Search

This study aims to investigate the representation of the region Tornedalen and tornedalians, a Swedish minority, in national news media through a critical discourse analysis. Despite being recognized as a national minority, tornedalians have reported a lack of media coverage, which can lead to feelings of invisibility and discrimination. News media has a significant impact on what we discuss and think about, and they have the responsibility to provide a broad representation of society, including its diversity. However, historically, minority groups have been overlooked or devalued in news media, which can have consequences for marginalized groups lacking significant power, including minorities. Therefore, this study seeks to deepen the understanding of the media’s impact on society’s perception of the minority. The study analyzes how power structures and ideologies shape their representation, interpreted from a post-structuralist perspective, using concepts such as producers/consumers, positioning, otherness, subaltern, and cultural identity. The study’s findings suggest that Tornedalen is often represented as a peripheral and exoticized place, reinforcing the idea of a homogeneous Swedish identity. Tornedalians are often positioned as “the other” with their cultural practices and language being portrayed as inferior or irrelevant. Journalistic practices play a crucial role in shaping knowledge and understanding of minority groups such as tornedalians, and the study highlights the need for news media to provide a more diverse and accurate representation of society. The study also suggests areas for further research, such as investigating how different audiences interpret and react to news articles, and how Tornedalen and tornedalians are represented in public service media. Overall, this study contributes to the understanding of how news media shapes society’s perception of minorities and highlights the importance of providing a diverse and accurate representation of society.

In 1973 the first portioned oral moist tobacco (snus) in Sweden is launched unto the markets by Svenska Tobaksbolaget AB. The product was called Smokeless and was meant to be regarded as an alternative to, at the time, very popular cigarettes. Smokeless was not well received and instead of regarding the product as an alternative to smoking, it was regarded rather as an inferior snus. Today we have a myriad of new tobacco alternatives, with the nicotine pouches being one of the more recent ones having received an upsurge and caused a debate on tobacco products. With this debate in mind, the following study aims to go back in time and see how one of our earliest tobacco alternatives was received by the media and the public. Some questions it seeks to answer is whether marketing plays a role in how the product is discussed and what attributes of Smokeless are described? The material used for the study is Tobaksbolagets own magazine, Tobaksbladet: personaltidning för Svenska tobaks AB. This specific issue of the paper is called Tobaksbolaget i mass media. Tobaksbolaget does not write their own articles in this issue but rather the paper consists of recent news coverage specifically about Tobaksbolagets business. With the help of marketing theory as well as research on specifically tobacco marketing, the study establishes three different themes through which the articles and senders will be analyzed. The result of this study shows that the products descriptions in media is affected by the marketing but maybe not in the way Tobaksbolaget imagined it.

The differential framing of societal concerns within news articles influences the decision makingof the readers which in turn has consequences on a social scale. In light of this it should bedeemed important to analyse how vaccines are portrayed in news articles and that is the purposeof this study. A qualitative content analysis was carried through by comparing how vaccineswere portrayed in news articles in two Swedish news outlets during two largely similar events,namely the swine flu pandemic and the covid-19 pandemic. This was concretized into fourresearch questions which were: ● How does DN and Aftonbladet frame the vaccine against H1N1 before and inconjunction to the launch of Pandemrix? ● How does DN and Aftonbladet frame vaccines against Covid- 19 before and inconjunction to the launch of the vaccines against Covid-19? ● What differences are there between the two vaccination campaigns? ● Are there references to Pandemrix and its vaccination campaign in the reportingof the Covid- 19 vaccines? To answer these questions, framing theory was used to analyse the articles and the termintertextuality was implemented within the theoretical framework to broaden the analytical depthand help explain the use of references during the covid-19 reporting. The used method entails anabductive approach where coding and thematization was based not only on framing theory butalso on empiricism, i.e. open ended. The results showed there are major differences in terms of what was the focal point during thetwo campaigns. During the swine flu most of the articles dealt with logistical concerns as well asthe wary of costs in regards to the vaccine, whereas during the covid- 19 pandemic most articlesdealt with questions relating to possible side effects and the manufacturing process of thevaccines. References to Pandemrix and its consequences was found in 25% of the articlesanalyzed during the covid-19 reporting. Both campaigns however, stressed the importance oftaking the vaccine.

I den här studien undersöker vi hur nyheter och aktuella händelser används i undervisningen av samhällskunskap på gymnasiet och hur lärare ställs inför den didaktiska utmaningen att välja sitt material. Detta görs för att tydliggöra likheter och skillnader i innehållet som kan existera mellan olika gymnasieprogram. Vi undersöker det genom observationer i klassrumsmiljö vid tre olika tillfällen i två olika gymnasieklasser. Observationerna kompletterades sedan med samtal med två olika lärare som undervisar i samhällskunskap på skolan och med ett formulär utskickat till de elever som var närvarande under lektionstillfället. Genom detta undersöker uppsatsen lärarens respektive elevernas perspektiv på undervisning som inkluderar nyheter och aktuella händelser. Studiens resultat visar att det av både elever och lärare anses vara viktigt för undervisningen att nyheter inkluderas. Däremot visar det sig vara annorlunda i praktiken. Hur lärare talar om ämnet och vad de har för bild av hur samhällskunskapsundervisningen bedrivs är annorlunda än hur det faktiskt praktiseras. Det är tydlit att lärare anser det vara viktigt när de pratar om ämnet, men det är inte lika tydligt i den faktiska undervisningen. Det kan tyda på en norm kring hur lärare i samhällskunskap ser och talar om sitt ämne, men som ej är synlig på samma vis i praktiken. Studien kommer även fram till att skillnader i hur eleverna ser på nyhetsanvändning i undervisningen beroende på vilket gymnasieprogram de studerar vid ej existerar på samma vis som tidigare forskning pekat på.

Syftet med undersökningen är att finna olika arbetsmetoder som lågstadiepedagoger i årskurserna 1–3 använder i sin samhällskunskapsundervisning om nyheter. Undersökningen reflekterar även om vilka möjligheter och hinder som lågstadiepedagoger möter i sina arbetsmetoder när det kommer till nyhetsundervisning. Arbetsmetoderna skulle därmed kunna bidra till kunskap- och lärandetillfällen som man själv kan använda i sin egen undervisning. Forskning har visat att det finns ett begränsat antal undersökningar utförda på lågstadiet med yngre elever inom samhällskunskapsämnet. Forskningen som finns har bland annat belyst hur lågstadielärare arbetar med samhällskunskapsämnet i bredare omfång. En större mängd forskning finns för de äldre årskurserna då forskare bland annat undersökt hur elever förstod information i tidningsartiklar, nyheter kopplat till bilder samt hur elever i olika åldrar uppfattade sanna och falska nyheter. För denna undersökning har metoderna observation och kvalitativ intervju använts där fyra observationstillfällen och sju intervjuer med lågstadiepedagoger som undervisar i årskurserna 1 – 3 blivit utförda. Teorin som använts i denna undersökning var det sociokulturella perspektivet. Analyser och diskussioner har sedan blivit utförda med stöd av teorin och den tidigare forskningen där resultatet grundat sig i lågstadielärarnas utsagor.Undersökningens resultat visar hur lågstadielärare inkluderar nyhetsprogrammet Lilla aktuellt som en del av sin samhällskunskapsundervisning om nyheter. Lilla aktuellt har ett stort fokus i klassrummen och lärarnas arbetsmetoder relaterat till nyhetsprogrammet skiljer sig beroende på vilken skola de arbetar på samt vilken elevgrupp som klassen består av. I samband med nyhetsundervisning har samtliga lärare prioriterat muntlig kommunikation som tillvägagångsätt då man antingen tillsammans i helklass eller i mindre grupper samtalat om nyhetsinnehåll. En del lärare lägger större tyngd på att diskutera nyhetsinnehåll på ytan medan andra vill att eleverna ska gräva djupare för att förstå nyhetens bakgrund, händelse och lösning. The purpose of this paper was to find different teaching methods that is used by primary school teachers in grades 1 – 3 in their social studies instruction regarding news. This paper would also inform the possibilities and the obstacles that the primary school teachers face with their own teaching methods when it comes to news education. The teaching methods would thereby contribute to knowledge- and learning opportunities that other teachers can use in their own classrooms. Research has shown that there are limited number of surveys done in social studies education for lower grades with younger children. The research that can be found has shown with a wider range how primary school teachers educate the students in social studies. A bigger amount of research can be found for older students in news teaching and some of this research show how students understood the information in articles, the connection between news and pictures and also what students in different ages could understand with true and fake news. The methods that have been used for this paper are observation and qualitative interview and the total of four observations and seven interviews with primary school teachers that teach in the grades 1 – 3 have been collected. The theory that has been included in this paper is the sociocultural perspective regarding teaching methods. With the support from the theory and previous research has statements from the primary school teachers been analyzed and discussed.The result of this paper has shown that primary school teachers include the news program Lilla aktuellt as a part of the social studies when it comes to teaching about news. The news program Lilla aktuellt has a big focus in classrooms but the teachers’ teaching methods related to this varied based on the school and the groups of students. The most common teaching methods when it comes to news education has shown to be oral communication either in smaller groups or with all the students together. Some teachers put energy in the basic information regarding news, for example the event, while others think it is important for the students to learn the whole picture like the news background, event and the solution.

