Search

I denna studie analyserades åtta hästar från sex olika spel för att ta reda på hur naturtroget dessa representeras i digitala spel. Hästarna analyserades utifrån deras anatomi och rörelsemönster som skritt, trav, kort galopp, galopp, backning, stegring och bockning. Analysen skedde genom att jämföra inspelat videomaterial från spelen med videoreferenser på riktiga hästar. Alla spel uppvisade brister i över 20% av de analyserade aspekterna. Detta trots att ett av spelen använt sig av rörelsefångst (eng. motion capture), vilket är den dyraste och mest avancerade animationsmetod. Detta påvisar att oavsett vilken animationsmetod som används måste spelutvecklare vara kritiska till den metod som de använder för att bättre gestalta hästar. Resultatet kan användas och hjälpa framtida spelutvecklare med att skapa mer naturtrogna representationer av hästar och fyrbenta djur i allmänhet.

Efter den feministiska geografins framfart har genusperspektivet genomsyrat många aspekter av kulturgeografin. Kvinnans plats i det offentliga och privata rummet är ett välstuderat fenomen utifrån rädslans geografi och trygghetsforskningen. Trots detta, märkte vi författare när vi startade vår undersökning att denna diskurs inte är lika närvarande i den kommunala debatten. Det bidrog till vår idé om att studera kvinnors upplevda trygghet av Örebro centrum och vilka rörelsemönster kvinnor tar beroende på trygghet och otrygghet. Denna studie syftar till att undersöka stadens generella upplevda trygghet, vilka platser som upplevs som trygga och otrygga samt hur dessa känslor påverkar kvinnors rörelsemönster. För att genomföra studien använder vi en mixad metod med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med ett inslag av kartering. Respondenterna till intervjuerna valdes utifrån bekvämlighetsurvalet, vilket bidrog till en representation av kvinnor i åldrarna 20–25. Resultatet av intervjuerna analyserades och diskuterades därefter utifrån den teoretiska kunskapsgrund som samlades in. Efter en sammanställning och tematisering av intervjuerna visade resultatet att respondenterna upplever Örebro Centrum som en trygg stad under dagtid, men att känslan förändras under kvällstid. Stadens parker och Wadköping är ställen som upplevs trygga och som respondenterna har en positiv anknytning till under dagtid, däremot upplevs dessa platser som otrygga under kvällstid. Stadens torg och shoppinggator såsom Stortorget, och Fisktorget är platser som upplevs som trygga under hela dygnet då det sker mycket aktivitet där av krogar och restauranger. Många av kvinnorna väljer att använda sig av Rudbecksgatan hem eftersom det är den bäst belysta gatan med mest rörelse.

Syftet med studien var att skapa en djupare förståelse kring unga kvinnors upplevelser av trygghet i Luleå centrum. Studien kommer att beröra de unga kvinnornas upplevelser och erfarenheter av staden. För att kunna besvara syfte och frågeställningarna genomfördes sju semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna bidrog till en djupare förståelse för unga kvinnors upplevelser i staden. Med hjälp av Short (2014) som skriver om stadens inverkan på individen, Beck (2012) och hans teori om risksamhällhet, Askheim & Starrin (2007) och deras teoretiska begrepp om ”empowerment” och Giddens (1997) och hans teoretiska begrepp ontologisk trygghet har uppsatsen fått sitt teoretiska ramverk. Tidigare forskning kring ämnet hjälper också att belysa de utsatta situationer som kvinnor befinner sig i staden. Resultatet av studien visade att de unga kvinnorna oftast upplevde otrygghet i Luleå centrum under nätter och kvällar. Resultatet visade också att kvinnorna anpassar sitt rörelsemönster under kvällstid i Luleå centrum och att kvinnorna använde sig av olika strategier som försiktighetsåtgärder när de kände sig otrygga i staden. Dessa strategier innebar att ha med sig sällskap sena kvällar, prata i telefonen, ha nycklarna mellan fingrarna och vara extra uppmärksam på sin omgivning. Dessa strategier främjade deras upplevelse av otrygghet och hjälpte dem att hantera dem. Vidare kunde också åtgärder för ett tryggare Luleå centrum identifieras. Intervjupersonerna lyfte specifikt fram att belysning samt övervakning kunde hjälp dem att känna sig tryggare i staden. De unga kvinnorna upplevde att det fanns en otrygghet i Luleå centrum men att den till och från kunde hanteras och förbättras. The aim of the studies was to create a deeper understanding of young women's experiences of security in the center of Luleå. The study will touch on the young women's experiences in the city. To answer the purpose and the questions of the study, seven semi-structured interviews was conducted. The interviews contributed to a deeper understanding of young women's experiences in the city. With the help of Short (2014) who writes about the impact of the city on the individual, Beck (2012) and his theory of the risk society, Askheim & Starrin, (2007) and their theoretical concept of "empowerment" and Giddens (1997) and his theoretical concept of ontological security, the essay has been given its theoretical framework. Previous research on the subject also helps to highlight the vulnerable situations that women find themselves in the city. The results of the study showed that the young women most often experienced insecurity in the center of Luleå during nights and evenings. The results also suggested that the women adapted their movement pattern during the evening in the center of Luleå and that the women used different strategies as precautionary measures when they felt unsafe in the city. These strategies included having company with you late at night, talking on the phone, keeping their keys between their fingers, and paying extra attention to the surroundings around them. These strategies fostered their experience of insecurity and helped them cope with it. Furthermore, measures for a safer Luleå center could also be identified. The interviewees particularly highlighted that lighting and surveillance can help them feel safer in the city at night and evening. The young women felt that there was a level of uncertainty in the center of Luleå, but that it could occasionally be managed and improved.

År 2020 slog coronapandemin till i norden och ett av de områden som kom att bli drabbat var Greater Copenhagen vilket är ett samarbete mellan Sverige och Danmark med Öresundsbron som förbindelse. Restriktionerna som begränsade antalet människor som kunde vistas på en och samma plats var en av de primära åtgärderna för att minska smittspridningen av Covid-19 och till följd påverkades Greater Copenhagens rörelsemönster inklusive Öresundsbrons. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera rörelsemönstret över Öresundsbron under Covid-19-pandemin 2019 till 2021, samt föra en diskussion gällande Greater Copenhagens hantering av rörelsemönstret och restriktionerna under pandemin. Metod: För att få svar på frågeställningarna har det samlats in sekundärdata från olika institutioner och författare. Vidare kommer detta att jämföras och diskuteras med hjälp av teori och tidigare forskning. Resultat: Det framkom att coronapandemin haft en inverkan på Greater Copenhagens rörelsemönster och framförallt Öresundsbron. Med en minskning av cirka 3 000 000 fordon mellan åren 2019-2020 till följd av restriktioner och Danmarks gränsstängning. Det framkommer att under sommarmånaderna 2020 och 2021 var trafiken som allra högst. Vidare noteras att antalet fordon över Öresundsbron som mest var 5 496 bilpendlarresor per dag under 2019 medan motsvarande statistik för 2020 visar att siffran endast var 2 025 bilpendlarresor per dag. Detta visar att utvecklingen av rörelsemönstret drabbats av pandemin. In 2020, the corona pandemic began spreading through the Nordic countries and one of the affected areas was Greater Copenhagen, which is a collaboration between Sweden and Denmark which are connected through the Öresund bridge. When restrictions were introduced, these became the primary measures to reduce the spread of Covid-19 and as a result, Greater Copenhagen's movement patterns, including the Öresund Bridge, were affected. Purpose: The purpose of the thesis is to analyze the movement pattern over the Öresund Bridge during the Covid-19 pandemic 2019 to 2021, and to have a discussion regarding Greater Copenhagen's handling of the movement pattern and the restrictions during the pandemic. Method: To answer the questions, secondary data was collected from various institutions and authors. Furthermore, this will be compared and discussed with the help of theories and previous research. Results: It emerged that the corona pandemic had an impact on Greater Copenhagen's movement patterns and, above all, the Öresund Bridge. With a reduction of approximately 3,000,000 vehicles between the years 2019-2020 as a result of restrictions and the border closure of Denmark. It appears that during the summer months of 2020 and 2021, traffic was at its highest. Furthermore, it is noted that the number of vehicles over the Öresund Bridge was 5,496 car commuter trips per day in 2019, while the corresponding statistics for 2020 show that the figure was only 2,025 car commuter trips per day. This shows that the development of the movement pattern was affected by the pandemic.

