Search

Syfte: Syftet med studien är att analysera hur lagen i SSL spelar i numerärt överläge för att göra mål. Frågeställningar: Varifrån kommer avsluten som blir mål i numerärt överläge? Varifrån kommer de målgivande passningarna? Hur ofta blir det mål på första retur efter avslut? Hur många utav målen görs via direktskott? Metod: Försökspersoner: Inspelade powerplay från matcher under säsongen 2010/2011 i SSL med följande slutspel studerades. Lagen som ingick i studien var: AIK IBF, Caperio Täby FC, IBK Dalen, IBF Falun, FC Helsingborg, Hide-a-lite Mullsjö AIS, Pixbo Wallenstam IBK, Storvreta IBK, Umeå City IBK och Warberg IC, matcherna spelades mellan 2010-09-20 och 2011-04-16. Sammanlagt studerades 14 st. matcher och vilka dessa matcher var uppges i bilaga 2. Utrustning: Matchfilmerna kopierades från DVD-skivor i form utav VOB-filer till en extern hårddisk. Filerna spelades sedan upp i Windows Media Player. Upplägg: Filmerna hämtades hos Svenska Innebandyförbundet. När filmerna spelades upp noterades relevant data så noggrant möjligt i anteckningsblock för att senare sammanställas i detta dokument. Statistik hämtades på hemsidanwww.innebandy.seför att ta reda på när i matcherna de numerära överlägen som ledde till mål skedde. Resultat: Avsluten kommer från kanterna, från slottet eller i straffområdet. Passningarna kommer från pointspelare eller från kanterna. 7 % utav målen kom till på första retur. 90 % av avsluten som blev mål var direktskott. Slutsats: En absolut majoritet utav målen görs på direktskott. Avsluten tas ute på en kant, inne i slottet eller i straffområdet. De målgivande passningarna kommer antingen från en kant in till mitten av planen eller från pointspelaren ut till en kant. Det blir sällan mål på krosspassningar, skott från point eller genom förflyttningar inom laget som spelar PP.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att jämföra Svenskamästarna på herrsidan mot hänvisningarna i gamla (2005 & 2009) och nya (2010) utbildningsmaterialet i tumbling steg 1-3 för tränarna som ska lära ut rondat – flickflack. - Finns det några avvikelser i hur de gör i praktiken mot hur det står i teorin att de ska vara i dessa nyckelpositioner? - Vilket material är närmast gymnasterna i praktiken? Metod Fem st elitgymnaster valdes ut från det herrlag som vann SM-guld 2011. Gymnasterna var i genomsnitt 20år gamla ± 4 år, 70kg tunga± 9kg och 176cm långa ± 5cm. De filmades med en kamera: SONY DCR-HC37. Ett stativ för att stabilisera kameran under filmningen användes. Sportinställningar på kameran användes. Kameran på stativet ställdes på ett avstånd av 14m och zoomades in så att man såg hela rondaten och flick-flacken. Filmen fördes sedan över för analysering till programmet cSwing 2008 som delade upp filmen i 50 bilder per sek. Med hjälp av cSwing 2008 räknades vinklarna ut i slut postition för rondat och flick-flack samt bendelningen i rondatens position 4 och knävinkeln i flickflackens position 2 . Resultat Det hittades väsentliga skillnader i en del vinklar i rondat position 5 framför allt i axel och höft och i flickflack position 3 även här i axel och höft. Samt betydligt viktiga skillnader i bendelningen i rondat position 4 där materialet inte visade någon bendelning fast 100 % av gymnasterna hade bendelning. I knävinkeln i flickflack position 3 hade gymnasterna en grov flexning i knä fast materialet hänvisade till ingen flexning i knät. Slutsats Gymnasterna följer inte hänvisningarna i utbildningsmaterialen utan avviker vid mer än ett tillfälle. Antropometrin är en viktig bidragande faktor till avvikande teknik. Det nya materialet är närmare gymnasterna i praktiken.

