Search

It has become increasingly more common to promote cosmetic surgery on social media with the help of influencers. A debate about the phenomenon has recently been evoked in Swedish media, where concepts such as power and responsibility are often discussed. The study “Influencers, the ideals and the sponsored cosmetic surgeries” aims to shed light on how power relations and responsibility is portrayed in connection with influencers' marketing of cosmetic surgeries. By analyzing content from a documentary made by SVT, we have been able to distinguish different social actors who are assigned specific roles, where the documentary genre has an impact on how the content is presented which can have effects on the audience. The study's theoretical framework is based on theories of habitus, field and capital as well as the framing theory. The analysis is based on the method multimodal critical discourse analysis, where we have used analysis tools such as lexical choices, attributes and stage environment and social actors as well as Fairclough's three-dimensional model. In the result, we distinguished five distinctive discursive themes, where the result showed discourses about influencers as actors with power who are partially taking responsibility, although influencers being portrayed as victims were most prominent in the documentary. The discourse about society as a collective, platforms and clinics as actors with power was portrayed from a more critical perspective where a big part of the responsibility was placed on those actors, and not on the influencers promoting the surgeries. Another conclusion of the study is that the creators of the documentary have a big role in shaping the portrayals of the actors and the discourses in the documentary.

Datum: 2023-05-30 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet Författare: Eric Parsmo, Filippa Larsson & Wilma Forssander Titel: Effekten av influencer-marketing Handledare: Rana Mostaghel Nyckelord: Influencers, Influencer-marketing, Sociala medier, Generation Z, Förtroende, Klädbranschen, Impulsköp Frågeställningar: - Vilka faktorer inom influencer-marketing spelar roll när det kommer till Generation Z konsumentbeteende inom klädbranschen i Sverige? - Vilka faktorer spelar en roll för Generation Z tillit gentemot influencer-marketing? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka sambanden mellan utvalda variabler för att se vilka faktorer inom influencer-marketing som spelar roll när det kommer till Generation Z konsumentbeteendet inom klädbranschen i Sverige. Studien undersöker även tilliten mellan Generation Z och influencer-marketing. Arbetet kan vara till stor nytta för företag som snabbt vill kunna anpassa sina strategier efter behov, efterfrågan och pågående trender. Metod: Kvantitativ metod, enkätundersökning, 197 respondenter Slutsats: Studien visar att det finns flera faktorer som spelar roll inom influencer-marketing för Generation Z konsumentbeteende inom klädbranschen i Sverige. Faktorer med en betydande roll för Generation Z konsumentbeteende var sociala medier, rabattkoder och erbjudanden, transparens och ärlighet, samt tillit. Det påvisades även att faktorer som trovärdighet och genuinitet har en stor roll när det handlar om Generation Z tillit gentemot influencer-marketing. Date: 2023-05-30 Level: Bachelor thesis in Business Administration Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalens University Authors: Eric Parsmo, Filippa Larsson, Wilma Forssander Title:The Effect of influencer-marketing Tutor: Rana Mostaghel Keywords: Influencers, influencer-marketing, social media, Generation Z, trust, clothing industry, impulsive buying Research questions: -Which factors in influencer marketing matter when it comes to Generation Z consumer behavior in the clothing industry in Sweden? -What factors play a role in Generation Z’s trust in influencer-marketing? Purpose: The purpose of this study is to examine the relationships between selected variables to see which factors in influencer marketing play a role in Generation Z consumer behavior in the clothing industry in Sweden. The study also examines the trust between Generation Z and influencer marketing. The work can be of great benefit to companies that want to quickly adapt their strategies to needs, demand and ongoing trends. Method:Quantitative method, survey, 197 respondents Conclusion: The study shows that there are several factors that matter in influencer- marketing for Generation Z consumer behavior within the fashion industry in Sweden. Factors significant for Generation Z consumer behavior were social media, discount codes, offers, transparency, honesty, and trust. It was also shown that factors such as credibility and genuineness have a big role when it comes to Generation Z’s trust in influencer-marketing.

Influencers are the new opinion leaders, especially for young people in today's mediated society. Young women tend to follow beauty-oriented influencers, who are often using feminist messages in their content. The aim of this study is to investigate how young women, aged 16-19 years, feel that they are influenced by following beauty-oriented influencers and how they perceive the relationship between influencers, feminism and beauty. The study is also aimed to investigate the possible paradox that may arise in the relationship between beauty focus and feminism. This leads up to the following two research questions, RQ1: How do young women feel they are influenced by following beauty-oriented influencers in social media? RQ2: How do young women perceive the relationship between influencers, feminism and beauty in social media? The theoretical framework is based on a constructionist paradigm and consists more specifically of feminist media theory and theories about postfeminism, combined with theories about personal influence and representation. To conduct the material we are interviewing four focus groups. The material is analyzed through a thematic analysis. The results show that these young women are more positively affected by content they perceive as genuinely feminist, such as norm-breaking content, and more negatively affected by content they perceive as less feminist, such as norm setting content. The focus group participants also see a paradox in using feminist messages in beauty-related marketing. These insights can contribute to an increased awareness of what content in social media is more or less developmental for young women, and underlines the importance that influencers talk about feminism in a way that does not diminish the word.

