Search

Bakgrund: Smittspridningen av Covid-19 startade i Kina och kom att spridas över hela världen vilket orsakade en pandemi. Sjukvården och sjuksköterskor ställdes inför nya utmaningar. Det skapar en oro för såväl smittade patienter som sjukvårdspersonal. Syftet var att skapa en översikt över sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med Covid-19 inom sjukhusmiljö. Metod: Allmän litteraturöversikt. Tolv vetenskapliga artiklar varav åtta kvalitativa och två kvantitativa analyserades. Resultat: Tre teman identifierades ”Ett förbättrat samarbete hos sjuksköterskorna”, ”Ökad motivation och stöd hos sjuksköterskorna” och ”Psykisk påverkan hos sjuksköterskorna”. Sjuksköterskorna uppgav oro och rädsla i samband med inläggning av Covid-19 patienterna då erfarenheterna om Covid-19 viruset var begränsade. Den ökade arbetsbelastningen bidrog till stress hos sjuksköterskorna eftersom tiden för återhämtning inte räckte till. Utmaningarna som sjuksköterskorna stod inför utvecklades senare till nya erfarenheter och kunskaper.Slutsats: Det försvårade arbetsförhållandet som Covid-19 pandemin medförde att sjuksköterskornas erfarenheter och kunskaper ökade. Det har bidragit till att sjuksköterskorna är mer förberedda inför kommande pandemiutbrott, hur sjuksköterskorna ska minska framtida smittspridningar, hur patienterna med Covid-19 bör vårdas och det har även bidragit till bättre sammanhållning samt stöttning mellan kollegorna. Men Covid-19 pandemin har även orsakat psykisk ohälsa och utbrändhet. Utmaningarna som sjuksköterskorna stod inför utvecklades senare till nya erfarenheter och kunskaper. Slutsats: Det försvårade arbetsförhållandet som Covid-19 pandemin medförde att sjuksköterskornas erfarenheter och kunskaper ökade. Det har bidragit till att sjuksköterskorna är mer förberedda inför kommande pandemiutbrott, hur sjuksköterskorna ska minska framtida smittspridningar, hur patienterna med Covid-19 bör vårdas och det har även bidragit till bättre sammanhållning samt stöttning mellan kollegorna. Men Covid-19 pandemin har även orsakat psykisk ohälsa och utbrändhet. Utmaningarna som sjuksköterskorna stod inför utvecklades senare till nya erfarenheter och kunskaper. Slutsats: Det försvårade arbetsförhållandet som Covid-19 pandemin medförde att sjuksköterskornas erfarenheter och kunskaper ökade. Det har bidragit till att sjuksköterskorna är mer förberedda inför kommande pandemiutbrott, hur sjuksköterskorna ska minska framtida smittspridningar, hur patienterna med Covid-19 bör vårdas och det har även bidragit till bättre sammanhållning samt stöttning mellan kollegorna. Men Covid-19 pandemin har även orsakat psykisk ohälsa och utbrändhet. hur sjuksköterskorna ska minska framtida smittspridningar, hur patienterna med Covid-19 bör vårdas och det har även bidragit till bättre sammanhållning samt stöttning mellan kollegorna. Men Covid-19 pandemin har även orsakat psykisk ohälsa och utbrändhet. hur sjuksköterskorna ska minska framtida smittspridningar, hur patienterna med Covid-19 bör vårdas och det har även bidragit till bättre sammanhållning samt stöttning mellan kollegorna. Men Covid-19 pandemin har även orsakat psykisk ohälsa och utbrändhet.

Bakgrund: Basala hygienrutiner är en av grundstenarna inom omvårdnad och brister inom följsamheten leder till ökad smittspridning och ohälsa. När världen drabbades av covid-19 pandemin i början av 2020 påverkades både vårdpersonalens arbetsmiljö och välbefinnande negativt. Samtidigt sjönk vårdpersonalens följsamhet till de basala hygienrutinerna för första gången i nationella mätningar sedan 2010. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta enligt de basala hygienrutinerna inom primärvården under covid-19 pandemin. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Individuella intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor. Materialet analyserades med en innehållsanalys med manifest inriktning. Resultat: Distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta enligt de basala hygienrutinerna under covid-19 pandemin beskrivs under huvudkategorierna “arbetsmiljö” och “kunskap”. Under “arbetsmiljö” uppkom underkategorierna: tidsbrist minskar följsamheten, materialtillgången påverkar följsamheten och den fysiska arbetsplatsen påverkar förutsättningarna. Under “kunskap” uppkom underkategorierna: arbetsgruppens utbildning ökar följsamheten, erfarenhet av att utföra de basala hygienrutinerna och förändrad kännedom om smittspridning. Slutsats: Distriktssköterskors erfarenheteter av att arbeta enligt de basala hygienrutinerna påverkas och förändras av deras arbetsmiljö, kunskap och av att ha arbetat under covid-19 pandemin. Detta innebär att åtgärder för att hantera minskad följsamhet av de basala hygienrutinerna behöver baseras på de erfarenheter som finns i den aktuella verksamheten och arbetsgruppen. Background: One of the cornerstones of nursing is basic hygiene practices. Deficiency in compliance leads to increased spread of infection and morbidity. When the Covid-19 pandemic spread across the world, in the beginning of 2020, both the work environment and the well-being of healthcare workers were affected negatively. At the same time as the health care workers´ compliance to basic hygiene routines dropped for the first time since 2010 according to national evaluations. Aim: To describe the district nurse's experiences working according to the basic hygiene routines in primary care during the covid-19 pandemic. Method: Qualitative interview study with an inductive approach. Individual interviews were conducted with eight district nurses. The material was analyzed with a content analysis with manifest orientation. Results: District nurses' experiences of working according to the basic hygiene routines are described under the main categories “work environment” and “knowledge”. Under “work environment” could the following subcategories be identified: lack of time reduces compliance, availability of materials affects compliance and the physical workplace affects the conditions. Under “knowledge” did the following subcategories arise: training of the work group increases compliance, experience of performing the basic hygiene routines and changed knowledge about spread of infection. Conclusions: District nurses' experience of working according to the basic hygiene routines is affected and changed by their work environment, knowledge and having worked during the covid-19 pandemic. This means that measures to handle the reduced adherence to basic hygiene routines need to be based on the experiences of the current workplace and group.

Evenemangen i Sverige drabbades finansiellt, varumärkesmässigt och motivationsmässigt negativt av pandemin. Främst var det på grund av de regleringar som behövde göras för att skydda folkhälsan men mycket berodde också på de osäkerheter och den avsaknad av information som fanns kring viruset. Osäkerheten tillsammans med avsaknad av erfarenheter gjorde det svårt för evenemangsarrangörerna att agera på bästa sätt. Varumärkesmässigt fallerade många evenemang där marknadsföring var normalt kopplad endast till när ordinarie verksamhet kunde genomföras varför kommunikationsarbetet prioriterades ner i stället för att lyftas upp. Beroende på organisation klarade sig evenemangen i kultursektorn relativt bra i och med de stora stöd som svenska samhället erbjöd. Utan dessa är risken att många mindre evenemang hade gått i konkurs. Hur avsaknaden av arrangemang har påverkat samhället i stort ekonomiskt är svårt att säga då evenemangssektorn involverar många parter och industrier. Organisationerna bakom evenemangen fick stora utmaningar kring motivationen, både bland anställda men framför allt bland ideellt engagerade när det inte längre fanns någon verksamhet att samlas kring eller rollerna och verksamheten förändrades mycket. Här saknade evenemangsarrangörerna kunskap kring exakt vilka de viktigaste motivationsfaktorerna är för engagerade inom evenemang något som hade kunnat mildra de negativa effekterna. Evenemangen ställdes i hög grad in som svar på krisen och styrdes av externa faktorer. Som regleringar, avtal som behövde brytas innan de fick finansiella konsekvenser eller att andra aktörer gjorde det omöjligt att bedriva verksamheten. Några arrangörer byggde upp scenarion och jobbade med ambidextriöst ledarskap i syftet att kunna aktivt arbeta med nuvarande kris, lära sig längs med vägen samtidigt som framtiden planerades. Detta visade sig vara fördelaktigt även om det fanns stora svårigheter att beräkna sannolikhet enligt de omständigheter som rådde. Vi såg exempel på innovation under krisen i form av fler digitala evenemang, evenemang med sittplatser anpassade efter rådande regleringar till livesändningar som inte hade skett annars. Dessa var dock beroende av pandemins förutsättningar vilka när de inte längre rådde sänkte innovationernas värden. Några av innovationerna var fördelaktiga för arrangörerna och när väl regleringarna försvann drabbades i stället arrangören negativt av att inte kunna genomföra den verksamhet som skapats under pandemin. Organisationerna har lärt sig mycket och det finns direkta värden att hämta från krisen för evenemangsbranschen. Inte bara i form av lärdomar för hur arrangörerna kan förbättra sina rutiner, krishantering, inkorporera digital teknik och justera det ekonomiska aspekter som biljettpris. Utan också i det att samhället har kunnat se hur viktiga evenemang är genom att de plockats bort. Detta tillsammans med vissa observationer pekar på att evenemangsbranschen kommer växa sig större efter pandemin jämfört med innan. Festivals and other cultural events in Sweden were financially, brand-wise, and motivationally negatively affected by the pandemic. Mainly it was because of the regulations that needed to be made to protect public health, but a lot also depended on the uncertainties and the lack of information that existed around the virus. This together with a lack of experience made it difficult for the event organizers to act in the best way. In terms of branding, many events used marketing only in combination with when their events could be carried out. During the pandemic they therefore prioritized communication down instead of being lifted which would have been the correct approach. Depending on the organization, the events in the cultural sector did relatively well with the large support that society offered from the Swedish Arts Council (Kulturrådet) and furlough support. Without these, the risk is that many smaller events would have gone bankrupt. How the lack of events has affected society at large economically is difficult to say as the event sector involves so many parties and industries. The organizations behind the events faced major challenges regarding motivation, both among employees but above all among volunteers when there was no longer any activity to gather around, or the roles and activities changed a lot. Here, the event organizers lacked knowledge about exactly what the most important motivational factors are for those involved in events, something that could have mitigated the negative effects. The events were largely canceled in response to the crisis and controlled by external factors. Such as regulations, agreements that needed to be cancelled before they had financial consequences or that other actors made it impossible to run the business. Some organizers built scenarios and worked with ambidextrous leadership in order to actively work with the current crisis while planning the future and learning along the way. This proved to be beneficial although there was great difficulty in calculating probability under the circumstances. We saw examples of innovation during the crisis in the form of more digital events, events with seating adapted to existing regulations and live broadcasts, some that would not have happened otherwise. However, these were dependent on the conditions and needs of the pandemic which, when the conditions in society change, lowers their value. Some of the innovations were beneficial for the organizers and once the regulations disappeared, the organizer was instead negatively affected by not being able to carry out the activities created during the pandemic. The organizations have learned a lot and there are direct values to take from the crisis for the events industry. Not only in the form of lessons for how the organizers can improve their routines, crisis management, incorporate digital technology and adjust financial aspects such as ticket prices. But also, in that society has been able to see how important events are by their being removed. This together with some observations point to the event industry growing larger after the pandemic compared to before.