Purpose: The purpose of this survey is to investigate what young adults , aged 17-18 years from two upper secondary schools in Gävleborgs county, think make news media credible. The purpose is also to see how much trust they have in preselected news media and what their perceptions on source criticism are. Method: This study applies a quantitative research method where data was collected via web-based surveys created on SurveyMonkey. The population refers to students at two different upper secondary schools in Gävleborg County, aged 17–18. Result and conclusion: The results of this study show that the respondents think concepts as objectivity, popularity, and language, are specifically important when it comes to figuring out whether a media is credible enough to be trusted or not. Regarding source criticism, the respondents are well aware that one should think critically of sources before trusting news, which most of them perceive that they do, but the results also showed that a proportion of respondents choose specific news media where they let go of the boundaries regarding source criticism. Suggestion for future research: Further research is proposed to investigate why young people think it is important that the media channel has many users in order for it to be seen as credible? And how can it be, that despite the little trust that many of the social media have, many young people still use them anyway? Here you could go deeper into issues such as how and why, through interviews to get more qualitative answers to these thoughts. Syfte: Syftet med denna undersökning är att undersöka vad ungdomar, i åldrarna 17–18år från två gymnasieskolor i Gävleborgs län, tycker gör nyhetsmedier trovärdiga, hur stort förtroende de har för dem, samt vad de har för uppfattningar gällande källkritik. Metod: Denna studie tillämpar en kvantitativ forskningsmetod där data samlats in via webbaserade enkäter som skapats på SurveyMonkey. Populationen avser elever på två olika gymnasieskolor i Gävleborgs län i åldrarna 17–18 år. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att respondenterna väger tyngst när det kommer till objektivitet, popularitet och språk, gällande huruvida en nyhetsmedia är trovärdig eller inte. Angående källkritik så är respondenterna väl medvetna om att man borde tänka källkritiskt innan man litar på nyheter, vilket dom flesta uppfattar att de gör, men resultatet visade också att en andel respondenter väljer ut specifika nyhetsmedier där de släpper på gränserna gällande källkritisk hållning. Förslag till fortsatt forskning: Vidare forskning föreslås undersöka varför ungdomar tycker det är viktigt att mediekanalen har många användare för att den ska anses som trovärdig? Samt hur det kan komma sig att trots den ringa tillit som många av de sociala medierna har, så använder sig ändå många unga av dem ändå. Här bör och kan man gå djupare in på frågor som t.ex. hur och varför, genom intervjuer för att få mer kvalitativa svar på dessa funderingar.

Denna studie syftar till att undersöka hur ensamkommande barn framställs i svenska nyhetsmedier genom att studera 28 nyhetsartiklar från Aftonbladet och Dagens Nyheter under oktober-december 2015 och 2017. Den metod som används i denna studie är innehållsanalys. En jämförelse mellan åren och valda nyhetstidningar görs för att konstatera om det finns någon skillnad i framställningarna av ensamkommande barn. Resultaten visar att ensamkommande barn framställs i svenska nyhetsartiklar som sårbara, en belastning och en utmaning. Jämförelsen mellan perioderna visar att man 2015 fokuserade på det stora antalet ensamkommande barn och de svårigheter som uppstod kring mottagandet: 2017 lades mer tonvikt på diskussionen kring begränsningar i flyktingmottagandet.

The aim of this study is to bring more knowledge about how teachers in social studies use news and current events in their teaching to develop skills and knowledge with their pupils. This study uses Gert Biestas three dimensions of schools' purpose of education. The method used in this study is a qualitative semi structured interview with six social studie teachers in upper secondary school, which then was coded with an thematic analysis. The result shows that teachers can use current events and news as a complement to their own teaching and to concretize and exemplify their teaching on an everyday basis for the pupils. With the theory it shows that pupils both can qualify knowledge and use that knowledge to think critically and subjective. Godkännande datum: 2022-06-02

This study aims to contribute knowledge about how secondary teachers perceive their work with political news, in their teaching in the subject social studies. The study is based on qualitative interviews with five secondary teachers, who hold varying experience of teaching in the subject of social studies. The results shows that the teachers work with relatively similar news sources as well as media forms, and they are primarily influenced by their own personal news media preferences. The data shows that it is equally common for the teachers to use the method and ideal type of news integration as well as of news coverage. Regarding the teacher’s approach, the respondents mainly represented the ideal type of strong objectivity along with a weak neutrality. Conclusions that could be drawn from this study are that teachers largely have a positive view of political news in their teaching whereas aspects as accessibility, lack of time and the feeling of too much content represent challenging factors. The study points out that the teachers have a great interest in the news and that the media can be used as a possible source for knowledge in teaching. But this is only true under certain circumstances where source credibility is constantly present. Perhaps the study's most important contribution is that of the increased knowledge about the teacher’s selection of content, together with making teachers' media views and understanding of media influence visible. This highlights the complexity of the position the teacher finds themselves in, both as a frontline bureaucrat as well as an agendasetter.

This thesis studies how the incel culture is portrayed in the Swedish news media and which explanatory models that are depicted for the phenomenon’s emergence. The thesis is based on a thematic medial analysis and is guided by a social constructivist approach. Based on 78 news reports from six different news media sources, six themes have been distinguished and also analysed through the concept of hegemonic masculinity. The findings show that Swedish news media produce a description of incels as being mentally and socially challenged. Incels are further constructed to possess hatred; against themselves, women and society. The self-hatred among incels is constructed to have connections to a strong fixation on appearance which is characterized by an ideal of being white. Finally, the portrayal of a minority of incels as terrorists is constructed throughout the news media coverage, but the majority of incels are rather portrayed as opposed to such acts. It has been possible to expound different portrayed explanations to the rise of the incel phenomenon, such as societal changes; an altered male role and a societal alienation. Two other explanations are also constructed which are based on male appearance and subject positioning. Denna studie utforskar hur incelkulturen porträtteras i svensk nyhetsmedia samt vilka skildrade förklaringsmodeller till fenomenet. Studien är baserad på en tematisk mediaanalys och har vägletts av en socialkonstruktivistisk ansats. Utifrån 78 nyhetsrapporteringar från sammantaget sex olika nyhetsmediala källor, har sex tematiseringar utarbetats och även analyserats genom konceptet om hegemonisk maskulinitet. Resultatet påvisar att det i svensk nyhetsmedia förekommer en konstruktion av incels som psykiskt och socialt utmanade. Incels konstrueras vidare besitta ett hat; mot självet, kvinnor och samhället. Självhatet bland incels skildras ha kopplingar till en stark utseendefixering som i sig är präglad av ett vithetsideal. Slutligen återses porträtteringen av en minoritet av incels som terrorister, där majoriteten av incels snarare skildras motsätta sig sådana dåd. Det går vidare att uttolka olika skildrade förklaringar till incelfenomenets uppkomst där samhälleliga förändringar; en förändrad mansroll och ett samhälleligt utanförskap i media framkommer ligga till grund för fenomenet. Det konstrueras även två andra förklaringar som grundas i manligt utseende samt subjektpositionering.

This study examines the attitude towards news from young, Swedish students in the age between 13 - 15 years old. To regularly take part in news reports and be interested in what is happening in the world is important to be a part of a democratic society. The aim of the study, was with the help of the users and gratification theory and the news values theory, investigate the news habits and attitude towards news among the students with the age of 13 - 15 years. This study has been performed through a quantitative survey, where 330 students participated and answered 16 questions. The result of the study shows that young students know the importance of following the news, but they don’t prioritize it in their daily use of media. Even if they spent more than three hours per day on their phone - the most frequent answer was that they read or watched news content less than ten minutes per day. With the knowledge of the users and gratification theory, the basic needs become more satisfied with the use of social media and entertainment content instead of news. Young students consume news from social media, Youtube and TikTok - but they do not trust them as much as they trust traditional media. The most common news source is through family and friends, which shows that young people rarely search for news themselves. Instead they let the news find them, which could be problematic in the future.

