungdomar som främst kom från Afghanistan. Migrationsverket hade vid den här tiden redan gett ca 2000 av dessa ungdomar ett utvisningsbeslut vilka ungdomarna inte rättat sig efter. Ungdomarna menade delvis att besluten var felaktigt tagna eftersom de till skillnad från Migrationsverket menade att de områden i Afghanistan som ungdomarna skulle skickas till inte var säkra områden. Detta resulterade i en sittstrejk som ägde rum i Stockholm och detta blev en upplysning för svenska folket om gruppens existens. Studien fokuserar på att beskriva det juridiska läget för gruppens individer innan och efter tillkomsten av den nya gymnasielagen. Metoden som har använts är i huvudsak rättsdogmatisk där utgångspunkten kommer från framförallt lagtexten och förarbeten. När det kommer till praxis och doktrin så finns det väldigt lite rättsfall och litteratur kring gymnasielagen. Resultatet som studien visar är att gymnasielagen är komplicerad, så komplicerad att myndigheter som Migrationsverket inte alltid vet hur den ska tolkas. Lagen gör det svårt för individerna som den är till för och slutsatsen i studien landar i att det kommer vara svårt att med stöd av lagen kunna få ett permanent uppehållstillstånd.

Sedan 2008 samlar Fakulteten för Humaniora och Samhällsvetenskap, tidigare Fakulteten för Ekonomi, Kommunikation och IT, vid Karlstads universitet in information om fakultetens utbildningar från alumner. Informationen samlas in årligen efter ett rullande schema. Syftet är att utvärdera fakultetens utbildningar samt att ta fram ett underlag för fortsatt kvalitetsutveckling av program och kurser. Målsättningen är att förbättra och vidareutveckla program och kurser. I rapporten redovisas resultat från enkäter till alumner som har studerat på programmen Danspedagogprogrammet Kulturvetarprogrammet Medier och kommunikation – inriktning visuell kommunikation och design Politices kandidat Webb och multimedia programmet Magisterprogrammet i Rättsvetenskap Magister/Masterprogrammen i Utbildningsledning och skolutveckling Masterprogrammen i Företagsekonomi med examen från åren 2016 och 2017.

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att undersöka hur gymnasieelever som studerar Nationell idrottsutbildning (NIU) upplever och hanterar kombinationen av studier och utövande av elitidrott. Detta genom att besvara frågeställningen, innehållandes två frågor: Hur upplever eleverna kombinationen av studier och elitidrott?; Vilka inre respektive yttre resurser har eller saknar eleverna för att hantera kombinationen av skola och elitidrott? Metod: Denna studie använder sig av en kvalitativ ansats med fenomenologisk inriktning som metod för tolkning av data. Som metod för insamling av data används semistrukturerade intervjuer. Ett strategiskt urval har gjorts genom att sex stycken elever, tre killar och tre tjejer, från två gymnasieskolor i Stockholms kranskommuner, har rekryterats genom personliga kontakter med deras tränare på gymnasieskolorna. De teoretiska utgångspunkterna för denna studie är Antonovskys Känsla av sammanhang (KASAM)-teori samt Lazarus transaktionsmodell. Resultat: Elever upplever att balansen mellan studier och elitidrott har ökat från gymnasiets årskurs 1 till årskurs 3. Elever upplever att idrotten påverkar studierna negativt, även om det klarar av att hantera situationen. Detta tar sig uttryck i form av att elever ruminerar, det vill säga, skjuter upp skolarbete eller väljer att hoppa av kurser till följd av att de upplever tidsbrist. Särskilt tidsaspekten, tillsammans med oförstående lärare, lyfts fram som en framträdande stressfaktor och en bristande resurs hos eleverna. Vänner och familj framträder däremot som motsvarande positiva resurser hos eleverna. Slutsats: Majoriteten av eleverna upplever att de klarar av att hantera kombinationen av studier och elitidrott. Eleverna upplever samtidigt att det finns stressfaktorer och efterfrågar mer resurser för att bättre kunna hantera kombinationen av studier och elitidrott. De uttrycker dock en positiv attityd, höga ambitioner, och känner i slutändan att de har tillräckliga resurser för att hantera situationen. Purpose and aims: The aim of with this study is to investigate how students in upper secondary school experience and cope with the combination of studies and participation in elite sports. This by answering the two following questions: How do the students experience the combination of studies and elite sports?; What inner respective outer resources do the students have or lack in relation to be able to manage the combination of studies and elite sports? Method: This is a qualitative study with a phenomenological interpretation of the collected data. Semi structured interviews are used as method for collecting the data. A strategic sampling has been made that included in total sex students, three boys and three girls. The participants where students from two upper secondary schools in the outer municipalities of Stockholm. The students have been recruited through personal contacts with their teachers. The theoretical framework in the study are based on the KASAM theory of Antonovsky and the transactional model of Lazarus. Results: Students experience that the balance between studies and participation in elite sports has gradually improved from the first to the third grade of upper secondary school. Students experience that participation in elite sports affect the curricular studies negative, even though they are able to manage the situation. This by postponing school work or having dropped of from courses following the lack of time to study. The aspect of time, together with uncomprehending teachers, are factors of stress and also a lacking resource that are prominent among the students. Friends and family though are equally prominent as positive resources. Conclusions: The majority of the students do experience that they are able to manage the combination of studies and elite sports. At the same time, the students experience factors of stress and inquire for more resources to be able to better cope with the combination of studies and elite sports. The students though have a positive attitude, high ambitions, and in the end feels that they have enough resources to be able to cope with the situation.