Denna studie undersöker i vilken utsträckning svenska företag har förändrat sin tillämpning av lean efter covid-19-pandemin. Detta undersöktes genom en litteraturstudie och intervjuer med två medicintekniska företag, AstraZeneca samt Panthera. Pandemins framfart skapade stora problem för samhälle och företag. Kombinerat har brist på containrar, låg hamnkapacitet, lokala nedstängningar och sjukfall lett till stora leveransstörningar. Transportproblemen och leveransstörningarna påverkade arbetet med just-in-time och vissa företag behövde öka sina lager för att säkra upp produktionen. Kostnaderna för leveranser och lagerhållning har i sin tur ökat, leveranskostnader har i vissa fall blivit nästan 10 gånger större än innan pandemin. Utöver just-in-time har företags arbete med lean varit nästintill oförändrat. För att bättre kunna hantera leveransstörningar föredrar nu företag underleveranatörer som befinner sig geografiskt närmre. Större företag har tillgång till fler resurser och har därmed lyckats parera leveransstörningar bättre än mindre företag. Den svenska modellens hantering av covid-19-pandemin kan också ha bidragit till att svensk ekonomi drabbats mindre än många andra länder. För att säkerställa resultatet för en större bredd på företag krävs ytterligare undersökning. This study investigates to what extent Swedish companies have changed their enforcement of lean after the Covid-19 pandemic. This investigation includes a literature study and interviews with two companies in the field of medical technology, AstraZeneca and Panthera. The pandemic´s rampage created large problems for both society and companies. A combination of lack of containers, low harbor capacity, local lockdowns and cases of illness have collectively led to big delivery disruptions. Problems with transportation and delivery disruptions have affected the work with just-in-time and some companies needed to increase their inventory in order to keep production running. The cost of delivery and inventory have therefore increased. Delivery costs have in some cases increased up to 10 times compared to before the pandemic. Except for the just-in-time aspect, companies´ work with lean has been virtually unchanged. In order to better manage delivery disruptions companies now prefer contractors who are geographically closer. Large companies have access to more resources and have therefore been able to fend off delivery disruptions better than smaller companies. The Swedish model´s way of handling the Covid-19 pandemic could also be a contributing factor in why the Swedish economy has not been as affected as many other countries. In order to ensure the validity of the result outside of the study, further research would need to be conducted.

Covid-19 viruset dök upp i Kina i december 2019 och spred sig vidare i världen under början av 2020. Många blev sjuka och det utvecklade sig snabbt till en pandemi. Detta gjorde att många företag fick upphöra med mycket av sin produktion, så även i film och underhållningsindustrin där många röstskådespelare är verksamma. I denna uppsats undersöks hur röstskådespelare blev påverkade av pandemin och om deras sätt att arbeta förändrades under pandemin och om sådana förändringar fortfarande finns kvar nu efter att de restriktioner som fanns under pandemin har tagits bort. Genom kvalitativa intervjuer med tre yrkesverksamma röstskådespelare har kunskap om detta samlats in och analyserats. Studien visar att det under och efter pandemin har skett en stark framväxt av mindre indieprojekt för röstskådespelare och att många röstskådespelare även har styrt över sitt arbete till att i än högre grad än tidigare arbeta i egna hemstudior. En starkt bidragande orsak till detta, utöver pandemin, är den snabba teknologiska utvecklingen som har skett under de senaste åren som lett till att professionell inspelningsutrustning har blivit billigare och på sätt mer tillgänglig för allt fler.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur svenska arbetares liv har påverkats avcoronapandemin. Eftersom en undersökning som omfattar alla livets aspekter skulle bli allt föromfattande avgränsades studien till att undersöka utvalda områden. De olika aspekter som valdesvar stress, work life balance (livspusslet), arbetsförhållande och känsla av sammanhang (KASAM)för att på detta sätt försöka få en uppfattning av om, och i så fall hur, Covid-19 påverkade arbetarnasliv. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät som distribuerades via sociala medier.Enkäten baserades på teori om begreppen stress, work life balance och KASAM och kompletteradesmed bakgrundsfrågor till de som svarade. I den teoretiska referensramen redogörs det för de begrepp som låg till grund för enkäten samtresultat av undersökningar från andra instanser och myndigheter som har genomförts vid andratillfällen än min egen. Den teoretiska referensramen operationaliserades i en enkät somdistribuerades genom sociala medier (Facebook) genom en form av bekvämlighets- ochsnöbollsurval på så vis att inlägget som länkade till undersökningen innehöll en uppmaning attsprida enkäten. Undersökningen riktade sig till alla arbetare i Sverige och totalt inkom 108 svarvarav 102 var från personer med arbete. Resultatet visar att vissa effekter av pandemin tycksförekomma men att underlaget analysen bygger på är tunnare än önskvärt.

Pandemin skakade om världen och svenska företag var inte ett undantag. Företag i Sverige och runt om i världen tvingades att göra förändringar i allt från arbetsprocesser till digitala verktyg. Men med nya processer och verktyg kommer nya regler, eller? Forskning visar på stora brister att skydda informationstillgångar under pandemin, något som i sin tur ledde till en ökning i lyckade cyberattacker. Detta arbete syftar på att skapa en förståelse för hur förändringar hanterades i ett informationssäkerhetsperspektiv genom att undersöka vilka förändringar svenska Telecom-bolag gjorde i sin informationssäkerhetspolicy. Med en kvalitativ forskningsmetod och en induktiv ansats intervjuades sju anställda med olika roller på olika företag. Arbetets resultat pekar på att svenska Telecom-bolag ligger i framkant i sitt informationssäkerhetsarbete. Genom välfungerande arbetsrutiner och- processer, där informationssäkerhetsarbete är inbakad i det dagliga arbetet, redan innan pandemins start, kunde nya lösningar smidigt implementeras. Dessutom kunde processerna till största del bibehållas vilket ledde till en arbetsdag likt den på kontoret. Eftersom stora delar av företagen kunde fortsätta som vanligt syntes inte den ökning av lyckade cyberattacker som lyfts i forskningen. Stavningsvarierad titel:Förändringar i informationssäkerhetspolicys under pandeminChanges in information security policies during the pandemic

Covid-19 pandemin har haft stor påverkan på samhället och därmed det sociala arbetet. Restriktioner om social distansering rådde över hela Sverige. Socialtjänster i landet blev rekommenderade av Folkhälsomyndigheten (2023) att arbeta så gott de kunde hemifrån och därmed undvika fysiska träffar med varandra och med klienter. Syftet med studien är att belysa hur socialsekreterare vid “Utredningsenheten för Barn och unga” inom socialtjänsten i en mellanstor kommun har anpassat sitt arbetssätt efter restriktioner från Folkhälsomyndigheten. Vilka för-och nackdelar detta mynnat ut i undersöks även. Den insamlade empirin som ligger till grund för studien har inhämtats genom kvalitativa intervjuer av fyra socialsekreterare som jobbar vid “Utredningsenheten för Barn och unga” på socialtjänsten i en mellanstor kommun i Sverige. Empirin analyserades genom en tematisk analys där tre övergripande teman skapades: anpassningar, fördelar och nackdelar. I resultatet av datamaterialet visar det sig att socialsekreterarna fått gjort anpassningar gällande digitaliseringen och användning av skyddsutrustning. Resultatet visar även på vilka för- och nackdelar dessa anpassningar bidragit till i det sociala arbetet i samverkan med andra professioner, klientnära arbete och i relationsskapande till klienter och deras anhöriga. Samtliga intervjupersoner betonar möjligheten till att bevara digitaliseringen i det sociala arbetet. Samtidigt belyser intervjupersonerna förbättringsområden med användning av digitaliseringen. Vi författare vill öka förståelsen kring hur det sociala arbetet påverkades under pandemin, vilka förbättringsområden det finns samt vilka möjligheter med digitaliseringen som följer. Därför belyser vi både för- och nackdelar med digitaliseringen inom socialt arbete då det visar vart digitaliseringen är stark och kan utvecklas samt bidra till möjligheter i det sociala arbetet.