I takt med en ökad globalisering bygger man idag infrastruktur för att underlätta och underhålla relationer som uppstår mellan länder. Transnationell infrastruktur är därmed de fysiska länkar som binder samman olika länder. Studien syftar till att undersöka hur transnationell infrastruktur påverkar rörelsemönster. Med hjälp av en kvantitativ studie analyseras bland annat det faktiska rörelsemönstret av Kanaltunneln, genom att jämföra det med dess förväntade användande. Vidare jämförs även det faktiska nyttjandet av Kanaltunneln med motsvarande nyttjande av Öresundsbron. Detta för att undersöka infrastrukturens roll i rörelsemönstret. Resultatet visade på att rörelsen i Kanaltunneln följer det förväntade mönstret till viss del, men att det förväntades större kvartalsvariationer. Vidare konstateras det att mobiliteten över bägge infrastrukturerna ökar, men med en högre takt över Öresundsbron. Med hjälp av teorin dras slutsatsen att transnationell infrastruktur har en stor påverkan på mobilitet, men att det inte är själva infrastrukturen i sig som skapar mobilitet. Andra faktorer har även en påverkan på rörelsemönstret, som till exempel faktiskt avstånd och pendlingssträcka.

This study is about how the Covid-19 pandemic has changed Karlstads University’s students’movement pattern. The study will review how the Corona pandemic has changed humans and its movementpatterns. It will go through the definition of movement patterns and the kind of movementpatterns there are; necessary, voluntary and social. The study will also go through whatmeans of transport are and what kind of means of transport there are available. The questionswe have chosen to investigate are about whether Karlstads University’s students’ movementpatterns and means of transport have been affected by the Covid-19 pandemic, from before2too during the pandemic. The research method chosen for the study is a quantitative methodin the form of a survey. This was researched by analyzing the survey that was sent or handedout to Karlstads University’s second-, third-, fourth- and fifth-year students, i.e. students whostudied before and during the Covid-19 pandemic. The choice of means of transport has been shown to have a socio-economic factor, which isclarified with previous research. Other factors that affect the choice of means of transport andstudent’s movement patterns are fear and emotion-driven behaviors. The pandemic hasaffected public transport severely as other means of transport are preferred over buses ortrains. Students travel less on the necessary, voluntary and social trips. This leads to a reducedmovement pattern and that the students feel more isolated than they did before the pandemic. The study analysis demonstrates that the theory that something as influential as a pandemiccan change people’s movement patterns. This was seen mainly in the survey responses whereKarlstads University’s students showed a smaller movement pattern and a fear of travellingdue to the risk of infection spreading or falling ill. Another leading factor in the reducedmovement pattern for students is the Swedish Public Health Agency’s recommendationswhere they urge people to travel less if the journey is not necessary. The schools have movedto distance learning, which means that the students no longer need to be on site.

Detta arbete har tagit upp ämnen som rörelsemönster, resvanor samt olika reserutiner och hur de har, eller inte har, förändrats under pandemin och det har även diskuterats huruvida detta potentiellt har inneburit några lättnader i miljöpåverkan från denna sektor. Genom insamlad data som delgivits av kommunen och lokaltrafiken, samt en genomförd enkät, har det visat sig att det har skett omfattande förändringar i rörelsemönstren. Det handlar bland annat om att fordonstrafiken och användningen av kollektivtrafiken minskade kraftigt och andelen cyklister ökade, samt att den genomsnittliga körsträckan per vecka per person nästintill halverades och likaså sågs en påtaglig skillnad i antalet flygresor genomförda under pandemin. Slutligen diskuteras framtiden efter Covid-19 när restriktioner och liknande tagits bort, och även om det är svårt, om inte omöjligt, att sia och diskutera framtiden baserat på data har pandemin troligen haft en mer bestående påverkan hos flera personer än hos andra, där det snarare istället finns en hunger och nästan ingen rädsla alls förknippad med att gå tillbaka till ”gamla vanor”. Vidare studier behövs för att kunna dra några slutsatser om långtidseffekter. This project addresses subjects such as movement- and travel patterns, routines in travel and traveling behavior, with the aim of investigating and determining whether or not there has been a change in these during the pandemic due to restrictions and also if this may or may not have meant any reliefs in environmental impact. Through collected data given in a collaboration by the local municipality offices and local public transport company, and also by performing a survey, it has been shown that there have been comprehensive changes in peoples movement- and travel patterns and ways of traveling. It includes among other things that the vehicle traffic amount has reduced, and the use of public transport has been considerably reduced followed by an increase in traveling by bike. In total the average travel distance by car per person and week reduced by almost 50 percent and also air travel saw a heavily decrease in use during the pandemic. Lastly the future after the Covid-19-pandemic when restrictions and such are going to be removed where discussed and also issued in the survey. Even if it is hard, almost impossible, to prophesy or predict the future based of collected data it has been shown through the respondent’s answers and motivations in the matter that the pandemic most likely has affected people with a more lasting impact that will partly carry on for some time after the pandemics end. That does not imply on all people, some are very eager and express a hunger to go back to “old routines” and travel more. Further research has to be done to conclude any longtime affects.

Under det senaste året har våra vardagsliv förändrats. Från en dag till en annan slutade vi gå till arbete och skola för att i stället arbeta och studera på distans. Tidigare har många använt sig av kollektivtrafik för att underlätta vardagen och förflytta sig i samhället. Idag däremot har vi tydliga rekommendationer från Folkhälsomyndigheten (2021) att i största möjliga mån undvika att resa med kollektivtrafik för att minska smittspridningen. Detta har lett till att allt fler väljer bilen som sitt främsta färdmedel, vilket skapar funderingar på vad för konsekvenser förändrade rörelsemönster inom kollektivtrafiken kan få för staden och dess invånare.Avsikten med denna uppsats är därför att undersöka hur rörelsemönster i kollektivtrafiken i Karlstads kommun har sett ut både innan och under den pågående pandemin, Covid-19.Uppsatsen förankras i tidigare forskning, rapporter från organisationer och myndigheter, samt en enkätstudie. Med hjälp av dessa gavs tillräckligt med material för att kunna diskutera,analysera och besvara frågeställningarna om förändrade rörelsemönster i Karlstads kommuns kollektivtrafik innan och under Covid-19. Resultatet visade bland annat att fler än vad vi anatendast reste 0–2 gånger i veckan med kollektivtrafiken i Karlstads kommun innan Covid-19, men att denna siffra även blev högre under Covid-19. Det syns dock dels en skillnad mellan könen där män reser oftare med bil än kvinnor, dels en skillnad beroende på sysselsättning där studenter (gymnasie- och universitetsnivå) reser med kollektivtrafik mer regelbundet samt i högre utsträckning. During the past year, our everyday lives have changed. From one day to the next we stopped going to work and school to instead work and study from home. In the past, many have used public transport to facilitate their everyday life and move around in society. Today, however, we have clear recommendations from the Swedish Public HealthAgency/Folkhälsomyndigheten (2021) to avoid travelling by public transport as much as possible to reduce the spread of infection. This has led to an increase in use of the car as the main means of transport, which creates thoughts about what consequences changed movement patterns in public transport can have for the city and its inhabitants.The purpose of this thesis is therefore to investigate how movement patterns in public transport in Karlstad municipality have looked like before and during the ongoing pandemic, Covid-19. The thesis is based on previous research, reports from organizations and authorities, as well as a survey. With the help of these, sufficient material was provided to be able to discuss, analyze and answer the questions about changed movement patterns in Karlstad municipality's public transport before and during Covid-19. The results showed, among other things, that more people than we anticipated only traveled 0–2 times a week by public transport in Karlstad municipality before Covid-19, but that this figure also became higher during Covid-19. However, there is a difference between the sexes, where men travel more often by car than women, and a difference depending on employment where students (high school and university level) travel by public transport more regularly and to a greater extent.

Konflikter som uppstår mellan olika trafikslag medför ett alltmer begränsat trafikutrymme, detta medför fenomenet barriäreffekter. Flertalet städer är idag uppdelade av såväl järnvägar som centrala industriområden som bildar klyftor mellan stadens homogena områden, vilket ökar risken för uppkomsten av segregationvid stadsdelarnas gränser. För att minska de fysiska barriärerna i staden behöver de linjära elementen integreras med ny bebyggelse som är funktionsblandad, för att på detta vis reducera barriärerna och öka tillgängligheten i stadens periferi. En integrerad funktionsblandning möjliggör samverkan mellan olika samhällsgruppers intressen, detta i sin tur minskar konflikter och åstadkommer en social sammanhållning i staden. Syftet med kandidatarbetet har varit att omgestalta ett verksamhetsområde i centrala Älmhult. Frågeställningarna har riktat in sig på att undersöka barriäreffekter som fenomen utifrån befintlig forskning, samt en omgestaltning av ett befintligt verksamhetsområde. Området bildar idag en tydlig linjär gräns mellan stadens homogena områden, och i den slutgiltiga planen redovisas hur omgestaltningen utformats för att minska de fysiska barriärerna. Detta görs med hjälp av illustrationer, kartor, sektioner, flödeskartor och figurer för att visa hur stadsdelen har integrerats för att reducera verksamhetsområdets fysiska barriärer.