Syftet med uppsatsen är att belysa hur kvinnoideal och värderingar reproduceras på Instagram genom att undersöka hur de gestaltas i reklamfilm som använder influencer marketing. Genom att analysera och jämföra den visuella gestaltningen med det verbalt uttryckta i samband med betalda samarbeten kan frågeställningarna besvaras. 1) Vilka likheter och skillnader finns mellan det visuella och det verbala framställandet av kvinnoideal och värderingar i betalda influensersamarbeten? 2) På vilket sätt använder sig företagen av influencers uttalade ideal och värderingar i reklam? De teoretiska utgångspunkterna har behandlat skapandet av influencers, förtroendet till influencers, feministisk teori och marknadsföring, feministisk blickteori, Goffmans teori om könsframställning samt gestaltningskomponenterna. I studien har jag utifrån denna teoretiska ram och en semiotisk innehållsanalys analyserat två reklamfilmer från de svenska företagen Aimn och Deodoc som använder influencer marketing publicerade på Instagram. Därefter har jag jämfört det visuella materialet med verbalt material i form av de medverkande influencers uttalade åsikter som de yttrat i reklam för respektive företag. I min analys av det rörliga materialet är underordning och en sexualiserad bild av kvinnan frekvent förekommande i porträtteringen. I Aimns video användes ofta en ovanifrån-vinkel och ifråntagandet av blicken som förminskar och underordnar objektet i relation till betraktaren. I Deodocs video användes en neutral kameravinkel och hon har en blick som möter kameran, på så sätt en kontroll av sin egen blick och en mer jämställd maktrelation till betraktaren. Beröring användes både i syftet att uttrycka ömtålighet och styrka i båda reklamfilmerna. I det verbala materialet användes starka ord och värderingar som anspelade på en stolt och stark kvinna. Dessutom uttrycktes ett värde i att vara naturlig och ”som man är” i det verbala materialet medan det visuella uttryckte en iscensättning och idealet som en fixad attraktiv kvinna. Resultatet tyder alltså på att de två kvinnliga influencerna gestaltades olika i den visuella och verbala gestaltningen. På frågeställning ett kunde slutsatsen dras att i Deodocs video överensstämmer värderingarna även om företaget prioriterat en visuellt snygg scen där Bianca Ingrosso sexualiseras snarare än porträtteras som naturlig. Verbalt lyfter man i kampanjen menstruation som något naturligt som ingen bör skämmas för men i det den visuella gestaltningen görs detta på ett attraktivt sätt. I Aimns video så har slutsatsen för den första frågeställningen dragits att videon visuellt anspelar på kroppen som ett objekt medan influencern Nicole Falciani verbalt uttalar sig om insidan och vad kroppen kan göra som det viktiga. På den andra frågeställningen om hur företag använder sig av influencers unika och förtroendeingivande särställning i reklam har slutsatsen dragit att dessa företag har använt en influencer för att skapa förtroende och tillit till företaget och budskapet. The purpose of this essay is to examine how women's ideals and values are reproduced on Instagram by examining how they are embodied in commercials that use influencer marketing. By analyzing and comparing the visual design with the verbally expressed within a paid collaboration, the questions can be answered: 1) What are the similarities and differences between the visual and the verbal presentation of women's ideals and values in paid influencer collaborations? 2) In what way do companies use influencers' stated ideals and values in advertising? The theoretical basis explains the creation of influencers, trust for influencers, in addition to a feminist theory, marketing, feminist gaze theory, Goffman's theory of gender representation and the design components. The study uses semiotic content analysis to analyze two commercials from the Swedish companies Aimn and Deodoc that uses influencer marketing published on Instagram. Then I compared the visual material with the verbal material in the form of the participating influencers' expressed opinions that they expressed in advertising for each company. In my analysis of the visual material, subordination and a sexualized image of the woman are frequent in the portrayal. Aimn's video frequently uses a camera angle from above and presents Nicole without a gaze which diminishes and subordinates her in relation to the observer. In Deodoc’s video, a neutral camera angle is used and Bianca is given a gaze that meets the camera, thus she owns her gaze and has equal power relationship to the viewer. Touch was used both to express fragility and strength in both commercials. In the verbal material, strong words and values which alluded to a proud and strong woman were used. Additionally, a value in being natural was expressed in the verbal material while the visual expressed a staging and the ideal of a fixed attractive woman. The results thus indicate that the two female influencers were portrayed differently in the visual and verbal portrayal. To answer the first question, it could be concluded that in Deodoc's video, the values are consistent even if the company prioritizes a visually attractive scene where Bianca is sexualized rather than portrayed as natural. Verbally, the campaign shows menstruation as something natural that no one should be ashamed of, but in the visual design, this is done attractively. In Aimn's video, the conclusion for the first question has been drawn that the video visually alludes to the body as an object while the influencer Nicole Falciani verbally speaks about the inside and what the body can do as the most important. To answer the second question about how companies use influencers' unique and trustworthy position in advertising, it has been concluded that these companies have used an influencer to create trust and confidence in the company and the message.

Den österrikiske entreprenören Dietrich Mateschitz grundade 1983 Red Bull tillsammans med thailändska investeraren Chaleo Yoovidhya. 38 år senare sålde Red Bull uppskattningsvis 9,8 miljarder burkar årligen. Dietrich Mateschitz lanserade 1983 inte bara en ny produktkategori utan ett marknadsföringskoncept som idag kan återfinnas inom sport, musik och kultursammanhang. I denna uppsats utforskas 18–32 åriga svenskars relation till Red Bull, både varumärket som energidrycken i ambitionen att expandera och belysa den typ av marknadsföring och varumärkesarbete som företaget genomför. Detta sker genom en kvantitativ enkätundersökning med frågor inspirerade av Lynn B.Upshaws Building Brand Identity, A strategy for success in a hostile marketplace och Lena Leikas i Nordiska ministerrådets Otraditionella marknadsföringsmetoder mot barn och unga. Redovisning av resultatet och analys följer. Totalt 153 svar samlades, varav 152 av dem tillfrågade var bekanta med varumärket i fråga. Enkäten belyste åsiktsskillnader och starka känslor de tillfrågade kände kring varumärket, övervägande majoriteten positiva men också en avsevärt stor proportion negativa. Enkäten visade en åsiktsskillnad mellan varumärket och produkten med motivationer grundade i produktens natur.

This bachelor is a qualitative study about the social phenomena social media and how it affects young women’s consumption behavior and self-identity. The purpose of this study is to create an understanding of how young women experience that social media affects their consumption behavior and self-identity. Hence the research questions will be the following: In what way do young women experience that their consumption patterns are influenced by social media? Do young women experience that social media, in a positive or negative sense, influences their attitudes and attitudes towards their identity and body? The study is based on six semi-structured interviews with women in the ages of 18-30. The theories being used are Erving Goffman's dramaturgical perspective, Anthony Giddens modernity and self-identity, Uses and Gratification Theory and previous research, using a thematic approach. The results show that women experience that social media influences their consumption behavior, there are also both positive and negative impacts about how it affects their self-identity.

The past decade has endorsed an extensive adjustment in social media marketing characterized by a fluctuation toward influencer marketing. Despite the many beneficial outcomes of influencer marketing, the operation of the phenomenon has received criticism from organizations, including the Federal Trade Commission (FTC) as well as the Swedish equivalent Konsumentverket, regarding how sponsorships are being disclosed on social media platforms. The purpose of this study is to examine how consumers’ advertising recognition is affected by the way influencers design their sponsorship disclosures in Instagram stories using the tools provided by Instagram’s own UI. The study used a mixed-methods approach, with a survey used to gather empirical data which was then analyzed using descriptive and thematic analysis. In the survey, participants were presented with five different fictive Instagram stories featuring sponsorship disclosures created by influencers using Instagram's own UI, with each scenario examining how different disclosure approaches affect consumer advertising recognition. The findings revealed that varied sponsorship disclosure practices generated different levels of advertising recognition depending on three factors: position, language, and visual prominence, with visual prominence being the most influential factor on advertising recognition. The study also looked into the efficacy of Instagram’s built-in disclosure tool and whether it was successful in generating advertising recognition. Although opinions were mixed, several participants believed that the tool did not produce enough advertising recognition and that it should be improved. Further, there is a need to achieve a better level of standardization regarding sponsorship disclosures on social media platforms.