Almost three years ago the world was shocked by the rapid spread of the Covid-19 pandemic. Countries were forced to take measures to prevent the spread of the virus and to protect their citizens. Leaders all around the world imposed lockdowns, curfews, and compulsory use of facemasks in the public sphere. Sweden, on the other hand did, none of these things. Instead, the politicians delegated responsibility to the National Pandemic Group (NPG), which consisted of representatives from the Public Health Agency (FHM), the Swedish Civil Contingencies Agency (MSB), the National Board of Health and Welfare, the Medical Products Agency, the Swedish Work Environment Authority, the Swedish municipalities, regions, and the county administrative boards (Länsstyrelserna). No compulsory restrictions were imposed on the individual level, instead the Swedish citizens were urged and not forced to follow them. The aim of this study is to understand the norms and presumptions behind the Swedish strategy, by analyzing the pandemic-discourse of the NPG. This will be done using Carol Bacchi’s - Whats the problem represented to be – method. There will also be a discussion throughout the text that connects to the theory of informal citizenship and Foucault’s powerknowledge theory. The results show that by basing the strategy on the individual responsibility of every citizen, the NPG also held the public responsible when the strategy did not hold and people lost their lives. Also, the NPG, and especially the FHM, used knowledge to govern, and to emphasize their views on the virus and what measures to impose and to not impose. Finally, the NPG mediated a form of informal citizenship by emphasizing every citizen’s duty and obligation to follow the FHM: s public advice and recommendations, and by differentiating those who did not follow them.

Socio-ekologisk resiliens är ett begrepp som bör integreras i en större omfattning i dagens stadsplanering då extremväder till följd av klimatförändringar, samt Covid-19 pandemin har förändrat behoven i stadens offentliga rum. Ett sätt att bemöta de nya behoven är att öka andelen grönområden. Denna studie fokuserar på Stockholms mest centrala delar, Vasastan, Norrmalm och Östermalm som har ett väldigt begränsat utbud av grönområden, sett till hur många som bor där. Stockholms stads rekommendation är att boende ska ha maximalt 200 meter till närmsta grönområde, vilket studiens fokusområden inte uppfyller idag. Dessutom är dessa områden utsatta för värmeöar och översvämningsrisker, vilket var ytterligare en orsak till varför studieområdet valdes. Att få loss mark och implementera nya grönområden i ett redan högt exploaterat område är en utmaning. Denna studie syftar därför till att undersöka var urbana grönområden såsom mikroparker kan införas i syfte att öka den socio-ekologiska resiliensen, men även att undersöka hur Stockholms stad arbetar med resiliensstrategier idag samt hur dessa kan förbättras. Vidare undersöktes vilka faktorer som ett urbant grönområde ska ha för att bidra till resiliens. Med resultatet av intervjuer och spatiala analyser som underlag, kan denna studie konstatera att Stockholms stads arbete med socio-ekologisk resiliens har förbättringsmöjligheter, och att det finns flertalet spillytor att anlägga mikroparker på. Dessutom har de viktigaste framgångsfaktorerna när det kommer till grönområden, ur ett socio- ekologiskt perspektiv, presenterats vilket framför allt handlar om mångfunktionalitet. Dock visar studien på att man behöver ta vissa bilvägar i anspråk för att säkerställa ekologisk resiliens. Socio-ecological resilience is a concept that should be integrated to a greater extent in today's urban planning since extreme weather as a result of climate change, and the Covid-19 pandemic have changed the needs of the city's public spaces. One way to meet the new needs is to increase the proportion of green areas. This study focuses on Stockholm's most central parts, ON, Norrmalm and Östermalm, which have a very limited range of green areas, in comparison to how many people live there. The City of Stockholm's recommendation is that residents should have a maximum of 200 meters to the nearest green area, which the study's focus areas do not meet today. In addition, these areas are exposed to heat islands and flood risks, which was another reason why the study area was chosen. To implement new green areas in an already highly developed area is a challenge. Therefore, this study aims to investigate where urban green areas, such as micro parks, can be introduced to increase social-ecological resilience. It also aims to investigate how the City of Stockholm works with resilience strategies today and how these can be improved. Furthermore, it was investigated what factors an urban green area should have to contribute to resilience. With the results of interviews and spatial analysis as a basis, this study can point out that the City of Stockholm's work with socio-ecological resilience has room for improvement, and that there are several available areas to build micro parks on. In addition, the most important success factors when it comes to green areas, from a socio-ecological perspective, have been presented, which is primarily about multifunctionality. However, the study shows that it is necessary to develop some car roads into greener areas, to ensure socio-ecological resilience.

Under början av 2020 drabbades världen av en omfattande snabbspridande pandemi som drabbat många på olika plan i hela samhället. Syftet med studien är att presentera en post-Covid rapport gällande i vilken mån förskollärare upplever att barns lek och samspel i förskolan idag påverkats av pandemin och dess begränsningar av social närkontakt. Med frågeställningar kring hur de upplever det och hur de stöttar barnen i de sociala samspelen i leken. Studien har tagit ansats i ett sociokulturellt perspektiv och empirin har samlats in genom en enkät som till störst del spridits via sociala medier. Resultatet visar att förskollärare har upplevt en viss påverkan på de sociala samspelen i leken, men även i anknytning till personalen. Arbetet kring att stötta barnen i de sociala samspelen i leken visar sig till störst del vara likvärdig med innan pandemin. In early 2020, the world was hit by a widespread, fast-spreading pandemic that affected many at different levels throughout society. The purpose of the study is to present a post-Covid report on the extent to which preschool teachers feel that children's play and interaction in preschool today has been affected by the pandemic and its limitations of social close contact. With questions about how they experience it and how they support the children in the social interactions in the play. With questions about how they experience it and how they support the children in the social interactions in the play. The study has taken an approach in a socio-cultural perspective and the empirical data has been collected through a survey that has mostly been disseminated via social media. The results show that preschool teachers have experienced a certain impact on the social interactions in play, but also in connection with the preschool teachers. The work around supporting the children in the social interactions in play turns out to be largely equivalent to before the pandemic.

Bakgrund: År 2019 drabbades världen av en pandemi som fick namnet Covid-19. Detta har lett till att miljontals anställda i EU och även runt om i världen har fått lov att arbeta hemifrån. Två företag som gick över till distansarbete är Sogeti och CGI. Dessa företag är konsultföretag inom IT, engineering och affärsverksamhet. Syfte: Syftet med denna undersökning är att utforska hur konsulter på företagen Sogeti och CGI upplever de förändrade arbetsförhållanden som uppstått i samband med Covid-19 och jämföra konsulternas upplevelser med tidigare forskning. Implementation & strategi: Strategin för denna studie är att genomföra en intervjustudie. Studien kommer att genomföras med hjälp av en kvalitativ metod. Den kvalitativa metoden innefattar intervjuer med utvalda respondenter. Resultat: Intervjuresultatet visar att 13 av 16 respondenter upplevde en smidig övergång till distansarbete och samtliga 16 respondenter upplever att distansarbetet har fungerat bra. Samtliga respondenter upplever en ökad eller likvärdig individuell produktivitet under distansarbetet. Resultatet visar att 13 av 16 respondenterna har haft en god fysisk arbetsmiljö i hemmet, de respondenter som saknade viss utrustning i hemmet vid övergången till distansarbetet fick bra hjälp från arbetsgivare eller kund med att komplettera det som saknades. Slutsatser: Slutsatsen till varför konsulternas produktivitet kan ha ökat när de jobbat på distans är att de har kunnat arbeta i en miljö med färre distraktioner och därmed haft lättare att hålla fokus under längre perioder. Upp-levelsen gällande distansarbetet har varit varierande beroende på vilken position konsulten har i företaget. Slutsatserna som kan dras utifrån studien är att både chefsrollen och projektledarrollen kräver mer fysisk interaktion. Background: In 2019, the world was hit by a pandemic named Covid-19. This has led to millions of employees in the EU and around the world being allowed to work from home. Two companies that switched to remote work are Sogeti and CGI. These companies are consulting companies in IT, engineering, and business. Aim: The purpose of this study is to explore how consultants at the companies Sogeti and CGI experience the changed working conditions that have arisen in connection with Covid-19 and to compare the consultants' experiences with previous research. Implementation & strategy: The strategy for this study is to conduct an interview study. The study will be conducted using a qualitative method. The qualitative method includes interviews with selected respondents. Results: The interview results show that 13 out of 16 respondents experienced a smooth transition to remote work and all 16 respondents experience that the remote work has worked well. All respondents experience increased or equivalent individual productivity during teleworking. The results show that 13 of the 16 respondents had a good physical work environment at home, the respondents who lacked certain equipment in the home during the transition to remote work received adequate help from employers or customers to supplement what was missing. Conclusions: The conclusion as to why the consultants' productivity may have increased when they worked remotely is that they have been able to work in an environment with fewer distractions and thus found it easier to stay focused for longer periods. The experience regarding remote work has varied depending on the position of the consultant in the company. The conclusions that can be drawn from the study are that both the managerial role and the project manager role require more physical interaction.

