Search

Redovisningsmässigt klassificeras leasingavtal som operationella eller finansiella. Som ett alternativ till finansiering har operationella leasingavtal tillämpats frekvent av företag. Med anledning av att ett operationellt leasingavtal inte behöver redovisas i rapporten över finansiell ställning för leasetagare. Detta har resulterat i att diskussioner om operationella leasingavtal uppstått. SEC har uppmärksammat problem beträffande operationella leasingavtal vilket har resulterat i att IASB utfärdat en ny redovisningsstandard, IFRS 16. Den nya redovisningsstandarden ersätter IAS 17 och IFRS 16 möjliggör för enbart en klassificering av leasingavtal i redovisningen, vilket är finansiella leasingavtal. Företag som tillämpar IFRS var vid ikraftträdandet 1 januari 2019, tvingade att klassificera om sina leasingavtal till finansiella. Svenska företag som tillämpar K3-regelverket har möjlighet att redovisa leasingavtal enligt båda klassificeringarna, operationellt eller finansiellt leasingavtal. I svensk skattelagstiftning framgår att ett finansiellt leasingavtal från leasetagares perspektiv ska hanteras som operationellt leasingavtal. Till följd av det uppstår ett gap mellan redovisning och beskattning när IFRS 16 appliceras. Nyttjanderätten i ett finansiellt leasingavtal samt leasingskulden ska redovisas i rapporten över finansiell ställning. Avskrivning, amortering och räntekostnader som uppkommer får redovisas utifrån både K3 och IFRS. Ur ett skatteperspektiv å andra sidan finns ingen avdragsrätt för leasetagare vilket kräver justeringar i inkomstdeklarationen för avskrivningar och räntekostnader. Skattemässigt tillfaller inte äganderätten av leasingavtalet leasetagaren. Temporära skillnader uppstår mellan nyttjanderättstillgången och leasingskulden som medför att uppskjuten skatt behöver tas hänsyn till. Syftet med studien är att undersöka hur klassificeringen av leasingavtal påverkar ett företags finansiella rapporter, både utifrån K3 och IFRS. Dessutom ämnar vi undersöka den problematik som uppstår i samband med de olika värderingsreglerna för de finansiella leasingavtalen. Vidare är syftet med studien att undersöka vilka effekter gällande redovisningsval vid uppskjuten skatt enligt K3 och IFRS som kan uppstå, samt dess påverkan på ett företags noter i finansiella rapporter. För att uppnå syftet har vi genom konstruerade typfall, tillämpat de olika regelverken. Empirin som presenterats till följd av typfallen har tolkats och analyserats utifrån redovisningens kvalitativa egenskaper samt intressentteorin. Studiens resultat indikerar att finansiella rapporter påverkas av tillämpade klassificeringsregler enligt K3 och IFRS 16. Utfallet antyder även på problematik beträffande värderingsreglerna mellan inkomstskattelagen och IFRS 16. Beroende på om K3 eller IFRS appliceras beträffande leasingavtal förekommer olika tillvägagångssätt att hantera uppskjuten skatt. Följaktligen påverkas delvis redovisningen och delvis tilläggsupplysningarna för företaget. Vår slutsats är att redovisning av ett finansiellt leasingavtal utifrån både K3 och IFRS 16 bör prefereras av intressenter. Av den anledning att företag i högre utsträckning uppnår transparens och visar en mer korrekt bild i de finansiella rapporterna. Lease agreements are classified as operational or financial. As an alternative to company funding, operational leasing has been applied frequently by companies since it is not required to be included in the balance sheet. Discussions regarding operational leasing agreements have occurred as a result. Due to the debates IASB issued a new accounting standard, IFRS 16, for leasing agreements in order to replace IAS 17. Companies that implement the new accounting standard were required by law to reclassify their existing operational agreements to financial agreements. Swedish companies that apply the K3 regulation have the opportunity to post leasing agreements according to both classifications. Tax legislation in Sweden states financial leasing agreements should be handled as operational leasing from a lessee’s perspective. When the accounting standard IFRS 16 is utilized, a gap in accounting and taxation appears. The leasing asset and leasing liability in a financial agreement are to be reported in the balance sheet. Depreciation, amortization, and interest expenses that arise may be reported as stated in both K3 and IFRS. From a tax aspect, adjustments are enforced in income tax return for depreciation and interest expenses. Ownership of the leasing agreement are not accrued to the lessee. Temporary discrepancies originating from leasing asset and leasing liability, leads to consideration of deferred tax in accounting. Intent of this study is to investigate how classification of leasing agreements affects financial reports for companies, according to K3 and IFRS. This study also focus on the dilemma issued from various valuation instructions for financial leasing regarding regulations (K3, IFRS) and income tax legislation. Our examination reviews the influence of chosen accounting standard for deferred tax, according to K3 and IFRS, and the impact it presents in financial notes. Aim of this study has been tested by implementing both regulations to typical scenarios prevalent within the industry. The empirical evidence emerged from our cases are clarified and analyzed on the basis of characteristics in quality and theory of stakeholders. Results coming from this study indicates financial reports affected by practiced rules of classification in accordance with K3 and IFRS. The outcome implies complications as to valuation instructions for income tax legislation and IFRS. Depending on whether the K3 regulation or IFRS are applied concerning leasing agreements, different approaches to managing deferred tax are appropriate. Consequently, both accounting and additional information in financial reports are influenced in partial. Our conclusion is that financial leasing accounting wise would be preferred by stakeholders when utilizing K3 and IFRS. That is due to a higher extent of transparency in financial reports as well as a faithful representation. This study is written in Swedish.