COVID-19 utbrottet är en pandemi som har börjat sprida sig under 2020. Detta utbrott har skapat en känsla av rädsla i olika samhälle, men inte bara mot möjligheten att bli sjuk. Sedan utbrottet har främlingsfientligheten och rasismen i samhället ökat, särskilt mot kineserna. Eftersom mediavärlden är dominerad av vita läsare, spelar representationen en viktig roll i hur minoriteter uppfattas av allmänheten, särskilt när det är skadligt för den vita delen av samhället. (2000:37) Medier har en stor roll i detta. Syftet med den här master uppsatsen var att bestämma hur svenska, engelska och kroatiska medier har tillfört ökning av fruktan mot kineser och var vi kan finna det. Jag skapade en korpus som består av engelska, kroatiska och svenska rubriker och analyserade fraser journalister använde under perioden från den 26 januari till den 8 mars. Jag fokuserade också på rubriker som rapporterade om rasism under den undersöka perioden. Godinu 2020. je obilježio virus COVID-19. Broj zaraženih je znatno rastao iz dana u dan te se strah ubrzo počeo širiti kroz društva diljem svijeta. Uz taj su se strah također počeli širiti, pogotovo u zapadnim državama, ksenofobija i rasizam prema Azijatima. Prijašnja istraživanja pokazala su da mediji igraju važnu ulogu u razumijevanju svijeta i drugih kultura te da njima, na Zapadu, dominiraju bijelci (Van Dijk 2000: 37). Zbog te informacije postavlja se pitanje o poziciju manjina u svijetu medija. Ponajviše koliko negativni podtekst može utjecati na čitateljevu perspektivu prema manjinama te koliki utjecaj su mediji imali na porast rasizma tijekom pandemije. Na početku istraživanja je sastavljen korpus od 354 novinska naslova o Kini, tijelima vlasti i virusu. Naslovi su prikupljeni iz šest različitih novina iz tri države – Ujedinjenog Kraljevstva, Hrvatske i Švedske – u periodu od 26. 1. 2020. do 8. 3. 2020. Ti naslovi su onda bili kodirani kako bi se moglo uspostaviti postoji li razlika u prikazu Kine, vlasti i virusa među državama, ali i između medija unutar unutar svake od tih država. Osim toga, jedno se od istraživačkih pitanja odnosilo na promjenu u broju članaka o rasizmu između siječnja i ožujka 2020. godine. The year 2020 was marked by the pandemic known as the coronavirus pandemic. This pandemic caused fear to spread all over the world. Since the outbreak, xenophobia and racism increased against Asian communities in various parts of the world. Previous research has shown that media influences how we understand the world around us, including other cultures. Since the world of media is dominated by white readers, representation plays an important role in how minorities are perceived by the public. (Van Dijk 2000: 37) This leads to question whether the media could have in any way caused the rise of racism against minorities all over the world through negative subtext. The main goal of this thesis was to look deeper into how the English, Croatian and Swedish media reported on the COVID-19 outbreak and China during the period from the 26th of January till the 8th of March, when the outbreak became more prominent in Europe. A corpus of 354 news headlines focusing on China, the authorities and the virus was created. The headlines were then coded to enable thorough analysis of their contents and whether the representation of these topics changed during this period. The analysis also focused on headlines relating to racism and whether their number increased in March.

The Swedish independent research institute V-Dem, which measures democracy around the world, declared in their most recent report on the issue that India was no longer classified as a democracy, but an electoral autocracy. Amongst other things, V-Dem draws the conclusion that the election of the Hindu nationalist leader Narendra Modi in 2014 has been a strong contributor to the decline in democracy in India. At the same time, The U.S. Department of State declares that the U.S.-India partnership is founded on a shared commitment to freedom and democratic principles. With India as a close ally, friction could arise. This thesis aims to explore how India is portrayed in American media, to get a broader understanding of how Americans view India and Narendra Modi. Many scholars believe policy is based on people’s opinions, and people’s opinions are largely based on how the media portrays certain issues. The author also draws a comparison between American right-leaning media outlets and left-leaning media outlets to examine if there are any differences regarding the depiction of India between them. By performing a quantitative content analysis, the author aims to examine how American media portrays India, its leaders, and democracy. The layout of the study is based on exanimating 175 published articles about India and coding them via a codebook designed to measure democratic values and the depiction of Narendra Modi, his government, and party BJP. The findings suggest that when democratic values are depicted in articles about India, it is mostly in negative terms. On the other hand, the portrayal of Narendra Modi, his government, and his party are more balanced. The findings also suggest that right-leaning and left-leaning media have a very similar way of portraying India, its democracy, and Narendra Modi.

Denna studie undersöker vad två olika grupper (klassiska och nischade) influencers innehåll på Instagram består av och hur stor del som kan kategoriseras som opinion, reklam och nyheter. Studien syftar också till att undersöka om influencers styrs av några journalistiska riktlinjer och i sådant fall på vilket sätt. För att ta reda på i vilken utsträckning influencers fungerar som marknadsförare, opinionsbildare och nyhetsförmedlare har vi valt att göra en kvantitativ innehållsanalys av 600 Instagraminlägg. På så sätt har vi kunnat definiera influencers roll som aktör i mediesamhället utifrån teorier om förändringar inom samtida mediesystem, som bland annat avser förändringar i informationsflödet och det offentliga kommunikationsutrymmet, det ömsesidiga beroendet mellan olika aktörer samt interaktionen mellan gamla och nya medielogiker och gamla och nya aktörer. Resultatet visar att nischade influencers till stor grad representerar ”gamla aktörer” som använder sig av både nya och gamla logiker medan klassiska influencers utgör ”nya aktörer”. De nya aktörerna använder främst nya logiker anpassade efter sociala medier medan de gamla aktörerna förhåller sig tilljournalistiska normer för att måna om sin professionella identitet som journalister och influencers.

Medielandskapet och mediepubliken har de senaste årtionden blivit alltmer fragmenterat på grund av ett ökat utbud av mediekanaler. Medieforskare vittnar om att gymnasieelevers varierande nyhetskonsumtion även beror på klassrelaterade skillnader. Elever ifrån kapitalstarka hem tenderar att konsumera nyheter med ett stort engagemang där de betraktar sig själv som bildade och ser ett högt värde av att vara allmänbildad. I kontrast tenderar elever ifrån kapitalsvaga hem att betrakta sig själva som icke allmänbildade och främlingar i nyhetsflödet, samtidigt som de innehar ett lågt engagemang för nyheter. Denna uppsats syftar därmed också till att undersöka hur gymnasieelever konsumerar och värderar nyheter. Svenska medieforskare har främst undersökt skillnader för nyhetskonsumtion mellan elever ifrån yrkesprogrammet kontra högskoleförberedande programmet. Forskare inom utbildningssociologi hävdar dock att man inte bör göra för stora sociologiska kategorier när gymnasieskolans sociala karaktär undersöks. Denna uppsats har därför fokuserat sig på att undersöka skillnader för nyhetskonsumtionen mellan tre högskoleförberedande program. De teoretiska utgångspunkterna som använts i analysen är hämtade ifrån Pierre Bourdieu och inkluderar begreppen kapital och habitus. Resultatet visade på att det existerar små, men ändå synliga skillnader mellan de tre programmen, där de största skillnaderna var mellan det estetiska- och det naturvetenskapliga programmet. Likt med den tidigare forskningen var det elever vars föräldrar innehade en högst utbildningsnivå som konsumerade nyheter mer frekvent, samt att dessa elever hade ett mer källkritiskt förhållningssätt gentemot nyheter.

The intention of this thesis is to take a closer look at the information practices of SFI students, a group that is not researched much in regards to their behavior of handling, processing and searching for information and news. This was done using a survey that was sent out to 90 students at an SFI school and it resulted in 59 students answering, furthermore this empirical data was then analyzed using Reckwitz (2002) basic ideas about practice theory, further built on Shove, Pantzar & Watsons (2012) thoughts on the different concepts, as well as Savolainen's (2007, 2008) thoughts on information practice. Findings show that a majority of the respondents search for both information and news with the help of the internet, and furthermore is sharing as well as receiving information and news to and from others of great importance. The study also finds that the respondents think of information as knowledge and learning, and that information and news is something that can be helpful in regards to being aware of ones surroundings and the rest of the world. Findings show as well that the global COVID-19 pandemic has had an impact in regards to how the respondents search for information and news, and how they perceive it.

This study examined the topic of growing news consumption on Instagram and the impact that could have on the spread of misinformation. The purpose was to establish if there was an issue with news being mixed into a platform with Swedish influencers. Furthermore, the study aimed to examine whether young adults were faced with risks when consuming news on Instagram. An experiment was conducted in order to research if influencers liking posts were able to further mislead young adults. The experiment occurred in a web survey where 196 respondents participated. Respondents were exposed to a fabricated health related news post about vaccinating against covid-19. Comparing the result of those who saw the stimuli and those who only saw the unliked news post, resulted in indications that influencers were able to further mislead young adults. Spearmans rank correlation showed a significant correlation, 0.289**, between source-credibility and message-credibility. The influencers did not need to have an expertise in the area of health. Nonetheless, they could still increase the trustworthiness to health-related news by approximately 29% as indicated by the results. In order to protect young adults from misleading news, Instagram needs to separate influencers from public health news. In addition, influencers need to be informed that their social media post interactions could produce consequences. Further research could be qualitative, finding out reasons behind the social validation. Furthermore, future research could categorize the influencers investigated. Denna studie undersökte den växande nyhetskonsumtionen på Instagram och påverkan förändringen kan ha på spridningen av falska nyheter. Syftet var att upptäcka eventuell problematik när nyheter integreras på en plattform med svenska influencers. Dessutom ämnade studien att undersöka unga vuxnas potentiella risker när de konsumerade nyheter på Instagram. Ett experiment genomfördes för att undersöka huruvida influencers kunde gillade-markera nyhetsinlägg på Instagram och ytterligare missleda unga vuxna. Experimentet genomfördes i en webbenkät där 196 respondenter deltog. Respondenterna tog del av ett fabricerat hälsorelaterat nyhetsinlägg om vaccinering mot covid-19. Genom att jämföra resultatet av dem som fick ta del av stimuli och de som endast såg det ogillade nyhetsinlägget påvisades indikationer på att influencers kunde missleda unga vuxna ytterligare. Spearmans rangkorrelation visade en signifikant korrelation på 0,289** mellan informants-tillförlitlighet och informations-tillförlitlighet. Influencerna visade sig inte behöva en expertis inom hälsa och vård. Resultatet indikerade att de ändå kunde öka tilliten till en hälsorelaterad nyhet med ungefär 29%. För att motarbeta unga vuxnas missledning bör Instagram särskilja influencers från nyhetsinlägg. Dessutom bör influencers informeras om hur deras interaktioner med inlägg på sociala medier kan ge konsekvenser. Vidare forskning kan vara kvalitativ och redogöra för anledningar till den erhållna sociala bekräftelsen. Dessutom kan framtida forskning kategorisera de undersökta influencerna.