Bakgrund: Covid-19 är en pandemi som har pågått sedan slutet av 2019. Viruset har spridit sig över hela världen. Brist på planering, resurser och ledarskap har varit ett enormt problem under pandemin. Detta har lett till högre stress och vårdtyngd för samhället, sjuksköterskor har lidit av fysiska och psykiska utmaningar till följd av Covid-19. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med Covid-19. Metod: I litteraturstudien används enbart kvalitativa studier. CINAHL, Psycinfo och PubMed har använts som databaser för datainsamling. Med hjälp av inklusionskriterier samt exklusionskriterier valdes tretton studier ut till litteraturstudiens resultatdel. Studierna kvalitetsgranskades vilket ledde till att nio studier bedömdes ha hög kvalité och fyra studier ha medel kvalité. Resultat: I resultatet identifierades två teman med respektive subteman. Teman var ”Fysiska och psykiska utmaningar” samt ”Upplevelser av organisationen”. Konklusion: Resultatet påvisade att sjuksköterskor som vårdade patienter med Covid-19 upplevde negativa känslor och upplevde fysiska och psykiska utmaningar i samband med utförandet av omvårdnadsarbetet. Erfarenhet samt en utökad kunskap kring omvårdnadsarbetet erhölls av sjuksköterskorna vilket upplevdes som positivt. En del av sjuksköterskorna upplevde brist på stöd från organisationer och regeringen, brist på tydliga riktlinjer och information för att utöva säker och personcentrerad vård. Efter att ha arbetat tillsammans under en tid upplevde sjuksköterskorna en bättre teamkänsla samt ett stöd från samhället. Nyckelord: Covid-19, Omvårdnad, Pandemi, Sjuksköterska, Upplevelser. Background: Covid-19 is an ongoing pandemic since the end of 2019. The virus has spread throughout the world. The lack of planning, resources and leadership has been an enormous problem during the pandemic. This has led to stress and pressure in the health care for the society. The nurses have been suffering physical and mental problems because of Covid-19. Aim: The purpose of this literature study was to describe nurses' experiences of caring for patients with Covid-19. Method: Only qualitative studies were used in the literature study. CINAHL, Psycinfo and PubMed were used as databases for data collection. With the help of inclusion and exclusion criteria, thirteen studies were found and selected for the result of the literature study. Each study that was found was assessed for quality which resulted in nine high quality studies and four medium quality studies. Results: Two themes were found, and each theme had its own subthemes. The themes were “Physical and mental challenges” as well as “Experiences of the organization”. Conclusion: The results showed that nurses who cared for patients with Covid-19 experienced negative emotions, experienced physical and mental challenges in relation to performing various nursing work. The nurses obtained experience and an extended knowledge around various nursing work, which was a positive experience for the nurses. Some nurses experienced a lack of support from the organizations and the government as well as a lack of clear guidelines and information regarding performing safe and person-centered care. After working together for a while, the nurses experienced a better team spirit as well as support from the society. Keywords: Covid-19, Experiences, Nurse, Nursing, Pandemic.

Generation Z har under sin korta tid som investerare på den finansiella marknaden varit med om en säregen börskrasch till följd av coronapandemin 2020. Börskraschen 2020 var unik i förhållande till tidigare börskrascher såsom IT-kraschen 2000 och finanskrisen 2008 eftersom marknaden återhämtade sig och nådde nya rekordnivåer inom ett halvår. Samtidigt stod svenska investerare under de första månaderna av 2022 inför ett nytt ras där den genomsnittliga aktien på Stockholmsbörsen sjunkit med ungefär 36% från dess högsta nivå under perioden 2020–2022 till följd av en hög inflationstakt samt Rysslands invasion av Ukraina. Forskningen kring den yngsta gruppen investerare, generation Z, som saknar erfarenhet av långvariga osäkra marknadsförhållanden är bristfällig och ger därmed upphov till en ny grupp investerare att studera. Studiens syfte är att studera hur riskbenägenhet samvarierar med börspsykologiska bias, kognitiv reflektionsförmåga och erfarenhet från tidigare finansiella kriser samt hur dessa faktorer skiljer sig mellan generation Z och tidigare generationer. Studien finner att generation Z till större del faller för samtliga börspsykologiska bias förutom överreaktion och visar på ett flertal signifikanta skillnader mellan generation Z och äldre generationer. Resultatet visar även att anchoring och konfirmeringsbiassamvarierar signifikant med riskbenägenhet och att den största skillnaden mellan generation Z och äldre generationer kan hänföras till börspsykologiska bias. Generation Z has during their short time as investors experienced a market crash due to the covid-pandemic in 2020 but also a quick recovery in the same year where the market reached a new all-time high. The market crash in 2020 was unique compared to the crash following the burst of the Dot-com bubble in 2000 and the financial crisis in 2008 because of the quick recovery of the stock market that led to new all-time highs. However, during the first months of 2022, Swedish investors were once again experiencing a market crash where the average stock on the Stockholm stock exchange had lost more than 36% of its value since their peak between 2020-2022 due to high inflation and Russia’s invasion of Ukraine. The youngest group of investors, generation Z, lacks experience from long-lasting uncertainties in the stock market. Research regarding generation Z is insufficient which gives rise to a new group of investors to study. The purpose of the thesis is to study the relationship between risk tolerance and psychological biases, cognitive reflection and experience from previous stock market crashes and how these factors differ between generation Z and older generations. The thesis finds that generation Z is indicated to be more affected by every psychological bias except overreaction and finds several significant differences between generation Z and the older generations. The result also shows that confirmation bias and anchoring have a significant relationship to risk tolerance and that the largest differences between generation Z and older generations are derived from psychological biases.

Viruset Covid-19 spred sig snabbt världen över och i mars 2020 var coronapandemin, som härjar än, ett faktum. Föreliggande studie syftar till att ta reda på pedagogers upplevelser av barns möjligheter till anknytning vid inskolning under coronapandemin. Inom studien har semistrukturerade intervjuer utförts med fem pedagoger på fem olika förskolor. Utgångspunkten för studien har vi funnit i tre forskningsområden vilka är anknytning, inskolning och pandemins påverkan på förskolan. Studien utgår från ett anknytningsteoretiskt perspektiv och begreppen trygg och otrygg anknytning, trygg bas och säker hamn, primär och sekundär anknytning samt relationer, interaktion och delaktighet. Vår intervjudata har analyserats genom tematisk analys i växelverkan mellan pedagogernas berättelser, tidigare forskning och teori. I studiens resultat har vi sett att förutsättningar för barns möjligheter att knyta an har förändrats, men det går inte att säga om det har lett till ökade, minskade eller likvärdiga möjligheter. Det vi kan se är att pedagogerna har ansträngt sig utöver det vanliga för att hitta lösningar för inskolning trots rådande restriktioner med barnets bästa i fokus.

Syftet med detta kapitel är att undersöka olika frikyrkligt aktivas uppfattning om vad coronapandemin inneburit för deras församling. Syftet har uppnåtts genom att besvara tre frågeställningar. Vilken uppfattning har frikyrkligt aktiva om hur deras församlingar har hanterat sitt uppdrag under coronapandemin, på vad sätt har pandemin påverkat församlingen och vilka effekter denna erfarenhet har på församlingslivet efter pandemin? Finns det olika uppfattningar mellan pastorer och övriga frikyrkligt aktiva över hur församlingarna hanterat sitt uppdrag under pandemin, hur det påverkat församlingen och vilka effekter pandemin har på deras församlingar? Skiljer sig uppfattningen om hur församlingarna hanterat sitt uppdrag under pandemin, hur det påverkat församlingen och vilka effekter pandemin har på deras församlingar efter storleken på frikyrkliga aktivas församlingar? Frågeställningarna besvaras med hjälp av en enkät riktad till 183 frikyrkligt aktiva personer, varav 62 pastorer. Religiös förändring i Sverige

Från mars 2020 tillkom restriktioner i Sverige, vilket har resulterat i distansundervisning ochhemarbete. Trots att vardagen nu återgått till det normala speglas samhället av pandemins efterverkningar. Utefter det är studiens syfte att undersöka skolkuratorers upplevelser avhögstadieelevers psykiska mående, det på grund av de sociala restriktioner som infann sig.Studien har huvudsakligen inriktat sig på skolkuratorers upplevelser och derastillvägagångssätt i hanteringen av restriktionerna. Det gentemot elevers påverkan och socialainteraktion mot varandra och deras omgivning. Studien har två teorier kopplade till arbetet,professionsteori och systemteori. I studien har fyra skolkuratorer intervjuats och medtematisk analys har materialet därefter sammanställts. I resultatet har tre teman identifierats Skolkuratorers arbete under pandemin, pandemins inverkan för elever och pandeminsefterverkningar. I ovanstående delar återfinns skolkuratorers upplevelser avdistansundervisningen, där påtalas pandemins påverkan genom att elevernas sociala kontakterförsämrats och därefter deras psykiska mående. I analysen har det huvudsakligaresultaten lyfts gentemot tidigare forskning och därefter har teorierna tillämpats. Slutsatsenvisar att anpassningarna efter restriktioner har medfört utmaningar för skolkuratorernas arbetepå individ- grupp- och organisationsnivå, specifikt på gruppnivå eftersom insatserna helt pausas på grund av restriktionerna. Även etiska överväganden har utgjort vidarekomplikationer för skolkuratorernas arbetssätt under pandemin. Vidare har pandemininneburit bristande möjligheter att synliggöra elever och deras mående för skolkuratorer såvälsom övrig personal i skolan. Elevernas situation under pandemin innefattar flertalet olikafaktorer som kan verka avgörande för deras psykiska hälsa och sociala behov.

Denna studie presenterar krishanteringen i ett flertal fotbollsklubbar och hur de agerat under pandemin i förhållande till intressenter. Studiens frågeställningar bygger på syftet att undersöka hur allsvenska fotbollsklubbar hanterat pandemin och hur intressenter bidragit till deras överlevnad. Vi valde att intervjua ekonomiansvariga för respektive fotbollsklubb för att få så bra information som möjligt. Studiens empiri är kvalitativt och kvantitativt insamlat i form av semistrukturerade intervjuer och statistik från SCB. Genom att undersöka fotbollsklubbarnas krishantering från ett ekonomiskt perspektiv har studien belyst intressenternas påverkan i fotbollsklubbarna. Tillämpade teorier i studien är intressentmodellen och Mitroffs modell för krishantering som vi använt som verktyg i vår analys. Det visade sig att klubbarna agerat olika i deras organisationer utifrån teorierna. Krishantering och samarbetet med intressenter har sett olika ut för olika fotbollsklubbar. Studien kommer fram till att fotbollsklubbarna hanterat ekonomiska påfrestningar i organisationen på olika sätt baserat på förhållandet mellan deras ekonomiska stabilitet och relationen till intressenter. This study presents the crisis management of several football clubs and how they acted during the pandemic in relation to stakeholders. The study’s questions are based on the purpose of investigating how football clubs in Sweden's highest division have handled the pandemic and how stakeholders have contributed to their survival. We chose to interview the finance managers for each football club to get as good information as possible. The empirical study is collected qualitatively and quantitatively in the form of semi-structured interviews and statistics from SCB. By examining the football club’s crisis management from an economic perspective, the study has highlighted the stakeholder’s impact in the football clubs. Applied theories in the study are the Stakeholder theory and Mitroff’s model for crisis management, which we used as tools in our analysis. It turned out that the clubs all acted differently in their organizations based on the theories. The crisis management and cooperation with stakeholders have looked different for different football clubs. The conclusion of this study is that the football clubs have handled financial strains in the organization in different ways based on the relationship between their financial stability and the relationship with stakeholders.