Uppsatsen fokuserar sig på framställandet av mannen och kvinnan i Husmors Filmer under 1953 – 1975. Husmors Filmerna riktade sig till husmodern i hemmet och koncentrerade sig dels på hemmets faktorer så som matkultur, inredning och bohag, men även dels på olika hushållstekniker som städning och matlagning där husmodern ständigt var i fokus. Filmerna var väldigt populära och sågs årligen av mellan 300 000 och 500 000 åskådare under åren 1950- och 1970-talet då filmerna producerades. Tidigare forskning har fokuserat sig på hur husmodern framställs i filmerna, men den här uppsatsen sätter både feminint och maskulint i förhållande till varandra och i syfte att utforska vilka mönster som mannen och kvinnans relation ger uttryck för i filmen. De teoretiska utgångspunkter som uppsatsen grundar sig på är bland annat Yvonne Hirdmans genusteori och genuskontrakt, samt den hegemoniska maskulinitetsteorin som hämtas av R.W Connell. För undersöka materialet används en kvalitativ filmanalys där även andra väsentliga undermetodeder används för att undersöka materialet. Undermetoderna har inspirerats av bland annat Anja Hirdmans tidigare forskning där hon exempelvis använder tilltal och kroppsspråk som två fokusområden. Undersökningens resultat visade att kvinnan framställdes som en händig och plikttrogen husmoder i filmerna, men att hennes förhållande till hemmet blir allt mer distanserat mot slutet av filmens era. Mannen framställs som en expertis under hela filmens era, men kom att framställas som mer emotionell person i mitten av studiens analys.

The brown trout (Salmo trutta) in Lake Siljan in the central of Sweden is one of the country´s few remaining populations of trout that migrates between large lakes and rivers. Because of antropogenic impact the number of mature individuals is small and the population is therefore supported by stocking of hatchery fish since several decades. Data have been collected using acoustic telemetry during 2018-2019 with the aim to study the population with the final goal to increase numbers of wild individuals. The results showed that most parts of Lake Siljan is utilized by both wild and hatchery trout. There is therefor no good measure to avoid wild bycatch by directing fishery of hatchery fish to specific geographic areas. Measures like catch and release and low bag limits of wild fish will probably be more sufficient. The result also shows that the wild fish was most likely to home to the main source, River Österdalälven, and the tributary Hemulån for spawning. Protection of these areas is therefor highly motivated. The lake survival of the newly released 2-year-old hatchery smolt and the 4-years-old hatchery adults was low, 3 and 25 percent, respectively. The survival of wild and semidomestic adults was higher, 86 and 77 percent, respectively. This is another reason for increasing the number of reproducing wild individuals. Repeating of this study is important to get information of any possible variance between years in the utilization of the different areas in the Lake Siljan, the knowledge of spawning habitats and survival. This study has added some new and additional knowledge of a less studied field of the diverse life histories of the brown trout. Öringen (Salmo trutta) i sjön Siljan i mellersta Sverige är en av landets få kvarvarande bestånd av öring som vandrar mellan ytstora sjöar och rinnande vatten. Den självreproducerande delen av populationen är liten på grund av antropogen påverkan och har under flera decennier understötts med utsättning av odlade individer. Med akustisk telemetri har data samlats in under 2018-2019 i syftet att bygga kunskap som ska öka möjligheterna för att öka antalet av naturligt reproducerande individer. Resultaten visade att merparten av Siljans olika delområden nyttjades av både vilda och odlade individer utan någon uppdelning av dessa två delpopulationer. Förutsättningar för ett riktat fiske efter odlade individer i vissa geografiska delområden av Siljan föreligger därför inte. Fisket måste därav regleras gemensamt och likartat på över hela sjön. Resultaten visade också att vilda individer i huvudsak använder Österdalälven och biflödet Hemulån för reproduktion vilket motiverar ett ökat skydd för dessa områden. Överlevnaden av nyligen utsatta odlade 2-åriga smolt och 4-åriga adulter var låg, 3 respektive 25 %, vilket ger ytterligare skäl för arbetet med öka den självreproducerande andelen av populationen. Hos de frilevande adulta vilda och odlade individerna sågs en högre överlevnad, 86 respektive 77 %. Upprepning av denna studie krävs för att detektera eventuell mellanårsvariation i nyttjandet av delområden, reproduktionslokaler samt överlevnad. Detta arbete har tillfört ny och kompletterande kunskap till en ringa studerad del av öringens många och diversa livshistorier.

Denna masteruppsats undersöker vilka intressen det är som formar den regionala utvecklingsplaneringen utifrån ett perspektiv av regionförstoring och hållbar mobilitet. Globaliseringen har resulterat i att konkurrensen om förutsättande faktorer för en ekonomisk tillväxt idag sker mellan regioner. Regioner har således genom den regionala utvecklingsplaneringen identifierats till att vara nyckelaktörer för att erhålla ekonomisk tillväxt. En strategi för detta är regionförstoring då en utvidgad geografisk funktionalitet stärker den regionala konkurrenskraften gentemot andra regioner. Parallellt har regioner identifierats till att vara nyckelaktörer för en omställning till ett hållbart mobilitetsparadigm vilket står i konflikt med det ökade transportarbetet som orsakas av regionförstoring. Detta innebär att avvägningar behöver göras inom den regionala utvecklingsplaneringen. Utifrån hur regioner uttrycker och hanterar den konflikterande relationen mellan regionförstoring och hållbar mobilitet syftar studien till att undersöka vilka intressen det är som styr den regionala utvecklingsplaneringen och då även formar hur samhället utvecklas. Genom strategi- och policydokument som är vägledande för regional utveckling har den regionala utvecklingsplaneringen i Region Jönköpings län, Region Örebro län och Region Östergötland studerats. Slutsatserna påvisar hur kombinationen av den regionala utvecklingsplaneringsprocessens begränsade utrymme för medborgardeltagande och betydelsen som det regionala näringslivet tilldelas för att säkra regionens konkurrenskraft och överlevnad har resulterat i att näringslivets intressen konsekvent tillgodoses inom den regionala utvecklingsplaneringen. Studiens slutsatser stärker befintlig forskning om hur en tillväxtorienterad utveckling riskerar att cementera strukturer som ekologiskt påfrestande transportvanor, de traditionella könsrollerna och socioekonomisk segregation. Avslutningsvis påvisas även studiens slutsatser ett behov av att nyansera barnperspektivet inom den regionala utvecklingsplaneringen då även barnperspektivet har utformats efter näringslivets intressen.

Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka relationen mellan ungdomsmålvakters resultat i vanligt förekommande standardtester som är avsedda att mäta fysisk kapacitet och deras prestation i matchlika aktioner. Syftet är också att undersöka om resultaten skiljer sig mellan målvakter i två olika ålderskategorier. Frågeställningar: Vad är korrelation mellan resultat i standardtester och matchlika aktioner? Skiljer sig resultaten mellan ungdomsmålvakter på U17 och U19 nivå? Metod För att svara på studiens frågeställningar skapades ett testbatteri innehållande fysiska tester designade för fotbollsmålvakter, utifrån deras rörelsemönster och aktioner (verklighetsnära tester), som jämförs med tester som används av dagens fotbollsklubbar (standardtester). Med hjälp av aktuellt forskningsläge tillsammans med information som mottagits från tränare och målvakter, utfördes 6 tester, på 15 målvakter, som registrerades med mätinstrument och höghastighetskameror. Resultatet analyserades med dubbelsidig t-test för att finna en statistisk signifikans mellan två åldersgrupper och Spearmans test för att finna en korrelation mellan standard- och verklighetsnära testerna. Resultat Resultatet från t-testet visade ingen signifikant skillnad mellan U17:s och U19:s målvakter på samtliga tester (p> 0,05). Spearmans test visade ingen statistiskt signifikant korrelation mellan testerna. Slutsats Både standard- och verklighetsnära testerna har sina fördelar men är syftet att utvärdera målvaktens fysiska kapacitet i matchlika situationer genom tester, bör dessa vara utformade utifrån målvaktens agerande under match. Enligt resultaten från denna studie visar detta att man inte enbart kan använda standardtester utan dessa bör kompletteras med tester specifikt utformade för måvakter. Aim The aim of the study is to investigate the relationship between youth goalkeepers' results in commonly used standard tests that are intended to measure physical capacity and their performance in match-like actions. The purpose is also to investigate whether the results differ between goalkeepers in two different age categories. Research questions: What is the correlation between results in standard tests and match-like actions? Do the results differ between youth goalkeepers at U17 and U19 level? Method To answer the study's questions, a test battery was created containing physical tests designed for football goalkeepers based on their movement patterns and actions (match-like actions) compared to tests used by today's football clubs (standard tests). With the help of research, together with information we received from coaches and goalkeepers, 6 tests were designed and performed, on 15 goalkeepers, which were recorded with measuring instruments and high-speed cameras. The results were analyzed with two tailed t-test to find a statistical significance between the two age groups and Spearman's test to find a correlation between the standard and realistic tests. Results The results of the t-test show no significant difference between the U17 and U19 goalkeepers on all tests (p> 0.05). Spearman's test shows that there was no statistic significant correlation between the tests. Conclusions Both standard and realistic tests have their advantages, but if the purpose is to evaluate the goalkeeper's physical capacity in match-like actions through tests, should these be designed based on the goalkeeper's actions during the match. According to the results of this study, this shows that you should not just use standard tests, but these should be supplemented with tests specifically designed for goalkeepers.