Marknadsföring med influencers, så kallad influencer marketing, är inte enkelt och kan leda till negativa effekter om det utförs på fel sätt. Vidare begränsas små företag i större utsträckning än stora företag av resurserna budget, tid och personal och måste därmed vara selektiva och noga i sin utformning av strategi. Studien bygger på en kvalitativ ansats, med komparativa inslag, i form av en tvärsnittsstudie som undersöker hur två små företag framgångsrikt kan arbeta med influencer marketing. Datainsamling skedde via två djupgående semistrukturerade intervjuer med ansvariga för sociala medier i två olika företag varav en av respondenterna representerade två olika varumärken. Studien har genomgående utgått från fem teman i en tematisk analys som kopplats till övergripande delar av arbetet med influencer marketing. Resultatet visar hur de två studerade fallens tillvägagångssätt både skiljer varandra åt men även har vissa likheter. Exempelvis ansåg båda fallen att resursen budget var den största begränsningen i sitt arbete med influencer marketing medan resursen personal begränsade företagen minst. Resursen tid påverkade främst den kontinuerliga processen att hitta nya samt hantera befintliga influencers där tiden kan begränsa företagen från att expandera antalet samarbeten. Exempel på identifierade likheter mellan företagets arbetsprocess är att de grundar sina kunskaper i egna erfarenheter snarare än forskning eller akademiska kurser, att de arbetar med både mikro- och makro-influencers samt att de låter sina influencers samarbeta med andra företag så länge de inte handlar om konkurrenter. Däremot arbetar företagen olika i flera delar av sin strategi, bland annat ger ena företaget sina influencers fria händer och bedriver minimal kontroll medan det andra företaget har en betydligt större kontroll där influencers får tydliga instruktioner i förväg. De aspekter företagen fokuserar på vid val av influencers att samarbeta med skiljer sig åt, det ena företaget lägger stort fokus på bland annat rykte, värderingar, personlighet och lojalitet medan det andra företaget mer fokuserar på statistik hos influencern som räckvidd och målgrupp. Marketing with influencers, so-called influencer marketing, is not an easy task and can lead to negative effects if done incorrectly. Furthermore, unlike large companies, small companies are limited by the resources budget, time, and personnel and must therefore be more selective and careful in their design of strategy. This study is based on a qualitative approach, with comparative elements, in the form of a multiple case study that examines how two small companies can work successfully with influencer marketing. The data collection consisted of two in-depth semi-structured interviews with social media managers from two different companies, of which one of the respondents represented two different brands. The study has been based on five themes in a thematic analysis that is linked to overall parts of the work with influencer marketing. The results show how the approaches of the two studied cases differ from each other but also have certain similarities. For example, both cases considered that the resource budget was the biggest constraint in their work with influencer marketing while the resource personnel was the least limiting factor. The resource time mainly affected the continuous process of finding new and managing existing influencers where time can limit companies from expanding the number of collaborations. Examples of identified similarities between the companies’ work processes are that they base their knowledge on their own experience rather than research or academic courses, that they work with both micro and macro influencers and that they let their influencers collaborate with other companies as long as they are not competitors. On the other hand, the companies work differently in several parts of their strategy. Among other things, one company gives its influencers free hands and conducts minimal control while the other company has a much greater control where influencers receive clear instructions in advance. The aspects the company focuses on when choosing influencers to collaborate with also differ, where one company places great focus on the reputation, values, personality and loyalty of the influencer, while the other company focuses more on the statistics of the influencer such as reach and target group.

Syftet med denna studie är att utveckla en förståelse för mottagarnas upplevelse av företags samarbeten med influencers. Forskningsfrågorna för studien är: Hur upplever mottagarna behovstillfredsställelsen när företag samarbetar med influencers? och Varför uppstår en parasocial relation mellan mottagarna och företag? Det teoretiska ramverket är uses and gratifications samt parasocial relation. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod, som baseras på fyra fokusgrupper med tre respondenter i varje grupp med en abduktiv forskningsansats. Resultaten av studien kommer fram till att mottagarna upplever att de tillfredsställer identitets-, förströelse- , underhållnings-, samt informationsbehov genom samarbeten mellan influencers och företag på Instagram. Resultaten visar vidare att en parasocial relation kan uppstå mellan mottagaren och influencern om kriterierna relaterbarhet, samhörighet, trovärdighet samt autenticitet uppfylls i samarbetet.

Snabbtänkt

De senaste tio åren har svenskarnas skuldsättning till följd av konsumtionskrediter tredubblats (Sveriges Konsumenter 2021). Samtidigt lägger kreditbolagen allt mer pengar på marknadsföring. Sedan 2010 har finanssektorns investeringar i marknadsföring ökat med cirka 423 procent enligt Kantar Sifo Reklammätningar (Resumé Insikt 2021). Konsumentverket (2021b:4) menar att marknadsföringen av krediter är ett problem och lyfter den som en potentiellt bidragande faktor till den ökade skuldsättningen. Företag som marknadsför krediter söker sig aktivt till konsumenter med ekonomiska problem (SOU 2018:1:205), dessutom är det vanligt att konsumenter som tidigare visat intresse för krediter nås av marknadsföring av samlingslån. Samlingslån är en lösning som erbjuds av ett flertal kreditinstitut som innebär att konsumenten kan samla ihop sina krediter till ett lån. Kreditinstituten lockar ofta med en lägre månadsränta, men en lägre månadsränta kan också innebära en längre återbetalningstid, vilket i slutändan leder till att den totala summan blir högre (Konsumentverket 2021b:23; Konsumenternas 2021). En redan skuldsatt konsument kan alltså lockas till ytterligare skuldsättning genom marknadsföring. Sociala medier är ett särskilt fördelaktigt verktyg för personifierad direktmarknadsföring eftersom de flesta sociala medieplattformar samlar in stora mängder information om sina användare (Fuchs 2017:195). Idag använder svenskarna sociala medier i mycket hög utsträckning; 84 procent av alla internetanvändare över åtta år använder sociala medier dagligen. Facebook, Instagram och Youtube är de plattformar som används allra mest (Internetstiftelsen 2021:182). Dessa plattformar får merparten av sina intäkter från annonsförsäljning (SOU 2018:1:58; SOU 2016:41:379). Detta innebär att en stor del av Sveriges befolkning exponeras för marknadsföring i sociala medier varje dag. Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att identifiera, beskriva och förklara hur yngre konsumenter påverkas av den marknadsföring av krediter och samlingslån som de exponeras för i sociala medier. Undersökningen bestod av en litteraturstudie och semistrukturerade intervjuer med konsumenter mellan 20 och 37 år. Studien visade att yngre konsumenters inställningar till krediter och samlingslån kan påverkas av marknadsföring i sociala medier, men inte i så pass hög grad att de faktiskt väljer att nyttja de produkter eller tjänster som marknadsförs. Slutseminariet hölls på distans via Zoom.

Syfte & frågeställning: Uppsatsen syftar till att undersöka hur trovärdigheten till en influencer påverkas av betalda samarbeten i hopp om att kunna bidra till en djupare förståelse om de faktorer som påverkar en influencers trovärdighet som marknadsförare. För att besvara studiens syfte har följande frågeställning undersökts; Hur påverkar betalda samarbeten trovärdigheten till en influencer? Metod: För att kunna besvara syftet och få en djupare förståelse för ämnet har en kvalitativ undersökning genomförts genom semistrukturerade intervjuer. Uppsatsen har en abduktiv ansats som utgångspunkt. Teoretiska utgångspunkt: Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är befintliga teorier om influencers och reklam på sociala medier. Vidare fungerar “The source credibility model” (Ohanian 1990) som teoretisk utgångspunkt för studien då modellen beskriver trovärdighet genom fyra begrepp som fungerat som utgångspunkt för formandet av uppsatsens intervjuguide. Empiri: Tretton semistrukturerade intervjuer har genomförts med individer som lämpar sig för studien enligt framtagna respondentkriterium. Resultat: Baserat på respondenternas syn på betalda samarbeten har tre teman identifierats som tillsammans eller individuellt påverkar trovärdigheten till en influencer. Det första temat “Mängd” syftar till att beskriva hur mängden betalda samarbeten kan påverka en influencers trovärdighet. Det andra temat “Tid” syftar till att beskriva hur avtalstiden på ett samarbete kan påverka en influencers trovärdighet. Det tredje temat “Kongruens” syftar till att beskriva hur kongruensen mellan ett varumärke och en produkt kan påverka en influencers trovärdighet. Dessa tre teman kan oberoende av varandra eller tillsammans påverka trovärdigheten. Dessa teman adderar till tidigare forskning genom att tydliggöra ytterligare faktorer som påverkar trovärdigheten till en influencer. Purpose: The purpose of this study is to contribute to a deeper understanding of the factors that affect an influencer's credibility by investigating how the credibility of an influencer is affected by paid collaborations. Method: In order to be able to answer the purpose and gain a deeper understanding of the subject, a qualitative study has been conducted through semi-structured interviews. The essay has an abductive approach as a starting point. Thirteen semi-structured interviews were conducted with individuals who were suitable for the study according to developed respondent criteria. Theoretical framework: The theoretical starting point of the thesis is existing theories about influencers and advertising on social media. Furthermore, “The source credibility model” (Ohanian 1990) serves as a theoretical starting point for the study as the model describes credibility through four concepts that served as a starting point for shaping the essay's interview guide. Results: Based on the respondents' views on paid collaborations, three themes have been identified that together or individually affect the credibility of an influencer. The first theme "Amount" aims to describe how the amount of paid collaborations can affect an influencer's credibility. The second theme "Time" aims to describe how the contract period of a collaboration can affect an influencer's credibility. The third theme "Congruence" aims to describe how the congruence between a brand and a product can affect an influencer's credibility. These three themes can independently or together affect credibility. These themes add to previous research by clarifying additional factors that affect the credibility of an influencer. This thesis is written in Swedish.