Det är många i Sverige som extraarbetar under studietiden och att göra det innebär att ha en stor mängd produktiva aktiviteter, vilket kan påverka hälsan negativt. Samtidigt leder arbete vid sidan av studier till fördelar såsom beredskap inför arbetslivet och förbättrad ekonomi. Syftet med studien var att beskriva universitetsstudenters upplevelser av att extraarbeta under terminerna vid sidan av heltidsstudier. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med åtta informanter i åldrarna 21–25 år som studerade och extraarbetade på olika orter i Sverige. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resultaten presenterar upplevelser som grupperades i tre kategorier och sju underkategorier. De mest förekommande upplevelserna visade sig vara tidsbrist i de vardagliga aktiviteterna, negativ påverkan på hälsan i form av stress och att extraarbete innebar större ekonomisk frihet. Det visade sig att den stora mängden produktiva aktiviteter många gånger kunde leda till stressiga situationer då extraarbete, studier och fritidsaktiviteter var förlagda samtidigt. Författarna diskuterar att extraarbete vid sidan av heltidsstudier kan bidra till en problematisk aktivitetsbalans och hur arbetsterapi kan stödja dessa personer. Författarna drar slutsatsen att extraarbete vid sidan av heltidsstudier i en svensk kontext kan bidra till en problematisk aktivitetsbalans då studenterna har brist på tid till annat, som exempelvis fysiska, sociala aktiviteter och sömn. Däremot visar sig extraarbetet för vissa kunna vara ett lugnande avbrott från studierna.

According to the law (3 § Skollagen), the school offers a good study environment, but although the school succeeds, many students prefer to study at home. This study explore upper secondary school students' conceptions of homework as well as differences in conceptions between students in a vocational and study preparation program. In addition, it will study students' conceptions in relation to where they choose to do their school work. A phenomenological study will show which findings are available. The conceptions of the students will be divided into different groups (utfallsrum). The study will show that there is no greater variation in the conceptions between the different classes, but between the students who choose to work at home and see more benefits of homework, towards those who choose to work in school and are less positive to homework. In the discussion section, previous research will relate to the study result.

The purpose of this study was to examine the experiences and perceptions of representatives for user-organizations regarding personal assistance at occupational activities, such as labour, studies and daily activity centers. This in order to gain knowledge about the meaning of personal assistance in regard to these kinds of occupations. We used a qualitative method with a social constructionist approach and interviewed a total of eight representatives from six different user-organizations. The study was based on their experiences and perceptions regarding the possibilities and limitations to personal assistance related to occupational activities. In order to interpret our empirical material we used empowerment as a theoretical concept. The study shows that personal assistance makes it possible for many users to work, study and participate in daily activity centers, which also has effects on other aspects of the users life. These effects sometimes differ between users and type of activities. Improvements regarding self-perception, health, social relationships and inclusion occurs however within all categories.

Utomeuropeiskt adopterades studieresultat skiljer sig enligt tidigare studier åt mellan adopterade med olika geografiskt ursprung. Studier har även visat att personer med rasifierade utseenden kan möta stereotypa föreställningar och rasism i utbildningssammanhang. Hur sådana situationer gestaltat sig och hanterats av adopterade med olika studieförmåga är däremot mindre känt. Syftet med föreliggande studie var att, med utgångspunkt i socialpsykologiska teorier om samspel mellan sociala identiteter, stereotyper och studieprestationer, söka fördjupad kunskap om hur adopterade med god studieförmåga har upplevt och hanterat stereotypa föreställningar i utbildningssammanhang. Totalt tio intervjuer med utomeuropeiskt adopterade kvinnor och transpersoner med akademisk examen undersöktes med tematisk analys. Fyra typer av strategier och deras effekter beskrevs; undvikande, accepterande, omorienterande och konfronterande. Dessutom beskrevs avsaknad av strategier och brist på stöd och resurser från omgivningen. Adopterade från Korea hade oftare mött positiva stereotypa föreställningar om sin teoretiska kompetens medan övriga adopterade hade mött negativa stereotypa föreställningar om sin förmåga. Resultatet talar för att inte enbart individuella egenskaper och förhållanden före adoptionen, utan även psykologiska och sociala aspekter i den adopterades nya kontext, kan ha betydelse för adopterades prestationer i utbildningssammanhang. Studien gav uppslag till möjliga interventioner.