IFRS 9 är en ny standard som avser att förbättra redovisningen av finansiella instrument. Detta grundade sig i finanskrisen 2008 då föregångaren IAS 39 fick motstå kritik för att redovisa kreditförluster för sent. Med IFRS 9 introducerades därför en ny framåtblickande nedskrivningsmodell där företagen blivit tvungna att ta hänsyn till framtida makroekonomiska faktorer. Tidigare forskning har främst studerat banker eller avsett att beräkna framtida effekter av IFRS 9 innan standarden implementerades 2018. Det har inte påvisats några väsentliga effekter av IFRS 9 inom banksektorn. Det som skiljer vår studie från tidigare studier är att vi försöker tyda effekter av implementeringen på olika sektorer samt att analysera om effekten av IFRS 9 har påverkat investerares beslutsfattande. För att uppnå syftet har en dokumentstudie på olika företag inom diverse branscher genomförts utifrån ett investerarperspektiv som grundar sig i IASB:s kvalitativa egenskaper. Resultatet av studien blir att det inte har skett några väsentliga förändringar i de finansiella rapporterna hos de olika företagen när det gäller värderingen. Utifrån de kvalitativa egenskaperna har informationen för en investerare blivit mer användbar samtidigt som relevansen i de finansiella rapporterna ökat. Detta har påverkat en investerares beslutsfattande positivt. Den skillnad som går att utläsa är att företagen har efter implementeringen ökat den årliga avsättningen till reserven för förväntade kreditförluster. Dock anser vi att den stora skillnaden med IFRS 9 först kan tydas i en lågkonjunktur. IFRS 9 is a new standard which intend to improve accounting of financial instruments. The precursor IAS 39 was heavily criticized during the financial crises in 2008 because of its late recognition of credit loss. IFRS 9 introduces a new forward-looking approach that considers future macroeconomic factors. Previous research has mainly been studying banks and future effects of the standards implementation. No essential effects have been shown in previous research. What distinguishes our study is that we try to interpret the effects of implementation in different sectors and to analyze whether the effect of IFRS 9 has affected investors’ decision-making. To achieve the purpose of this thesis, a document analysis of different companies in various industries has been conducted. This thesis has been analyzed from an investors point of view which is based on IASB’s conceptual framework. This thesis has not seen any essential effects from the implementation of IFRS 9 in the financial reports. From the qualitative characteristics the financial information for an investor has improved and its relevance has increased, which has affected the investors’ decision-making, in a positive manner. After the implementation the big difference is that the annual deposition to the reserve for credit loss has increased for companies in all industries. Although, we believe that the big differences with IFRS 9 can first be interpreted in a recession.

Leasing has for many years been an attractive financing alternative, especially for companies with a high debt-to-equity ratio. It is estimated that every third purchase is financed through leasing. Leasing has despite its popularity been exposed to criticism. What lead to the discussions is that a large part of the leasing was handled outside of the balance sheet. The discussions have finally resulted in IASB issuing a new leasing standard, IFRS 16, which replaced the previous standard IAS 17. With IAS 17, the lessee could classify his leases as operational or financial, with IFRS 16 all leases should be considered financial. IFRS 16 came into force on January 1, 2019, which meant that all companies applying IFRS had to capitalize all major leases during the financial years that began in 2019. In Sweden, it is still possible for lessees to classify their leases as operational if the lessee applies the Swedish K3 Rules. The advantages of operating leasing have been considered to be that the lessee can take a greater financial risk without being noticed, by keeping debts outside the company's balance sheet. Companies that apply IFRS will have financial reports that differ from the financial reports presented by companies that apply the K3 regulations. IFRS 16 is in its application very dependent on the discount rate used to calculate the present value of the leasing agreements. The purpose of the study is to examine how the layout of the financial reports differs in its handling of leasing depending on whether a company chooses to apply IFRS or whether the company chooses to apply K3 in its accounting. The purpose is also to examine how different interest rates affect the management of leasing in accordance with IFRS and to investigate whether there are any advantages and disadvantages for stakeholders when comparing and analyzing different companies that can be derived depending on which of the regulations are applied. We have investigated this by constructing typical cases where we applied the various regulations. The empirical data that, which has been generated from our typical cases, has been analyzed and interpreted from a stakeholder perspective with the help of various selected financial key ratios and the qualitative characteristics of useful financial information. The results of the study show that the majority of the financial key ratios, due to changes in the financial reports, are affected when a company applies IFRS instead of K3. The financial key ratios in some respects represent a company that is less financially strong when IFRS is applied. On the other hand, a company that applies IFRS exhibits better and more efficient operational operations in the cash flow analysis. Our conclusion is, despite the fact that certain financial key ratios have been negatively affected, that IFRS should be the regulatory framework that is preferred by stakeholders with regard to the management of leasing agreements. The reason is the more faithful representation that the company shows by applying IFRS. This study is hereafter written in Swedish. Leasing har under många år varit ett attraktivt finansieringsalternativ, framförallt hos företag med en hög skuldsättningsgrad. Uppskattningsvis görs vart tredje inköp med leasing som finansiering. Leasing har trots sin popularitet varit ett omdiskuterat ämne, det som föranlett diskussionerna är att en stor del av leasingen hanterats utanför rapporten över finansiell ställning. Diskussionerna har tillslut resulterat i att IASB utfärdat en ny leasingstandard, IFRS 16, som ersatt den tidigare standarden IAS 17. Med IAS 17 kunde leasetagaren klassificera sina