Utvecklingen av sociala medier har tagit 2000-talet med storm vilket har lett till en ny era av Web 2.0. En era som möjliggör för användare att enkelt producera digitalt innehåll och med ett klick publicera det för hela världen att se. Utvecklingen av sociala medier har gjort det enkelt för individer att interagera med varandra, dela sina åsikter och skapa närmare kontakter över obegränsade avstånd än det någonsin har varit möjligt. Kärninnehåll som driver sociala medier är användargenererat. Det vill säga, att utan engagerade användare som aktivt skapar det digitala innehållet och aktörer som interagerar med det, skulle sociala medier inte ha någon grund för att existera. Utbyte av användargenererat innehåll har medfört ökade möjligheter för spridning av reklam. Privata opinionsledare som kallas för influencers har blivit till ett nytt kraftfull verktyg för marknadsföring av produkter och tjänster över ett fysiskt obegränsat antal konsumenter. Syftet med denna studie är att undersöka hur tolv kvinnliga konsumenter förhåller sig till autenticitet av användargenererat innehåll samt deras syn på autenticitet i marknadsföring via influencers. Syftet har besvarats genom en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer användes för att samla in opinionsdata från informanter som är aktiva instagramanvändare och har starka åsikter om UGC och influencers. Studiens resultat visade att inställningen till UGC och influencers beror på användarnas personliga mål i kontext av sociala nätverk och värderingar bakom deras interaktioner online. Användare som strävar efter popularitet i sociala medier ser mycket mer positivt på influencers och är mindre kritiska gentemot deras UGC. Användare som ser Instagram som sin privata dagbok, eller ett komplement till sitt personliga varumärket från offline-livet, har en tendens att vara mycket mer kritiska mot UGC som sprids av influencers, samt restriktiva gentemot konton som de följer. Det kan påpeka om hur viktigt det är för marknadsförare att välja en influencer som har en väl utvecklat personlig varumärke och är väl kompatibel med målgruppen för deras reklam. För att en felvald influencer ska antingen förbigå de önskade konsumenter, eller endast bidra till utveckling av starkare resistens till reklam hos dem som blir exponerade till dess UGC. The development of social media has taken the 2000s by storm which has led to a new era of Web 2.0. An era that allows users to easily produce digital content and publish it for the whole world to see. The development of social media has made it easy for individuals to interact with each other, share their thoughts and feelings. This has created a possibility to establish close interpersonal connections that are neither hindered by physical distance or individuals social capacity. The core content that drives social media is mostly user-generated. It means that without the activity of people who create and interact with the digital content, social media would have no purpose to exist. This has led to increased opportunities for commercial actors as well. Private opinion leaders, known as influencers, became a powerful tool for advertising. This allowed marketers to indirectly connect with a potentially unlimited population of consumers. The purpose of this study is to investigate how twelve female consumers of diverse age and backgrounds relate to the production of user-generated content (UGC). As well this study investigated their views on authenticity in marketing via influencers. This is a qualitative study, where data collected through semi-structured interviews. All women who participated in this study were active Instagram users and were deemed to harbor diverse perspectives and strong opinions about social media, production of UGC and influencers. The results of the study showed that the relationship with influencers and own production of UGC depends on the users' personal goals behind their activity on Instagram. Users who strive to grow professionally in social media look positively on commercially produced UGC which is created by influencers. On the other hand, users who use instagram as their private diary are much more sensitive when it comes to rating the authenticity of UGC and have a pretty low tolerance towards advertising on social media. The data that was gathered in this study shows the importance of choosing the right influencer with a well-developed personal brand and connection to the consumers. Compelling influencer is necessary for the advertisement to be tailored for a company's target audience and thereby have a lesser chance to be unseen or resisted by consumers.

En ökad användning av sociala medier och e-handel har inneburit en ny spelplan för Sveriges företagare. Digitaliseringens framväxt har inte bara skapat nya marknadsföringsstrategier, utan också förändrat konsumenters köpbeteende. Med denna utveckling som bakgrund har allt fler företag valt att inkludera så kallade influencers i sin marknadsföring, vilket resulterat i att marknadsföringsstrategin influencer marketing vuxit sig allt starkare. Inom forskningsfältet sägs företag som använder sig av influencers kunna skapa en slagkraftig marknadsföring som både är effektiv och monetärt lönsam, eftersom den riktar in sig på rätt målgrupp direkt. Samtidigt sägs konsumenter uppfatta influencers som mer trovärdiga än traditionell reklam, vilket i sin tur gör influencer marketing än mer betydelsefull. Tidigare studier har belyst influencer marketing som helhet på sociala medier och hur strategin i sin tur påverkar konsumenters köpintentioner. Få studier har däremot studerat vilken påverkan influencer marketing har på konsumenters attityder och varumärkeslojalitet samt vilka effekter det har på en specifik målgrupp eller vid en bestämd social medieplattform. Denna studie syftar därav till att fylla det forskningsgap som identifierats genom att skapa en djupare förståelse för hur användandet av influencer marketing på Instagram påverkar unga konsumenters varumärkeslojalitet. Studien har en kvalitativ forskningsansats där etiska riktlinjer kontinuerligt tagits i beaktning under studiens genomförande. Det teoretiska ramverket introducerar teorier om influencers och dess framväxt, marknadsföringsstrategin influencer marketing samt varumärkeslojalitet. Data samlades in via tio semi-strukturerade intervjuer, vilka genomförts med kvinnor och män i åldrarna 19-26 med en huvudsaklig sysselsättning som student eller arbetande. Samtliga intervjuer utgick från konsumenternas upplevelser av influencer marketing på Instagram, vilka senare analyserades med en tematisk metod för att slutligen besvara studiens problemformulering: Hur påverkas unga konsumenters varumärkeslojalitet av företags användande av influencer marketing på Instagram? Resultaten av studien indikerar att influencer marketing på Instagram påverkar unga konsumenters varumärkeslojalitet både indirekt och direkt, samt i positiv som negativ bemärkelse. Detta visualiseras med hjälp av en modell som belyser vilka faktorer som påverkar unga konsumenters lojalitetsbeteende. Den största upptäckten är att konsumenters relation till influencers ses som en central faktor både till hur marknadsföringen uppfattas, samt vilka attityder och köpbeteenden som uppstår. Detta, i kombination med matchningen mellan influencer och varumärke (alternativt produkt/tjänst), hur samarbetet är utformat samt vilken nivå av tillfredsställelse fenomenet skapar, resulterar i sin tur till olika grader av lojalitetsbeteende och varumärkeslojalitet.