The purpose of this study was to investigate the experiences of studying amongst people with a neuropsychiatric disability who received support from the model Supported Education, and people who did not get this support. Another purpose was to discuss if the model could be suitable for this group. The study also shows how some support options for this group were inspired by the support given to two other groups with disabilities. The research method had a narrative approach, where fourteen participants were asked to write a short reflective narrative about their experience of studying, with/without the support from Supported Education. The stories were analysed with narrative analysis. The result shows that the persons without support from the model used the family as their primary support, and that support from formal support givers was slow, especially before the participants could show that they had a diagnosis. The persons who received the support from the model were generally satisfied with the support they got, and did not emphasize the family as support givers in the same way. The analysis shows how it could me valuable to use Supported Education for people with a neuropsychiatric disability, not only because it helps them to study, but also helps them gain higher self-esteem through personal development.

The aim of this project is to develop an application with the purpose to help students procrastinate less and plan their studies. Cellphones are a common distraction among students today and many people find procrastination on cellphones to be a major problem. The purpose of the application is to prevent procrastination and stress by turning off distractive apps during a study session as well as offering the user help in planning upcoming deadlines and examinations. The application HappyHelper provides the user features such as blocking distracting application during a certain amount of time and a calendar for organizing studies; consequently, the aim of the project is achieved. To determine whether the purpose is fulfilled or not a user survey is required and is scheduled to be executed in the near future. Målet med detta projekt är att utveckla en applikation med syfte att hjälpa studenter prokrastinera mindre och planera sina studier. Att distraheras av mobiltelefonen är ett vanligt problem bland studenter idag och många ser prokrastineringen med en mobiltelefon som ett allvarligt bekymmer. Applikationens syfte är att motverka prokrastinering och stress genom att stänga av distraherande appar under en studiesession och erbjuda användaren att planera in arbeten och examinationer. Applikationen HappyHelper erbjuder användaren att under en tidsinställd period blockera distraherande applikationer och en kalenderfunktion för att planera in sina studier; projektet uppnår därmed sitt mål. För att avgöra huruvida syftet är uppfyllt eller inte, krävs en användarundersökning som är planerad att genomföras in en snar framtid.

Studiens syfte är att undersöka förekomsten av olika typer av motivation till studier hos studenter vid Uppsala universitet, vilket mynnade ut i två frågeställningar som är följande: Vad motiverar studenter till sina studier och framkommer det någon skillnad i motivationen gällande yttre och inre faktorer? och Förekommer det en skillnad på motivationen beroende på bakgrundsfaktorerna kön och ålder? För att angripa detta problemområde använde vi oss av en kvantitativ metodansats i form av en enkätinsamling. Vi tillämpade ett bekvämlighetsurval genom att dela ut enkäten på offentliga utrymmen vid Uppsala universitet, vilket resulterade i 70 stycken enkätsvar. Vår teoretiska referensram grundar sig i Deci & Ryans samt Ahls definitioner kring inre och yttre motivation. Vidare utgår studien även ifrån tidigare forskning kring studiemotivation som handlar om hur studenter på olika sätt skapar och formar motivation till sina studier. Vi har även tillämpat tidigare forskning med fokus på motivation i relation till kön samt motivation i relation till ålder. På grund av att studien baseras på ett bekvämlighetsurval samt att respondenternas antal endast uppgår till 70 individer är generalisering ej möjligt. Studien redovisar endast tendenser, vilket kan väcka intresse för vidare forskning. Resultatet visade att det framförallt är den yttre motivationsfaktorn “Framtida karriärmöjligheter och yrkesliv” som starkast motiverar urvalsgruppen till sina studier, men även att den inre motivationen i form av “Intresset för ämnet” motiverar urvalsgruppen starkt. Avslutningsvis påvisas även en indikation över att ålder och kön påverkar hur studenten motiveras till sina studier. Detta då exempelvis yngre studenter visar tendenser till att motiveras av sina klasskamrater än de äldre samt att män i större utsträckning än kvinnor motiveras av gruppstudier. The purpose of this study is aimed at investigating the prevalence of various study motivation types used by students at Uppsala University. This study culminated into two questions. Firstly, What is it that motivates students to study and does there appear to be any difference regarding intrinsic and extrinsic motivational factors? And secondly, Are there any differences in the creation of motivation due to the background factors gender and age? To approach the problem we used a quantitative research method, in the form of a survey. We distributed questionnaires in public areas at Uppsala university, which resulted in seventy responses. The theoretical framework used to interpret the collected data was Deci & Ryan's and Ahls definitions regarding intrinsic and extrinsic motivation. This research study also builds upon earlier studies on motivation, which address a number of theories explaining how students create and form motivation for their studies. Owing to the fact that the study and the questionaire were made from a convenience sampling which resulted in a selection with limited numbers, the study will therefore not make any generalizations, however it will highlight tendencies which may raise interest for further research. The results of the study show that the greatest motivational factor is an Extrinct Motivation factor in the form of "Future professional and career opportunities". Additionally the results also show that an intrinsic motivation factor in the form of “Interest in the subject itself” also strongly motivate students. Furthermore, the study indicates that age and gender effect how students are motivated during their studies. The results also display that younger students for instance, are more motivated by their classmates, while from a gender point of wiew men are more motivated by group studies.