Under 2020 har den svenska kronans växelkurs mot euron förändrats kraftigt med en appreciering på knappt 7 procent. Detta har skett samtidigt som den globala pandemin har slagit till med hög smittspridning och nedstängningar som följd. Uppsatsen har undersökt om nyheter om pandemin mellan mars och december har påverkat den svenska kronans värde mot euron. Nyheterna ska ha handlat om olika typer av restriktioner som införts eller lättnader av dessa, samt om antalet individer som avlidit eller vårdats för intensivvård. För att undersöka detta har två tillvägagångssätt använts: dels har en eventstudie genomförts angående nyheter om restriktioner och lättnader, dels har regressionsanalys gjorts med data från de presskonferenser som hållits av Folkhälsomyndigheten. Resultatet visade att restriktioner och lättnader inte har någon signifikant effekt på växelkursen. Nyheter om antalet avlidna hade en ekonomisk förväntad och signifikant effekt på växelkursen. Dock hade nyheter om antalet intensivvårdade patienter en motsatt förväntad effekt på växelkursen.

The purpose of this study was to increase awareness of the media’s portrayal of American female and male politicians. When Kamala Harris became the first female vice-president in the United States a discussion about how men and women should be portrayed in the media began. This discussion sparked an idea for us as writers to investigate gender roles in American politics. The United States is a large, influential country that receives a lot of media attention. This leads to global interest and it is therefore relevant to investigate the media's portrayal of these politicians. To reach a conclusion on the issue, articles from Vogue and The Washington Post were reviewed. The portrayal of men and women in text and image were analyzed within these articles. The articles were analyzed with gender theories from Gunilla Jarlbro and Yvonne Hirdman. Erving Goffman’s theory about gender portrayal was also applied. With methods in semiotics and Fairclough's critical discourse analysis power structures in text and images were made visible. The analysis identified three main discourses: age, clothing and persona. An ethnicity discourse could also be identified in Harris articles. The main conclusion this study has shown is that women and men were portrayed differently. Studies show that the media tends to focus on women’s appearance rather than their political standpoints. This is still the case. However, this study has shown when mentioning clothing it has a purpose and is being used as a tool to strengthen women’s legitimacy.

Samhällskunskapsämnet är brett och täcker flera olika områden. Denna uppsats försöker svara på frågor om hur elever som läser samhällskunskap på gymnasiet resonerar kring nyheter, samt kring nyheter och lärande. Studien har en teoretisk utgångspunkt i att det inte räcker med att ha förmåga och möjlighet. Man behöver även ha motivation, vilket kan appliceras på nyhetskonsumtionen i ett medielandskap med större möjligheter och utbud än tidigare. I studien har åtta elever från två gymnasieskolor med kursen samhällskunskap 2 i sin utbildning intervjuats efter en semistrukturerad intervjuform. Eleverna som intervjuades uppgav att de använder digitala verktyg som mobil och dator när de ska ta till sig nyheter. Där var även sociala medier en källa som var tydligt framträdande, dock ansåg flera att man behöver vara uppmärksam på källkritiken då det kan vara väldigt mycket information i sociala medier. Vidare ansåg eleverna att man kan lära sig mycket av nyheter om vad som händer i samhället och det fanns önskemål att detta även involveras i undervisningen i samhällskunskap. The subject of social science is a wide subject that covers several academic disciplines. The research questions in this study concern how Social Science pupils in upper-secondary school view their own consumption of news and how they reason concerning news and learning. A theoretical perspective is approached from a view that you cannot only have opportunity and ability you also need motivation, which can be applied to news consumption in an ever-increasing media environment. In the present study, eight upper-secondary school pupils from two schools were interviewed based on a semi-structured interview. Respondents were selected based on a requirement that the course Social Science 2 is included in their education. The respondents said that they use digital tools such as smartphones and computers when they consume news. Social media was also a prominent source. However, several of them claimed that you need to be more observant with source criticism compared to traditional media when using social media. Moreover, the pupils’ opinions were that you can learn a lot of what happens in the world from news. And some wished for this area to be involved in the Social Science courses to a higher extent.

Under året 2020 sker tre större händelser som får relevans och utrymme över hela västvärlden. Dessa tre händelser komplicerar det för potentiella ställningstaganden inom respektive fråga då de många gånger ligger i motsättning med varandra. Denna undersökning fann att vid TV4:s rapportering av Black Lives Matter i USA så skedde en rad val och indirekta ställningstaganden.Denna upptäck tyder på att man bör som lärare, och medborgare, idka källkritik även vid rapporteringar som förmedlas av traditionella svenska medier.

The aim of this study was to examine how heroes are constructed in two article series, “My local hero” and “Swedish Heroes”. The study intended to investigate similarities and differences between a local perspective and a national perspective, similarities and differences between the modern story of the hero and the myth of the hero and journalistic use of stereotypes. We used a rhetorical analysis to study 19 articles from Mitt i Stockholm and 7 articles from Aftonbladet. The result of our analysis showed that there are differences between the journalistic ways of describing the heroes qualities. In summary these are bravery, uniqueness, devotion, self-sacrifice and hard work. We found a pattern that showed that journalism use stereotypes in order to simplify and establish various roles in stories. The hero, as well as the battle and the vulnerable are ascribed stereotypical qualities that we consider establish these roles. We found similarities and differences regarding the journalistic way of describing the hero compared to the myth of the hero. Several dramaturgical differences was shown in the analysis. The hero did not always come from something humble but was placed straight into a battle and these stories contained a battle or a journey but not necessarily both. Our analysis also showed that the articles from Aftonbladet tended to offer stories with a focus towards details that where sensational, spectacular or shocking. Articles from Mitt i Stockholm occasionally had similar characteristics but more restrained and they often tended towards a concrete describing of the hero.

Syftet med studien var att studera hur nyhetsrapporterande media framställer och konstruerar offerskap och gärningsmannaskap i fallet Lisa Holm. Det insamlade materialet utgjordes av artiklar tillhörande två av Sveriges ledande nyhetsmedier. En kritisk diskursanalys användes genom Faircloughs tredimensionella modell för att analysera texten, den diskursiva praktiken samt den sociala praktiken. Resultatet analyserades sedan med hjälp av Nils Christies teori om det ideala offret. Resultatet och slutsatser som drogs visade starka indikatorer på att Lisa Holm kan erkännas en legitim offerroll och är att anse som ett idealt offer, samt att Nerijus Bilevicius till viss del innehar, enligt teorins ramverk, ett idealt gärningsmannaskap. Familj och anhöriga bar dessutom inverkan på förstärkningen av de konstruerade rollerna, främst avseende Lisa Holms offerskap. Resultaten stämmer väl överens med tidigare forskning, med avseende på att artiklarna reproducerar diskurser om offerskap, stereotypa gärningsmän samt om gärningsmän med annan etnisk härkomst. The aim and purpose of the study was to investigate how the newspapers portrays and constructs the victims and offenders in the case of Lisa Holm. The collected material came from articles gathered from two of Sweden’s leading newspapers. A critical discourse analysis was used through Faircloughs three-dimensional model to analyse text, discourse practice and social practice. The results were analysed with help of Nils Christie's theory of the ideal victim. The results and conclusions drawn showed strong indicators that Lisa Holm can be recognized as an ideal victim and that Nerijus Bilevicius to a certain degree possesses, according to the theory's framework, an ideal offender. The family and relatives, in addition, have influence over the strengthening of the constructed roles, most importantly regarding Lisa Holm’s role as an ideal victim. The results are in line with previous research, which shows that the articles reproduce discourses about victimhood, stereotypical offenders and offenders with different ethnic backgrounds.

Detta är en kvalitativ studie med kvantitativa inslag som undersöker hur högstadieelever skattar sin egen sök- och källkritiska förmåga. Detta har sedan jämförts med hur de presterar i verkligheten när de söker och värderar information. Studien undersöker även om det finns några skillnader mellan pojkar och flickor samt mellan årskurserna 7, 8 och 9. Studien är genomförd med hjälp av en webbenkät där eleverna fått skatta sin egen förmåga i ett antal olika påståenden. Vid sista frågan ska eleverna själva söka information i en aktuell samhällsfråga, ange sina källor och motivera sina val. Resultatet visar att de flesta elever skattar sig som bra eller mycket bra på att söka och granska information på nätet. I verkligheten presterar de dock inte så bra som de själva angett. Få elever har använt fler källor än en och få har även lyckats motivera sina val på ett källkritiskt sätt. Pojkar tenderar att skatta sin egen förmåga högre än flickor. I praktiken syns dock ingen skillnad mellan pojkar och flickor. Årskurs 7 både skattar sin förmåga lägst, och presterade lägst, vilket kan förklaras med att de gått i skolan färre år än årskurs 8 och 9. Sammantaget innebär detta resultat att sök och källkritik fortsatt är ett viktigt ämne att undervisa om i den svenska skolan och det finns skäl att fundera på hur detta görs på bästa sätt.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur lärare i årskurs 1–3 använder sig av nyheter ur ett didaktiskt perspektiv. Den använda metoden för studien är semistrukturerade intervjuer med åtta informanter. Resultatet visar på att det finns ett flertal syften med nyhetsförmedling i undervisning, exempelvis för att utveckla förmågor såsom att diskutera och argumentera, för att förstärka och komplettera andra kunskaper och för att hjälpa elever utveckla ett källkritiskt tänkande. Slutsatser som dras är bland annat att det är viktigt med nyhetsförmedling i undervisning för att elever ska bli självständiga och demokratiska medborgare i framtiden.