Följande studie ämnar undersöka hur Rodja Pazooki kommunicerar om konsumtion respektive hållbarhet för att urskilja vilka diskurser som skapas och om det finns en motsättning i kommunikationen. Studien kommer att undersöka på vilket sätt Rodja Pazooki uppmuntrar till konsumtion samtidigt som hon uppmuntrar till hållbarhet. Studiens relevans ligger i bakgrunden av dagens klimatförändringar och Sveriges aktuella överkonsumtion. Metoden somanvänds är kritisk diskursanalys följt av Faircloughs tredimensionella modell för att analysera texter, diskurser och dess sociala konsekvenser. Därefter analyseras resultatet utifrån Baumansteori om konsumtionssamhället, Marcuses teori om falska behov, Goffmans dramaturgiska perspektiv och fenomenet greenwashing. Pazookis kommunikation visar att hon vill vara en medveten konsument, som uppmuntrar sina följare på Instagram att leva hållbart. Hennes kommunikation bidrar till att skapa nya miljövänliga normer. Pazooki informerar om hur människan kan bli mer medveten om sin delaktighet i miljöförstöringen. Vad som dock går att problematisera med Pazookis kommunikation är trots hennes miljövänliga uppmuntran, finns en fortsatt uppmuntran till konsumtion. I utgångspunkt i konsumtionssamhället blir det tydligt att Pazooki lever under konsumismens regler. Greenwashing kan urskiljas i Pazookiskommunikation men i slutsatsen anser jag inte att greenwashing förekommer på Pazookis Instagram i det stora hela.

This study aims to expand on the knowledge of how conspiracy theorists spread their theories and message online by looking closer at one Swedish influencer on Instagram: Natalie Jonsson (@nataliejonssons). Through her Instagram feed including videos, pictures and saved livestreams the study analyzed how Instagram was used, which themes that were present and how the influencer presented herself. The study relies on Goffman's theory of self representation, as well as media affordances, personal branding, conspirituality and Baker's previous research on the persecuted hero narrative. The comparative method was used for coding and finding themes in the material. The study's inductive approach revealed that the influencer, who originally was chosen for being a part of the anti-vaccination movement, was in fact also a conspiracy theorist. The findings were as follows: Instagram was used strategically in the spread of themes in different parts of the profile, where the livestreams presented the most extreme opinions, while an anti-vaccine discourse was more openly displayed. Eleven themes were found, most of them rooted in a mistrust for the system, leaders, medicine and media. The remaining themes all included conspiracy theories and/or false information, with the exception for the theme private life and politics. Natalie Jonsson positions herself as a censored fighter for the people, truth and freedom. The results aid in expanding on the understanding of misinformation and conspiracy theories and their spread online, and thus undermining truth, democracy and health around the globe.

Consumption of surgical and non-surgical cosmetic procedures are increasing every year and are consumed by women to a far greater extent than by men. To bear the role of an influencer has also become increasingly common. When influencers post on their social media, they reach out to a large audience with the intention of influencing their followers to consume the goods or services that they share. Since consumption of beauty procedures has increased in Sweden and continues to increase, we want to investigate whether influencers convey messages about consuming beauty procedures. The aim of the study is to analyze Swedish female influencer's opinions and arguments about the consumption of surgical and nonsurgical beauty procedures. To fulfill the aim of the study, the following questions will be answered: what opinions and arguments about the appearance and consumption of beauty procedures do influencers express? and What norms and values are visible in influencer's opinions and arguments? In total, 14 YouTube videos and 10 Swedish female influencers were examined. The women's ages range from 18 to 35 years old. The phenomenon was studied through netnography because influencers are very much active online and do sometimes share their opinions about beauty procedures online. The theories and concepts we analyze and interpret our empirical material with is Bauman’s (2008) theory of consumer society, Bordo’s (1993) view of feminism, western culture and the body and Cooley’s (1902) concept the looking-glass self. The findings showed that there were five values and norms that the influencers in our survey expressed, these were: believing the human being to be autonomous, women need to look a certain way to be accepted as beautiful, beauty procedures lead to happiness, the body should be subjected to examination, evaluation, modification and objectification, that beauty procedures should not be taken very seriously but instead accepted as an everyday practice.

Studiens syfte är att undersöka hur barn positioneras av sina föräldrar i kommersiella samarbeten på Youtube och Instagram, samt om logiken för respektive medie har betydelse för hur barnen blir positionerade. Studien har inspirerats av tidigare forskning kring fenomenet sharenting, där vi ville göra en djupdykning i ämnet. För att förstå hur föräldrarna väljer att framställa sina barn, men även barnens inställning till att medverka, har vi använt oss av en retorisk textanalys där vi analyserat tal och kroppsspråk. I analysen har vi undersökt hur tre svenska influencers positionerar sina barn med hjälp av retoriska verktyg. Studien visade bland annat att barn positioneras olika beroende på dess ålder och medvetenhet kring hur ett kommersiellt samarbete går till. Även mediernas logiker var avgörande för hur barnet positioneras då Instagram och Youtube har olika funktioner som främjar olika beteenden, dock finns det även likheter då största delen av de positioneringstyper vi identifierat förekom på båda plattformarna. Sökord: Instagram, Youtube, sociala medier, sharenting, positionering, kommersialisering, Influencers, barn, medialiserad barndom Rubrik: Kommersialisering på barnens bekostnad - en studie om hur barn positioneras på sociala medier Författare: Emmy Åman & Hanna Håkansson Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, 15 hp Konst, kultur och kommunikation (K3) Fakulteten kultur och samhälle Malmö universitet Handledare: Ulrika Sjöberg Examinator: Tindra Thor Vårterminen 2021 The aim of this study is to investigate how children are positioned by their parents in commercial collaborations on Youtube and Instagram, and if the media logics affects how the children are positioned. The study has been inspired by previous research on the sharenting phenomena, where we wanted to dig deeper into the subject. To achieve comprehension in how parents choose to present their children, but also understanding attitudes of the children who participate, we have approached a rhetorical analysis focused on speech and body language. In the analysis we examined how three Swedish influencers positions their children by using rhetorical implements. The results of the study showed how children can be positioned differently depending on their age and awareness of how a commercial collaboration takes place. The media logics were also decisive for how the children were positioned, depending on the functions of the platforms who promotes different behaviours. However, there are also similarities in the identified positions as they occurred on both platforms. Keywords: Instagram, Youtube, social media, sharenting, positioning, commercialization, influencers, children and medialized childhood. Heading: Commercialization on the expense of children – A study in how children are positioned on social media. Author: Emmy Åman & Hanna Håkansson Final Exam Project in Media and Communication Studies School of Arts and Communication (K3) Faculty of Culture and Society Malmö University Supervisor: Ulrika Sjöberg Examiner: Tindra Thor Spring of 2021