Spel och underhållning är ett område som utvecklas dagligen. På senare tid har det i dagens samhälle uppmärksammats varför spelutveckling är så pass framgångsrikt. Detta har lett till att människor bryter ner spel till dess komponenter. Beståndsdelar och element av spel applicerade på sysslor inom områden som inte är relaterade till spel kallas för spelifiering. Syftet med spelifiering är att motivera användare för uppgiften. Från det moderna spelet Candy Crush har ett element inom detta område uppmärksammats, vilket är de rörliga effekterna och animationerna. Syftet med denna studie är att undersöka inverkan av rörliga effekter och animationer på motivationen hos studenter. Aktiva universitetsstudenter fick använda en spelifierad applikation designad för att påverka motivationen. Ett spelifierat program med studietema utvecklades. Programmets användare exponeras för rörliga effekter & animationer och deras uppskattade motivation loggas. Utöver denna loggdata samlades kvalitativa svar in via enkäter, för att uppnå högre validitet för resultatet. Resultaten visar att motivationen tenderar att öka vid användandet av en spelifierad applikation med rörliga effekter inom studier. Deltagarna blev mer motiverade när de såg programmet som ett hjälpmedel, och kunde effektivisera sin inlärning och studieteknik. Programmet som användes innehöll två distinkta delar; spelifieringselement och rörliga effekter. Resultaten tydde på att spelifieringselementen påverkade mer än vad de rörliga effekterna gjorde. Games and entertainment is an area that is growing and developing. Clearly, games are successful, and this has inadvertedly led to breaking down games into its core components. Game developers and researchers are examining parts and elements of games and applying the addictive elements on tasks that are not related to games. This is called gamification, and its purpose is to motivate users for the task at hand. From the modern game Candy Crush an element from this area has attracted attention, which is the visual motion effects and animations. The purpose of this study is to examine the motivational influence of visual motion effects and animations. This is accomplished by selecting as participants college students who are actively studying, and letting these students use a gamified application for the purpose of increasing their motivation. To examine this we have produced a program with a study-theme, whose users are exposed to motion effects and animations, and in which their self-estimated motivation are recorded. Beyond this type of data, more qualitative answers were recorded from surveys to reach a higher degree of validity of the results. The results reveal that there is an overall trend for motivational increase in using a gamified application within studies. The users become more motivated when they see the program as a tool, and can therefore streamline their learning techniques. The program that was used contained two distinct parts that are worth separating; gamification elements and motion effects and animations as a form of reward. From the results, it was concluded that the gamification elements affected the users motivation considerably more than the motion effects did.

Bakgrund. Livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt minskar risken för återinsjuknande i hjärtinfarkt samt förtidig död. Trots denna vetskap är upplevelsen av att stå inför en livsstilsförändring en komplex och svår utmaning för patienter med hjärtinfarkt. Syfte. Att undersöka vilka faktorer patienter med hjärtinfarkt upplever möjliggör alternativt försvårar ett genomförande av livsstilsförändringar. Metod. En syntetisering av 12 studier med kvalitativ metod har genomförts enligt Noblit och Hare (1988) meta-etnografi. Resultat. Fem teman framkom efter syntetiseringen: Sjukdomsinsikt, Upplevelse av kontroll, Kunskapens betydelse, Det sociala sammanhanget och Omgivningen och miljöns betydelse. Att känna ett socialt stöd omkring sig samt uppleva kontroll över sin sjukdom och rehabilitering var faktorer som möjliggjorde ett genomförande av livsstilsförändringar. Brist på socialt stöd och upplevelse av kontroll ansågs vara hämmande faktorer. Slutsats. Resultatet kan beskrivas utifrån Inre och Yttre Faktorer. De inre faktorerna berörde deltagarnas känslomässiga och fysiska upplevelser och de yttre faktorerna berörde personer, miljöer och sammanhang runt omkring deltagarna som hade betydelse för ett genomförande av livsstilsförändringar. Kunskapen om vilka faktorer som påverkar ett hälsofrämjande beteende är betydelsefull för sjuksköterskan i arbetet med att motivera och stödja patienter till livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt. 073-9335065 ortback.karolina@gmail.com

