Search

The current public procurement process of pharmaceuticals is characterized by a lack of overall perspective and distrust between the pharmaceutical industry and buying Swedish county councils. This is due to the historical context between the two parties. There also exist cost inefficiencies due to a high cost focus and the lack of an overall cost perspective. These factors have affected how the parties on the pharmaceutical market interact and act in relation to each other. The public procurement situation is something both the studied pharmaceutical company (MSD Sverige AB) and the studied buyers (Region Östergötland, Region Jönköpings län and NT-rådet) are aware of and agree on has to change. Therefore, the way public procurement of pharmaceuticals is carried out has to change for it to the meet current challenges, and future demand, of the Swedish health care.The studied pharmaceutical company wishes to increase the service orientation in public procurement processes, something the county councils and NT-rådet are in favour of. Furthermore, the company wants to achieve a value co-creation between itself and the buyers, however, the possibility of achieving value co-creation is somewhat debatable among the buyers since they have different opinions of its feasibility. Nevertheless, the report assumes that value co-creation is possible in the studied system. At the same time interviews have demonstrated the existence of different opinions and thoughts regarding value adding services amongst the different buyers, i.e. there is a lack of consensus if sufficient resources exist to change the procurement process and what part the pharmaceutical company should play if the service orientation increases. Moreover, there exist divided opinions regarding how the interaction with the pharmaceutical company should take place since the majority of the buyers wishes to have a clear separation from the pharmaceutical industry, something making the development of value adding service more difficult.Since there exist disagreements regarding how a change to the procurement process practically should be carried out and there is a distrust between the parties, the aim of the report is to demonstrate similarities and dissimilarities between them within four key areas: business relationships, cost efficiency, strategies and service orientation. The purpose is also to illustrate how a changed procurement process could benefit all parties and the process as a whole. The authors do this by creating a strategic framework, which is based on the four presented key areas and scientific theories. It shows where the parties are today and where they theoretically should be in the future to improve the procurement process, meet today’s and future challenges. The buyers’ biggest challenge is to improve the cost efficiency and use of resources, for the studied pharmaceutical company the biggest challenge is to create new business opportunities. The basis for the report and strategic framework is that both parties should benefit from drawn conclusions since they are in a symbiotic/cooperative relationship due to the dependency between each other’s businesses. Therefore, the framework has to be developed with the aim of promoting value co-creation and render a positive change to the procurement process possible.The presented framework demonstrates that an increase service orientation, through the introduction of value adding services, is the key to value co-creation, improve use of resourcesIIand a more cost efficient procurements processes of pharmaceuticals. Yet, both the analysis and conclusion clearly shows that value co-creation between the parties is not possible today, but in the future, due to existing business relationships. These are affected negative because of the existing distrust between the parties, thus preventing the creation of better business relationships. Therefore, the negative business relationship prevents an increased service orientation and the introduction of value adding services in the procurement processes. This in its turn hinder the buying parties from improving their use of resources and increasing the cost efficiency. Bad business relationships also mean the studied pharmaceutical company will lose business opportunities. Consequently, both parties will fail to address their current and future challenges. Therefore, improving business relationships is a key factor for reaching value co-creation and increase the overall cost perspective in the public procurement process of pharmaceuticals. Better business relationships will also