leasingavtal som operationella eller finansiella, med IFRS 16 ska alla leasingavtal anses vara finansiella. IFRS 16 trädde i kraft 1 januari 2019 vilket innebar att alla företag som tillämpar IFRS var tvungna att kapitalisera alla större leasingavtal under de räkenskapsår som påbörjades 2019. I Sverige är det fortsatt möjligt för leasetagare att klassificera sina leasingavtal som operationella om leasetagaren tillämpar det svenska K3-regelverket. Fördelar med operationell leasing har ansetts vara att leasetagaren kan ta en större finansiell risk utan att det uppmärksammas genom att hålla skulder utanför företagets rapport över finansiell ställning. Företag som tillämpar IFRS kommer ha finansiella rapporter som skiljer sig åt från de finansiella rapporter som presenteras av företag som tillämpar K3-regelverket. Men även att IFRS 16 i sin tillämpning är väldigt beroende av den diskonteringsränta som används för att nuvärdesberäkna leasingavtalen. Syftet med studien är att undersöka hur utformningen av de finansiella rapporterna skiljer sig åt i sin hantering av leasing beroende på om ett företag väljer att tillämpa IFRS eller om företaget väljer att tillämpa K3 i sin redovisning. Syftet är också att undersöka hur olika räntelägen påverkar hanteringen av leasing enligt IFRS samt att undersöka om det finns några för- och nackdelar för intressenter vid jämförande och analysering av olika företag som går att härleda till vilket av regelverken som tillämpas. Detta har vi undersökt genom att konstruera typfall där vi tillämpat de olika regelverken. Den empiri som typfallen genererat har analyserats och tolkats utifrån ett intressentperspektiv med hjälp av diverse utvalda nyckeltal men också redovisningens kvalitativa egenskaper. Resultatet av studien visar att flertalet nyckeltal, till följd av förändringar i de finansiella rapporterna, påverkas när ett företag tillämpar IFRS istället för K3. Nyckeltalen framställer i vissa avseenden ett företag som mindre finansiellt starkt när IFRS tillämpas. Däremot uppvisar ett företag som tillämpar IFRS en bättre och mer effektiv operativ verksamhet i kassaflödesanalysen. Vår slutsats är trots att vissa nyckeltal påverkats negativt att IFRS är det regelverk som med avseende på hantering av leasingavtal bör föredras av intressenter. Anledningen är den mer korrekta bilden som företaget visar genom att tillämpa IFRS.

Kvalitet är i redovisningssammanhang ett komplext begrepp som är under ständig omvandling. Forskning kring begreppet syftar ofta till att kartlägga indikatorer som tillsammans ger en korrekt beskrivning av betydelsen av kvalitet. Forskare utgår från dessa indikatorer då de studerar redovisning med syfte att säga något om dess kvalitet. Särskild vikt har i denna studie lagts vid indikatorerna relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet vilka kompletterar varandra och tillsammans utgör en helhetsbeskrivning av begreppet kvalitet. Forskning inom redovisning har ofta gjorts ur ett perspektiv där man ser till hur den färdiga redovisningen presenteras till användarna. Denna studie utgör ytterligare en dimension vid beskrivning av problematiken då utgångspunkten utgörs av flera olika infallsvinklar. Både tolkning, kommunikation och handling täcks in i studiens resultat. Resultatet av studien tolkas på filosofiska grunder och ytterligare en dimension tillförs då diskussion förs angående betydelsen av moral och etik. Vi har genomfört en kvalitativ analys av lagtext utifrån ett hermeneutiskt tolkningsperspektiv. Resultaten inbegriper även tolkning av uttalanden i fackpress och datamaterialet har kodats utefter de beskrivningar av relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet som vi arbetat fram i den teoretiska referensramen. Studien undersöker skiftet av redovisningsstandard för leasing som skett vid inledningen av 2019 då IAS 17 ersattes av IFRS 16. Detta standardskifte utgör studiens urval för den lagtext som studeras. Resultaten illustreras genomgående genom analysen med hjälp av ett fiktivt bolag vars redovisning följer den redovisningsstandard för leasing som studien undersöker. Den teoretiska modellen som använts för analys av våra resultat bygger på tidigare forskning samt teorier gällande redovisning och dess användare. Modellen används för tolkning av resultat och illustration samt utgör en koppling mellan dessa. Studien utmynnar i slutsatsen att elasticiteten i beskrivningen av relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet i lagtext bidrar till att företag ges möjlighet att snedvrida redovisningen vilket resulterar i att användbarheten för de finansiella rapporterna som beslutsunderlag sjunker. Elasticiteten mäts i vår studie med hjälp av kodning av lagtext samt uttalanden i fackpress utefter vår beskrivning av relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. Kodningen bidrar till beskrivning av lagens tolkningsutrymme i form av det spelrum företagen har att utforma redovisningen på olika sätt men samtidigt hålla sig inom ramen för vad som är lagligt. Studien ger slutligen resultaten filosofisk betydelse och understryker vikten av moral hos företagen och företagsledaren som komponent i en redovisning som håller hög kvalitet. Denna studie skiljer sig från tidigare forskning då den genomförs i alla led av redovisningen. Inledningsvis studeras lagstiftares incitament vid utformning av redovisningsstandard, studien övergår sedan till den faktiska redovisningen och företags tolkning av redovisningsstandard för att slutligen se till det sätt på vilket färdiga finansiella rapporter presenteras för användarna. Studiens bidrag är ökad konceptuell förståelse av begreppet kvalitet inom redovisning samt underlag till diskussion om betydelsen av filosofisk insikt och moral vid tolkning av redovisningsstandarder vid utformning av finansiella rapporter. In the context of financial reporting the concept of quality is complex and under perpetual transformation. Historically scientific research has aimed to chart indicators to the concept of quality that together add up to correct description of the importance of quality. Researchers originate from these indicators in studies of accounting when the purpose of the studies is to say something about the quality. Special emphasis for this study has been placed on the indicators relevance, reliability and comparability. These indicators complement each other and together they form an overall description of the concept of quality. Scientific research in accounting has frequently been carried out from a perspective where the researcher merley studied how the accounting is presented to users. This study forms an additional dimension of the matter as the