Bakgrund: Det blir allt vanligare i vår globaliserade värld att inte växa upp eller bo i det land man är född. För Sverige innebär det att antalet utlandsfödda medborgare har ökat. Som sjuksköterska kan det vara svårt att vårda patienter med annan kulturell bakgrund. Forskning visar på t.ex. frustration och irritation hos både sjuksköterska och patient bland annat på grund av språkbarriären som kan utgöra ett hinder i omvårdnaden. Ökad kunskap om sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med annan bakgrund kan leda till en bättre förståelse och tillämpning i vården, och där igenom bidra till säkrare vård. Syfte: Att identifiera och syntetisera publicerade kvalitativa studier som belyser sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med annan kulturell bakgrund. Metod: Metasyntes av 13 vetenskapliga artiklar utförda med kvalitativ metod gjordes med hjälp av en tolkning av Noblit och Hares (1988) beskrivning av en metasyntes. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde svårigheter och frustration i vården av patienter med annan kulturell bakgrund, en språkbarriär, att få en adekvat översättning, tiden, missförstånd, bristande kulturell kompetens, med anhöriga, se människan bakom kulturen och att känna sig respekterade. Slutsats: Mer kulturförståelse och utbildning är en strategi som skulle kunna leda till att sjuksköterskor fick en bättre upplevelse och förståelse för patienter med annan kulturell bakgrund, och där med kan vården förbättras.

Triagesjuksköterskans uppgift är att sortera, bedöma och prioritera de patienter som kommer gående till akutmottagningen. Denna struktur är uppbyggd för att de mest kritiskt sjuka patienterna ska skiljas ut och få ett snabbt omhändertagande. Till hjälp i sin bedömning har sjuksköterskorna ett skriftligt underlag, en triagemodell, men de förväntas också använda sin intuition, sin kliniska blick, för att ge patienten en korrekt prioritering. Denna, oftast, omedvetna förmåga är till hjälp när de bedömbara objektiva parametrarna inte faller ut men sjuksköterskans känsla säger motsatsen. Intuition spelar en viktig roll i sjuksköterskans kliniska beslutsfattande och den utvecklas genom erfarenhet i yrket. Syftet med denna begreppsanalys var att tydliggöra begreppet klinisk blick, få en grundläggande förståelse för vad som utmärker begreppet, samt kartlägga begreppets användning för triagesjuksköterskor på akutmottagning. Resultatet visar att klinisk blick är ett komplext begrepp som består av många delar där de viktigaste förutsättningarna är kunskap och erfarenhet. Attribut som sunt förnuft, känsla för det väsentliga och förmåga att rationalisera har även betydelse. Trots detta visar sig inte den utbildning och erfarenhet som leder fram till utvecklandet av den kliniska blicken ha någon avgörande betydelse för korrektheten i triagebedömningarna, den ger däremot sjuksköterskan en säkerhet som kan förmedlas som trygghet för patienten. Examensarbete på kandidatnivå i vårdvetenskap, fristående kurs, distansutbildning

Validerat; 20101217 (root)

Detta är den femte delrapporten inom projektet Karlstadstudenter om studier och studentliv., Från 2000 till och med 2007 har studentenkäter samlats in från studenter på Karlstads universitet I rapporten redovisas i detalj resultat från enkäter till de omkring 5 000 studenter som under läsåren 2006 och 2007 besvarat frågor om hur de upplever sina studier och livet som student. I studien ingår svar från studenter på Campus i Karlstad, studenter som läser på distans vid universitetet och från de som studerar på Musikhögskolan Ingesund. Jämförelser görs med tidigare studentenkäter. Slutsatser från undersökningarna skall förhoppningsvis kunna utgöra en grund för kvalitetsutveckling och marknadsföring av Karlstads universitet.