Syfte och frågeställningar: Syftet var att undersöka vilken skillnad i vinkel mellan olika kroppssegment det är hos elitlöpare och motionärer. Frågeställning: Hur skiljer sig stegvinkel, armvinkel, underbensvinkel, bålvinkel och knävinkel hos elitlöpare och motionärer? Metod: Sex löpare deltog i studien, varav tre springer 10km på 35 minuter och tre springer 10km på 45 minuter. Genom att filma dessa med en 25Hz-kamera vid löpning på löpband, och sedan via analysprogrammet cSwing 2008 mäta vinklarna mellan olika kroppssegment erhölls data för vidare behandling. Resultat: De vinklar som visade på en skillnad mellan grupperna var armvinkeln vid maximal stegvinkel, underbensvinkeln, knävinkeln i den bakre pendelfasen och knävinkeln i den främre pendelfasen. Skillnaderna visade på en löpteknisk fördel hos 35-minuterslöparna. Slutsats: Träning i form av löpskolningsövningar, rörlighet och styrketräning för att aktivera muskulatur som arbetar kring ovan nämnda leder kan leda till förbättringar hos 45-minuterslöparna. Löpskolning innebär olika övningar för att förbättra löptekniken genom att göra individen medveten om rörelsemönstret och aktiverad muskulatur, samt banar in motoriken.

Detta arbete innehåller en taktikanalys i tennis där syftet är att analysera vinnarslagen samt sammanställa hur fördelningen av placering och var ifrån de vinnande slagen slås. Vinnarslagen låg i fokus i denna analys samt var ifrån slagen slogs och var de placerades. Med hjälp av programmet Interplay-sports Analyzer pro 2.1 kunde variablerna analyseras. Matcherna som analyserades var en dammatch och en herrmatch båda från 2009; dammatchen från Australia Open och herrmatchen från US Open. DinaraSafina – Serena Williams 0-6, 3-6 (final) Roger Federer – Novak Djokovic 7-6, 7-5, 7-5 (semifinal) Resultaten visar att det är skillnad mellan herr och damspelare, trots att det handlar om toppspelare. Det vanligaste vinnarslaget bland herrarna (som denna analys visade) var helt klart forehand, jämfört med dammatchen där det var fifty-fifty, lika många vinnande forehand som backhand. De manliga spelarnas position vid ett vinnande slag var vanligast vid den gröna zonen, precis som hos de kvinnliga spelarna, men en avvikelse herrarna gör är att de använder sig av hela banan och det är vanligare att de placerar sig en bit in i banan och söker sig gärna framåt mot nätet för att avgöra på volley. Det ser man nästan aldrig att en kvinnlig spelare gör, de håller sig gärna på baslinjen och "spelar ut sin motståndare" där de slår det vinnande slaget. Serveess och serve + retur, där serveess är en serve som motståndaren inte nuddar och serve + retur är en serve som är för bra för att motståndaren ska kunna få in den på banan. Serve är ett moment i tennis som herrarna behärskar till fullo, och är ett så starkt vapen att det ibland är avgörande om spelaren vinner eller förlorar. Resultaten i denna analys visar på att damspelarna har lite att hämta från herrarna, när det gäller vinst på serve samt placering och hårdhet.

Detta projekt ingår i kursen Träningslära II (7,5 hp) vid Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm. Projektet innehåller en deskriptiv studie på Spaniens, Hollands, Tysklands, samt Uruguays herrlandslag i fotboll under världsmästerskapen 2010 i Sydafrika.

Syftet med denna studie var att studera vilka skillnader som uppvisas i horisontell kraftutveckling mellan en vanlig stav och Kraftstaven och om rörelsemönstret i höft-, hand- och armbågsleden särskilde sig för testpersonen (TP). Studien genomfördes på en van skidåkare med rullskidor som var väl förtrogen med de båda stavsorterna, TP genomförde ett maximalt stavfrånskjut och mätningarna gjordes endast på själva stavfrånskjutet i stakningscykeln. TP genomförde tio försök med varje stav och studien utfördes på det försök som närmast motsvarade snittet. Innan varje försök accelererade TP nedför en ramp mot kraftplattor där stavfrånskjutet genomförses, i plattorna registrerade den horisontella kraftutvecklingen i frånskjutet. Parallellt med detta videofilmades rörelsen och filmen bearbetades i ett datorbaserat teknikanalysprogram för att kunna utläsa skillnaderna i rörelsemönstret i lederna. Kraftstaven ger en högre horisontell kraft vid stavfrånskjutet och den högsta kraften utvecklas tidigare i fasen än med en vanlig stav, detta trots att inga avgörande skillnader uppvisas i TP´s rörelsemönstret. Förklaringen till att följande resultat uppvisas kan man finna i Kraftstavens böjda rör som skapar en gynnsammare vinkel mellan stav och underlag för att överföra kraften i den horisontella riktningen. Rörelsemönster i höft-, armbågs- och handled uppvisade inga signifikativa skillnader mellan stavsorterna varvid detta inte kan förklara de differenser som uppvisas i kraftutveckling.