Coronapandemin är en av de största kriserna på flera decennier och har gjort att Sveriges regering stått inför en situation där kriskommunikation krävs. En av de primära kommunikationsmedel som Sveriges regering har använt under pandemin är presskonferenser. Syftet med studien är att genom en gestaltningsanalys se hur Sveriges regering har gestaltat pandemin i sina presskonferenser. Analysen ska också besvara hur gestaltningen förändrats under olika faser av krisen. En språklig analys gjordes på 20 presskonferenser publicerade mellan 24 februari 2020 och den 16 september 2021 där ett förbestämt ramverk, teorier kring kriskommunikation och CERC-modellen utgjorde grunden för analysen. Studiens förbestämda ramverk är baserat på CDC och WHO:s rekommendationer inom kriskommunikation och har använts tidigare i liknande studier. Studiens resultat visar på liknande inramningar i alla valda presskonferenser från pandemin. Ramarna Budskap till allmänheten och Uttryck av empati var två inramningar som identifierades i samtliga presskonferenser. Hur allmänheten kan hjälpa till, Klargörande av fakta, Åtgärder som för närvarande vidtas och Åtgärder som kommer att vidtas var andra inramningar som identifierades ofta, särskilt under vissa tidsperioder av pandemin. Innebörden av ramarna är också något som skiljer sig mellan olika faser, framför allt Budskap till allmänheten och Uttryck av empati. The covid-19 pandemic is one of the worst health crises in many decades, and it has put the Swedish government into a situation where crisis communication is needed. One of the primary tools for communication used by the Swedish government is press conferences. The aim of the study is to determine how the Swedish government has framed the pandemic through the press conferences. This will be done through a framing analysis. The study will also determine how the framing has changed through different phases of the crisis. A linguistic analysis was made on 20 press conferences published between February 24th 2020 and September 16th 2021 with a predetermined framework, theories in crisis communication and the CERC-model as base for the study. The predetermined framework is based on CDC and WHO recommendations in crisis communication and has been used in similar studies earlier. The result of the study shows similar framing in all chosen press conferences from the pandemic. The frames Key messages to the public and Expression of empathy were two frames that could be identified in all press conferences. How the public can help, Clarification of facts, Actions currently being taken and Action that will be taken were frames that also could be identified in several press conferences, especially in specific phases of the pandemic. The signification of the frame was also something that changed through different phases, particularly Key messages to the public and Expression of empathy.

Kommunfullmäktige är en avgörande funktion för att den lokala demokratin och förvaltningen ska fungera. Om fullmäktigen inte fungerar tillfredsställande kan inte beslut fattas och då fungerar inte kommunernas förvaltning. När pandemin tog fart i Sverige 2020 innebar det en omställningsprocess i de svenska kommunerna med övergång till digitala eller hybridliknande sammanträden. Devisen ” Vi ställer inte in, vi ställer om” blev en organisationsprincip som många kommuner anammade. Sveriges kommuner och regioner sammanställde flera rapporter som visar att de flesta kommuner upplevt omställningen som tillfredsställande, trots allt. Hur har det förhållit sig i verkligheten när pandemin tog fart och kommuner påverkades av det? Har fullmäktigen fungerat på ett tillfredsställande vis eller har pandemin inneburit att effektiviteten minskat? I den här undersökningen är Håbo kommunfullmäktiges effektivitet i fokus. Förtroendevalda i Håbo kommunfullmäktiges upplevelser av fullmäktiges effektivitet undersöks för en förståelse för hur pandemin påverkat åren 2020 – 2021 jämfört med 2018 - 2019. Med utgångspunkt för motioner, ett av de yttersta tecknen på en välmående lokal demokrati och fullmäktiges organisatoriska delar undersöks hur Håbo kommunfullmäktige påverkats utifrån de förtroendevaldas upplevelser. Den teoretiska utgångspunkten är Harald Leavitts systemteoretiska modell för förändring i organisationer, Chris Argyris teori om organisationers kärnaktiviteter och Ragneklints multifaktoriella perspektiv på effektivitet i offentliga förvaltningar. Undersökningen utgår ifrån en mätning av effektiviteten av Håbo kommunfullmäktiges ärendehanteringen ur de förtroendevaldas perspektiv. Bilden som framträder är att pandemin har påverkan på kommunfullmäktige som omfattar de flesta av de organisatoriska delarna och kärnaktiviteterna i organisationen. Det är dock en begränsad omfattning i de flesta områden och en betydande påverkan på andra delar, funktioner och processer i organisationen

Bakgrund: 11 mars 2020 bekräftade World Health Organisation att Covid-19 är en global pandemi som kommer att drabba alla länder. Mer än 418 miljoner konstaterade fall av smitta har rapporterats in och mer än 5,8 miljoner människor har avlidit globalt från pandemins start till februari 2022. Covid-19 har liknande symtom som säsongsinfluensan, men skillnaden är att Covid-19 kan orsaka dödlighet hos äldre samt människor med nedsatt medicinskt tillstånd. Tidigare studier från SARS-viruset från år 2003, påvisade att sjuksköterskor upplevde stora utmaningar och svårigheter kring att vårda patienterna. Därav är det av stor vikt att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med Covid-19 för att den personcentrerade vården och patientsäkerheten inför eventuella framtida pandemier inte försummas. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med Covid-19. Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats användes i studien för att besvara syftet. Elva vetenskapliga artiklar från CINAHL och PubMed användes för att sammanställa resultatet. Resultat: Resultatet omfattade tre huvudkategorier: Att känna sig oförberedd för en ny pandemi, Att behöva arbeta utifrån orimliga förutsättningar och Upplevelsen av stöd. Varje huvudkategori innehåller två respektive tre subteman vardera. Slutsats: Studien visar att sjuksköterskor som vårdade patienter med Covid-19 upplevde situationen som en stor utmaning. Den bristande förberedelsen inför pandemin orsakade lidande för sjukvården, där sjuksköterskorna var stressade, utmattade, rädda och oroliga.

Utifrån ett globalt perspektiv har coronapandemin bidragit till en enorm inverkan på hur samhällen organiseras. Vård och omsorg har under denna period fått utstå hög belastning för att kunna tillgodose en kvalitativ vård och omsorg. En av de riskgrupper som identifierades under pandemin var personer som inkluderas av LSS. Syftet med undersökningen är att få yrkesverksamma syn på hur pandemin inverkade på kvalitetsarbetet mot LSS och att analysera hur pandemin inverkat på lärandet. Genom kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma inom kvalitetutvecklingsenheter mot LSS, belystes hur folkhälsomyndighetens smittskydds-rekommendationer inverkade på informanternas arbete. Med en tematisk analys bearbetades intervjuerna med temana utvecklingsinriktat och reproduktivt lärande som kategoriserade svaren för att identifiera utvecklingsområden som pandemin haft inverkan på. Resultatet visar att det utvecklingsinriktade lärandet identifierats på olika nivåer i organisationen och smittskyddet har haft störst inverkan på det reproduktiva lärandet.

Bakgrund: I december år 2019 upptäcktes ett nytt coronavirus vid namn SARS-CoV-2 som orsakade sjukdomen covid-19. Viruset spred sig globalt och hade enligt världshälsoorganisationen smittat mer än 440 miljoner människor i mars 2022. Tidigare forskning belyser att patienter som vårdats på olika avdelningar upplevde en ensamhet på grund av isolering. Pandemin medförde en stor belastning för sjukvården och dess personaldär sjuksköterskorna således haft ett stort ansvar för patienternas omvårdnad under den pågående pandemin. Det är därmed viktigt att beskriva sjuksköterskornas erfarenheter för att få en förståelse över sjuksköterskans arbete under en pandemi. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med covid-19 på vårdavdelningar.Metod: En allmän litteraturöversikt som innefattar 15 artiklar med både kvalitativ och mixed method ansats. Resultat: I analysen av artiklarna identifierades kategorierna ”Att anpassa sig till en ny arbetssituation”, “att uppleva rädsla för smittan”, “utmaningar med att arbeta i skyddsutrustning” och “professionell- och personlig tillväxt". Slutsats:Anpassningen till den nya arbetssituationen var en stor process som skapade oro medanexponeringen för viruset orsakade en känsla av rädsla. Utmaningar gällande skyddsutrustningen gjorde även att sjuksköterskornas välmående påverkades negativt. Trots detta erfor sjuksköterskor en professionell- och personlig tillväxt av att ha kunnat hantera överväldigande situationer. Background: In december 2019 a new coronavirus called SARS-CoV-2 was discovered. The virus caused a disease called covid-19 and spread globally. According to the World Health Organization more than 440 million people had been infected in march 2022. Previous research highlights that patients treated for covid-19 experienced loneliness due to isolation. The pandemic entailed a great burden for the healthcare system and its staff where the nurses had a great responsibility for the patients care during the ongoing pandemic. It is therefore important to describe the nurses’ experiences to gain an understanding of the nurse’s work during a pandemic. Aim: To describe nurses experiences of caring for patients with covid-19 in hospital wards. Method: A general literature review that includes 15 articles with both qualitative and mixed method approach. Findings: The analysis of the articles identified the categories; "adapting to a new work situation", " experiencing fear of infection”, “challenges in working with protective equipment” and “professional- and personal growth”. Conclusion: Adapting to a new work situation was a major process that caused concern while the exposure to the virus caused a feeling of fear. Challenges regarding protective equipment also had a negative impact on the nurse’s well-being. Despite this the nurses experienced professional- and personal growth from being able to handle overwhelming situations.