Many populations of salmonids are threatened by fragmentation and degradation of spawning habitats. Common remedial measures are habitat restoration and stocking of hatchery fish to support degraded wild populations. Many populations of brown trout in Sweden have been extirpated. The restoration plan for the endangered brown trout in Lake Siljan started decades ago and involves releases of hatchery produced trout. A decline of the spawning run of hatchery fish has been observed. In this study, wild and hatchery fish were tagged and monitored using hydroacustic telemetry during May-October, 2018. Movement patterns were studied to detect potential differences between wild and hatchery fish during lake and spawning migration. The results showed a difference of preferred territories between the groups. The wild trout stayed in the northern part of the lake and the hatchery trout were more evenly distributed over the lake, but with a preference for the southern part of the lake. During spawning migration a larger proportion of the wild trout (44 %) moved to potential spawning habitats as compared to hatchery trout (16 %). The wild fish migrated more or less direct to the potential spawning grounds in River Österdal as compared to the hatchery fish, which showed an erratic behavior and preferred to migrate to the tributaries in Lake Siljan. Differences in movement patterns and preferred habitats in the lake can be caused by differences in behavior between the groups. This should motivate more studies of behavior of wild and hatchery trout. The time for spawning and potential spawning habitats are also important to study for future management and restoration of the wild population of brown trout in Lake Siljan. Många salmonider är idag hotade av habitatfragmentering och brist på lekplatser. För att främja kvarvarande bestånd är vanliga åtgärder habitatrestaurering och utsättning av odlad fisk. Många bestånd av sjövandrande öring i Sverige är idag försvunna. I sjön Siljan har man under årtionden satt ut odlad fisk då den vilda stammen av siljansöringen är starkt hotad. En minskning av återvändande uppströmsvandrande odlad lekfisk har uppmärksammats. Vild och odlad öring märktes med sändare och data samlades in med akustisk telemetri under maj till oktober, 2018. Eventuella skillnader i rörelsemönster mellan fisk av olika ursprung har studerats under tillväxtperiod och lekmigration. Resultatet visade att det finns skillnader i var fiskarna uppehåller sig i sjön beroende på ursprung. Den vilda öringen föredrog den norra delen av Siljan, den odlade var mer spridd i hela sjön men föredrog den södra delen av sjön. Under tid för lekmigration rörde sig en större andel av den vilda fisken (44 %) mot potentiella lekhabitat jämfört med den odlade (16 %). Den vilda fisken var mer fokuserad i sin vandring mot Österdalälven än den odlade som uppvisade ett erratiskt beteende och som i större utsträckning besökte biflöden som mynnar i Siljan. Skillnader i rörelsemönster och placering i sjön kan bero på beteendeskillnader och interaktioner mellan grupperna. Detta borde öka intresset för att studera detta vidare hos den vilda och odlade öringen. Önskvärt är också att öka kunskapen om lekperiod och potentiella lekhabitat för att kunna upprätta ett effektivt åtgärdsprogram som ger ökade möjligheter för en återhämtning av den vilda populationen.

I Österdalälven har mängden Siljansöring (Salmo trutta) minskat avsevärt på grund av kraftverk som stoppar fiskens vandringsvägar. För att lyckas med att stärka beståndet krävs en fördjupad kunskap kring fiskens beteendemönster, bland annat rörelser i samband med uppströms lekvandring. Denna studie är ett försök att ge en överblick av den lekmogna Siljansöringens uppströmsvandring i Österdalälven och se om det föreligger några skillnader mellan odlad/vild öring respektive hanar/honor. Genom akustisk telemetri har 18 Siljanöringars rörelser längs en begränsad älvsträcka registrerats under 56 dagar. Analys har gjorts för hitta variationer både rumsligt och tidsmässigt samt mellan odlade/vilda Siljansöringar respektive honor/hanar, likväl som skillnader avseende rörelser, tim- och dygnsaktivitet och benägenhet att söka sig uppströms till det definitiva vandringshindret Spjutmo kraftverk. Siljansöringarna rörde sig mer under dagen jämfört med natt vilket skulle kunna kopplas till påverkan från elproduktion och vattenströmmar som skapas vid Spjutmo kraftverks turbinutlopp och/eller att dagsljuset är en fördel då de använder sig av synintryck för att kunna navigera. Skillnader (dock ej statistiskt säkerställda) kunde urskiljas mellan odlade och vilda fiskar och hanar/honor, såsom exempelvis att vild fisk simmade längre sträckor än odlad. Studier som denna är viktiga för att kunna få en helhetsbild kring livsvillkor och beteendemönster för Siljansöring och därigenom lyckas med framtida förvaltnings- och åtgärdsarbeten. The number of Siljan trout (Salmo trutta) in the River Österdalälven has declined due to hydropower development. To restore the river information about the behavioural patterns of the trout, such as upstream migration, are needed. The aim of this study is to describe the upstream movements of tagged Siljan trout as well as to identify differences between hatchery-reared and wild trout and between males and females. During 56 days, 18 individuals tagged with acoustic telemetry transmitters were registered in a section of the River Österdalälven. The data were analysed to identify variation in time and space as well as differences between origin (hatchery-reared vs wild trout) and sex. Analyses were also performed on hourly and diel movement patterns and if the fish swam upstream to the first migration barrier, the power station in Spjutmo. Variation in diurnal activity was identified, with higher activity during daytime compared to night, which might be related to power production in relation to currents flowing from turbine outlets and/or the importance of daylight for effective navigation. There were no significant differences identified between hatchery-reared and wild trout, respectively, nor were there any sex-related differences. Information obtained from this study is important to understand the situation for Siljan trout, to help in future management and restoration of this valuable stock of trout.

The Spanish slug (Arion vulgaris) is one of the most problematic invasive species in Europe and a serious pest species in agriculture and gardens, and it can have negative effects on native slug species. In this study, we used passively intergraded transponder (PIT) telemetry to determine the movement behavior of 57 Spanish slugs during autumn in two different habitats: a private garden and a deciduous forest, located in Karlstad municipality, Sweden. The slugs generally moved within relatively small areas. There was a difference between the movements between the two habitats, with slugs moving longer distances per day (2.0 m day‑1) and over larger areas in the forest than in the garden (1.1 m day-1). Local control measures are therefore potentially effective in gardens and in agricultural landscapes, since the Spanish slug there concentrate within patches of habitat. To develop control methods to mitigate the impact of this problematic slug, we need more basic ecological knowledge, and this study provides such knowledge. Den spanska skogssnigeln (Arion vulgaris) är en av Europas mest problematiska invasiva arter och ett allvarligt skadedjur för jordbruk och trädgårdar. Den kan också ha negativa effekter på inhemska snigelarter. I den här studien använde vi telemetri baserat på passivt integrerade transpondrar (PIT) för att bestämma rörelsemönstret hos 57 spanska skogssniglar under hösten i två olika habitat: en villaträdgård och en lövskog, i Karlstads kommun, Sverige. Sniglarna rörde sig inom små områden. Det var en skillnad mellan rörelserna i de två habitaten, sniglarna förflyttade sig längre distanser per dag (2,0 m dag-1) och över större områden i skogen än i trädgården (1,1 m day-1). Lokala kontrollåtgärder är därför potentiellt effektiva i trädgårdar och jordbrukslandskap, då den spanska skogssnigeln där koncentrerar sig inom fläckar av habitat. För att utveckla kontrollmetoder för att minska påverkan av den här problematiska snigeln, så behöver vi mer grundläggande ekologisk kunskap, och den här studien förser oss med sådan kunskap.

Denna studie handlar om hur oreflekterade och reflekterade rörelsemönster i gaturummet formas av den byggda miljön. Vi undersöker vad vi kallar Stigen i staden genom en fallstudie av Friisgatan i Malmö som under sommarmånaderna byggs om till ”sommargata”. Vi har observerat, talat med besökare och boende på gatan samt människor som använder gaturummet. Vi har intervjuat landskapsarkitekten bakom sommargatan och vi har skapat en interaktiv modell som undersökning av det reflekterade rörelsemönstret. Det empiriska materialet har analyserats utifrån en teoriram bestående av ett urval av teoretiska perspektiv och begrepp. Det har givit oss möjligheten till att se gaturummet från olika perspektiv samt i olika skalor av användningsområden. This study is focused on how unreflected and reflected patterns of movement in the street space are formed by the built environment. We are searching for what we call "The City Path" thru a case study of Friisgatan in Malmö. That under the summer months develops into a “summerstreet”. We have observed, spoken to visitors and residence on the street and also thus who uses the street space. We have interviewed the landscape architect that developed the summerstreet and we have created an interactive model as an analysis method of the reflected patterns of movement. The empirical material have been analysed based on a theory framework consisting of a selection of theoretical perspectives and concepts. It has given us the opportunity to see the street space from different perspectives as well as in different scales of applications.