The aim of this paper was to investigate how many students studying Swesdish as a foreign language, at secondary school level, in Tierps kommun, that have dropped out and their reasons for doing so. The reason for this is the report from Skolverket, stating that the rate of drop outs at this level is very high. To investigate this, a quantitative method was used. A questionnaire was sent out to all the students that dropped out 2005-2008. The result showed that the two main reasons for leaving their studies were that the individuals had found a job or thought the studies were too hard. The research also showed that the majority of the students had not been in contact with Career counseller prior to ending their studies. We came to the conclusion that there might be a need for developing the teaching and to work out routines for guidance at drop out situations. This to decrease the amount of drop outs in the future.

Denna studies syfte var att följa upp examinerade beteendevetare från Mittuniversitetet med fokus på vilka arbetsmöjligheter utbildningen hade gett dessa. Avgränsning gjordes till områdena etableringsgrad, lönenivå, andel med kvalificerad befattning (till utbildningsnivå och arbetsområde) samt tillfredställelse i förvärvsarbetet. I studien ingick samtliga vilka hade tagit ut sin examen från utbildningen. I dessa ingick båda examensformerna – kandidatexamen och magisterexamen. Till respondenterna skickades en enkät med frågor av kvantitativ art. Data från dessa analyserades deskriptivt och ställdes mot beteendevetare i liknande studier. Även signifikanstester användes för att analysera orsaker till tillfredställelse. Resultatet visade att respondenterna har en hög etableringsgrad. Andelen med kvalificerade yrken är dock inte jämförelsevis hög. Likaså är respondenternas lön något lägre än för övriga beteendevetares. Respondenternas tillfredställelse i arbetet var relativt låg vilket kan antas ha påverkats av användningen av utbildningen i arbetet, om arbetet motsvarade utbildningen samt lönenivån.

Familj och arbete är två centrala områden i människans liv. Vi ägnar inte bara stor del av vår tid åt arbets- och familjeliv, mycket av våra tankar, ambitioner och drömmar kretsar också kring dessa områden. Därför utgör arbets- och familjeförhållanden betydelsefulla faktorer i människors liv. Med utgångspunkt i den livspusseldebatt som så ofta diskuteras idag är vårt syfte att ta reda på hur kvinnor hanterar sin studie eller arbetssituation. Genom intervjuer med fem studenter och fem anställda på Högskolan i Halmstad med hemmavarande barn i åldern 0- 6 år försöker vi få en djupare förståelse kring vilka förutsättningar de har, vilka hinder och svårigheter de möter samt vilka val och prioriteringar de gör. Vidare önskar vi få en djupare förståelse för hur yrkeskarriär eller studier och familj kan kombineras. Genom att sätta kvinnor med hemmavarande barn i fokus bidrar dessutom studien till att hålla jämställdhetsfrågorna i arbetet vid liv. Förutom att kvinnor och mammor bör få chansen att göra karriär så handlar det även om kontroll och makt att kunna utvecklas i yrkeslivet. De teoretiska utgångspunkterna i uppsatsen rör föräldralagstiftning och jämställdhetsdokument, normen kring arbete och familj samt teorier om arbete och studier i kombination med familjeliv. Studien har visat att problematiken kring frånvaro på grund av sjuka barn är återkommande för både de anställda och studenterna vid Högskolan i Halmstad. Studien har även visat att Högskolan i Halmstad som lärosäte och arbetsplats lyckats bättre med att skapa goda förutsättningar för de anställda att kombinera arbete och familj än de har för studenterna. Högskolans jämställdhetsdokument och likabehandlingsplan är ambitiöst utformade men det krävs fortfarande mycket praktiskt arbete för att uppnå de uppsatta målen.

Vi lever i ett samhälle där snabba förändringar kännetecknar vår vardag. Att lära för livet och att vara förberedd inför nya utmaningar under hela vår livstid har blivit ett allt viktigare och ofta åerkommande ämne i kunskaps-och framtidsrelaterade debatter och diskussioner. Som en följd av detta har tendenser att tillfredställa ett ökat behov av vägledning i olika sammanhang blivit alltmer tydliga, liksom att nya effektiva och varierande vägledningsformer, anpassade för individers egna resurser, efterlyses mer och mer. Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för sambandet mellan omvärldsförändringarna och karriärvägledningens möjlighetr. Examensarbetet utgör en kvalitativ studieansats och är genomförd som en teoribaserad empirisk studie. Resultatet visar att det finns samband mellan samhällsförändringar och karriärvägledningens möjligheter. Sambandet är, att de påverkar varandras förutsättningar. Samhällsförändringar påverkar genom att ändra på individens levnadsvillkor och möjlighetsstrukturer, som i sin tur ändrar förutsättningarna för en framgångsrik vägledning. Eftersom karriärvägledningen koncentrerar sig på att förbereda individen att utforma sina förutsättningar på bästa sätt inom, och i vissa fall utanför, ramen av givna livsvillkor och möjlighetsstrukturer, kan karriärvägledningen ses som en metod som kan ha de bästa förutsättningarna att motsvara förväntningarna som vägledningen sälls inför i ett nu- och framtidsperspektiv.