basis of the research is composed of several perspectives. The result of the study is interpreted on a philosophical basis and another dimension is added by discussion about the importance of morality and ethics. We have carried out a qualitative analysis of accounting legislation from a hermeneutic perspective. The results also include interpretation of statements in specialist press and the data material has been coded according to our description of the concepts relevance, reliability and comparability. The study investigates the shift of financial reporting standard for leasing that took place at the beginning of 2019 when IAS 17 was replaced by IFRS 16. The results are consistently illustrated in the analysis using a fictitious company whose accounting follows the accounting standard for leasing that the study investigates. The theoretical model used for analysis of our results is based on previous research and theories on accounting and its users. The process of this study leads us to the conclusion that the elasticity in the description of relevance, reliability and comparability in accounting standards contributes to companies being given the opportunity to disort the accounting, which results in the usefulness of the financial reports as a basis for decision-making is falling. In our study the elasticity is measured by coding legal text and statements in the specialist press according to our description of relevance, reliability and comparability. The coding contributes to the description of the leeway of the law in terms of latitude for companies to formulate their accounting in different ways but at the same time stay within the scope of what is legal. In conclusion the results is given a philosophical significance and emphasizes the importance of morals among the companies and the company leader as a component of a high quality accounting. This study differs from previous research because it analyzes all stages of the accounting. Initially the legislature’s incentives when designing accounting standards are studied, the study then goes to the actual accounting and the company’s interpretation of the accounting standard. Lastly the study analyze the finished financial reports are presented to the users. The study’s contribution is increased understanding of the concept of quality in accounting and the basis for discussion on the meaning of philosophical insight and morality in the interpretation of accounting standards when designs financial reports.

I början av 2018 började den nya standarden IFRS 9, framtagen av IASB, gälla. Standarden ersätter den tidigare IAS 39 som behandlar finansiella instrument och är framtagen efter den stora finanskrisen under 2000-talet. I samband med implementeringen av IFRS 9 kan ett företags klassificerings, omklassificerings, redovisning och värdering samt nedskrivning av finansiella tillgångar påverkas annorlunda. Till följd av detta kommer det uppstå större skillnader mellan det svenska regelverket K3, som grundats på IFRS, och den nya standarden i IFRS beträffande finansiella tillgångar. Studien är en komparativ analys med typfall där tre fiktiva företag jämförs för att se vilka skillnader som finns mellan K3 och RFR 2/IFRS i hanteringen av finansiella tillgångar. De delar som belyses i studien är klassificering, omklassificering, redovisning och värdering samt nedskrivning. Skillnaderna som uppstår analyseras främst ur ett modifierat intressentperspektivmed inslag av positiv redovisningsteori och möjligheter till utdelning för investerare. Analysen i studien utgår till stor del från de kvalitativa egenskaperna som anges i IASB:s föreställningsram och i Bokföringsnämndens (BFN) vägledning för K3. De kvalitativa egenskaperna analyseras utifrån ett modifierat intressentperspektiv med investerare och företagsledare i fokus. Investerare har ett ekonomiskt intresse i företag och efterfrågarekonomisk information från företag som kan påverka deras prognoser och beslutstagande. Företagsledare använder den ekonomiska informationen för att kunna fatta viktiga beslut iföretaget. Det är även viktigt för företagsledaren att se om ett av regelverken har en större positiv effekt på redovisningen och därför är att föredra. Studiens syfte är att belysa de mest väsentliga skillnaderna angående finansiella tillgångar och deras förfarande och hur dessa skillnader påverkar investerare och företagsledare samtutdelningsmöjligheterna i ett företag. En redogörelse av de båda redovisningsstandarderna görs i början av studien för en lättare läsförståelse och för att ge läsaren en förståelse av de bådaregelverken. Analysen gällande de kvalitativa egenskaperna utifrån intressentteorin hjälper till att belysa de mest signifikanta skillnaderna mellan K3 och RFR 2/IFRS 9.Resultatet från studien visar att skillnaderna mellan regelverken främst är redovisningsteknisk i hur den finansiella informationen presenteras. Samtidigt som den största skillnaden mellanK3 och RFR 2/IFRS 9 gällande nedskrivningar inte har någon effekt på ekonomin i företaget på lång sikt. Slutsatserna från studien är att ett företag som väljer att tillämpa RFR 2/IFRS framför K3 kommer en del av de kvalitativa egenskaperna stärkas sett ur studiens intressentperspektiv. Väljer ett företag istället att tillämpa K3 kommer deras utdelningsmöjligheter upplevas starkare i ett tidigare skede på grund av periodiseringseffekterna. Vidare har studien praktiskt bidragit till att visa hur företag i praktiken kan tillämpa standarderna K3 och RFR 2/IFRS 9. Detta hjälper ett företag att välja vilken standard de ska välja när de står i ett vägval mellan vilken av standarderna de ska tillämpa. At the beginning of 2018, the new International Financial Reporting Standard (IFRS 9) developed by the International Accounting Standards Board (IASB), began to be valid. The standard replaces the previous International Accounting Standard (IAS) 39, which deals with financial instruments, and is developed after the major financial crisis during the 2000s. In correlation to the implementation of IFRS 9, a company's classification, reclassification, recognition and valuation and impairment of financial assets may be affected differently. As a result, there can be major differences between the Swedish regulatory framework K3, that is based on IFRS, and the new IFRS standard for financial assets. This study is a comparative analysis with hypothetical cases where three fictitious companies are compared to highlight the differences that exist between K3 and Rådet för finansiell rapportering (RFR) 2/IFRS in the management of financial assets. The parts that are brought up in the study are classification, reclassification, accounting