Att behöva ställa om sitt arbetssätt från att arbeta fysiskt på plats till att arbeta hemifrån på distans är något som har påverkat de flesta organisationer och individer till viss utsträckning på grund av Covid-19 pandemin. Inom informatiksektorn används agila arbetssätt för att agera som en buffert för att snabbt kunna anpassa sig till nya krav eller arbetsförhållanden. Denna studie tar ett intresse i att undersöka den agila rollen Scrum master utefter ramverket Scrum. Samt studera ifall rollen har behövt göra förändringar i sina arbetsuppgifter och inom Scrum ceremonier, med anledning av övergången till ett distansbaserat arbetssätt. Genom en kvalitativ undersökning där sju certifierade Scrum masters intervjuats har personliga erfarenheter samlats in för att undersöka samband med förändringar som krävts vid omställningen av ens arbete. Där de intervjuade besvarat att deras arbete går att utföra väl även när distansarbete krävs eller blir infört i ens vardag. Utifrån resultatet bygger studien vidare på forskning kring att arbeta som Scrum master och enligt Scrums riktlinjer är en välfungerande metodik även ifall ens arbete behöver genomföras på distans. Trots detta finner studien ett skifte i Scrum masterns prioriteringar vid distansarbete där ett större fokus behövs för att bibehålla kommunikation, välmående och effektiviteten inom Scrum-team. Framför allt när ett Scrum-team blir internt distansbaserat. Detta leder även till rekommendationer som bör beaktas av organisationer eller Scrum masters som utför sitt arbete på distans. Having to change one's way of working, from working physically on site to remote work is something that has affected most organizations and individuals to some extent due to the Covid-19 pandemic. In the informatic sector, agile working methods are used to act as a buffer to be able to quickly adapt to new requirements or working conditions. This study takes an interest in investigating the agile role of the Scrum master along the Scrum framework, as well as studying whether the role has needed to make changes in performed tasks and within Scrum ceremonies due to the transition to work remotely. Through a qualitative survey where seven certified Scrum masters were interviewed, personal experience from the interviewees has been gathered to investigate the connection with changes required in the adjustment of one's work. Where the interviewees answered that their work can be performed well even when remote based work is required or is introduced into the everyday life. Based on the results, the study extends on research regarding working as a Scrum master and according to Scrum's guidelines, is a well-functioning methodology even if one's work needs to be carried out remotely. Despite this, the study finds a shift in the Scrum master's priorities when working remotely. The study found that a greater focus is needed to maintain communication, well-being, and efficiency within the Scrum-team. Especially when a Scrum-team internally becomes remote based. Which leads to recommendations that should be considered by organizations or Scrum masters who perform their work remotely. Lastly, the following thesis is written in Swedish.

Bakgrund: Psykisk hälsa är grundläggande för människors förmåga att tänka, interagera med varandra, fungera i samhället samt uppleva en meningsfull vardag. Covid-19 var en bekräftad pandemi den 11 mars 2020. En pandemi innebär att ett virus sprids över världen under samma tidsperiod. Graviditet kan beskriva som en process, ett ansvarstagande, ett mirakel, bildande av familj eller som det mest värdefulla i livet. Under en graviditet ändras kropp och hormoner vilket leder till att gravida kvinnor ofta känner sig mer känslosamma. Roys adaptionsmodell handlar om att anpassa sig till en miljö som ständigt förändrar sig. Psykisk ohälsa hos den gravida kvinnan kan ge allvarliga konsekvenser hos mamman. Syfte: var att beskriva hur covid-19 påverkat gravida kvinnors psykiska hälsa. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och identifierades genom tio artiklar från två olika databaser till resultatet. Resultat: Resultaten från artiklarna kategoriserades i en tabell med teman som inkluderade; oro, stress nedstämdhet och psykisk hälsa. Covid-19 pandemin påverkade de gravida kvinnorna negativt under pandemin. Konklusion: Denna studie kan ge en inblick över hur sårbara grupper prioriterades bort under en tid av ovisshet och bör beaktas i liknande situationer i framtiden. Background: Mental health is fundamental for people's ability to think, interact witheach other, function in society and experience a meaningful everyday life. Covid-19was a confirmed pandemic on March 11, 2020. A pandemic means that a virusspreads across the world during the same timeperiod. Pregnancy can be described as aprocess, a responsibility, a miracle, family formation or as the most valuable thing inlife. During a pregnancy, the body and hormones change, which leads to pregnantwomen often feeling more emotional. Roy's adaptation model is about adapting to anenvironment that is constantly changing. Pregnant woman with mental illness canlead to serious consequences for the woman. Aim: Describe how covid-19 affectedthe mental health of pregnant women. Method: The study was conducted as a generalliterature study and a total of ten studies from two different databases were used forthe results. Results: The results were categorized in a table, the themes were anxiety,stress, depression and mental health. Conclusion: The Covid-19 pandemic negativelyaffected the mental health of pregnant women. This study can provide an insight intohow vulnerable groups were unpriotized during a time of uncertainty and should beconsidered in similar situations in the future.

Pandemins framfart har påverkat den svenska detaljhandeln negativt i många avseenden. Flertalet rapporter från aktörer inom fastighetsbranschen har indikerat på en negativ prisutveckling på transaktionsmarknaden och nedåtgående marknadshyror som en direkt konsekvens av pandemin. Lokalhyresmarknaden har därför ställts inför nya förutsättningar som har förändrat förhållandet mellan hyresvärd och hyresgäst. Ovissheten inför framtiden och rädslan för oönskad vakans har medfört en ekonomisk risk för avtalsparterna. Den förändrade marknaden har således skapat nya behov för att kunna hantera förändrade konsumentmönster, restriktiv investeringsvilja och nedåtgående marknadshyror. God avtalsflexibilitet har under pandemin visat sig vara ett effektivt verktyg för att dels skydda det ekonomiska värdet som ett hyresavtal implicerar men även parternas egna intressen. Studiens syfte är att undersöka hur behovet av flexibla avtalsvillkor i standardavtalet 12.B2 har ökat som en direkt konsekvens av de nya marknadsförutsättningarna som pandemin har gett upphov till. Uppsatsen skall identifiera och belysa relevanta avvikelser i standardavtalet 12.B2 samt hur dessa förändringar har hanterat den ekonomiska risken för avtalsparterna. Studien tar även upp efterfrågan på avtalsflexibilitet som inte har kunnat tillgodoses på grund av hyresvärdens och hyresgästens skilda intressen. Behovet för föränderliga avtal diskuteras sedan i sammanhanget av upprätthållandet av det ekonomiska värdet som ett avtalsförhållande antyder. Uppsatsen har grundats på en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har varit den primära källan för underlaget som diskuteras. Samtliga respondenter har reflekterat hur omständigheterna har sett ut under pandemin och hur avtalsparterna har gått till väga för att anpassa sig till den förändrade marknaden. Alla respondenter angav att både hyresvärd och hyresgäst har eftersökt flexibilitet. Det framgår att flexibla hyresavtal har primärt fungerat som ett ekonomiskt redskap för att driva fram det egna intresset. Studien har visat på att samtliga parter i ett avtalsförhållande bör identifiera ekonomiska fördelar för att flexibiliteten skall kunna nyttjas till sin fulla potential. Trots stor efterfrågan på anpassningsbara avtalsformer under pandemin har man inte kunnat tillgodose alla önskemål, i synnerhet inte hyresgästens behov för anpassningsbara öppettider. The recent pandemic has had a negative impact on the Swedish retail market in many aspects. The majority of the reports about the economical consequences as a result of the pandemic have indicated negative price developments in the transaction market and falling market rents. The retail rental market has therefore been faced with new conditions that have changed the relationship between the landlord and the tenant. Uncertainty about the future and fear of unwanted vacancy have led to vast financial risks for the parties. The changed market has thus created new needs to be able to handle changing consumer patterns, restrictive investment willingness and falling market rents. During the pandemic, good contractual flexibility has proved to be an effective tool to protect the economic value of a rental agreement, but also the interests of the parties themselves. The main aim of the study is to examine how the need for flexible contractual terms in the standard contract 12.B2 has changed as a direct consequence of the new market conditions that the pandemic has created. The thesis should identify and highlight relevant deviations in the standard agreement 12.B2 and how these changes have managed the financial risk for the parties of the agreement. The study also addresses the demand for contractual flexibility that has not been met due to the different interests of the landlord and the tenant. The need for changing contracts is then discussed in the context of maintaining the economic value implied by a contractual relationship. The essay has been based on a qualitative method where semi-structured interviews have been the primary source for the material being discussed. All respondents have reflected on the situation during the pandemic and how the parties within a contract have adapted to the changed market. The respondents indicated that both the landlord and the tenant had sought flexibility. It can be seen that flexible rental agreements have primarily served as an economic tool to protect their own interests. The study has shown that all parties in a contractual relationship should identify economic benefits in order to make full use of flexibility. Despite strong demand for adaptable forms of contracts during the pandemic, it has not been possible to meet all requests, especially the tenants' needs for adaptable opening hours.