The main purpose of this Master’s thesis is to investigate how the transfer from academic studies into professional life is experienced in retrospect by professional librarians. The aim is also to examine in which context the studies in library- and information science in Sweden has been formed. To attain the purpose of the thesis four main questions is being asked: In which context has LIS-studies from the period 1993-2007 been formed? Which competence does the professional librarian consider to be the most fundamental in professional life? Does the professional librarian experience that the knowledge attained from LIS-studies is sufficient for the actual tasks? Which are the differences between tasks at different types of libraries? The study is performed through a questionnaire survey in which 94 professional librarians express their experiences of their LIS-studies in retrospect. The previous research brought up in the thesis is divided into four major themes: the transfer from academic studies into professional life, the librarian’s competence, the librarian’s competence from the employer’s view and present research. The theoretical framework revolves around the concepts of competence, knowledge and qualifications and is used as a tool to discuss the results of the survey. The results show that information competence is considered the most fundamental competence, as well as knowledge organization and pedagogy. Several respondents consider the education too theoretical and lacking practical elements, whereas a smaller group are against practice during studies. A predominantly large part of the respondents consider their competence sufficient. Uppsatsnivå: D

Undersökningens syfte är att se vilka anledningar individen har till att välja friår och hur det kopplas samman med livsformerna de lever. Syftet har också varit att se individens upplevelse av friåret och vad de använt friåret till. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sex friårslediga. Intervjuerna har handlat om individens upplevelse av friåret och tiden före det. Friår är en arbetsmarknadspolitisk åtgärd med målsättning att ge arbetstagare en längre ledighet från sitt arbete. Arbetslösa får samtidigt en chans att komma in på arbetsmarknaden. Friåret innebär att vara ledig från sitt arbete i tre till tolv månader för att kunna göra något annat utanför arbetsplatsen. För att kunna undersöka av vilka anledningar individen har friår och hur det kopplas med de olika sociala strukturer som villkorar människors vardag. Vi har studerat om livsformsanalysen kan användas till att beskriva, förklara och förstå skillnaderna i människors vardag. Livsformerna är sociala strukturer som villkorar människors vardag. De olika livsformsbegreppen som vi har använt oss av är arbetarlivsformen – husmorslivsformen, karriärenslivsform – representationshustrunslivsform och självständighetens livsform – medhjälperskans livsform. Det är dock vanligt att leva en blandning mellan två eller flera livsformer, det kallas en blandform. Vi har kommit fram till att livsformerna till viss del kan kopplas samman med hur intervjupersonerna lever under sitt friår och av vilken anledning de har friår. Det visar sig i att de som använder friåret till att starta ett företag lever till stor del självständighetens livsform. Att använda friåret till utbildning kan kopplas samman med karriärens livsformer. Vidare kan vi se att karriärenslivsform kan kopplas samman med att pressen på arbetet är stor och då är rekreation under friåret vanligt. Många kvinnor lever blandformer och det gör att de har svårt att kombinera de olika arbets- och kärleksformerna. De använder friåret till att ta hand om sin familj och sig själva.

Den här studien tar sin utgångspunkt i genusteorier och de naturvetenskapliga och tekniska ämnesområdena i skolsammanhang. Syftet är att undersöka vad flickor tänker om ämnena biologi, kemi, fysik och teknik och hur det påverkar valet av fortsatta studier. I undersökningen deltar flickor i grundskolans årskurs 9 och gymnasiets årskurs 3. I undersökningen användes intervjuer, fokussamtal och enkäter. Resultaten visar att ett personligt ämnesintresse, den egna förmågan och förebilder i familj och kamrater bidrar till att flickor väljer naturvetenskapliga och tekniska studier. Betydelsefullt är att ämnesintresset på något sätt finns i flickornas vardagsliv exempelvis ett naturintresse. Av vikt för att flickorna väljer dessa studier är att de befinner sig i en omgivning, ex familj, som stödjer och främjar naturvetenskapliga och tekniska intressen och studier. Resultaten visar också några av de egenskaper som behövs för att göra gränsöverskridande studieval. Däremot visar resultatet att arbetssätten påverkar i mindre grad till ett personligt intresse för fortsatta studier. Identifieringen med en grupp för att känna tillhörighet är av betydelse i val av ämnesstudier.