Syfte och frågeställningar Detta arbete är ett delmoment i kursen Träningslära 1, 7.5 hp på tränarprogrammet på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm. Uppgiften är att skapa en krav- och kapacitetsanalys på vår idrott. Min idrott är golf vilket många kanske inte ser som någon fysisk "hårt" ansträngande sport, men på senare år har förståelsen för en breddning av träning ökat inte minst genom att två otroliga idrottsmänniskor som dominerar golfvärden just nu. De personer jag menar är inte helt oväntat Annika Sörenstam och Tiger Woods. Syftet är att försöka ta fram en kapacitetsanalys på elitgolfare för att kunna skapa en kravprofil, och se vilka prestations krav som ställs för golfens fysiska delkapaciteter. I den första delen av detta arbete granskas vilka tester som har utförts i Sverige och den andra delen ska man få en inblick i hur det ser ut i världen genom att granska vilken forskning som finns för fysiskträning för golfare. I detta arbete kommer jag inte att gå in på teknik, taktik eller mentala delkapaciteter utan fokusera på de fysiska, men det betyder inte att de fysiska är mer viktiga. För att lyckas inom golfen måste man se helhetsbilden! Metod Först har jag använt mig av kurslitteratur "Tests for elite athlethes" och "Träningslära" för att få en grund att gå vidare ifrån. Sedan sökt information på GIH:s bibliotek som är det största idrottsbiblioteket i Sverige. Jag har granskat främst två databaser PUBMED och SportDiscus för vetenskapliga artiklar. I den första delen av detta arbete har jag tagit fram fystester som används i Sverige på ett golfgymnasium samt på golfförbundet genom John Hellstöms "Golfpyramid" för att se vad som utförts och sedan granskat dess relevans. I den andra delen har jag tittat närmare på hur forskningen ser ut i världen genom vetenskapliga artiklar i ämnet. Resultat I dag utförs kapacitetstester både på gym, golfklubbar, golfgymnasium, distriktslag, landslag osv. i Sverige och dessa är ständigt under arbete/utveckling. Det som visas tydligt är att fysisk träning har blivit allt viktigare inom golfen både i Sverige och i hela världen. Jag har tagit fram vilka några tester som utförs på delkapaciteterna rörlighet, koordination, styrka och aerob kapacitet i Sverige. De tester jag har granskat är ett golfgymnasium som har få och grundläggande tester därefter har jag kompletterat dessa tester med tester som utförs genom golfpyramid på elitspelare, dessa är mer ingående, golf specifika och väldigt många. Forskningen stödjer att med hjälp av fysisk träning kan man slå längre samt undvika skador, men forskningen säger inget om att det sänker scoren på touren. De vanligaste skadorna för golfare är på ländryggen, handlederna, och armbågarna. Vissa av dessa tester kan undvikas om man tränar fysiskt. Slutsats Golf är en individuell idrott och det är svårt att göra en kapacitets & kravanalys som är för mer än en person. Elitidrottare måste alltid se helheten och skulle gynnas av en individ anpassad testning. Jag tycker att testerna bör vara speciellt framtagna för individen och göras under samtal med spelaren som är delaktig och insatt i varje delmoment. Ett problem på hemma plan som jag ser det är att det inte finns några specifika kravanalyser att gå efter, visst kan man testa men vilka riktvärden ska man sträva efter? Ett annat problem är att elitspelare i Sverige idag kan testas av olika håll och ibland få olika resultat vilket kan leda till viss vilsenhet hos den aktive. Det viktiga är inte att testa utan att gå vidare med resultaten och lägga upp sin träning därefter. Ett mål för framtiden tycker jag bör vara att ha ett samarbete (spelarens nätverk) för att få fram det optimala för elitspelaren.