This master thesis’ purpose is to examine how high school students comprehends of news. This will be done by conducting group interviews. By using theories regarding “first and second order concepts”, that originates from history teaching didactics, but using them in a social science context to separate substantive concepts from compound concepts. Furthermore, the study provides insight on how twelve high school students comprehension of three specific news items. Finally, the thesis examines what makes the students’ motivated to follow the news. The results show that the level of comprehension varies depending on which of the three news items the students discuss during the interviews. This might depend on the level of relevance the news has towards the students’ own interests, background or where the news originates from. In summary, this thesis gives a snapshot image of students comprehension and reactions to the news items and what motivates them to stay updated with the news. This result can be useful for any teacher using news as an instrument for achieving the knowledge requirements in the syllabus for social sciences in Swedish high-schools. Denna studie ska undersöka hur gymnasielever förstår nyheter. Undersökningen kommer utföras genom fokusgruppsintervjuer. Vidare används teorier rörande första och andra gradens kunskaper ”first and second order concepts” hämtade från historiedidaktiken men applicerade i en samhällskunskapskontext, undersöka vilka kunskapsuttryck som eleverna visar i genom sina uttalanden. Vidare har även elevernas motivation till att följa nyheter undersökts. Resultatet visar att elevernas förståelse skilt sig beroende på vilka nyheter som har diskuterats. Med detta har även tecknen på första ordningens såväl andra ordningens kunskaper varierat. Detta kan bero på nyheternas relevans och närhet till eleverna. Avslutningsvis ger denna studie en ögonblicks bild av hur elever förstår sig på och talar om nyheter. Detta kan vara användbart för samhällskunskapslärare som i sin lärargärning vill använda nyheter som ett instrument för att uppnå målen i samhällskunskap.

Denna studie är en jämförelse med en tidigare studie om hur den grafiska designen på en nyhets webbplats påverkar studenternas tillit till webbplatsen och påverkar artiklarnas trovärdighet utifrån studenternas perspektiv. Undersökningen genomfördes utifrån två metodansatser, kvalitativ och kvantitativ metod. För insamling av data användes enkäter och intervjuer. Syftet med denna undersökning är att få en förståelse för vilka faktorer som påverkar tilliten till nyhetswebbplatser och om det finns likheter mellan denna studie och en tidigare studie. This study is a comparison with previous studies on how the graphic design on a news site influences students’ trust in the website and influences the articles credibility from the perspective of the students. The studie was conducted on the basis of two methods, qualitative and quantitative method. Data collection was conducted through use of questionnaries and interviews. The purpose of this studie is to gain an understanding of the factors that affect the trust of news websites and if there are similarities between this study and previous studies.

Uppsatsen syftar till att minska omfattningen av påverkanskampanjer genom maskininlärningsmodellen Support Vector Machine. Arbetet utgår från en litteraturstudie samt två experiment. Litteraturstudien syftar till att ge en referensram till textklassificering med Support Vector Machines. Det första experimentet innebar träning av en Support Vector Machine för att klassificera svenska nyhetsartiklar utefter pålitlighet. Det andra experimentet innefattade en jämförelse av tränad SVM-modell och andra standardmetoder inom textklassificering. Resultaten från experimenten tyder på att SVM är ett effektivt verktyg för klassificering av svenska nyhetsartiklar men även att det finns fler modeller som är lämpliga för samma uppgift. The aim of this paper is to reduce the extent of impact campaigns through use of the machine learning algorithm Support Vector Machine. The process involved a literature study and two experiments. The aim of the literature study was to give a frame of reference to text classification with Support Vector Machines. The first experiment involved training a SVM to be able to classify news articles written in swedish based on the reliability of the article. The second experiment involved a comparison between the trained SVM-model and other standard methods in the field. The results from the experiment indicates that SVM is a effective tool for classification of news articles written in Swedish, but also that other standard methods are suitable for the same task.

Genom en kommunikationsteoretisk analys diskuteras grafiska element i förklaringsvideor publicerade av Sveriges Television. Vi har i dagens samhälle ett allt kortare koncentrationsspann då information har blivit mer lättillgängligt genom teknisk utveckling. Det ligger därför i designutvecklingens intresse att undersöka hur format som förklaringsvideor kan användas för att presentera ett ämne utan att tappa mottagarens intresse. Resultatet av analysen visar att alla Sveriges Televisions förklaringsvideor hjälper mottagaren att förstå innehållet med hjälp av gester, pilar, färg- och storlekskrontrast samt skriftliga nyckelord. Däremot finns det en problematik kring statistisk presentation som bryter mot matematiska konventioner. Det blir tydligt att de grafiska element som används i dessa videor är beroende av den verbala informationen för att skapa mening.Rollen för Sveriges Television och public service i ett digitalt medielandskap problematiseras i en avslutande diskussion.

Studiens syfte är att finna och analysera mediediskurser ifråga om gated communities i Sverige under år 2015-2017. Tio tidningsartiklar har valts ut och analyserats med hjälp av kritisk diskursanalys (CDA), eller mer specifikt en modell i fem steg som Peter Berglez har tagit fram. Två extra steg har lagts till av mig i syfte att till fullo använda den teoroetiska utgångspunkten i form av gestaltningsteorin och den relationella identitetsmekanismen. Materialet består av tre artiklar från Värnamo Nyheter, två artiklar från Norra Halland, samt en artikel vardera från Smålandsposten, Vårt Kungsholmen, Mitt i Haninge, Trelleborgs Allehanda and TT. De första nio är lokaltidningar, medan TT är en oberoende rikstäckande nyhetsbyrå. Den kritiska diskursanalysen visar att gated communities avbildas på fyra huvudsakliga sätt: som en negativ och opassande association, som ett nödvändigt ont, som en oas och skön livsstil, samt som en risk för segregation. Diskurserna ifråga om gated communities ställdes sedan i relation till konstruktionen av en svensk identitet, vilket visade att allemansrätten, jämlikhet och öppenhet är grundläggande svenska värden som krockar med gated communities. Samtidigt utmanas dessa värden av andra samtida svenska värden såsom självförverkligande och strävan efter en hög levnadsstandard. Diskurserna jämfördes även med tidningarnas ideologi i syfte att hitta möjliga orsaker och konsekvenser The aim of this study is to find and analyze discourses regarding gated communities in Sweden in the Swedish media 2015-2017. Ten articles has been selected and analyzed with the help of critical discourse analysis (CDA) and more specifically a model in five steps presented by Peter Berglez. Two extra steps have been added by me in order to make good use of the full theoretical approach: the framing theory and the theory of a relational mechanism of identity. The material consists of three articles from Värnamo Nyheter, two articles from Norra Halland, and one article each from Smålandsposten, Vårt Kungsholmen, Mitt i Haninge, Trelleborgs Allehanda and TT. The first nine articles are local newspapers and the last article is an independent nationwide news agency. The analysis shows that gated communities are depicted in four main ways: as a negative and unwanted association, a necessary evil, an oasis and good lifestyle, and last a risk of segregation. These discourses were then put in the context of the construction of a Swedish identity, which showed that the freedom to roam (allemansrätten), equality and openness are fundamental Swedish values that contradict gated communities. The comparison also shows that the values are currently being challenged by the Swedish value of self-expression and the strive for a good living standard. The discourses were also compared with the ideology of the newspapers and possible causes and consequences of the discourses were discussed.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur diskursen kring Donald Trumps uttalande om Sverige ser ut i svenska tidningar. Frågeställningar: Hur ser diskursen kring Donald Trumps uttalande om Sverige ut i svenska tidningar? Hur används språket för att skapa mening i rapporteringen kring uttalandet? På vilket sätt skildras de teman som framkommer i rapporteringen kring uttalandet? Hur framställs de personer som kommer till tals i rapporteringen kring uttalandet? Metod och material: Metoden som används i denna studie är kritisk diskursanalys. Materialet består av tio tidningsartiklar. Resultat: Studien visar att diskursen kring Donald Trumps Sverigeuttalande innefattar fyra olika teman eller ramar. Studien visar också att språket spelar en avgörande roll i utformningen av ett ämne och hur det förmedlas till läsarna, och att personer som förekommer i rapporteringen både formar och formas av diskursen