Jag kommer i denna uppsats med hjälp av diskursanalys, analysera och studera vilka diskurser som finns i och med begreppet klassresa. Jag kommer även att presentera de identitetsprocesser som pågår vid klassresan. Jag vill med denna uppsats se hur viktig klasstillhörigheten är och hur processen går till när en person gör en så kallad klassresa. Jag ska belysa flytten från att ha tillhört arbetarklassen till att tillhöra medelklassen. Jag kommer att beskriva hur dessa personer upplever flytten samt hur de kände att de blev bemötta av andra människor i medelklassen.

Mot bakgrund av den dagsaktuella debatten om ungdomars svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden, har vi genom en kvalitativ studie undersökt hur ett antal ungdomar reflekterar över sin framtid på denna och studerat deras tankar kring övergången från nuvarande sysselsättningssituation till arbete. Antologin innehåller fem enskilda bidrag, varav två fokuserar på arbetslösa ungdomar och resterande delar på studerande vid traditionella gymnasieprogram, på fotbollsgymnasium och vid universitet. Studien visar att informanterna upplever att det i samhället finns en norm. Enligt denna skall ungdomars huvudsakliga sysselsättning vara arbete eller studier. Samtliga huvudinformanter menar att de vill leva normenligt och således betraktar de arbete som en viktig del av livet och som en identitetsskapande faktor. Trots att många av de arbetslösa ungdomarna inte söker jobb de är kvalificerade för, visar studien att de ansluter sig till den samhälleliga diskurs som menar att ungdomsarbetslösheten är en konsekvens av samhällsstrukturen. De studerande ungdomarna ser sig i större utsträckning som aktivt handlande och ansluter sig istället till den diskurs där problemet istället betraktas som en konsekvens av en individrelaterad passivitet.

Studien var en kvantitativ undersökning om hur socionomstudenter vid Socialhögskolan påverkas av att det finns studenter som förvärvsarbetar samtidigt med studierna. Syftet med denna uppsats var att försöka öka kunskapen och förståelsen för om och i så fall hur förvärvsarbete kan vara ett hinder eller en möjlighet för att genomföra studierna på socionomprogrammet. Problemställningen var: Hur påverkas socionomstudenterna vid Socialhögskolan av att studenter arbetar samtidigt som de studerar? För att besvara frågeställningen gjordes en enkätundersökning av studenterna vid allmänna socionomlinjen som går termin fem. Enkäten besvarades av sextio studenter. Resultaten redovisades genom beskrivande statistik, med tabeller och diagram. Materialet analyserades utifrån det kognitiva perspektivet och i relation till tidigare forskning. Resultatet presenterades och analyserades i tre teman: förvärvsarbete, studier och dess meningsfullhet. Ur denna analys framkom huvudresultatet att studierna främst påverkas positivt av förvärvsarbetande studenter, men att de arbetande studenterna själva kan påverkas negativt i form av bland annat ökad stress.

This study concerns how energy is treated as an area of knowledge in the Swedish school. Energy is encountered in traditional subjects such as history, physics and social studies. Energy also has another entry due to its constant relevance in the world outside school, thereby obligating school to address and discuss energy within its curriculum. Energy is thus qualified to cut across subject lines in school and to connect strongly to problem issues outside school. The purpose of this book is to study how energy is handled as an area of knowledge in school. Viewing school as a practice implies that energy is handled within a specific social and cultural context. All meanings which are created construct and reproduce notions concerning the nature of reality. It is thus important to study the school's assumptions and methods for dealing with this area of knowledge. The analysis in the book is based on participatory observations, tape recordings of pupils engaged in group projects, educational materials and the pupils' own work. Three different energy-related projects are included in the study: (1) Two social studies classes which worked using energy as a theme. A number of different subjects were involved in this theme. (2) A natural science class which also worked using energy as a theme, although here the only subjects involved were physics and biology. All three of these classes were upper secondary college-preparatory school classes. (3) The study also includes two classes from the ninth grade. As in the case of the social studies classes, their work on energy involved most of the pupils' other subjects. The theme for the nine-year compulsory school pupils was "Man-Energy-Environment". This analysis has shown that school as practice has created certain forms which govern how energy is treated as an area of knowledge. The forms maintain and legitimise a particular view as to what is considered valid knowledge. The discourses which best live up to requirements regarding what was to be considered "valid" knowledge were the scientific discourse and the supply discourse. The scientific discourse was accorded high status as a result of its ties to a scientific conceptual world, and to approaches which are associated with the scientific method. The supply discourse must be considered to be the most dominant of the identifiable discourses. Other discourses were identified but did not nearly have the same bearing on school. The user discourse was most evident in the projects of the nine-year compulsory school pupuls, and was also implicated in goal documents for their assignments. The civilisation-critical discourses made their presence felt mainly during the group work, but otherwise had few points of correlation for school practice.