and valuation as well as impairment. The differences that arise are mainly analyzed from a modified stakeholder perspective with elements of positive accounting theory and opportunities for dividend. The analysis in this study is largely based on the qualitative characteristics stated in the IASB Performance Framework and in the Accounting Board's guidance for K3. The qualitative characteristics are analyzed based on a stakeholder perspective with investors and business leaders in focus. Investors have a financial interest in companies and request financial information from companies that may affect their forecasts and decision making. Business executives use the financial information to make important decisions in the company. It is also important for the business manager to see if one of the standards has a positive effect on the accounting and is therefore preferable. The purpose of this study is to highlight the most significant differences regarding financial assets, their procedures and how these differences affect investors and business managers but also the dividend opportunities of a company. A presentation of the two regulations is made at the beginning of the study for an easier reading comprehension and to give the reader an understanding of the two accounting standards. The analysis of stakeholder theory helps to highlight the differences in K3 and RFR 2/IFRS 9 for the analysis of the qualitative characteristics of the report. The results in this study shows that the differences between the regulations are primarily accounting techniques in how the financial information is presented. At the same time the main difference between K3 and RFR 2/IFRS 9 regarding impairment does not affect the long-term economy of the company. The conclusions from the study shows that some of the companies qualitative characteristics will be strengthened if they choose to apply RFR 2/IFRS instead ofK3, seen from the perspective of the stakeholders in the study. If a company chooses to applyK3 instead, their dividend opportunities will be a lot bigger in an earlier stage due to the accrual effects. In addition, the study has practically contributed to demonstrate how companies effectively can apply the standards K3 and RFR 2/IFRS 9, that determine which of the standards will suit them best when choosing between them.

Efter den globala finanskrisen år 2008 riktades en stor kritik mot standarden IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. Denna kritik grundade sig i att standarden var allt för komplicerad. Detta påpekades redan vid dess publicering år 1999. Som svar på denna kritik började IASB att ta fram en ny standard, IFRS 9 Finansiella Instrument, som blev obligatorisk att tillämpa från och med 1 januari år 2018. Vid tillämpning av IFRS 9 kommer företag ges bättre förutsättningar för att utforma en redovisning som tillhandahåller en mer rättvisande bild av hur risker med finansiella instrument hanteras. Motsvarande standard i K3 finns i regelverkets kapitel 11 respektive kapitel 12. Vid tillämpning av kapitel 11 redovisas tillgångar enligt anskaffningsvärdet och vid tillämpning av kapitel 12 används verkligt värde. Vilket kapitel som ska följas är upp till användarna av regelverket. K3 bygger i grunden på ”IFRS for SMEs”. Onoterade svenska moderbolag har möjlighet att välja om de vill tillämpa K3 eller IFRS. Detta val har på senare år blivit ett strategiskt val för bolagen. Denna uppsats är en kvalitativ studie som bygger på en abduktiv ansats. I studien presenteras en komparativ analys som med hjälp av typfall utreder skillnader som kan uppkomma om svenska onoterade moderbolag väljer att frivilligt tillämpa IFRS eller tillämpar K3. Skillnaderna mellan de olika standarderna som undersöks är begränsade till klassificering, värdering och nedskrivning. Typfallen är konstruerade för att tydligt visa de skillnader som uppstår i redovisningen av just dessa områden och hur de påverkar moderbolagens finansiella ställning ur ett intressentperspektiv. I denna studie har en avgränsning gjorts att endast behandla de primära intressenterna, aktieägare och långivare. I analysen belyses de mest väsentliga skillnader som uppstår vid redovisningen och som påverkar moderbolagens finansiella ställning. De skillnader som framkommit i typfallen har analyserats utifrån de valda intressenternas perspektiv. Detta för att se vilken tillämpning som är mest fördelaktig. Både aktieägare och långivare efterfrågar sådan information som kan påverka deras beslutsfattande. I analysen granskas också hur väl de båda regelverken tillämpar sina kvalitativa egenskaper. Syftet med studien är att visa hur ett svenskt onoterat aktiebolags val av regelverk påverkar redovisningen av deras finansiella tillgångar. Genom att belysa de mest väsentliga skillnaderna mellan IFRS 9 och K3s kapitel 11 syftar studien vidare på att tillföra kunskap om de distinktioner som förekommer mellan regelverken. Denna kunskap kommer i sin tur att visa hur valet av regelverk påverkar den finansiella informationen utifrån ett intressentperspektiv. Resultatet av studien utmynnar i att det förekommer skillnader mellan regelverken gällande redovisning av finansiella tillgångar. De främsta skillnaderna uppstår vid de olika regelverkens grad av försiktighet, speciellt avseende nedskrivning. Slutsatsen är att finansiella tillgångar redovisade i enlighet med IFRS 9 beskriver den ekonomiska verkligheten bättre ur ett intressentperspektiv. På så vis kan aktieägare och långivare få bättre underlag för ekonomiska beslut. Following the global financial crisis in 2008, a major criticism was made of the standard IAS 39 Financial Instruments: Recognition and Measurement. This criticism was based on the fact that the standard was all too complicated. This was already pointed out at the time of its publication in 1999. In response to this criticism, the IASB began to produce a new standard, IFRS 9 Financial Instruments, which became mandatory from January 1, 2018. When applying IFRS 9, companies will be given better prerequisites for to design an account that provides a more accurate picture of how risks with financial instruments are managed. Corresponding standards in K3 are contained in chapter 11 and chapter 12 of the regulation. For the application of Chapter 11, assets are reported at purchase value and, in applying Chapter 12, fair value is used. Which chapter to be followed is up to the users of the regulation. K3 is basically based on "IFRS for SMEs". Unlisted Swedish parent companies have the option to choose whether to apply K3 or IFRS. In recent years, this choice has become a strategic choice for the companies. This essay