Denna studie undersöker hur engagemanget för nyhetsartiklar bestående av både text och video förändras om artikeln består av flera kortare videor istället för en längre video. Detta för att se hur multimodala metoder påverkar engagemanget för nyheter. Med mutimodala metoder menas blandningen av olika medier i en kommunikation vilket används för att skapa mening för användarna. Undersökningen består av totalt 23 st användartester där användarna blir exponerades för en av tre olika varianter av en nyhetsartikel. Skillnaden var att de bestod av noll, ett eller tre videoklipp. Engagemanget mättes sedan utifrån hur användaren agerar och hur användaren beskriver artikeln och video. I studien så undersöks engagemanget ur två aspekter, det inre engagemanget och det yttre engagemanget. Det inre engagemanget beskriver hur användaren upplever artikeln när hen läser den samt hur användaren läser artikeln. Det yttre engagemanget beskriver vad användare väljer att göra med artikeln efter att hen har läst klart den. Studiens resultat är att en uppdelad video påverkar vissa delar av engagemanget men inte alla aspekter. Mycket tyder på att det är troligare att användare väljer att se minst en video om den är uppdelad i flera kortare videor. De användare som exponerades för denna artikel utvärderade även varje video separat samtidigt som användarna som fick artikeln med en video talade mer allmänt om video i de fall de inte såg videoklippet. Användare som fick prototypen med fler video talade även mer negativt om video generellt. This study examines how user engagement in news article consisting of text and video changes if the article consists of multiple short videos instead of one long video. This is to investigate how a multimodal methods affect user engagement in news articles. Multimodal methods is a combination of different types media in communication. The study consists of a total of 23 user tests where users was exposed to one of three different versions of a news article. The difference between the articles was that it consisted zero, one or three videos. Engagement levels was measured in how the user read the article and how the user described video. The study look at user engagement from two aspects, inner engagement and outer engagement. Inner engagement describes how users feel about the article when he or se reads it. Outer engagement describes what the user chose to do after he or she finish reading the article. The conclusions of the study is that multiple videos affects some parts of user engagement but not all aspects of it. The result suggests that its more likely that a user choses too se at least one video if there is more shorter videos to chose from. Users that tested this article evaluated each video separately and the users that tested the article whit one video evaluated video as a whole and not the individual clip. User that was exposed to multiple videos also spoke more negative about video.

Current marketing discourse seems to be less and less about communicating to customers, and more and more about communicating with customers. Concurrently, traditional news companies are in a bit of a crisis where their business models are failing to compete with the growing colossus of “free” news that circulates the web. In the aftermath of all this, native advertising – an umbrella term for advertisements that look like editorial content – has emerged like a panacea. But while native advertisements might be effective where traditional advertisements are not, they also create a problematic ambiguity for the consumer – what is marketing and what is news? This thesis set off to investigate whether consumers perceive native advertisements as advertisements and how that might affect their trust towards the advertiser (company) and platform (news site). A questionnaire with a slightly experimental touch was constructed from various theoretical focal points; 207 respondents were exposed to three different types of native advertisements and then answered statements about how they perceived them on a 7-point Likert scale. The majority of the respondents considered all three of the native advertisements as sponsored content, with regard to some notable disparities between the examples. However, not all of them did; in one case, as much as 27 % stated they did not perceive the advertisement as sponsored content at all. There was also a unanimous preference towards traditional advertisements, particularly among those who felt they had a hard time distinguishing native advertisements from editorial content, and frequent occurrence of sponsored content on a news site weakened its general credibility among the respondents, as well as their trust in both advertiser and platform. This study is more exploratory than conclusive and should be interpreted as such, but from these results it seems that stakeholders should tread a lot more carefully when using native advertisements compared with traditional advertisements – particularly considering how they have become an industry norm in an almost dogmatic fashion. The consequences may not be as direct as a wound up CTR-ratio or increased advertising revenue, but trust is simply a too valuable currency to gamble with in an era filled with ‘post-truth’ and ‘fake news’. Aktuell marknadsföringsdiskurs verkar handla mindre och mindre om att kommunicera till konsumenter, och mer och mer om att kommunicera med konsumenter. Parallellt med det har de mer traditionella nyhetsbolagen hamnat i något av en kris efter att deras affärsmodeller misslyckats med att konkurrera med den växande kolossen av ”gratis” nyheter som cirkulerar på webben. I efterdyningarna av allt detta har native advertising – ett paraplybegrepp för annonser som liknar redaktionellt innehåll – uppstått som en slags universallösning. Men medan native advertisements framstår effektiva där traditionella annonser inte gör det så uppstår även en problematisk ambiguitet för konsumenten – vad är marknadsföring och vad är nyheter? Denna uppsats tog avstamp i att undersöka om konsumenter uppfattar native advertisements som annonser och hur det påverkar deras förtroende gentemot annonsör (företag) och plattform (nyhetssida). En enkät med en något experimentell touch konstruerades utifrån olika teoretiska infallsvinklar; 207 respondenter exponerades för tre olika varianter av native advertisements, varefter de fick besvara påståenden om hur de uppfattade dem på en sjugradig Likert-skala. Majoriteten av respondenterna ansåg alla tre native advertisements vara sponsrade, med hänsyn till viss diskrepans mellan exemplen. Emellertid var det långtifrån alla som gjorde det; i ett fall var det så många som 27 % som menade att de inte uppfattade annonsen som sponsrat innehåll. Det var också en övervägande preferens gentemot traditionella annonser, särskilt bland de som tyckte det var svårare att urskilja native advertisements från redaktionellt innehåll, och en hög förekomst av sponsrade artiklar på en nyhetssida försämrade inte bara dess generella trovärdighet bland respondenterna, utan också deras förtroende för såväl annonsör som plattform. Studien är mer explorativ än fastställande och bör tolkas därefter, men utifrån dessa resultat framstår det som att alla intressenter behöver träda mycket mer varsamt när de använder sig av native advertisements istället för traditionella annonser – i synnerhet med tanke på hur de blivit en branschnorm på ett nästan dogmatiskt vis. Konsekvenserna kanske inte är lika direkta som en uppskruvad CTR-ratio eller ökade annonsintäkter, men förtroende är helt enkelt en alldeles för värdefull valuta för att gambla med i en era fylld av ’post-sanning’ och ’alternativa nyheter’.

Denna undersökning handlar om hur den grafiska designen på en nyhets webbplats påverkar högskolestudenters tillit till webbplatsen och påverkar artiklarnas trovärdighet från studentens perspektiv. Undersökningen utfördes utifrån en triangulär forskningsmetod. En kvantitativ samt kvalitativ metod användes, insamlingsteknikerna som användes under undersökningen var en enkätundersökning samt intervjuer. Syftet med undersökningen var att förstå vilka faktorer påverkar användarnas tillit till en nyhets webbplats och artiklars trovärdighet. Motiven till denna undersökning är att sanningslösa nyheter sprids över sociala medier samt att många människor inte inser att nyheterna är sanningslösa och väljer att dela det vidare till sin krets på sociala medier. Detta är något som behöver bearbetas och redas ut. This review is about how the graphic design on a news site influences college students' trust towards the site and how it affects the credibility to the articles from the student's perspective. The review was conducted on the basis of a triangular research method. A quantitative and a qualitative method was used, the collection techniques used during the review were a survey and interviews. The purpose of the survey was to understand what factors affect users' trust in a news site and article credibility. The motivation for this review is that truthless news are spread across social media and that many people do not realize that the news is truthless and choose to share it with their circle on social media. This is something that needs to be processed and fixed.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur dagspressen framställer socialtjänsten och analysera hur denna bild kan förstås i relation till grundförutsättningarna för det sociala arbetet i Sverige. För att besvara detta syfte har jag undersökt hur socialtjänsten beskrevs, i vilket sammanhang det beskrevs samt vilka aktörer det var som beskrev myndigheten i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet mellan åren 2006-2016. Material för uppsatsens bakgrund och tidigare forskning utgjordes av böcker, rapporter och artiklar. Resultatet av uppsatsen utgjordes av 87 tidningsartiklar från Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Materialet från tidningarna analyserades utifrån en summerande och konventionell innehållsanalys, med inspiration från diskursanalys. De huvudresultat som jag kom fram till var att de flesta av tidningsartiklarna beskrev socialtjänsten negativt samt att majoriteten av artiklarna fokuserade på socialtjänstens arbete med barn och unga. Mycket av kritiken som riktades mot socialtjänsten hade att göra med resurser, riktlinjer och rutiner. Dessa tre områden ansågs begränsa socialtjänsten i sitt arbete. Utöver detta visade resultatet på att nyckelpersoner ifrån myndigheter, politiker, personal från socialtjänsten eller socialnämnden samt representanter från organisationer och förbund var de vanligaste aktörerna som fick plats i nyheterna.