Syfte: Syftet med studien är att kartlägga hur influencers argumenterar för samhällsviktiga frågor, personliga frågor samt för produkter/varumärken de marknadsför på sociala medier. Den retoriska modellen, och de teoretiska modellerna parasociala relationer och Elaboration Likelihood Model (ELM) ska tillämpas för att identifiera om retoriska argumenteringar har betydelse i skapandet av relationer. Studien syftar också till att få en förståelse till varför följare lyssnar på influencers köpråd/rekommendationer. Metod: Studien använder sig av en kvalitativ metod i form av en innehållsanalys och fokusgruppsintervjuer. Resultat: Utifrån innehållsanalysen framgår det att de retoriska argumenten ethos, pathos, och logos är ofta förekommande i influencers argumentering genom sociala medier. Mest förekommande var argumentet pathos som bestod av minst 50 % av inläggen för betalt samarbete. Fokusgrupperna visar att den yngre generationen är mer motiverade att följa och agera efter influencers rekommendationer än den äldre generationen. Slutsats: Studien visar att influencers använder sig frekvent av retoriska argumenteringar för att framföra ett meddelande på sociala medier. Inläggen som influencers producerar möjliggör skapandet av parasociala relationer som i sin tur leder till köpintentioner. De retoriska argumenteringar influencers använder sig av leder även till att följare exempelvis vill agera efter deras rekommendationer/köpråd. Det är även genom retoriska argumenteringar som influencers skapar parasociala relationer till deras följare. Studien tyder även på att det finns skillnader mellan den yngre och äldre generationen, där de yngre har lättare att ingå i parasociala relationer med influencers. Purpose: The purpose of the study is to map how influencers argue for socially important issues, personal issues and for products / brands they market on social media. The rhetorical models, and the theoretical models parasocial relations and the Elaboration Likelihood Model (ELM) will be applied to identify whether rhetorical arguments are important in the creation of relations. The study also aims to gain an understanding of why followers listen to influencers' recommendations. Method: The study uses a qualitative method in the form of a content analysis and focus group interviews. Findings: Based on the content analysis, it appears that the rhetorical arguments ethos, pathos, and logos are often used in influencers' arguments through social media. The most common argument was pathos, which consisted of at least 50% of the posts for paid collaborations. The focus groups show that the younger generation is more motivated to follow and act on influencers' recommendations than the older generation. Conclusion: The study shows that influencers frequently use rhetorical arguments to convey a message on social media.The posts that influencers produce enable the creation of parasocial relationships which in turn leads to purchase intentions. The rhetorical arguments influencers use also lead to followers, wanting to act on their recommendations / buying advice. It is also through rhetorical arguments that influencers create parasocial relationships with their followers. The study also indicates that there are differences between the younger and the older generation, where the younger ones find it easier to enter into parasocial relationships with influencers.(This thesis is written in Swedish)

The purpose of this study is to investigate the motives of young women choosing to interact with Swedish female influencers on Instagram, and these young womens, the followers, attitudes to sponsored material. The theories chosen as relevant for this study are “parasocial theory” as well as “perceived interconnectedness”. Both theories subject the relationship between a media personality and their fans. A content analysis was chosen to look at the difference in likes and comments on influencers sponsored as well as non-sponsored posts on Instagram. Furthermore, to increase the understanding, a survey was sent out to a collection of the followers who had commented on the relevant posts. This provided knowledge regarding followers' attitudes towards sponsored as well as non-sponsored posts. This empirical material was then analyzed using the method of content analysis. The main results of the study showed that the non-sponsored posts uploaded by the influencers were more appreciated by their followers, since 1 these non-sponsored posts generated more likes and comments from the followers. Furthermore, the respondents to the survey replied that they were often supportive of the influencers, and followed them as well as commented on their posts when they were inspired by them, wanted to support them, wanted to make their own opinions heard, or when the posts felt genuine and personal. The results are important as well as relevant for future studies, as well as for both influencers and companies willing to use influencers for marketing.

The study examines how Instagram users are affected by the information they are exposed to on a daily basis through social media. The study focuses on Instagram because according to a report from Svenskarna och internet (2020), as many as 80 percent of the age group 16-25 years use Instagram daily. To answer our purpose of the study we have implemented interviews and a survey. We have also chosen to present relevant research and literature on the subject. The result of the study shows that users are affected by influencers on Instagram but they are not always aware of it. The result also shows that persuasive design is integrated on Instagram through notifications, likes and comments. The majority of participants search for inspiration on Instagram and they mainly interact with people on Instagram through likes.

In today’s media society and the growth of user-generated content, everyone has the opportunity to create their own content on social media. Instagram influencers are an exciting phenomenon considering that ordinary people have started documented their everyday lives through photographs and gained a large group of followers and started earning money on their content. The purpose of this study was to examine Swedish influencers self-presentation on Instagram. Based on their self-presentation I wanted to examine what image they choose to communicate to their followers, in order to understand how they construct an online identity and establish their personal brand. To see how they have gained success and differentiated in a large industry. But also developed an understanding of the effectiveness of different types of presentations based on the measured values likes and comments. Using a quantitative content analysis method, a total of 198 post from four purposively selected fashion-influencers Instagram accounts was analyzed. The result indicated that the influencers accounts consisted of industry -related photos. They represented an ideal and presented themselves in a positive way. At the same time, they strived to achieve a varying content. In the terms of number of likes and comments, the result showed the importance of showing a personal and private side of oneself, as it was appreciated by the audiences and created an authenticity image. The results of this study showed both differences and similarities to other studies in the field.

Syftet med undersökningen är att få en uppfattning om hur svenskar ser på att barnmedverkar i betalda samarbeten på sociala medier, där influencers får betalt av företag för attmarknadsföra produkter tillsammans med sina barn. Det är en kvantitativ undersökning somgenomfördes med enkäter som skickades ut till grupper utifrån generation, kön ochfamiljesituation. Frågorna berörde ämnena influencer marketing, sociala medier vanor,inställning till produkter och samarbeten. Enkäten hade 102 respondenter. ABC modellenär ett exempel på en teori som ligger till grund för vår undersökning.Respondenternas inställning till att barn deltar i betalda samarbeten var övervägande negativ. Desom var födda 1995-2003 var mer splittrade i sina åsikter än vad de två äldre åldersgrupperna var,de som var födda 1965 - 1979 eller 1980 - 1994. Inställningen till betalda samarbeten med barnskiljde sig inte åt mellan könen. Av de respondenter som inte hade barn var fler negativt inställdaän av de som hade barn. Inställningen till att barn medverkade i reklam förändras beroende på vilkenprodukt det var som marknadsfördes. Betalda samarbeten med produkter relaterade till barn, såsomblöjor och barnböcker, var respondenterna mer positivt inställda till, medan de var mer negativtinställda till “vuxen” produkter som smink och alkohol. Många av de som inte följde någrainfluencers var negativt inställda. Få respondenter hade deltagit i någon debatt online kring ämnetoch de flesta svarade att de inte ville delta i framtiden heller. The purpose of this essay is to get an idea of how Swedes view the way children are used in paidcollaborations on social media, where influencers get paid by companies to market productstogether with their children. This is a quantitative study where a survey was sent out to groupsbased on their generation, age and family situation. The questions touched on the topics ofinfluencer marketing, social media habits, approach to products and collaborations.The survey had 102 respondents. The ABC model is an example of a theory that our researchgrounds itself in.The general attitude of the respondents regarding the subject of children participating in paidcollaborations were predominantly negative. Amongst those born 1995-2003 the general opinionswere more divided than the two older age groups were, those who were born 1965 - 1979 or 1980 -1994. The attitude to paid collaborations with children did not differ between the sexes. Of therespondents who did not have children, several more were negative than those who had children.Changes in the attitude was discovered when the participants were asked to take a stand in attitudetowards different product categories. The attitude towards children participating in advertisingchanged depending on what product was marketed. The respondents were more positive to thepaid collaborations when the products were related to children, such as diapers and children'sbooks, unlike “adult” products marketed such as makeup or alcoholic beverages where therespondents were negative. Many of those who did not follow any influencers were negativetowards the paid collaborations. Few of the respondents had been involved in online debateregarding the subject, and most respondents did not want to participate in the future either

I takt med Instagrams ökade popularitet har även det nya yrket influencer vuxit fram. En influencer delar personlig information i syfte att skapa en online-identitet som fungerar som ett varumärke. Deras bilder är ofta idealiserade, en sorts innehåll som har visat sig korrelera med att fler sociala jämförelser görs. Tidigare studier har även visat att innehåll som anspelar på skönhetsideal kan leda till sämre kroppsuppfattning, vilket i den här studien undersöks i en svensk urvalsgrupp. Sammanlagt 176 kvinnor deltog i studiens enkät beståendeav Body Esteem Scale for Adolescents and Adults, Iowa-Netherlands Comparison Orientation Scale, frågor om antalet influencers de följer samt intresset för deras innehåll för att undersöka eventuella kopplingar sinsemellan. Genom en multipel regressionsanalys framkom det att tendens till social jämförelse kan predicera sämre kroppsuppfattning, men antal influencers eller specifikt innehåll inte kunde kopplas till sämre kroppsuppfattning.