is a qualitative study based on an abductive approach. The study presents a comparative analysis that, by typing, investigates differences that may occur if Swedish unlisted parent companies choose to voluntarily apply IFRS or apply K3. The differences between the different standards examined are limited to classification, valuation and impairment. Types are designed to clearly show the differences that arise in the accounting of these areas and how they affect the parent company's financial position from a stakeholder perspective. In this study, a delimitation has been made to treat only primary stakeholders, shareholders and lenders. The analysis highlights the most significant differences that arise in the accounts and affect the parent company's financial position. The differences found in the cases have been analyzed from the perspective of the primary stakeholders. This to see which application is most beneficial. Both shareholders and lenders demand information that may affect their decision making. The analysis also examines how well the two regulations apply their qualitative properties. The purpose of the study is to show how a Swedish unlisted company's choice of regulatory framework affects the accounting of their financial assets. By highlighting the most significant differences between Chapter 11 of K3 and IFRS 9, the study aims at providing knowledge about III the distinctions that occur between the regulations. This knowledge, in turn, will show how the choice of regulatory framework affects financial information from an interest perspective. The result of the study suggests that there are differences between the rules governing accounting for financial assets. The main differences arise from the degree of caution of the various regulations, especially regarding impairment. The conclusion is that financial assets reported in accordance with IFRS 9 describes the economic reality better from a stakeholder perspective. In this way, shareholders and lenders can get better basis for financial decisions. This paper is written in Swedish.

Ämnet hållbarhet är idag mer aktuellt än någonsin. Många företag tar ansvar för sin påverkan på omgivningen och detta ansvar har kommit att bli en del av den externa rapporteringen. Företags hållbarhetsrapportering har traditionellt varit frivillig och det har tillämpats självreglering. I kontrast till de noterade företagens avsaknad av regler har svenska staten, genom införandet av en ägarpolicy, ställt upp krav på de statliga företagen. Kraven innebär att de statliga företagen ska agera föredömligt inom hållbart företagande och hållbarhetsrapportera i enlighet med GRI:s riktlinjer. Syftet med denna studie har varit att utifrån GRI:s kvalitativa egenskaper gällande hållbarhetsrapporteringens informationskvalitet undersöka skillnader mellan noterade och statliga företags hållbarhetsupplysningar inom de områden som stadgas i ÅRL 6 kap 12 § 1 st. Vår studie är komparativ och vi har använt oss av en kvalitativ innehållsanalys med kvantitativa inslag. Bedömningar har gjorts av 21 noterade och 21 statliga företags hållbarhetsrapportering. Med en egenutvecklad modell för bedömning av skillnader i informationskvalitet, har vi kunnat uppfylla studiens syfte och besvara vår forskningsfråga: Vilka skillnader i hållbarhetsrapporteringens informationskvalitet kan identifieras mellan noterade och statliga företag? Studiens resultat visar att de statliga företagens hållbarhetsrapportering genomgående uppvisar en högre informationskvalitet än noterade företag. De största skillnaderna som identifierades var att de statliga företagen i en avsevärd större utsträckning efterföljde internationella ramverk och riktlinjer samt att de lät sin hållbarhetsrapport genomgå en oberoende extern granskning. Den reglering som statliga företag omfattas av verkar leda till en högre informationskvalitet i hållbarhetsrapporteringen än vad självreglering gör. Studiens teoretiska bidrag är en modell som möjliggör en bedömning av informationskvalitet i företags hållbarhetsrapportering och en kartläggning av skillnader mellan noterade och statliga företag. Även praktiker kan ha nytta av vår kartläggning som visar att noterade företag kan öka sin informationskvalitet genom att efterfölja internationella ramverk samt låta rapporteringen bli externt granskad. The subject of sustainability is today more current than ever before. Many companies take responsibility for their impact on the environment and this responsibility has become part of the external reporting. Corporate sustainability reporting has traditionally been voluntary and subject to self-regulation. Contrary to the lack of rules for listed companies, the Swedish state has imposed demands on state-owned companies through the introduction of an ownership policy. The requirement means that state-owned companies should act exemplarily in sustainable business and report sustainability in accordance with GRI's guidelines. The purpose of this study has been to investigate differences between listed and state-owned companies' sustainability information quality in the areas defined in ÅRL 6 kap 12 § 1 st, based on GRI's qualitative characteristics regarding sustainability reporting. Our study is comparative and we have used a qualitative content analysis with quantitative elements. Assessments have been made of 21 listed and 21 state-owned companies' sustainability reporting. With a self-developed model for assessing differences in information quality, we have been able to fulfil the purpose of the study and answer our research question: What differences in sustainability reporting information quality can be identified between listed and state-owned companies? The results of the study show that the sustainability reporting of state-owned companies contains a higher information quality than listed companies. The major differences identified were that the state-owned companies complied with international framework and guidelines to a significantly greater extent and let their sustainability report be subject for independent external auditing. The government-controlled regulation seems to lead to a higher information quality in sustainability reporting than self-regulation. The theoretical contribution of the study is a model that enables an assessment of information quality in sustainability reporting and a mapping of differences between listed and state-owned companies. Practitioners may also benefit from our study, which shows that listed companies can increase their information quality by following international frameworks and allowing the reporting to be externally audited. This thesis is written in Swedish.

