Search

Tutkielma on kohdistettu lastensuojelussa tehtävään sosiaalityöhön. Tutkimus keskittyy biologisten äitien kokemuksiin lastensa huostaanotoista. Tutkimus on aineistolähtöinen ja rakentuu viiden äidin kertomuksesta lapsensa huostaanotosta. Tutkimuksen tarkoituksena on tarkastella äidin asemaa auttamisjärjestelmässä, kun lapsi on huostaan otettu, äitien kokemuksista käsin. Empiirisen aineiston hankinnassa on käytetty syvähaastattelua. Aineiston analyysissa on otettu avuksi sekä kvalitatiivista aineistolähtöistä sisällönanalyysiä että narratiivista analyysiä. Tutkielman tutkimusote on narratiivinen ja tutkimuksen käsitys tiedontuotannosta ja kertomuksista perustuvat sosiaaliseen konstruktionismiin. Tutkimus kiinnittyy kriittisen sosiaalityön teoriaan ja kokemustiedon tutkimukseen sosiaalityössä. Analyysitulokset osoittavat että äidit olivat kokeneet monia epäkohtia liittyen lapsensa huostaanottoon. Äidit kokivat että heitä syyllistettiin ja että heidät leimattiin huonoiksi äideiksi. Heidän äitiyttään oli aliarvostettu ja rajoitettu. Huostaanoton astuttua voimaan äidit saivat vain vähän ulkopuolista tukea. Äidit toivoivat kunnioittavaa ja tasavertaista kohtelua sosiaalityössä.. He toivoivat että heidän mielipiteitään arvostettaisiin, ja he peräänkuuluttivat kokonaisvaltaista näkökulmaa sosiaalityöhön. Tutkimuksen keskeiset analyysitulokset osoittavat että huostaanotetun lapsen äiti nähdään `toisena´ sosiaalityössä, hänen äitiyttään marginalisoituu ja hän saa toisarvoisen aseman auttamisjärjestelmässä suhteessa työntekijöihin sosiaalityössä ja sijaisvanhempiin. Suhtautuminen äiteihin `toisina´ sosiaalityössä ja heidän toisarvoinen asemansa auttamisjärjestelmässä uhkaavat äitien osallisuutta sosiaalityössä. Tutkimuksen lopussa käydään keskustelua äitien osallisuuden merkityksellisyydestä sosiaalityössä.

Only abstract. Paper copies of master’s theses are listed in the Helka database (http://www.helsinki.fi/helka). Electronic copies of master’s theses are either available as open access or only on thesis terminals in the Helsinki University Library. Vain tiivistelmä. Sidottujen gradujen saatavuuden voit tarkistaa Helka-tietokannasta (http://www.helsinki.fi/helka). Digitaaliset gradut voivat olla luettavissa avoimesti verkossa tai rajoitetusti kirjaston opinnäytekioskeilla. Endast sammandrag. Inbundna avhandlingar kan sökas i Helka-databasen (http://www.helsinki.fi/helka). Elektroniska kopior av avhandlingar finns antingen öppet på nätet eller endast tillgängliga i bibliotekets avhandlingsterminaler. Det övergripande syftet med denna avhandling är att fördjupa förståelsen för klientprocessen i barnskyddsarbetet med fokus på barn som placerats inom släkten. Avhandlingen lyfter fram och uppmärksammar socialarbetarnas konkreta erfarenheter av släktingplaceringar. Jag vill utreda vilka som aktivt medverkat i barnskyddsprocessens fortlöpande och påverkat dess utvecklingsriktning. En händelse utgjorde barnets synlighet i processen. Den centrala forskningsfrågan lyder: i vilka situationer utgör barnets släktingar ett alternativ vid omhändertagande? Hur ser klientprocessen ut och vilka faktorer eller aktörer har påverkat dess gång? Forskningsöversikten påvisar att tidigare forskning har gjorts om släktingplaceringar, men i Finland är forskningsområdet relativt nytt. Inga tydliga resultat har gått att finna varken i inhemska eller internationella studier eftersom inga uppföljelsestudier om släktingplacerade barns i vuxen ålder tillsvidare har gjorts. Tidigare forskning framhävde dock synpunkter som verkade stöda teorin om att barn i släktinghem klarar sig bättre än barn som placerats någon annanstans. Studien är aktuell eftersom den nya barnskyddslagen, som trädde i kraft i januari 2008, framhäver vikten för socialarbetaren att utreda om det finns möjlighet att placera barnet inom släkten vid omhändertagande. Innan genomförandet av den empiriska studien framställdes förhandsantaganden och forskningshypoteser som stöd för den centrala forskningsfrågan. I den empiriska studien användes fallstudie som forskningsmetod. Forskningen inleddes med genomgång av skriftligt dokumentationsmaterial, därefter följde intervjuer med de socialarbetare som haft hand om barnskyddsärendena. Analysen genomfördes inledningsvis med tidsserieanalys där tidsaxlar användes som arbetsredskap, därefter analyserades materialet med hjälp av mönstermatchning och explicikationsuppbyggnad. Studien gav en generell överblick över klientskapet som en process och visade vilka som utgör aktiva medverkare i barnskyddsprocessen i samband med släktingplacering och vilka som påverkat utvecklingsriktningen. Resultaten visade att både föräldrar och släktingar är aktiva och ofta försöker styra processen, därför blir barnet lätt i skymundan. Socialarbetarna har dock försökt aktivera barnen, men barnens åsikter framkommer sällan lika tydligt som de vuxnas. Socialarbetarna såg den egna rollen komplicerad vid släktingplacering och lyfte fram problematik i klientprocesserna, såsom frågor om lojalitet gentemot de inblandade och konflikter som uppkommer mellan släktingarna.