What are the power relations between the fashion company Na-kd, influencers, and the general public? This study problematizes and concretizes the events surrounding the fashion company Na-kd that took place at the end of 2020 and is further discussed as an example of so-called cancel culture. The study explores the cancel culture phenomenon through the theoretical framework of Michel Foucault; including power, punishment, and discipline. By way of a Foucauldian discourse analysis, we have identified three main discourses: the boycott discourse, the violation discourse, and the discourse regarding subject positions. The analysis also identified the following subject positions as active partakers in the discourse: followers, company, influencer, woman, and boycotter which are discussed and analyzed in terms of how they relate to one another. The study’s key findings include the problematic use of boycott culture as a concept and whether it can be applied to companies or not, the shift of responsibility from company to influencers (i.e. individuals), and how great the power of the followers actually is. Hur ser maktförhållandena ut mellan Na-kd, influerare och allmänheten? Studien problematiserar och konkretiserar händelserna kring modeföretaget Na-kd som ägde rum i slutet på 2020, och diskuteras vidare som ett exempel på bojkottskultur. Vidare i studien så utforskas bojkottskultur som fenomen utifrån det teoretiska ramverket Michel Foucault innefattande makt, straff och disciplin. För skapandet av en enhetlig undersökning så används Michel Foucaults diskursanalys, där tre huvuddiskurser identifieras: bojkottsdiskursen, diskursen om överträdelser inom fallet och subjektspositioner. Avslutningsvis diskuteras de identifierade subjektspositionerna; följare, företag, influerare, kvinna och bojkottare och hur dessa i förlängningen relaterar till varandra. Studiens huvudsakliga resultat utmynnar i huruvida bojkott som begrepp går att applicera på ett företag eller inte, hur förflyttningen av ansvar från företaget till influerare sker och hur stor följarnas makt faktiskt är.

Today communication on social media takes place with a wide reach and from several different sources. This has made it more difficult for the user to perceive credibility than before. A current issue today is how we should consume food more sustainably because both humans and the environment are threatened. The study examined how the various components of credibility are perceived by a specific type of user on Youtube. The purpose was to contribute with an understanding of the extent to which a user with knowledge about sustainability perceives Youtube content about sustainable food as credible. Furthermore, the study aimed to highlight credibility in communication about sustainable food. The study applied a qualitative research method with collected empirical data from six semi-structured interviews. The Source of Credibility Model was used as a theoretical framework to contribute the study to investigate the dimensions within the perceived credibility from the user's perspective. Results of the study display that the perceived credibility of Youtube content are affected by various factors and that they can have an individual impact on the user. Honest, realistic, and relatable content enhances credibility. Furthermore, content based on facts and content from a person with experience are factors that increase credibility as well. The user's perceived credibility is also based on the person speaking in the video. In communication about sustainable food, credibility is increased if content comes from a relevant Youtube channel. Idag når content på sociala medier ut till en bredare massa än tidigare och från flera olika avsändare. Det har lett till att användaren upplever svårigheter med att bedöma information som trovärdigt eller inte. En aktuell fråga idag är hur vi skall konsumera mat mer hållbart eftersom både människans och planetens miljö är hotad. Studien undersökte hur en specifik användare upplever content på Youtube sätt till trovärdighet. Syftet var att bidra med förståelse hur trovärdigt användare med kunskap inom hållbarhet upplever content om hållbar mat på Youtube. Vidare syftade studien till att belysa trovärdighet inom kommunikation om hållbar mat. Studien tillämpade en kvalitativ forskningsmetod med insamlad empiri från sex semistrukturerade intervjuer. The Source of Credibility Model användes som teoretiskt ramverk för att bidra till undersökning av faktorerna inom den upplevda trovärdigheten utifrån användarens perspektiv. Utifrån analys och diskussion av studiens resultat drogs slutsatserna att den upplevda trovärdigheten av Youtube content påverkas av olika faktorer och flera av dem kan ha en individuell påverkan för användaren. Vidare förhöjer ärligt, realistiskt och content som går att relatera till trovärdigheten. Ytterligare är faktabaserat content samt content från en person med erfarenhet faktorer som förhöjer trovärdigheten. Användarens upplevda trovärdighet är inte endast baserat på informationen i sig utan även på personen som talar i videon. I trovärdig kommunikation om hållbar mat förhöjs trovärdigheten om content kommer från en Youtubekanal med relevant inriktning.

I dagens samhälle är Instagram och influencers ett väldigt vanligt fenomen bland unga. Idag kan influencers nå ut med marknadsföring av produkter på ett helt nytt sätt än vad reklam och reklamföretag gör. De som använder sig av Instagram i störst utsträckning är tjejer i ung ålder. Eftersom influencers har ett stort inflytande på unga och att de framför allt är inriktade på marknadsföring av kläder har detta även en koppling till den sociala identiteten. Konsumtionen i samhället ökar och det finns en strävan efter att visa sin identitet genom konsumtion. Syftet med denna studie är därmed att undersöka vilken betydelse influencers och deras uppdateringar på Instagram har för 16 - 20 åriga tjejers sociala identitet och på det köpbeteende som påverkar den sociala identiteten. Den valda metoden för att undersöka ämnet består av en kvalitativ semistrukturerad intervju med tio tjejer i åldrarna 16 – 20 år. Resultatet av studien påvisar att influencers har en stor betydelse för tjejernas köpbeteende kopplat till den sociala identiteten genom att influencers är en mycket stor inspirationskälla inom flera olika områden. Samtidigt som tjejerna tycker om influencers och därmed skapar ett förtroende för dessa finns det även en tendens till att jämföra sig med dem. In today’s society, Instagram and influencers are very common phenomena among young people. Influencers can reach out in a completely new way when marketing products compared to traditional advertising. The users of Instagram are mostly young girls. Influencers have a great influence on young people and are primarily focused on the marketing of clothes. This has an affect on social identity. With the increasing rate of consumption in society, there is an effort to show one's identity through consumption. The purpose of this study is therefore to investigate the significance of influencers and their updates on Instagram for 16 - 20 year old girls' social identity and on the consumer behavior that affects social identity. The chosen method for investigating this are qualitative semistructured interviews with ten girls aged 16 - 20 years. The results of the study show that influencers have great significance for the girls' consumer behavior linked to social identity. Influencers are a very large source of inspiration for the girls in several different areas. At the same time as the girls find influencers likeable and build a trust for them, they also have a tendency to compare themselves to the influencers.