Det offentliga rummet kan definieras av tillgänglighet, användbarhet, dit offentliga kontakter äger rum och transport utförs. Teorin menar dock att det offentliga rummet inte används enhetligt av samtliga individer. Därför är studiens syfte att undersöka kvinnor och mäns rörelsemönster samt att undersöka på vilket sätt utvalda faktorer influerar respondenternas rörelsemönster i bostadsområdet Luthagen i Uppsala. Studien utgjordes av fyra respondenter, två kvinnor och två män där semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomförts. Ytterligare metod som använts var en dagboksmetod där information framställdes från kartdagböcker för att lokalisera precisa rörelsemönster. Det teoretiska ramverk som användes var till största delen kvalitativ men omfattades även av kvantitativ ansats. Studien tyder på att rörelsemönstret ter sig likvärdigt mellan kvinnor och män i Luthagen Uppsala. Däremot utförs transporten varierat beroende av tid och rum. Studien tyder på att trygghet, risker, rädsla och frihet var faktorer som influerade upplevelsen och rörelsemönstret i stadsdelen. Viss könsspecifika skillnader kunde identifieras annars förekom individuella likheter och skillnader. Således förefall likheter och skillnader verka i relation med tid och rum.

This research aimed to study how athletic adolescents move between different areas; what the nodes are and to which extent sports fields are of importance. Furthermore, the study was constructed to investigate if sports could be a factor in increasing the movement between residential areas and produce social integration. The methodology includes surveys with four football teams in Stockholm, a group interview with three adolescents and a spatial analysis of the two sport clubs’ (to which the teams belong) catchment areas. The findings show that friends are the most significant reason for young people to move between areas, closely followed by leisure activities and school. In addition, new friends from different residential areas are made through football. Girls, in contrast to boys, spend more time at the new friend’s homes in other residential areas. To athletic adolescences the sport field is a major node even outside practices. Though the sample is too narrow to generalise, the results from this study indicate that sport fields and sport both can act as a node and produce social integration.

Titel: Se, hör & shoppa! En undersökning kring hur det med visuell och auditiv stimuli går att påverka kundens rörelsemönster och köpbeteende i butik. Författare: Klara Johansson, Marina Johansson Handledare: Professor Bertil Hultén Examinator: Universitetslektor Leif V Rytting Kurs: Företagsekonomi III – Examensarbete inriktning detaljhandel och service management (kandidat) 15hp Problemformulering: Hur påverkas kundens rörelsemönster och köpbeteende i en butiksmiljö med hjälp av visuella stimuli samt auditivt stimuli? Syfte: Syftet med examensarbetet är att undersöka, analysera och klargöra huruvida kundens rörelsemönster och köpbeteende kan påverkas med hjälp av sensoriska stimuli. Vi vill med hjälp av en multisensorisk upplevelse, vita pilar samt ljudet av fågelkvitter, försöka påverka kundens vägval i butiken för att bidra till att denne ska uppmärksamma större del av butiksytan. Metod: Examensarbetet har utformats med ett deduktivt angreppssätt. Vi har gjort en kvantitativ analys med en experimentell ansats. En omfattande litteraturstudie har legat till grund för de hypoteser som formulerats, i syfte att svara på forskningsfrågan. Primärdata har samlats in genom sammanlagt 1347 observationer på Plantagen i Kalmar. Slutsats: En slutsats av arbetet är att kunderna påverkas till att följa visuella stimuli i form av pilar. Det är därmed möjligt att påverka kunden att se mer av butikens yta med hjälp av visuella stimuli. Vi kan även visa att tillsättning av auditivt stimuli och visuella stimuli påverkar köpbeteendet i form av tid spenderad i experimentzonen, men det behövs vidare forskning för att utreda i vilken grad påverkan sker. Nyckelord: Sinnesmarknadsföring, visuell stimuli, auditiv stimuli, butiker, rörelsemönster, multisensorik, kongruens Title: See, hear & shop! A Study of how visual and auditory stimuli can influence the customer's movement patterns and buying behaviour in store. Authors: Klara Johansson, Marina Johansson Supervisor: Professor Bertil Hultén Ph.D. Examiner: Senior Lecturer Leif V Rytting Ph.D. Course: Business economies III – Retail and service management (C level) Issues: How are the customer's movement patterns and buying behaviour affected in store with the help of visual and auditory stimuli? Purpose: The purpose of this study is to investigate, analyse and clarify whether the customer's movement patterns and buying behaviour can be affected by means of sensory stimuli. With the help of sensory marketing, white arrows and bird song, we want to influence the customer's choice of direction in the store with the purpose of making the customer notice a wider part of the store. Methodology: The thesis has been designed with a deductive approach. We have done a quantitative analysis with an experimental approach. An extensive search for literature has been the basis of the hypotheses formulated, in order to answer the research question. Primary data were collected through a total of 1347 observations at Plantagen in Kalmar. Findings: A finding of this thesis is that customers are influenced to follow the visual stimuli by the means of white arrows. It is thereby possible to affect customers to notice a wider part of the store by the means of visual stimuli. We can also show that adding auditory stimuli and visual stimuli can affect the buying behaviour in the matter of time spent in the experimental zone, although further research is required to exam to which extent the impact occurs. Keywords: Sensory marketing, visual stimuli, auditory stimuli, in stores, movement patterns, multisensory, congruence

Forskningsfrågor - Hur påverkar användandet av visuell stimuli konsumenters rörelsemönster? - Hur påverkar användandet av visuell stimuli möjligheten att vägleda konsumenter med hänsyn till inkongruent och kongruent färg? Syftet med examensarbetet är att analysera hur användandet av visuell stimuli, i form av en visuell symbol, påverkar konsumenters rörelsemönster. Studien som är av experimentell karaktär undersöker hur användandet av stimuli kan vägleda konsumenter till specifika avdelningar samt längre in i en butik. Arbetet bygger på ett kvantitativt angreppssätt med en deduktiv ansats. Med en litteraturgenomgång som utgångspunkt har hypoteser formulerats som sedan empiriskt prövats i form av experiment och observationer i klädbutiken Gina Tricot i Kalmar centrum. Användandet av visuell stimuli, i form av en visuell symbol, påverkar möjligheten att vägleda konsumenter till mer avlägsna avdelningar samt tiden som konsumenterna spenderar i dessa. Utförandet av visuell stimuli avseende dess färg och storlek spelar en avgörande roll i dess möjlighet att påverka konsumenters rörelsemönster.

Uppsatsen syftar till att studera hemlösas perspektiv på den byggda miljön i Stockholm stad. Detta utifrån två frågeställningar: Var bor/vistas hemlösa i Stockholm och varför? Vad finns det för möjligheter och begränsningar i stadens fysiska och strukturella utformning? Arbetet har färgats av teorier från bland annat Emma Jackson som studerat unga hemlösa i London. Det empiriska materialet har insamlats med hjälp av intervjuer och observation samt analyserats med narrativanalys. Uppsatsen undersöker användandet av rum genom exemplet hemlösa. Studiens resultat påvisar att hemlösa utsätts för krafter som drar och trycker dem i olika riktningar och påverkar deras rörelsemönster.

På de offentliga platserna som finns runt omkring i staden sker det dagligen olika många, varierande rörelser. Platser används mer eller mindre och på olika sätt. Hur platserna är anpassade för att röra sig på och över påverkar de vägval och rörelseriktningar som görs. De rörelsemönster som uppkommer i offentliga rum kan påverkas av flera olika faktorer. I detta kandidatarbete görs en fallstudie där tre platser är utvalda som observationsobjekt, Stortorget i Hässleholm, Stortorget i Växjö och Campus Gräsvik i Karlskrona. Med hjälp av observationer av rörelsemönstren på dessa platser gjordes sedan en analys av hur platsernas utformning påverkar människors val av rörelseriktning. Analysen utgick ifrån de sex kvaliteterna: hinder, barriärer, gena vägar, starka och tydliga målpunkter, utformning och markbeläggning samt trafiksäkerhet. De tre platserna bedömdes efter hur bra de var anpassade till varje kvalitet. Platserna fick något varierade värden på de sex kvaliteterna men sammantaget låg platserna relativt jämt i betygsskalan. Den kvalitativa innehållsanalysen mynnar ut i en kunskapsöversikt som arbetet bygger på. Olika faktorer som kan påverka de färdval människor väljer över en plats beskrivs och förklaras. Det kan handla om fenomenologi där rummet kan uppfattas genom kroppens rörelse, hur stråk uppkommer, hur målpunkter påverkar rörelseriktningen, hur gen och gångvänlig platsen är. De slutsatser som går att dra med utgångspunkt ifrån detta arbete är att de rörelsemönster som bildas och de stråk som kan uppkomma på en plats är komplext. Det finns inte en tydlig faktor som går att peka på, som har inverkan på att rörelser sker som de gör. Men för att nämna några faktorer handlar det om att platsen har tydliga målpunkter och tydlig utformning så att genheten blir så hög som möjligt. Arbetet knyts ihop av att ge några förslag till förbättringar som går att förändra genom fysisk planering på de tre studerade platserna. Förslagen ges genom en punktlista där mycket handlar om att sortera bort det som gör platsen mindre tillgänglig, göra plats för raka gena vägar för de gående och skapa tydliga stråk.