Only abstract. Paper copies of master’s theses are listed in the Helka database (http://www.helsinki.fi/helka). Electronic copies of master’s theses are either available as open access or only on thesis terminals in the Helsinki University Library. Vain tiivistelmä. Sidottujen gradujen saatavuuden voit tarkistaa Helka-tietokannasta (http://www.helsinki.fi/helka). Digitaaliset gradut voivat olla luettavissa avoimesti verkossa tai rajoitetusti kirjaston opinnäytekioskeilla. Endast sammandrag. Inbundna avhandlingar kan sökas i Helka-databasen (http://www.helsinki.fi/helka). Elektroniska kopior av avhandlingar finns antingen öppet på nätet eller endast tillgängliga i bibliotekets avhandlingsterminaler. Avsikten med min forskning var att utreda vilken roll tidig identifikation av barn i riskzonen har inom barnskyddets praktiska arbete. Den växande oron över barnens illamående har väckt samhällets hjälpinstanser till att bygga upp och utveckla sin verksamhet till att bättre nå de barn och familjer som mår dåligt. Förebyggande arbete och speciellt tidig identifikation av barn i riskzon har fått allt mer uppmärksamhet. Avsikten med min forskning var att utreda hur socialarbetarna på barnskyddet upplevde fenomenet samt hur stor del av arbetet inom barnskyddet kunde avses vara tidig identifikation. Jag samlade in mitt forskningsmaterial genom att intervjua sex stycken socialarbetare, som alla arbetade inom ett familjecenter i Helsingfors. Intervjumetoden i forskningen var temaintervju. I avhandlingen redogör jag bl.a över barnskyddsarbetet och den nya barnskyddslagen som stigit i kraft 1.1.2008. Jag behandlar även barnens välmående i dagens samhälle samt redögör över barn i riskzon. De centrala verken i min avhandling är bl.a. Lagerberg& Sundelins (2003) verk om barn i riskzon samt olika undersökningar angående barnens välmående i Finland (Bl.a Bardy et al. 2001, Järventie 1999). Enligt forskningsresultaten i denna forskning har tidig identifikation av barn i riskzonen en väldigt liten roll inom barnskyddets praktiska arbete. De största orsakerna till detta var enligt socialarbetarna den stora mängden arbete samt själva naturen av arbetet. Barnskyddet koncentrerade sig enligt socialarbetarna huvudsakligen på att stöda barn och familjer i kris. Hälften av socialarbetarna ansåg dessutom att tidig identifikation inte borde ha en roll inom barnskyddet. Själva fenomenet i sig hade enligt socialarbetarna positiva effekter. Väldig få negativa effekter nämndes under intervjuerna.