Syftet med denna studie är att undersöka skärningspunkten mellan traditionella nyhetskanaler och Facebook för att se vilken roll Facebook spelar för de lokala nyhetsaktörerna i Helsingborg. Vi har undersökt Helsingborgs Dagblad, Lokaltidningen Helsingborg, SVT Nyheter Helsingborg och SR P4 Malmöhus för att se hur deras arbetsprocess, nyhetsinnehåll och publikinteraktion påverkas av Facebook. Eftersom medierna besitter makt att sätta dagordningen för vad människor får för information har vi använt oss av teorier kring nyhetsvärdering, nyhetsurval och agendasättande i vår studie. För att i ett större perspektiv se vilken roll Facebook spelar för den lokala journalistiken i Helsingborg har vi även använt oss av medieekologisk teori. Vår undersökning består av en kvantitativ och en kvalitativ del. Den kvantitativa delen är en innehållsanalys av de fyra lokala nyhetsaktörernas innehåll, där vi jämfört publiceringen i traditionella kanaler med publiceringen på Facebook. Vi har även undersökt publikens reaktioner på det publicerade innehållet. Den kvalitativa delen består av fyra intervjuer med en representant från varje undersökt nyhetsaktör. Syftet har bland annat varit att få mer information om hur de uppfattar att Facebook påverkar deras arbetsprocess. Resultaten visar att Facebook påverkar de traditionella nyhetsaktörerna på orten, men i olika grad. Den tydligaste skillnaden är att Facebook spelar en större roll för de kommersiella tidningarna än för public service-aktörerna. Det publicerade innehållet skilde sig åt mellan de olika kanalerna. Ett framträdande resultat var att brott och rättsfrågor dominerade på Facebook, vilket kan förklaras med att det är snabba händelsenyheter som väcker känslor och engagerar publiken. Resultaten visar att nyhetsaktörerna tycker sig komma närmare sin publik genom Facebook, och att publiken har ökade möjligheter att påverka nyhetsaktörernas nyhetsvärdering, nyhetsurval och agendasättande.

Denna studie undersöker hur engagemanget för nyhetsartiklar bestående av både text och video förändras om artikeln består av flera kortare videor istället för en längre video. Detta för att se hur multimodala metoder påverkar engagemanget för nyheter. Med mutimodala metoder menas blandningen av olika medier i en kommunikation vilket används för att skapa mening för användarna. Undersökningen består av totalt 23 st användartester där användarna blir exponerades för en av tre olika varianter av en nyhetsartikel. Skillnaden var att de bestod av noll, ett eller tre videoklipp. Engagemanget mättes sedan utifrån hur användaren agerar och hur användaren beskriver artikeln och video. I studien så undersöks engagemanget ur två aspekter, det inre engagemanget och det yttre engagemanget. Det inre engagemanget beskriver hur användaren upplever artikeln när hen läser den samt hur användaren läser artikeln. Det yttre engagemanget beskriver vad användare väljer att göra med artikeln efter att hen har läst klart den. Studiens resultat är att en uppdelad video påverkar vissa delar av engagemanget men inte alla aspekter. Mycket tyder på att det är troligare att användare väljer att se minst en video om den är uppdelad i flera kortare videor. De användare som exponerades för denna artikel utvärderade även varje video separat samtidigt som användarna som fick artikeln med en video talade mer allmänt om video i de fall de inte såg videoklippet. Användare som fick prototypen med fler video talade även mer negativt om video generellt. This study examines how user engagement in news article consisting of text and video changes if the article consists of multiple short videos instead of one long video. This is to investigate how a multimodal methods affect user engagement in news articles. Multimodal methods is a combination of different types media in communication. The study consists of a total of 23 user tests where users was exposed to one of three different versions of a news article. The difference between the articles was that it consisted zero, one or three videos. Engagement levels was measured in how the user read the article and how the user described video. The study look at user engagement from two aspects, inner engagement and outer engagement. Inner engagement describes how users feel about the article when he or se reads it. Outer engagement describes what the user chose to do after he or she finish reading the article. The conclusions of the study is that multiple videos affects some parts of user engagement but not all aspects of it. The result suggests that its more likely that a user choses too se at least one video if there is more shorter videos to chose from. Users that tested this article evaluated each video separately and the users that tested the article whit one video evaluated video as a whole and not the individual clip. User that was exposed to multiple videos also spoke more negative about video.

Utifrån empiriskt material i form av insamlande enkäter från GERDA-projektet undersöks här äldres tillit kopplat till socialt kapital och konsumtion av nyheter/samhällsprogram via medier. Det sociala kapitalet som begrepp har operationaliserats genom variabler för förvärvsarbete och ideellt arbete. Syftet är att ta reda på om socialt kapital påverkar äldres tillit och hur konsumtion av nyheter/samhällsprogram via olika medier påverkar äldres tillit till andra människor och institutioner. Resultatet baserar sig på univariata, bivariata och multivariata sambandsanalyser som undersöker hur det sociala kapitalet och mediekonsumtion påverkar den partikulära tilliten, generella tilliten och lokalsamhälletilliten. Slutsatserna visar på att såväl det sociala kapitalet, som konsumtion av nyheter/samhällsprogram via medier, påverkar äldres tillit till andra människor och samhällsinstitutioner. Respondenter med högt socialt kapital har större tillit än de med lågt social kapital. Genom att de med lågt socialt kapital tar del av nyheter/samhällsprogram via medier kan det leda till att de har liknande mängd tillit som respondenter med högt socialt kapital som inte tar del av nyheter/samhällsprogram via medier. Det framkommer även att de som tar del av nyheter/samhällsprogram via radio, internet och dagstidning stärker sitt ställningstagande genom detta.

This is a quantitative survey of young people's news habits and trust in media. Our main points mainly concern how and how often young people consume news, and what confidence they have in different news sources. The result shows that half of the 126 respondents are consuming news every day. Social media is the respondents main source of news, and they think it's easiest to get news from there. At the same time, it appears that the surveyed people have low confidence in social media as a news source, compared to traditional media such as television, radio and newspapers, that only a few of the respondents use as main sources for news. We discuss how this outcome may affect journalism in the future, as the new generation of media- and news-consumers choose new media in front of traditional ones.

Syftet med studien är att undersöka om textbaserad information på sociala medier blir mer intressant om det sker i rörlig bild med animerad text. Studien bygger på en målgrupp bestående av unga Facebookanvändare där användare och deras digitala konsumtion på den sociala plattformen undersöks. Empirisk datainsamling har genomförts i form av enkäter som digitalt distribuerats till den utvalda målgruppen. Djupgående, kvalitativa och kompletterande intervjuer med slumpmässigt utvalda respondenter har genomförts för att säkerställa en kvalitativ ansats i studien. Studiens resultat visar på en jämn fördelning för föredragen form av nyhetsrapportering i form av rörlig bild och bild med kompletterande text där det tydligt framkommer spetsegenskaper för de olika alternativen. Undersökningen visar att de olika alternativen för informationsförmedling har tydliga kopplingar till olika motiveringar. Tillgänglighet och intressant är synonymt med rörlig bild medans informativt och tydligt är synonymt med bild med kompletterande text. Studien visar även på att det är ett område som kräver vidare forskning.

The aim of this bachelor thesis was to examine how the swedish newspaper Aftonbladet constructed the discourse of the refugee crisis in Europe during the year 2015. By using a critical discourse analysis of nine articles the study was able to show how the newspaper portrayed the power relationship between the characters. The following questions was examined: How does Aftonbladet construct the refugee crisis as an event? How is the relationships between the characters within the text portrayed? The result showed that there were five different discourse patterns that appeared which constructed the refugee crisis as a problem and a threat for the European Union and the member countries. The relationship between the different characters within the text was embossed by hegemony because the refugees was represented as helpless and the authoritative countries talked about how the refugees affected their everyday life. Therefore Aftonbladet embedded the refugees in archetypes and like they were subordinate to the national states, which lead to a portrayal of the crisis as a international discussion more than a catastrophy for humanity.

Titel: Dagspressens gestaltning av Sveriges vanligaste hälsoproblem Författare: Ida Sjöholm Kurs, termin, år: Medie- och kommunikationsvetenskap VT 2016 Problemformulering och syfte: Psykisk ohälsa är ett vanligt hälsoproblem i Sverige och det finns en tabu kring ämnet, därför är det viktigt att se hur media ställer sig till frågan. Media ska bidra med kunskap och information, därmed är det viktigt att studera hur deras rapportering och gestaltning ser ut. Syftet med studien är att ta reda på detta men även undersöka om det finns någon skillnad i kvällspressen och morgonpressens rapportering och gestaltning, det vill säga Aftonbladet och Svenska Dagbladet på webben. Syftet med studien är även att bidra till forskningen om hur ett aktuellt ämne som psykisk ohälsa gestaltas i svensk dagspress. Metod och material: Studien utgår från en kvantitativ metod, där en innehållsanalys av 170 artiklar görs. Artiklarna är från Aftonbladet och Svenska Dagbladets webbsidor under år 2015. Huvudresultat: Vanligast var att psykisk ohälsa kopplades ihop med brott och våld, vilket det var i båda tidningarna. Vinklingar som förekom mest var personifiering och konkretion och majoriteten av artiklarna innehöll negativa inslag. Aftonbladet vinklade sina artiklar mer än Svenska Dagbladet. Minoriteten av artiklarna nämnde inte namnet på en psykisk sjukdom/symptom, det var även en minoritet som skrev fakta om sjukdomarna eller skrev ut kontaktuppgifter till sjukvården eller annan hjälp. Viktiga källor så som drabbade, anhöriga och medicinska experter förekom även i en minoritet av artiklarna. Nyckelord: psykisk ohälsa, psykisk sjukdom, psykiskt symtom, nyheter, nyhetsvärdering, medielogik, gestaltning, kvantitativ innehållsanalys, vinkling, morgonpress och kvällspress.