IASB påbörjade utvecklingsarbetet av en ny standard efter den globala finanskrisen då den nuvarande standarden IAS 39 kritiserats hårt från flera håll för att vara för komplicerad och bristande i sin redovisning av finansiella tillgångar. IASB:s arbete resulterade i färdigställandet av IFRS 9 år 2016 med syfte att ersätta IAS 39 gällande finansiella instrument. Tillämpningen av IFRS 9 kan påverka ett företags finansiella tillgångar annorlunda gällande klassificering, omklassificering, redovisning och värdering samt nedskrivning. Det är möjligt att värdera finansiella tillgångar till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Problemet inom de olika metoderna är den subjektivitet i redovisningen av finansiella tillgångar.Studien är en komparativ analys med en förutsägande karaktär utifrån typfall för att utreda hur en övergång från IAS 39 till IFRS 9 påverkar ett företags finansiella tillgångar. Typfallen i studien ämnar belysa väsentliga skillnader inom klassificering, omklassificering, redovisning och värdering samt nedskrivning och hur dessa skillnader påverkar de kvalitativa egenskaperna sett ur ett intressentperspektiv.Den redovisningstekniska analysen belyser de mest väsentliga skillnaderna som påverkar ett företags finansiella tillgångar. Den redovisningstekniska skillnaden analyseras därefter utifrån aktieägares och Finansinspektionens perspektiv för att undersöka hur IASB:s kvalitativa egenskaper påverkas. Aktieägare efterfrågar information som påverkar deras ekonomiska beslutsfattande och utvärdering. Finansinspektionen efterfrågar information som bidrar till en ökad finansiell stabilitet hos företagen.Syftet med studien är således att belysa de mest väsentliga skillnader mellan IAS 39 och IFRS 9 samt hur standardövergången påverkar aktieägare och Finansinspektionen utifrån IASB:s kvalitativa egenskaper. Studien illustrerar skillnaderna för klassificering, omklassificering, redovisning och värdering samt nedskrivning separat för att förtydliga väsentliga förändringar som uppstår vid en övergång från IAS 39 till IFRS 9. Studien redogör för de olika klassificeringsmöjligheterna med egna begrepp för lättare läsförståelse och en modifierad intressentmodell för analys av IASB:s kvalitativa egenskaper. Resultatet i studien indikerar att tillämpningen av IFRS 9 är främst av redovisningsteknisk karaktär i hur den finansiella informationen presenteras. Den yttersta skillnaden mellan IAS 39 och IFRS 9 avser nedskrivningsförfarandet av de finansiella tillgångarna.Aktieägarna påverkas positivt vid en standardövergång eftersom IFRS 9 i större utsträckning stärker IASB:s kvalitativa egenskaper. Finansinspektionen påverkas inte i samma grad som aktieägare. Den däremot mest signifikanta och möjligtvis mest positiva effekten vid en standardövergång för tillsynsorganet är att företagens finansiella stabilitet ökar. IASB began the process of developing a new accounting standard after the global financial crisis. The current standard IAS 39 received criticism of being too complicated and lacking in its financial accounting of financial assets following the financial crisis. IASB’s process resulted in the completion of IFRS 9 which purpose is to replace the current standard IAS 39 concerning financial instruments. The implementation of IFRS 9 may affect a company’s financial assets differently concerning classification, reclassification, recognition, measurement and impairment. Financial assets can be measured at either fair value or amortized cost. The problem regarding these methods is the subjectivity of valuation of the financial assets.This paper applies a comparative analysis with the purpose of predicting the effects a transition from IAS 39 to IFRS 9 will have on a typical company’s financial assets. The hypothetical cases purpose is to highlight the most distinct differences between standards regarding classification, reclassification, recognition, measurement and impairment. The distinct differences are then analysed from an accounting perspective and a modified stakeholder theory.The technical analysis highlights the differences regarding the accounting treatment of a company’s financial assets. The analysis continues with an analysis on how IASB’s qualitative characteristics of accounting diverge between the standards for shareholders and Finansinspektionen. Shareholders request information which may influence their economic decision and assessment. Finansinspektionen request information and effects which will have a positive impact on a company’s financial stability.The purpose of this paper is thus to highlight the most distinct differences between IAS 39 and IFRS 9 as well as examining how the transition might affect shareholders and Finansinspektionen based on IASB’s qualitative characteristics. This paper illustrates the accounting treatment of classification, reclassification, measurement and impairment separately to elucidate the impact from a transition from IAS 39 to IFRS 9. This paper describes the different options for classification with additional terms to increase readability and a modified stakeholder theory to analyse IASB’s qualitative characteristics. The results of this paper indicate that the implementation of IFRS 9 led to changes mostly of technical nature in how to present the financial information. The most substantial difference between IAS 39 and IFRS 9 regards to the impairment treatment of financial assets.The shareholders are positively affected after a transition to IFRS 9 because the change strengthens IASB’s qualitative characteristics in a greater extent. Finansinspektionen is not affected to the same degree as shareholders. Although the most significant and positive effect for the regulatory institution with a transition may lead to increased financial stability.This paper is hereinafter written in Swedish.