Bakgrund: De senaste åren har intresset för att skapa enkla, validerade, kliniskt orienterade screeningverktyg som mäter biomekaniska parametrar i rörelsemönster växt fram. Bland annat har inriktningen av dessa verktyg varit att förutspå risken att drabbas av skada i det främre korsbandet (ACL) som sitter i knäleden. Det har visat sig att unga kvinnor i idrotter som medför hopp och riktningsförändringar är en högriskgrupp för denna skadetyp och därför har ACL-skadeincidensen ökat sedan allt fler kvinnor engagerar sig i utövning av idrott. Syfte: Att undersöka evidensen för att dessa kliniskt orienterade screeningverktyg förutspår utfallet av främre korsbandsskada hos unga kvinnliga idrottare och se om de kan rekommenderas. Metod: Litteraturstudie med kvalitetsbedömning och grad av evidens i vetenskapliga artiklar enligt validerad checklista och Scottish Intercollegiate Guidelines Network (SIGN). Resultat: Alla evaluerade artiklar fick den högsta evidensgraden som var möjligt för kohortstudier, 2++. Kliniskt orienterade screeningverktyg som mäter biomekaniska parametrar i rörelsemönster fick dock det lägsta rekommendationsvärdet ’D’ då motstridiga resultat visades. Detta innebar att ingen specifik rekommendation gick att göra. Diskussion: Utfallet av en ACL-skada påverkas av många faktorer utöver riskfulla rörelsemönster och därför finns flera viktiga confounders att ta hänsyn till för att hitta de avgörande faktorerna. För att kunna påvisa screeningverktygens förutspående värde och hitta överensstämmande resultat kan det krävas större studier än befintligt gjorda. Slutsats: De biomekaniska screeningverktygen som undersöktes i denna studie visade otillräckliga resultat för att kunna göra ett rekommendationsutlåtande för klinisk användning Background: Simple tools to predict injuries in high risk sport would be an important development to reduce the amount of injuries and to develop preventative protocols. One such method is biomechanical screening tools where several methods have been developed. One type of injury that has been in focus of predicting is an injury in the anterioer cruciate ligament (ACL) which is located in the kneejoint. Studies have found that young female athletes in sports that involve jumps and cutting maneuvers are at increased risk of suffering this type of injury. Since the number of females engaging in sports is increasing, the incidence of ACL-injurys so do. Aim of the study: To grade the evidence for these clinical oriented screening tools in predicting the outcome of anterior cruciate ligament injury in a population of young female athletes, then state a grade of recommendation. Methods: A literature review of grading quality and evidence in scientific articles according to a validated checklist and Scottish Intercollegiate Guidelines Network (SIGN). Results: All of the evaluated articles scored the highest grade possible for cohort studies, 2++. However, clinical oriented screening tools which measure biomechanical parameters in movement patterns got the lowest possible grade of recommendation, ’D’, since inconsistent results were shown. This meant that no specific recommendation could be done. Discussion: The outcome of an ACL-injury is affected by multiple factors and not only riskful movement patterns. There are many important confounders that could be adjusted for in finding the concluding factors. To be able to demonstrate the predictive value of the screeningtools and find consistent results it could require larger studies than yet available. Conclusion: The reviewed biomechanical screening tools showed insufficient results to state a grade of recommendation for clinical application.

Validerat; 20151216 (global_studentproject_submitter)

Detta examensarbete har skrivits inom ämnet informationsdesign, som en del av kandidatprogrammet Informationsdesign med inriktning mot Rumslig gestaltning. Platsen som har studerats är Folkets park i Malmö, som i skrivande stund står inför en större ombyggnation. Detta examensarbete har både tagit utgångspunkt i parkens nuvarande, samt föreslagna utformning, vilket gjort att jag under processen behövt växla mellan dessa två olika perspektiv. Syftet med examensarbetet har varit att ta fram ett koncept som kan förbättra målgruppens möjligheter att orientera sig i parken efter den föreslagna ombyggnationen. Genom teorier, platsanalyser och intervjuer har människors beteendemönster vid informationssökning i rumsliga sammanhang undersökts, med särskild fokus på hur detta kan fungera i Folkets park. Dessa studier ligger till grund för det designförslag som presenteras i examensarbetet. Designförslaget är ett koncept som avser att ge en tydlig bild av vad parken innehåller, tydliggöra riktningar vid förflyttning mellan olika platser, samt indikera funktion. Konceptet bygger på principer för wayshowing och består mer specifikt av vägledande formelement, som utformats och placerats där de kan förtydliga vägen till parkens lekplatser för målgruppen. This thesis has been conducted within the field of information design, as a part of the bachelor program Information Design with specialization in Spatial Design. The location that has been studied is the park “Folkets Park” in Malmö, Sweden, which at the moment currently is facing a major rebuilding. This thesis is hence based on both the parks current and proposed design, which has made it necessary to shift between these two different perspectives. The purpose of this thesis has been to develop a design concept that can improve the target audiences’ ability to orientate within the park following the proposed rebuilding. Through the use of theories, site analysis and interviews, has human behavior in search for information within spatial contexts been studied, with a particular emphasis on it’s implications for “Folkets Park”. These studies form the basis for the proposed design presented in the thesis. The proposed design intends to provide a well-defined idea and overview of what the park contains, to clarify directions when moving between different locations within the park, as well as to indicate it’s various functions. The design concept is founded on the principles of wayshowing and consists more specifically of directing form elements, which has been designed and located where they can clarify the way to the park’s playgrounds for the target audience.

When designing new work places, an investigation about how the organization works is necessary. Many times the work place is designed with similar planning as the previous work place but with a newer building design. Instead, the patterns of movement of the company’s personnel should be examined to get a clear picture of how the people move inside the current builiding; what movement is good, what is bad and what should be transferred to the new design. There is also a risk that the common areas is designed after all the other company-specific activities. Thus the areas may be shoved away in places that leads to segregation amongst the personnel and less interaction as if the common areas were placed more integrated with the other activities.Kiruna Firedepartment face a relocation of its operation due to the fact that the mining company LKAB intend to expand their mining operations. Therefore the current building has to be demolished and a new fire station is to be built in a another place. The firedepartment also stands before changes in its operation and becaus of the move this is a perfect opportunity to evaluate how the personnel works, to design the new work place with the best conditions for the firedepartments way of work.The research is done with a theoretical base and from this a list was produced that showes factores which you should have in mind whilst designing work places. The firedepartment has been integrated in the design process through continuous meetings where the personnel got to express their oppinions about the design work and the final design. This thesis has examined the the movement patterns of the people in the firedepartment today with qualitative interviews and observations. This had to be done since the current building is no longer adapted to the current way of work in the fire station. This research is applied to three conseptual designes and finally one to show how new work places can be designed for a company with a complex way of work.So how can a building be designed based on the company?Close interaction with the affected personnel is required to produce designes that make it easy and pleasant for them to work there. If the company also has intentions to show their way of work for the public, or in another way express in in architectural forms, the building should be made visible both on the inside and outside. The work place should also be designed with respect to the activities that are most frequently used by the personnel. These spots should be examined extra carefully to give them a proper placing.A building can give visitors different expressions depending on the design, allready when they haven’t even entered the building. The visitors can feel welcome or like they are intruding, depending on how the building is designed. Therefore it is important to design facades and entrances carefully so that the company can show visitors how to act and feel through the architecture. Validerat; 20140227 (global_studentproject_submitter)

Flervärdsparasiter är kända för att påverka en rad egenskaper såsom morfologi, fysiologi och beteende hos sin värd. Envärdsparasiter såsom flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) lever som larver inkapslade i gälarna på öring (Salmo trutta), men påverkar troligtvis inte sin värd i samma utsträckning som flervärdsparasiter. Detta eftersom de är beroende av värdens överlevnad. Dock har negativa effekterna av envärdsparasiter observerats, såsom minskad framgång i aktiviteter till exempel födosök, aggressiv konkurrens, uppvakning och ungvård. En minskad framgång i födosök kan komma att påverka värdens tillväxt och därmed överlevnad.I denna studie undersöktes påverkan av flodpärlmusslans larver på öringars tillväxt, konditionsfaktor, och rörelsemönster. Analyser av data från två studieområden i Älgåälven indikerade att flodpärlmusslans larver inte har någon signifikant påverkan på värdens tillväxt eller konditionsfaktorn. Regressionsanalyser visade även att det inte finns något signifikant samband mellan infektionsgraden och konditionsfaktorn.Resultaten tydde även på att flodpärlmusslans larver inte påverkar öringens rörelseförmåga då ingen signifikant skillnad i antal stationära individer kunde påvisas mellan låg- och höginfekterade öringar. Analyserna indikerade även på att det inte fanns någon signifikant skillnad i antal uppströms/nedströms mellan höginfekterade och låginfekterade individer. Det fanns inte heller någon signifikant skillnad i hur långt en individ förflyttade sig beroende på deras infektionsgrad. Sammantaget verkar det som att parasitinfektionen inte har någon stor negativ påverkan på värden.