Bakgrund: Våren 2020 utsattes världen för ett nytt främmande virus som skulle påverka sjukvårdens sätt att arbeta. Akutsjukvården drabbades hårt av det ökade patientantalet och omorganisationen som krävdes för att kunna hantera en pandemi. I frontlinjen stod den största yrkesgruppen redo; sjuksköterskorna, att ge vård, behandling och tröst till patienterna drabbade av Covid-19. Omvårdnaden är sjuksköterskans ansvarsområde och innebär att sjuksköterskan ska kunna tillgodose patienternas behov, kunna ge personcentrerad vård och visa medlidande i situationer som är tuffa. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge omvårdnad inom akutsjukvården till patienter drabbade av Covid-19. Metod: En systematisk litteraturstudie av kvalitativ design. Datainsamlingen har skett via databaserna PubMed och CINAHL. Totalt fjorton artiklar inkluderades i studiens resultat. Resultat: Efter att ha analyserat resultatet av de 14 inkluderade artiklarna framkom tio underteman som senare kategoriseras till tre huvudteman; "Sjuksköterskors förutsättningar och begränsningar", " Förändrade arbetsförhållanden för sjuksköterskor inom akutsjukvården" och "Kunskapens och direktivens betydelse för optimal omvårdnad". Slutsats: Pandemin har påverkat akutsjukvården och sjuksköterskorna globalt. För att sjuksköterskorna ska mäkta med i framtiden krävs det att sjukvården optimerar deras organisation för att ge sjuksköterskorna bättre förutsättningar till att vårda smittsamma patienter som är kritiskt sjuka. Bakgrund: Våren 2020 utsattes världen för ett nytt främmande virus som skulle påverka hur sjukvården fungerar. Akutsjukvården drabbades hårt av det ökade antalet patienter och den omorganisation som krävdes för att kunna hantera en pandemi. I frontlinjen stod den största yrkesgruppen redo; sjuksköterskor, för att ge vård, behandling och tröst till patienter som drabbats av Covid-19. Omvårdnad är sjuksköterskornas ansvarsområde och innebär att sjuksköterskan ska kunna möta patienternas behov, kunna ge personcentrerad vård och visa medkänsla i tuffa situationer. Syfte: Syftet med studierna var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge omvårdnad till patienter som lider av covid-19. Metod: En systematisk litteraturstudie av kvalitativ design. Datainsamlingen utfördes med hjälp av databaserna PubMed och CINAHL. Totalt ingick fjorton artiklar i studieresultaten. Resultat: Efter att ha analyserat resultaten av de 14 inkluderade artiklarna framkom tio delteman som senare kategoriserades i tre huvudteman; "Sjuksköterskors villkor och begränsningar", "Förändrade arbetsvillkor för sjuksköterskor i akutsjukvården" och "Vikten av kunskap och direktiv för optimal vård". Slutsats: Pandemin har påverkat sjukvård och sjuksköterskor globalt. För att sjuksköterskorna ska klara sig i framtiden är det nödvändigt att sjukvården optimerar sin organisation för att ge sjuksköterskorna bättre förutsättningar att ta hand om smittsamma och kritiskt sjuka patienter.

Gagic, Sasha Alexa (2022). Specialpedagoger i en pandemi. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Syftet med studien är att synliggöra hur pandemin har påverkat specialpedagogens arbetsroll. För att fördjupa undersökningen och skapa en avgränsning riktas fokus i studien mot specialpedagoger som samverkar med förskolor och utgår ifrån följande frågeställningar: • Hur har specialpedagogens arbetsroll med särskilt fokus på samverkan med förskolorna påverkats under pandemin? • Vilka möjligheter till alternativa arbetssätt uttrycks av specialpedagogerna som kan vara användbara för framtiden? För att uppfylla syftet genomfördes en kvalitativ undersökning med fem specialpedagoger från olika kommuner i Sverige. Med en systemteoretisk förankring undersöks hur pandemin har påverkat specialpedagogens arbetsroll och samverkan med förskolor i ett helhetsperspektiv. Med stöd i den fenomenografiska ansatsen försöker studien skapa ett djupare perspektiv med fokus på specialpedagogernas uppfattningar. Resultatet i studien visar att den främsta effekten av pandemin på specialpedagogers arbetsroll och samverkan med förskolor är begränsad fysisk kontakt som resulterar i övergång till alltmer digital kommunikation. Specialpedagogerna uttrycker att det finns positiva aspekter av digitala samtal i form av ökad effektivitet och tillgänglighet. Vidare framkommer även begränsningar i form av exempelvis dålig digital utrustning, en begränsning i digital kompetens samt att digitala samtal inte är lämpliga för alla sorts samtal. En önskan om tydligare direktiv i hanteringen av pandemin på högre nivåer inom skolsystemet kommer också i uttryck av resultatet. Studien kan genom sitt resultat bidra till en förståelse för hur pandemin har påverkat specialpedagogerna i undersökningsgruppen och därmed också bidra med viktiga aspekter att tänka på i fortsatt arbete i den rådande samhällssituationen men också till vidare forskning inom ämnet.

Under pandemiåren 2020 - 2021 förändrades förutsättningarna att vara kyrka i grunden. I denna uppsats analyseras kören som ett uttryck för församlingsgemenskap. Genom en intervjuundersökning bestående av fokusgrupper med körsångare och enskilda intervjuer med körledare och kyrkoherde beskrivs den församlingsgemenskap som framträder och hur den påverkades under perioden. Hur digitala verktyg användes som resurs under pandemin beskrivs också. Intervjuerna har transkriberats och analyserats utifrån Andreas Holmbergs avhandling om levd ecklesiologi i Svenska kyrkan.

The study aims to investigate the impact of the COVID-19 pandemic on completed projects in the experience industry and what lessons will be included in the future. To answer the purpose, the framing of questions has been established: 1. How have project managers in the experience industry handled the consequences of COVID-19 in completed projects? And 2. What lessons do project managers in the experience industry take with them from dealing with the pandemic? To answer the questions, a qualitative method with an exploratory approach has been chosen. Semi-structured interviews provided in-depth material that culminated in three key themes: 1) When the unexpected occurs, which explains the informants' initial reaction and fears to COVID-19, 2) Out of the crisis, innovation is born, concerning the innovative power that has emerged in a struggle to reduce the pandemic's negative impact and 3) After rain comes sunshine? which sums up the lessons and changes that remain based on the consequences of the pandemic. The thesis results in a greater understanding of what can be done for the experience and against the pandemic, where the biggest finding is summed up in an ability to innovate that has led to positive changes in an industry greatly affected by COVID-19.

När viruset SARS-CoV-2 började spridas i Sverige i början av år 2020 och den dödliga sjukdomen Covid-19 började härja, började det snabbt införas åtgärder i samhället. Detta ledde till att allt fler började jobba och studera hemifrån, vilket i sin tur ledde till en förändring av användningen av grönområden i ens närområde. Denna studie syftar till att undersöka hur Covid-19-pandemin har påverkat människors användande av grönområden i deras närområde samt hur detta har påverkat deras psykiska hälsa. För att uppnå syftet med studien och besvara frågeställningarna, användes främst en kvalitativ metod. En litteraturstudie genomfördes för att få kunskap om vad tidigare forskning skrivit om ämnet, där man kunde se att grönområden har stor påverkan på den psykiska hälsan. Dessutom gjordes en fallstudie över området Bergshamra i Solna kommun. I fallstudien utfördes en dokumentstudie över Solna kommuns dokument, platsobservationer i området genom att inventera miljön utifrån åtta upplevelsekvaliteter samt en enkätundersökning som skickades ut till invånarna i Bergshamra varav 192 personer deltog. I studien gjordes två primära avgränsningar, nämligen definitionen av området geografiskt samt definitionen av begreppet psykisk hälsa där denna studie avser psykiskt välbefinnande samt psykiska besvär. Resultatet av fallstudien visade att större delen av invånarna i Bergshamra vistades i närområdets grönområden mer än vad de gjorde innan pandemin. De kände även bättre psykisk hälsa i samband med utevistelse i grönområden. Människor har dock olika preferenser och det fanns många kvaliteter i Bergshamras grönområden som kunde förbättras. Trots att Bergshamra har en hög kvantitet av grönområden kände vissa personer att kvaliteten kunde förbättras och att kommunen inte tog ett ordentligt ansvar för skötsel. Resultatet innebär att grönområden spelade en viktig roll för den psykiska hälsan under pandemin, men för att grönområden ska ge nytta krävs det att de håller en god kvalitet. Till sist avslutas studien med kritik av metoden som användes, som exempelvis att vissa enkätfrågor hade kunnat varit utformade annorlunda och att svarsfördelningen var något ojämn. Sist ges förslag på hur fortsatta studier skulle kunna behandla ett liknande ämne som detta, genom att exempelvis undersöka socioekonomisk bakgrund eller använda mer kvantitativa metoder som exempelvis GIS för att kartlägga avstånd till grönområden. When the SARS-CoV-2 virus began to spread in Sweden at the beginning of 2020 and the deadly disease Covid-19 began to ravage, safety measures were quickly introduced in society. This led to more and more people starting to work and study from home, which in turn led to a change in the use of green areas in one's immediate area. This study aims to investigate how the Covid-19 pandemic has affected people's use of green areas in their immediate area and thus how this has affected their mental health. In order to achieve the purpose of the study and answer the research questions, a qualitative method was mainly used. A literature study was conducted to gain knowledge of what previous research has written on the subject, where it could be seen that green areas have a great impact on mental health. In addition, a case study was conducted in the Bergshamra area in Solna municipality. In the case study, a document study was carried out on Solna municipality's documents, site observations were carried out in the area by doing an inventory of the environment based on eight experience qualities and a questionnaire was sent out to the residents of Bergshamra, in which 192 people participated. In the study, two primary delimitations were made, namely the definition of the area geographically and the definition of the concept of mental health, where this study refers to mental well-being and mental disorders. The results of the case study showed that the majority of the inhabitants of Bergshamra visited the green areas in the immediate area more than they did before the pandemic. They also felt better mental health in connection with outdoor activities in green areas. However, people have different preferences and there were many qualities in Bergshamra's green areas that could be improved. Despite the fact that Bergshamra has a high quantity of green areas, some felt that the quality could be improved and that the municipality did not take proper responsibility for management of green spaces. The result means that green areas played an important role for mental health during the pandemic, but above all that in order for it to be useful, they must be of good quality. Finally, the study concludes with a critique of the method used, such as that certain questionnaire questions could have been designed differently and that the distribution of answers was somewhat uneven. Finally, suggestions are given on how further studies could approach a similar subject, by, for example, examining socio-economic backgrounds or using more quantitative methods such as GIS to map distances to green areas.