decrease the distrust and allow for increased service orientation, something that will improve cost efficiency and efficient use of resources in procurement processes and open up for new business opportunities. Läkemedelsupphandling präglas idag av ett bristande helhetsperspektiv och förtroende mellan läkemedelsindustrin och upphandlande landsting i Sverige, vilka härstammar från den historiska kontexten. Det finns även en kostnadsineffektivitet till följd av en hög kostnadsfokus och det bristande helhetsperspektivet. Dessa faktorer har påverkat hur aktörerna inom läkemedelsupphandling interagerar med, och agerar i förhållande till, varandra. Situationen är något både det studerade läkemedelsbolaget (MSD Sverige AB) och de studerade upphandlarna (Region Östergötland, Region Jönköpings län samt NT-rådet) är medvetna och överens om måste förändras. Därför måste sättet läkemedelsupphandlingar görs på idag förändras för att möta existerande utmaningar och framtida sjukvårdsbehov, dock är aktörerna oense kring hur en sådan förändring praktiskt ska ske.Läkemedelsbolaget vill öka tjänsteorienteringen, genom att erbjuda läkemedelskompletterande mervärdestjänster, vilket även regionerna och NT-rådet generellt ställer sig positiva till. Dessutom vill läkemedelsbolaget uppnå ett gemensamt värdeskapande, något som upphandlade aktörer har delade åsikter kring om det är möjligt eller inte. I rapporten antas dock att ett gemensamt värdeskapande går att uppnå i det studerade systemet. Samtidigt har genomförda intervjuer visat att åsikter och tankar kring mervärdestjänster skiljer sig åt bland upphandlande aktörer, bland annat huruvida resurser finns för att förändra upphandlingsprocessen och vilken roll läkemedelsbolaget ska ha vid en ökad tjänstorientering. Det råder även delade meningar kring interaktionens utformning med läkemedelsbolaget då majoriteten av upphandlande aktörer vill ha en tydlig separation från läkemedelsindustrin, något som försvårar en utveckling av mervärdestjänster.Eftersom det existerar oenigheter kring hur en förändring av läkemedelsupphandling praktiskt ska ske och en misstro finns mellan aktörerna visar rapporten på likheter och skillnader mellan aktörerna inom fyra identifierade kärnområden: affärsrelationer, kostnadseffektivitet, strategi samt tjänsteorientering. Rapporten visar också hur en förändrad läkemedelupphandling skulle kunna gynna båda parter och läkemedelsupphandlingen som helhet. Författarna gör detta genom skapandet av ett strategiskt ramverk, vilket bygger på nyss nämnda kärnområden. Det strategiska ramverket baseras på vetenskapliga teorier och illustrerar vart aktörerna befinner sig inom respektive kärnområde idag samt vad de bör eftersträva för att teoretiskt kunna möta framtidens och dagens utmaningar i samband med läkemedelsupphandling. Regionernas största utmaningar är att förbättra kostnadseffektiviteten och resursutnyttjandet, läkemedelsbolagets största utmaning är att skapa nya affärsförutsättningar. Utgångspunkten i rapporten och det strategiska ramverket är att båda aktörer ska gynnas av författarnas slutsats då aktörerna befinner sig i en symbios-/samarbetsrelation till följd av att deras verksamheter är beroende av varandra. Därför anser författarna att ramverket måste syfta till att uppnå ett gemensamt värdeskapande för möjliggöra en positiv förändring av läkemedelsupphandling.Ramverket, vilket presenteras i rapportens slutsats, lyfter att en ökad tjänsteorientering, genom införandet av mervärdestjänster knutna till läkemedel, i samband med läkemedelsupphandling är nyckeln till ett gemensamt värdeskapande, förbättrat resursutnyttjande och mer kostnadseffektiva läkemedelsupphandlingar. Dock visar både analysen och slutsatsen på att ett gemensamt värdeskapande mellan aktörerna inte är möjligt idag, även om det i framtiden ärIVmöjligt, till följd av den existerande misstron mellan aktörerna, vilken förhindrar att en god affärsrelation skapas. Följaktligen förhindrar den dåliga affärsrelationen en ökad tjänsteorientering och ett införande av mervärdestjänster i samband med läkemedelsupphandling. Det gör i sin tur att regionerna inte kan förbättra sitt resursutnyttjande eller sin kostnadseffektivitet vid läkemedelsupphandling, dessutom får läkemedelsbolaget inga nya affärsmöjligheter. Således misslyckas båda aktörer att möta sina nuvarande och framtida utmaningar. Därför är affärsrelationer det kärnområde och den faktorn som idag är mest avgörande för att aktörerna ska kunna möta sina utmaningar, uppnå ett gemensamt värdeskapande, öka helhetsperspektivet samt förbättra läkemedelsupphandling i framtiden.