Denna uppsats avser besvara huruvida rubriksättningen i media är bra eller dålig på att förmedla artiklarnas innehåll, vilket kan vara ett problem ur demokratisynpunkt, samt om nyheternas inträde på internet kan vara orsaken. Forskning av Daniel Dor visar på att en läsare generellt skannar rubriker snarare än att läsa tillhörande artikel, samtidigt som relevansteorin pekar på att det en risk att således också bilda sig kunskap utifrån dessa rubriker. Utifrån denna bakgrund analyseras resultaten med utgångspunkt i Robert A. Dahls demokratikriterium upplyst förståelse. Undersökningen använder sig av metoden innehållsanalys och fokuserar på rubriksättningen i Sveriges största dags- respektive kvällstidning, DN och Aftonbladet. De år som undersöks är 1995 och år 2015, vilket är innan de tryckta tidningarna också etablerade sig på internet respektive det år undersökningen genomförs. Kompletterande frågor ställs också till en anställd på DN som förklarar att rubriksättningsprocessen förändrats från 1995 till 2015. Resultatet av innehållsanalysen är att både DN och Aftonbladet har en betydande del, utifrån tillhörande artikel, informationsmässigt begränsade rubriker både år 1995 och 2015. Vidare argumenteras dessa resultat vara ett demokratiskt problem utifrån demokratikriteriet upplyst förståelse, eftersom de då riskerar att bilda sig utifrån artiklarna felaktiga åsikter.

Människors uppfattning om sig själva och sin omvärld påverkas mycket av medierna de konsumerar, i synnerhet nyhetsmedier, och nu kanske mer än någonsin genom den ökade tillgängligheten. För personer med delad nationell identitet, till exempel immigranter, kan nyhetskonsumtionen både påverka och påverkas av hur relationen till det nuvarande respektive tidigare hemlandet är och utvecklas. Den här uppsatsen bygger på två jämförande fallstudier, båda bestående av webbenkäter och intervjuer, som kartlägger och jämför användarvanor gällande nyhetskonsumtion bland svenskar bosatta på Island respektive islänningar bosatta i Sverige. För att försöka förstå och förklara vilka faktorer som påverkar användningen av nyhetsmedier har en tredelad modell lånats från tidigare forskning (Wadbring & Andersson, 2016) och aningen modifierad använts som ramverk. Resultaten visar att fördelningen i konsumtion mellan det nuvarande och tidigare hemlandets nyhetsmedier är nästintill identisk för både svenskar på Island och islänningar i Sverige, där det nuvarande hemlandets nyhetsmedier dominerar något. Även gällande olika bakgrundsfaktorer följs de båda urvalsgruppernas nyhetsmedieanvändning åt. Förhoppningen är att uppsatsen ska kunna bidra till en större förståelse för det nuvarande respektive tidigare hemlandets nyheters betydelse för människor med delad nationell identitet.

This essay aims to study students’ consumption of news, their criticism towards sources and knowledge of facts about big news events. Surveys about the terror attacks in Brussels in March 2016 were handed out in order to collect data. The goal was to create a comprehensive picture of youths between the age of 16-20. The background of this topic is that all students in upper secondary school today have access to all news in the world, which has increased the need for knowledge on which sources to trust. Even though they have this unlimited access to news and information, studies showed that the younger generation has the lowest consumption of news and is the largest age group that do not consume news at all. This affects the teachers who meet and educate them; particularly the teachers in social studies where teachers often include studying the news in the classroom and the curriculum says to grade the students’ ability to criticize sources. 109 upper secondary school students from two schools participated in the survey. The results showed that about 60-80% reflect critically on news sources and they received information mainly from online newspapers and articles on social media. The results from the questions on the Brussel incidents generated two conclusions; the results showed that the knowledge varied depending on the type of knowledge asked for. Furthermore, as a group, 47% of the questions were correct answered. These results also confirm that society needs to teach the youngest generation the importance of reading, listening and watching the news in order to prevent political gaps in the future. Denna uppsats syftar till att studera gymnasieelevers konsumtion av nyheter, deras källkritik och kunskap om fakta om stora nyhetshändelser. Enkätundersökningar om terrorattackerna i Bryssel i mars 2016 genomfördes för att samla in data med målet att skapa en helhetsbild av ungdomar i åldern 16-20. Bakgrunden till detta ämne är att alla elever i gymnasieskolan idag har tillgång till alla nyheter i världen, vilket har ökat behovet av kunskap om vilka källor som är tillförlitliga. Även om de har denna obegränsade tillgång till nyheter och information, visar tidigare forskning att den yngre generationen har låg konsumtion av nyheter och är den största åldersgruppen som inte konsumerar nyheter alls. Detta påverkar de lärare som utbildar dem; särskilt lärarna i samhällskunskap där läroplanen kräver en bedömning av elevernas förmåga att kritisera källor och innefattar ofta att studera nyheter. 109 gymnasieelever från två skolor deltog i undersökningen. Resultaten visade att ca 60-80% reflekterade kritiskt över nyhetskällor och de fick information främst från tidningar på nätet och artiklar via sociala medier. Resultaten från frågorna om attentaten i Bryssel genererade två slutsatser; resultaten visade på en varierande kunskap beroende på typen fråga, samt som en grupp besvarade deltagarna 47% av frågorna korrekt. Dessa resultat bekräftar också att samhället måste lära den yngsta generationen vikten av att läsa, lyssna och titta på nyheterna för att förhindra politiska klyftor i framtiden.

Det förändrade medielandskapet och eran av det interaktiva internet har medfört förändringar i hur nya generationer konsumerar nyheter, och nyhetsspridning på sociala medier är ett konstaterat fenomen. Unga är den mest aktiva grupp på medierna, men samtidigt den som i lägst utsträckning tar del av nyheter. Enligt mediebranschen förväntas sociala medier revolutioneras av ett ökat innehåll av rörligt format, i form av videor och livetjänster. Hur kan dessa komma att påverka den fortsatta utvecklingen av ungas nyhetsvanor och det generella nyhetslandskapet?Denna studie syftar till att undersöka hur unga vuxna i Sverige resonerar kring nyhetsspridning på sociala medier och den förväntade ökningen av mer video- och livesänt innehåll. Delvis ämnar studien undersöka huruvida de anser att nyheter i video- och livesänt format har en annan grad av tillförlitlighet än de i bild- och textformat. Förhoppningen är att resultatet ska ge en indikation om unga vuxnas nuvarande och eventuella framtida konsumtion av nyheter, samt till den trendspaning av video- och livestreaming som gjorts av sociala medier år 2016. Studiens utgår från en kvalitativ utgångspunkt och det empiriska materialet är insamlat via fyra kvalitativa intervjuer med unga vuxna i åldrarna 20-28 år, samt via en kvantifierbar enkätundersökning på webben med 55 unga vuxna i samma åldersspann.Resultatet visar en indikation om att unga vuxna i Sverige har en relativt kritiskt och tröttsaminställning till nyhetsspridning på sociala medier och en önskan råder att avveckla sitt generella sociala medier-användande. Trots att den aktiva konsumtionen av nyheter nästintill uteslutande sker på digitala och sociala medier, är den huvudsakliga uppfattningen att fenomenet medför många risker och negativa effekter i den mänskliga tillvaron. De digitala nyhetsmedierna segrar dock på grund av sin tillgänglighet vad gäller tid, plats och kostnad. Majoriteten av de unga vuxna upplever en ökning av rörligt och livesänt innehåll på sina sociala medier och anser att formaten kommer fortsätta öka även för den digitala nyhetsförmedlingen. Det egna intresset för att producera mer rörligt och livesänt format är däremot betydligt lägre än intresset för att konsumera. Respondenterna verkar omedvetet värdera medier och format olika när det kommer till tillförlitlighet och transparens, då livesändningar upplevs som mer sanningsenliga än nyheter i textformat då de är svårare att manipulera. The changed media landscape and the era of the interactive Internet has led to changes in how new generations are consuming news, and news sharing on social media is an established phenomenon. Young people are the most active group on social media, but at the same time the lowest in consuming news. According to the media industry we can expect social media to be revolutionized by an increased content of moving media, such as videos and live stream. How will these affect the progress of young people's news habits and the news landscape in general?This study aims to examine how young adults in Sweden reflect on news spreading on social media and the expected increase of more video and live content. The study also partly intend to investigating whether they consider the news in video and live broadcast format has a different degree of reliability than those in still picture and text formats. The hope is that the results will give an indication of young adults' current and possible future consumption of news, and on the expected trend of video and live streaming in social media during 2016. The study is based on a qualitative foundation and the empirical material is collected through four qualitative interviews with young adults aged 20-28, as well as through a quantifiable survey on the web with 55.The results show an indication that young adults in Sweden has a relatively critical and tiringapproach to news spreading on social media and a desire to reduce their general social media usage. Although the active consumption of news takes place almost exclusively on digital and social media, the main view is that the phenomenon involves many risks and negative impacts. However, the digital news media triumphs based on its convenience in terms of time, location and cost. The majorities of the young adults are experiencing an increase in mobile and live content on their social media, and believe that the formats will continue to increase in digital news. The individual interests in producing more mobile and live content are significantly lower than the interest in consuming. The respondents unconsciously seems to evaluate media formats different when it comes to reliability and transparency, where live broadcasts are perceived as more truthful than news in text format because of it’s difficulty to manipulate.