Bakgrund: Covid-19 spred sig snabbt och snart var hela världen drabbad och sjukhusen överbelagda med covid-19-smittade patienter. Sjuksköterskor hade ansvaret att ge patienter adekvat och säker vård samtidigt som sjuksköterskors kompetensbeskrivning var att ge personcentrerad vård samt vårda patienter utifrån ett livsvärldsperspektiv. Sjukvårdsorganisationen hade svårt att tillgodose vårdavdelningar med tillräckliga resurser vilket resulterade i att sjuksköterskors arbetsmiljö påverades negativt. Syfte: Belysa sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta under covid-19 pandemin. Metod:Metoden som användes var en allmän litteraturöversikt av artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metod som tagits fram genom systematisk artikelsökning i olika databaser. Resultat: I studiens resultat indentifierades tre huvudteman: Fysisk och psykisk påverkan på sjuksköterskor som beskriver utmanande arbetssituationer,stressfaktorer, prioriteringar av vårdinsatser, erfarenheter av hjälplöshet samt känsla av skyldighet. Det andra huvudtemat som togs fram var organisation och ledarskap som beskriver vikten av närvarande ledning, sjuksköterskors behov av stöd, organisatoriska utmaningar samt otillräckliga resurser. Information och utbildningsbehov är tredje huvudtemat som förklarar brist på information och utbildning samt betydelsen av yrkeserfarenheten. Konklusion: Sjuksköterskor var i behov av tillräckliga resurser från sjukvårdsorganisationen för att ge säker vård till patienterna. Erfarenheter tyder på att stöd var av största vikt för att förebygga fysisk och psykisk påverkan på sjuksköterskor. Background: Covid-19 spread rapidly and soon the whole world was affected and the hospitals were overcrowded with covid-19-infected patients. Nurses were responsible for providing patients with adequate and safe care, while at the same time the nurses' description of competence was to provide person-centered care and care for patients from a life-world perspective. The healthcare organization found it difficult to provide care wards with sufficient resources, which resulted in the nurses' work environment being negatively affected. Aim: Highlight nurses' experiences of working during the covid-19 pandemic. Method: The method used was a general literature review of articles with both qualitative and quantitative methods developed through systematic article search in various databases. Findings: The results of the study identified three main themes: Physical and psychological impact on nurses that describe challenging work situations, stress factors, priorities of care interventions, experiences of helplessness and feelings of guilt. The second main theme that was developed was organization and leadership, which describes the importance of present management, nurses' need for support, organizational challenges and insufficient resources. Information and training needs are the third main theme that explains the lack of information and training and the importance of professional experience. Conclusion: Nurses were in need of sufficient resources from the healthcare organization to provide safe care to the patients. Experience suggests that support was of paramount importance in preventing physical and psychological impact on nurses.

Syftet med studien är att undersöka vilka konsekvenser en pandemiinitierad (covid-19)distansundervisning i muntlig argumentation har medfört i en årskurs 3 klass på gymnasiet. Det är en kvalitativ undersökning som har genomförts med en lärarintervju, fyra elevintervjuer och två observationer för att komplettera varandra. Resultatet visar att intervjuerna med lärare och elever bekräftar varandra, likväl som observationerna. Slutsatsen av studien är att det finns fler nackdelar med distansundervisningen än vad det finns fördelar.

Denna studie har undersökt om och hur den ökade uppmaningen till att vaccinera sig från den svenska regeringen påverkat det sociala livet, både i privatlivet och på arbetsplatsen. Studien har utgått från följande frågeställningar; Hur påverkar det ökade vaccinationskravet det sociala livet? Finns det någon skillnad på vaccinationskravets påverkan mellan det privata sociala livet och på arbetsplatsen? Syftet är att lyfta upp kunskap kring ett ganska nytt fenomen, ett ämne som det inte finns någon tidigare forskning om, och belysa hur samhället påverkas av situationer vi tidigare inte befunnit oss i. Metoden som använts till studien är den kvalitativa med semistrukturerade intervjuer där åtta personer deltagit. En hermeneutisk ansats har även använts till den här studien. Studien har använt sig av tre begrepp som legat till grund av analysen; Ulrich Beck - risksamhället, George Hermed Mead - Jaget och den generaliserade andre och Erving Goffman - Stigma. Resultaten visade på en ökad stigmatisering kring de som inte tagit vaccinet och en känsla av en förminskad samhörighet hos dessa individer. Resultaten visar även skillnader i vaccinationskravets påverkan på det sociala livet, privat och på arbetsplatsen. This study has examined whether and how the Swedish covid-19 vaccine requirement has affected social life both privately and in the workplace. The study was based on the following questions; How does the increased vaccine requirement affected social life? And is there any difference in the impact of the vaccine requirement on private social life and the workplace? The purpose is to raise knowledge about a fairly new phenomenon and shed light on how society is affected by situations we have not been in before and area topic that has not previously been researched. The study used a hermeneutic approach and a qualitative method with semi-structured interviews in which 8 people participated. The study has used 3 concepts as basis for the analysis: Ulrich Beck - the risk society, George Hermed Mead - The self and the generalized other and Erving Goffman - Stigma. The results showed an increased stigma around those who did not take the vaccine and the feeling of diminished belonging in these persons. The results also show the difference between social life in the private and the workplace domains.

Introduktion: Till följd av pandemin har människor minskat sin fysiska aktivitetsnivå. Många som tidigare utfört sin träning eller fysiska aktivitet på gym, träningsanläggningar eller kanske tillsammans med andra har fått finna nya sätt att vara fysiskt aktiva på. Detta kan ha fått konsekvenser för olika patientgrupper och hur personer med långvarig smärta påverkats är ännu inte fastställt. Genom att utföra en kvalitativ intervjustudie kan nya perspektiv i ämnet lyftas. Syfte: Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur personer med långvarig smärta påverkats av pandemin Covid-19 avseende sin smärthantering. Metod: Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med personer med olika typer av långvarig smärtproblematik. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera det insamlade materialet. Resultat: Analysprocessen resulterade i ett tema, två huvudkategorier och fyra subkategorier. I kategorierna nya former av fysisk aktivitet och individuella och organisatoriska omställningar belyser informanterna den huvudsakliga påverkan som pandemin haft på dess smärtproblematik. Temat Till följd av anpassningar utformades förändrade hanteringsstrategier berättar om att anpassningarna i samhället till följd av Covid-19 resulterat i ett behov av förändrade hanteringsstrategier, vilket identifierades som den genomgående röda tråden under intervjuerna. Konklusion: Resultatet visar på att personer med långvarig smärtproblematik behövt göra anpassningar i sin vardag för att lättare kunna hantera smärtan under pandemin. Detta till följd av ergonomiska utmaningar, en mer påtaglig arbetsbelastning, begränsad tillgänglighet på träningsanläggningar, samt minskad motivation för fysisk aktivitet. Denna studie hoppas kunna bidra till en djupare förståelse för hur personer med långvarig smärta påverkas när vardagen och dess rutiner drastiskt förändras. Vid liknande situationer som pandemin Covid-19 kan fysioterapeuten vara viktig för individuella anpassningar och stöd för personer med långvarig smärta.

Som en konsekvens av covid-19 pandemin publicerade Folkhälsomyndigheten, den 15 mars 2020, rekommendationer som uppmanades samtliga utbildningssäten i Sverige att övergå till distansutbildning för att förhindra spridningen av viruset. Eftersom utbildning är en av flera grundförutsättningar inom samhällsutvecklingen, blir en hållbar etablering av digitala verktyg inom utbildningen en avgörande faktor under en global pandemi. Som ett resultat av detta har undersökningen som syfte att granska hur Karlstads universitets studenter har upplevt distansundervisningen under covid-19 pandemin och de upplevelserna av en obligatorisk distansundervisning. Undersökningen har ett kvalitativ förhållningssätts med fem kvalitativa intervjuer som är underlag för Karlstads universitets studenters upplevelser på distanslärande under covid-19 pandemin. Resultatet av undersökningen antyder på att distansundervisningen under covid-19 pandemin har varit utmanande för Karlstads universitets studenters psykiska välmående, samt att det finns ett behov att öka med mer insatser för att motarbeta social isolering vid en distansutbildning. Samt framförs det även i undersökningen att distansundervisningen har underlättat för utbildning i dess flexibilitet. Detta har resulterat att distansundervisningen under covid-19 pandemin har bidragit negativt till sociala faktorer, men dess flexibla användning i vardagslivet har möjliggjort för vidareutveckling i takt med den samhälleliga digitala utveckling. As a consequence of the covid-19 pandemic, the Swedish public health authority (Folkhälsomyndigheten) published recommendations on March 15, 2020, which called on all educational institutions in Sweden to switch to distance education in order to prevent the spread of the virus. Since education is one of several basic conditions of healthy societal development, a sustainable foundation of digital tools in education becomes a decisive factor during a global pandemic. As a result of this, has this essay the aim of reviewing how Karlstad University's students have experienced distance learning during the covid-19 pandemic and the experiences of mandatory distance learning. The survey has a qualitative approach with five qualitative interviews that will set the basis for how Karlstad university students' experienced distance learning during the covid-19 pandemic. The results of the survey suggest that distance learning during the covid-19 pandemic has been challenging for the psychological well-being of Karlstad university's students, and that there is a need to increase with more efforts to combat social isolation in a digital education. And it is also stated in the survey that distance learning has assisted education with its flexibility. This has resulted in distance learning during the covid-19 pandemic contributing negatively to social factors, but its flexible use in everyday life has made it possible to develop it even more in step with the societal digital development.