Detta examensarbete undersöker möjligheten att ersätta ett praktiskt referensmaterialmed en teoretisk grund vad gäller att gestalta mänskliga personlighetsdrag i rörelsernahos icke-mänskliga karaktärer. Teorin har förankrats i socialpsykologiska idéer omkroppsspråk och Rudolf Labans rörelseanalys, varav den senare dikterar hur olikatypiskt mänskliga rörelsestilar kan se ut. Arbetsmetoden är av intresse då den harpotential att underlätta animatörens dagliga arbete med icke-mänskliga karaktärer.Frågeställningen är uppbyggd kring huruvida bestämda mänskliga personlighetsdragkan förmedlas i rörelserna hos icke-mänskliga karaktärer genom att appliceramänsklig rörelseteori. Tre rörelsemönster animerades till tre olika växtvarelser ochsammanställdes därefter i totalt sex videoklipp. Undersökningen visade att det bara tillen viss grad var möjligt att gestalta mänskliga personlighetsdrag med hjälp avarbetsmetoden, och att metoden behöver vidareutvecklas markant för att kunna tas ianvändning på större skala. För framtida arbete behövs förarbetet byggas på, andrapersonlighetstyper utvärderas, mer animeringsvänliga resurser användas ochundersökningen breddas till fler respondenter.

Det här examensarbetet behandlar orienterbarhet i allmänhet och hur det vidare kan appliceras i sjukhusmiljö. Arbetet är skrivet inom ämnet informationsdesign och beskriver hur man med hjälp av rumslig formgivning kan skapa en miljö med god orienterbarhet. Platsen för arbetet är entréhallen på Västmanlands sjukhus Köping. Entréhallen anses idag inte vara tillräckligt informativ i sin utformning vilket gör att besökare till sjukhuset går vilse och tror att de hamnat fel. Syftet med mitt arbete har varit att genom studier ta reda på hur ett rums layout samt rumsliga element kan bidra till en miljö med god orienterbarhet. Detta presenteras vidare i ett designförslag om en förändrad entréhall. Studierna har genomförts med hjälp av de kvalitativa metoderna: intervju och observation, samt med litteraturstudier för insamling av data. Utifrån detta har jag jobbat fram mitt designförslag som visar en rumslig layout samt förslag på rumsliga element som bör gynna orienterbarheten på Västmanlands sjukhus Köping.

Börja med bricka och avsluta med tallrik är en studie om rörelsemönster i matsalar med brickservering med fokus på lunchmatsalen i Boda Borg, Oxelösund. Studien syftar till att undersöka hur man kan skapa ett distinkt rörelsemönster i matsalen för att gästerna lätt ska kunna orientera sig. Med hjälp av observationer och notationer undersöktes de befintliga rörelsemönstren som finns i matsalen för att peka ut de kritiska element som gör att matsalen upplevs som rörig. Genom intervjuer med sakkunniga undersöktes de standardutföranden som används vid utformande av matsalar med brickserveringar. Utifrån teorier gällande intuitiv design och vägvisning formgavs en ny buffélina för att skapa ett tydligt rörelsemönster i matsalen på Boda Borg. Gestaltningsförslaget bygger på att man som gäst i matsalen ska känna igen flödet och lätt hitta till dess början. Detta för att effektivisera de flöden som finns i matsalen samt skapa en bättre upplevelse för gäster och personal. Studiens slutsats är att en ombyggnad av buffelinan, samt en omplacering av denna, kommer att skapa ett distinkt rörelsemönster i matsalen. För att säkra detta rekommenderas att utprovningar genomförs. Som förslag till vidare forskning föreslås en djupare utredning för att kontrollera om det går att fastställa ett idealiskt utformande för en buffélina. Start with a tray and finish with a platter is a study of the patterns of movement in restaurants with tray serving, which focuses on the restaurant in Boda Borg, Oxelösund. The study aims to explore how to create a distinct pattern of movement in the restaurant for guests to easily orient themselves. Using observations and notations of the existing patterns of movement in the restaurant was studied to point out the critical elements that made the restaurant perceived as disorderly. Through interviews with experts the standard models used in restaurants with tray serving was examined. Based on theories on intuitive design and wayfinding a new buffetline is presented. The design aims to create a clear pattern of movement in the restaurant in Boda Borg and help the guests to easy find their way to the beginning of the buffet. Its purpose is to generate flows that are more efficient in the dining room and to create a better experience of the restaurant for guests and staff. The study concludes that a conversion and a repositioning of the buffetline will create a distinct pattern of movement in the restaurant. To ensure this, it is recommended that validations will be performed. As suggestions for further research a deeper investigation is proposed to verify whether it is possible to determine the ideal framing of a buffetline.

This report is about how accessibility in Eskilstuna's central trade street Kungsgatan can be improved, based on my background as spatial configuration designer, and by Eskilstuna's residents' opinions. In this report I explain what methods I have used, and how I attained my results. The goal of this project was to create ideal accessibility in the central part of Kungsgatan in Eskilstuna. Since Fristadstorget was rebuilt, and since the city is growing in terms of housing and residents, accessibility will in the near future be even more limited for visitors than it is today. My design proposal is designed based on street conditions, residents' opinions and Eskilstuna's existing ideas. Denna rapport handlar om hur framkomligheten på Eskilstunas centrala handelsgata Kungsgatan kan förbättras utifrån min bakgrund som rumslig gestaltare samt efter Eskilstunas invånares åsikter. I rapporten redovisar jag vilka metoder jag använt mig av och hur jag kommit fram till mitt resultat. Syftet med arbetet var att skapa den ultimata framkomligheten på den centrala delen av Kungsgatan i Eskilstuna. Genom att Fristadstorget byggs om och innerstaden växer i form av bostäder och invånare så kommer framkomligheten bli än mer begränsad för besökarna än vad den är idag. Designförslaget är utformat utifrån gatans förutsättningar, invånarnas åsikter samt Eskilstuna kommuns befintliga idéer.

This study has as an objective to compare and evaluate the living conditions of two immigrant children residing in different places in Sweden. Given that immigrants often are looked upon as a social and physical vulnerable group in relation to disadvantageous socioeconomic conditions the children's lives were analyzed in relation to four public health objects. By using Runkeeper, GIS, Equipop data, time geographic material, telephone conversations and a web survey the children lives are analyzed within their activity spaces. The children formed their lives in different socioeconomic environments and adapted their lives after their conditions. The perspective on individual level can be put in contrast with studies based on society level. In relation to this the lives of these two children are observed as deviant because they showed a good health status in social and physical aspects. Some theories and hypothesis could be verified and some of these could be falsified. Keywords: Activity spaces, immigrant, socioeconomic conditions, health status.

Traffic accidents where wild animals are involved represents between 60 and 80 percent of all reported accidents, depending on location in Sweden. In a country like Sweden, with a lot of forest, there is always risk of a collision with a wild animal. Imagine if you, as a road user, had the possibility to receive warnings when the risk of an accident according to statistics is extra high. Wildlife Detection Network is a wildlife warning system with an information service, which makes the whole concept unique. When an animal is approaching the road, it is registered by sensors, and warning lights along the road are lit to inform drivers of the potential danger. In conclusion, this is a direct warning to all drivers on the road where the system is placed. When an animal is registered by the sensors, information containing time, date, weather circumstances and coordinates are sent to a database. The database stores information about the animal activity in the area, and will read out activity patterns for the animals. For example, the risk for a collision might be higher between 6.00 and 8.00 AM when the temperature is about ten degrees. When you approach the measured area in your car, you will receive a warning in you smartphone or GPS-unit. The warning tells you that the risk of encountering a wild animal along the road is high during the current circumstances. The associated service works as a complement for those that further wants to reduce the risk of a wildlife accident. We are well aware of that wildlife accidents are a very complex and in particular intractable problem. The two of us behind Wildlife Detection Network are proud of our concept and we are hopeful that our system will contribute to a decrease in wildlife accidents in the future.