Komponentavskrivning är ett aktuellt och viktigt ämne inom kommunal sektor eftersom rekommendationen om komponentavskrivning är relativt ny samt att det är skattebetalarnas pengar som till stor del finansierar denna extra administrativa börda som komponentavskrivning anses medföra. Syftet med studien är att förstå hur redovisningsansvariga inom kommuner hanterat implementeringsprocessen av komponentavskrivning samt belysa vilka konsekvenser avskrivningsmetoden medfört på den rättvisande bilden. För att uppnå syftet innefattar den teoretiska referensramen aktuella och relevanta teorier och begrepp för komponentavskrivning i kommuner. Metodvalet var semistrukturerade intervjuer som genomfördes i åtta kommuner i Skåne län. Resultatet visar att flera faktorer spelar in i hur avskrivningsmetoden väljs att implementeras i kommuner vilket har resulterat i att ingen tillämpning i någon kommun är exakt lik en annan. Den största påverkande faktorn är det tolkningsutrymme som finns i och med att kommuner i Sverige har principbaserad redovisning. Studien visar även att komponentavskrivning leder till en mer rättvisande bild av kommunernas finansiella ställning. Dock framkom indikationer på att jämförbarheten försämras eftersom komponentavskrivning implementerats och används på olika sätt i kommunerna. Detta resulterar i att den kommunala redovisningen inte är enhetlig och därför inte uppfyller kravet om jämförbarhet som är en av de kvalitativa egenskaperna som Rådet för kommunal redovisning beskriver i sitt ramverk. Studien bidrar till ökad förståelse om varför det finns skiljaktigheter och likheter i implementeringsprocessen av komponentavskrivning samt vilka konsekvenser avskrivningsmetoden medför. Studien ökar även förståelsen för vilken diskussion som är aktuell kring komponentavskrivning inom kommunal sektor. Genom intervjuerna framkom indikationer om att teori och praktik inte går hand i hand när det gäller komponentavskrivning. Framtida forskning kan belysa och tydliggöra om det existerar ett gap mellan teoretisk målsättning med komponentavskrivning och vad det i praktiken är möjligt att uppnå., Component depreciation is a current and important topic because it is a relatively new recommendation. Furthermore, the undoubtedly additional administrative burden, which will follow as consequence of the component depreciation, will mainly be financed by taxpayers' money. The purpose of the study is to understand how accounting managers in municipalities handled the implementation process of component depreciation, and also to illustrate the impact of the depreciation method brought on the true and fair view. In order to reach the aim, the theoretical framework includes current and relevant theories and concepts to component depreciation. The chosen method was semi-structured interviews in eight municipalities in the Swedish county in Skåne. The results show that several factors affect how municipalities choose to implement the depreciation method, which means that no approach of any municipality is exactly similar to another. The main influencing factors are the interpretation of space available in that municipalities in Sweden who have principles-based accounting. The study also shows that the component depreciation leads to a more true and fair view of the municipality's financial position. However, indications appeared suggesting that the comparability deteriorates because each municipality implement and use component depreciation differently. This results in a heterogeneous municipal accounting, leading to that the requirement of comparability is not met. The requirement of comparability is one of the qualitative characteristics as the Council for Municipal Accounting describes in its framework. The study contributes to a better understanding of why there are differences and similarities in the implementation process and the consequences component depreciation brings. The study also increases the understanding of which discussion are of interest in component depreciation in the municipal sector. Through the interviews it was indicated that the theory and practice do not go hand in hand when it comes to component depreciation. It is suggested that future research will illustrate and clarify if there is an existing gap between the theoretical goal with component depreciation and what is practically achievable.

Från den 1 januari 2005 ska samtliga noterade bolag i EU upprätta sina koncernredovisningar i enlighet med IASB:s internationella redovisningsstandarder, vilket i teorin ska bidra till ökad jämförbarhet mellan bolagen. Syftet med uppsatsen var därför att genom att granska årsredovisningar se hur väl noterade bolag i Sverige och Storbritannien följt upplysningskraven i IAS 36 p 134 samt jämföra de två ländernas efterlevnad gällande nedskrivningstestet av goodwill som är en förändring i de internationella standarderna jämfört med tidigare. Den deduktiva forskningsansatsen användes, och den befintliga teori som låg till grund för att undersöka verkligheten var IAS 36 p 134. Resultatet av undersökningen har sedan presenterats utifrån den kvantitativa metoden för att ge en bra översikt av resultatet. I en litteraturundersökning presentedes de kvalitativa egenskaper som redovisningen ska ha, tidigare reglering av goodwill i Sverige och Storbritannien samt de redovisningsbegrepp som haft stor betydelse för de båda ländernas redovisning. En genomgång av upplysningskraven i IAS 36 p 134 gjordes också. Skillnaderna i bolagens efterlevnad och den mäng information som de gav skiljde sig mycket åt. Det svenska och brittiska urvalet hade inte lyckats uppfylla samtliga upplysningskrav, och vid en jämförelse mellan ländernas efterlevnadsgrad visade det sig att de svenska bolagen var lite bättre än de brittiska på att lämna information. De upplysningskrav som länderna var bäst respektive sämst på att lämna information var lika för länderna. Orsakerna till detta kan vara många, bl.a. olika redovisningstradition eller att ingen praxis om detta har utvecklats. Men på grund av att bolagen inte följer upplysningskraven blir årsredovisningarna inte jämförbara.