The aim of this paper is to examine the layout of public spaces and its effect on human behavior with focus on the relation between pedestrians and cyclists movement patterns in a specific path. The study emanates from the security aspect of pedestrians and cyclists, and builds upon previous theories and empirical studies about perception, security, information design, environmental psychology and behavior. The result shows that individual behavior and movement pattern differs with age, purpose, physical- and other conditions, and layout of the surroundings. A design proposal for improved layout of a path and a node between different oncoming paths has been developed to aid the users’ needs, where a separation of walkways and bike lanes forms zones of security for the purpose of better orientation and a better flow between the users. Syftet med arbetet är att undersöka det offentliga rummets utformning och dess påverkan på det mänskliga beteendet med fokus på att studera relationen mellan gång-och cykeltrafikanternas rörelsemönster i ett specifikt gång-och cykelstråk. Studien utgår från trygghetsaspekten mellan gång- och cykeltrafikanter och bygger på samtida forskning om trafikanternas beteenden, teorier om perception, informationsdesign, stadsplanering, miljöpsykologi, samt empiriska studier. Resultatet visar att trafikanternas beteende och rörelsemönster skiljer sig beroende på ålder, mål med färden, fysiskt tillstånd och de egna förutsättningarna, samt omgivningen. Ett gestaltningsförslag på en förbättrad utformning av ett gång-och cykelstråk och en knutpunkt mellan olika mötande stråk har tagits fram utifrån trafikanternas behov, där en separering av gång -och cykelbana bildar olika trygghetszoner som ska bidra till en bättre orientering och ett bättre flöde mellan trafikanterna.

The town square is an important public space and is often described as the city´s living room. By creating a lively city center a sense of security is developed among the citizens which makes them wanting to use the town square regardless the time of the day. One important meeting point in Gävle is the centrally located Stortorget, sited between Drottninggatan and Nygatan. The town square went through an extensive renovation followed by both positive and negative reactions among the City´s inhabitants. The aim with the study was to investigate the main walking paths and meeting points as a planning support to Gävle Municipality in their work with a new city plan. By studying the pedestrian movement patterns at Stortorget, Nygatan and Drottninggatan, the main walking paths and meeting points during all hours of the day was obtained. The study included camera observations at Stortorget which was complemented by space syntax analysis in Geographical Information Systems (GIS). These methods have, together with interviews of the visitors at Stortorget and earlier studies, ended in different development suggestions. The developments suggestions aim to create a more pleasant place with more movement throughout the day. This is achieved through the construction of more secondary seats, increase the plant growth, improve the street lighting, entend the cycle parking and improve the playground and market trade. Conclusions drawn from this study shows that there are a number of factors that affect pedestrian movement patterns, including distance, weekday, money, security, opening times, weather, layout and design. It has also been found that the main routes are along Drottninggatan, Nygatan, the square edges and diagonally across the square. The pattern was found regardless of time of day or day of week. However, the flow varied depending on the day of week and time of day. Torg är en viktig allmän plats för stadens invånare och beskrivs ofta som stadens vardagsrum. Genom att skapa en aktiv stadskärna framkallas en trygghet hos invånarna som gör att de vågar använda torget oavsett tid på dygnet. En viktig mötesplats i Gävle är det centralt belägna Stortorget som är lokaliserat mellan Drottninggatan och Nygatan. Torget genomgick mellan 2009 och 2010 en omfattande renovering vilket har resulterat i både positiva och negativa reaktioner hos invånarna. Syftet med arbetet var att undersöka de huvudsakliga gångstråken och mötesplatserna som stöd för Gävle Kommun i deras arbete vid upprättandet av en ny centrumplan. Genom studier av gåendes rörelsemönster på Stortorget, Nygatan och Drottninggatan erhölls de huvudsakliga gångstråken och mötesplatserna under dygnets alla timmar. Studierna innefattade kameraobservationer över torget som kompletterades med en space syntax analys i GIS (geografiska informationssystem). Dessa metoder har tillsammans med intervjuer av torgets besökare samt tidigare studier, resulterat i olika utvecklingsförslag för Stortorget, Nygatan och Drottninggatan. Utvecklingsförslagen syftade till att skapa en trivsammare plats med mer rörelse under hela dygnet. En trivsam plats med mer rörelse skulle uppnås genom att uppföra fler sekundära sittplatser, öka växtligheten, förbättra belysningen, utöka cykelparkeringen, samt förbättra lekplatsen och torghandeln. Slutsatser som kan dras utifrån studien är att det finns en rad faktorer som påverkar gåendes rörelsemönster, bland annat avstånd, veckodag, ekonomi, trygghet, öppettider, väder, torgets utformning och design. Det har även konstaterats att de huvudsakliga stråken är längs med Drottninggatan, Nygatan, torgets kanter, samt diagonalt över torget, och återfanns oavsett tid på dygnet eller veckodag. Däremot varierade flödet beroende på veckodag och tid på dygnet.

This thesis is about Fristadstorget in the city of Eskilstuna and how the square flow together with the user orientation could be improved. This work focuses on how public spaces best satisfy users through architecture, cognition and information interpretation. I've looked at people's movement patterns in Fristadstorget, with the help of observation from strategic locations. While I also integrated the city’s surrounding and taking in information from already existing buildings around the square. My design emphasizes the results about a new and more useful square in Eskilstuna and I have worked with the future vision of the city of Eskilstuna and transformation. The transformation of the square is necessary to make Fristadstorget a more clear and preferable place that will have a better relationship between users and the room. The square needed to improve the market trade, introduce a coffe place, more seating, more natural parts and think about how the people can use the square during winter and summer time, with an open part for events and a built part for the users every day.

Examensarbetet Skärva - historiska spår och framtida möjligheter, inleds med en diskussion om vad ett hållbart stadsbyggande är och vad det kan innebära för landskapet som ligger strax utanför staden. Skärva är en sådan plats som ligger nära både Karlskrona och Nättraby. Det går att se en trend i att många flyttar utanför staden och bygger hus. I Karlskrona finns det i dagsläget områden som Verkö, Bastasjö, Skillingenäs och Skärva by där det byggs nytt. Människor vill ha närheten till naturen, men ändå jobbar få av dem som bor på landsbygden med traditionellt jordbruk. Det är många som pendlar till Karlskrona eller Ronneby till sina jobb eller skolor. Hur bör då ett område som Skärva nyttjas i framtiden? Det finns tendenser till att människor som bor i de nybyggda områdena utanför staden vill skärma av sig och inte ha ännu fler som bor alldeles intill. Det var exempelvis tydligt i samrådsredogörelsen för den nya detaljplanen Stora Vörta 1:72. Det är ett nyplanerat bostadsområde precis intill Skärva by där vissa boendes yttranden kan sägas handla om NIMBY (Not In My Backyard) dvs. bygg gärna, men inte precis där jag bor. En fråga att ställa sig då är: Kan det vara läge att sätta ett stopp för mer utbyggnad av landsbygden, eller går det att förtäta i viss grad? Skärva förknippas kanske mest med herrgården som är del av världsarvet Örlogsstaden Karlskrona. Herrgården är byggnadsminnesförklarad och en byggnad med arkitektoniska särdrag som ligger omgiven av ädellövskog och har vacker utsikt över Danmarksfjärden. Ett naturreservat angränsar till herrgården och totalt består det av ett 240 hektar stort mark- och vattenområde som är ett populärt utflyktsmål och har stor betydelse för friluftslivet. För att kunna avgöra vad som bör ske med markanvändningen för hela Skärvaområdet i framtiden genomförs i det här examensarbetet en genomgående analys för en mängd olika delaspekter. Det utmynnar i ställningstaganden som sedan diskuteras vidare i en planeringsdiskussion, där frågor som turistnäringens möjligheter för att ge området ett uppsving tas upp och huruvida det går att rikta nya boendemiljöer mot olika målgrupper. En diskussion kring om landskapet drabbas av ett sönderfall eller läkning genom olika åtgärder avslutar diskussionskapitlet. Slutligen presenteras utifrån författarens synsätt ett planförslag där en övergripande struktur visar på hur det skulle kunna vara möjligt att både bevara den rika kultur- och naturmiljön samtidigt som det går att göra tillägg i bebyggelsen, utan att det ska behöva komma åsikter om att det är mark som används för annat. Föreslagen bebyggelse hamnar nämligen främst på mark som består av impedimentsytor, ytor som har blivit över när väg och järnväg dragits fram. Skärvaområdet består till stora delar av bortglömda och till viss del oupptäckta marker. Att använda sig av historiska kartor för att hitta gamla vägsträckningar och andra strukturer är ett sätt som använts i analysdelen för att ge idéer till var ny bebyggelse och infrastruktur i framtiden kan få utvecklas. Vattendrag, skogsbryn och stenmurar bidrar, tillsammans med andra element, till att forma vackra platser. Med planering går det att se till att naturens egen skönhet inte går förlorad. Det ges idéer för hur det går att återupptäcka landskapet. Det kan ske genom förbättrad information och ett utökat stig- och vägnät i området. Fler människor skulle ges en möjlighet att upptäcka det historiska landskapet och fler markerade leder i området kan bidra till att olika målgrupper med skilda intressen lättare kan samsas. Ett av huvudsyftena med examensarbetet har varit att ge inspiration åt kommunens översiktsplanearbete. Kanske kan tankar och synsätt som genomsyrar detta arbete bidra till ett nytt sätt att se på Skärva.

Recent studies mostly study subjective demands for soccer players during running. However, there is a need for physioloical demands for running to make the training more effective.