”Digitala ungdomar” är en studie av interrelationen mellan ungdomar, utbildning och internet. Genom kvalitativa intervjuer och etnografiska observationer på nätet, så kallad nätnografi undersöks värdestrukturer och kamratkulturer på internet. De digitala ungdomarna ses genom sina intersektioner som såväl gymnasie- som estetiska ungdomar, och således diskuteras deras förhållningssätt till såväl den meritokratiska ordningen som den konstnärliga logiken. Med hjälp av Bourdieus kapitalbegrepp och Corsaros tankelinje om tolkande reproduktion så ställer sig detta arbete frågan: vad spelar utbildningen för roll? Resultatet visar att digitala ungdomar står någonstans mittemellan, som en hybrid vilka förhåller sig till utbildning som en sorts reservplan, men samtidigt anammar det konstnärliga fältets värderingar, om än i förhandling med det digitalas roll för såväl samhällsvetenskaplig utbildning som konstnärligt skapande. Deras innehållsskapande på nätet ger även mening genom de digitala ungdomarna som kunskapsförmedlare av erfarenheter, de utgör representanter som genom informellt lärande tillför kunskaper och sammanhang åt ungdomar som saknar motsvarande inom ramarna för den formella utbildningen. På nätet värderas de sociala och kulturella tillgångarna, vilka formar den sociala ordning inom ungdomars gemensamma livsvärld som kommer till uttryck genom deras bruk av sociala medier. Utbildning utgör fortfarande en central aspekt av många ungdomars liv och deras förutsättningar för framtiden, men genom den ökade tillgängligheten till sociala medier så skapas nya villkor för vilka som kan utgöra centrala aktörer för ungdomars kunskapsproduktion och identitetsarbete.

Purpose: The purpose is to create an understanding of parents of young children's attitudes to hidden marketing when buying children's clothing and to investigate how parents of young children experience the design of product presentations in hidden marketing. Theoretical reference frame: The theoretical framework of this study is based on different theories and concepts that concern the field of study. Those theories are: Theory of planned behavior, Word-of-Mouth and Electronic-Word-of-Mouth, Attitude toward advertising and Trust to companies on social media. Methodology: The study uses a qualitative method which is based on 15 semi-structured video interviews. The informants have been selected using a non-probability sample. All interviews were conducted by FaceTime and Skype. Conclusion: The conclusion clearly showed that there are three different attitudes to hidden marketing, positive, negative and impartial. Informants with a negative attitude proved to bemore critical of the sources, while the informants with a positive attitude spread positiveword of mouth by recommending products to their acquaintances. The impartial group findsit difficult to trust the various marketing techniques.

Syfte: Syftet är att skapa förståelse för hur företag arbetar med CSR och om det är möjligt att använda sig av influencers som marknadsföringsverktyg när detta arbete ska förmedlas. Syftet är också att ta reda på om denna marknadsföring har några underliggande utmaningar och möjligheter. Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod med en induktiv forskningsansats. Den empiriska datainsamlingen omfattar tio semistrukturerade intervjuer genomförda med två urvalsgrupper, bestående av företag och konsumenter. Den empiriska insamlingen har analyserats med en tematisk analys och en SWOT-analys. Studiens diskussion har utförts genom att relatera empirin till teorin. Resultat & slutsats: Resultatet har visat att företag inte arbetar enligt en traditionell utformning av CSR utan att snarare en uppdatering av begreppet som numera benämns som ”hållbarhet”. De tre dimensionerna som CSR består av utgör fortfarande grunden även i revideringen. Influencers går att använda i kommunikation av hållbarhet men det finns flertalet underliggande nyckelfaktorer som bör tas i beaktning innan verktyget implementeras. Förslag till fortsatt forskning: Faktorerna har sammanställts i en SWOT-analys som förslag till vidare forskning. Framtida studier kan studera fler svenska företag och se om dessa funna faktorer instämmer med varandra. Vid ett sådant tillfälle kan en tydligare modellering göras för hur denna typ av marknadsföring bör genomföras. Purpose: The aim is to create an understanding of how companies work with CSR and whether it is possible to use influencers as a marketing tool when CSR is being communicated. The purpose is also to find out if this communication has any underlying challenges or opportunities. Method: The study is based on a qualitative method with an inductive research approach. The empirical data consists of ten semi-structured interviews conducted with two selection groups, consisting of companies and consumers. The empirical data has been analyzed with a thematic analysis, a SWOT-analysis and the study’s discussion has been done by relating the empirical material to the theoretical references. Result & conclusion: The result has shown that companies do not work according to a traditional design of CSR, but with an updated version of the concept, now to be referred as ”sustainability”. The three fundamental dimensions in CSR is still the basis of the renewed CSR. Influencers can be used in the communication of CSR/sustainability but there are several underlying challenges and threats that should be considered before implementing the tool. Suggestions for future research: The challenges and opportunities have been summarized in a SWOT analysis and the summary is the proposal for future research. Future studies can be to study other Swedish companies and see if these found factors agree with each other. If this is the case, a better– more developed – version of the model can be done for how this type of marketing should be carried out.

This thesis examines Swedish politicians' use of Instagram and how they choose to represent themselves. In recent years, there has been a discussion about politicians' use of social media and whether their behavior can be compared to celebrities or even influencers. Today we get access to more of their personal thoughts and private life from their social media where many politicians portray themselves as celebrities or influencers. Individual politicians attract more attention than their respective parties, have the opportunity to circumvent traditional media, and partially control how they are presented to the public through their own social media accounts. They can also interact directly with their followers and build strong connections with potential voters. The purpose of the thesis is to identify how this phenomenon manifests itself in Swedish party leaders' use of Instagram. Through a qualitative textual and visual analysis of the party leaders' respective Instagram posts the study aims to answer how they choose to portray themselves and if they use any communicative strategies to create interaction with their followers. Through a quantitative approach the study aims to answer which type of posts create the most engagement and to what extent they portray themselves as private or professional. Among other things, this study shows that both Annie Lööf and Ebba Busch portray themselves on different levels, both private, professionally and combining them both for political gain. Posts that are characterized by being personal have a higher engagement rate than professional and political posts. This study contributes to the political- and communication field and looks at different aspects of how Swedish party leaders portray themselves on Instagram.

A paradigm shift has taken place in identity formation as the society7 is moving towards to be more digitized. Previous research shows that young people use social media and its opinion leaders, called influencers, to a large extent as a tool to create their own identity. One way to express identity is through clothing and today the fast fashion industry has digital marketing strategies in shape of collaborations with influencers to reach consumers. Young women are, above all, the target group that both spends time and is most affected by social media, which makes them easily fall for the consumerism of clothing that influencers encourage. The fashion industry is an industry that has an extensive climate impact where emissions of greenhouse gas, chemicals and the use of resources have major negative consequences for the world. Statistics specifically indicate that young women have a high environmental awareness in form of strong sustainable values, while this group in the meantime also having a tendency to be affected to consume. The purpose of this study is to investigate young women's identity formation via Instagram and how they position themselves in their identity formation regarding both clothing consumption and environmental awareness. This study was conducted in accordance with a qualitative approach where the data material was obtained through interviews with four focus groups. The method has been chosen to study how the respondents argue while being a part of a group. The data has been analyzed through a developed analytical model based on a thematization of selected identity theories. The study's findings and conclusions indicates that young women are generally unplanned and materialistic in their clothing consumption despite a general or high environmental awareness. However, a greater interest in fashion tends to lead to increased environmental awareness in the consumption of clothing. The perception of the importance of clothing for identity formation affects how different patterns of consumption develop where those with a high opinion are less materialistic and impulsive and vice versa. Influencers' impact on young women’s identity formation vary and is based on the intention to follow a profile, where those who intend to follow fashion-based profiles are more affected than those who follow lifestyle influencers. This study is written in swedish. Ett paradigmskifte har skett inom identitetsskapande i takt med att samhället går mot att bli allt mer digitaliserat. Tidigare forskning visar på att unga individer i stor utsträckning använder sociala medier och dessa plattformars opinionsledare, kallade influencers, som verktyg för att skapa sin egen identitet. Ett sätt att uttrycka sin identitet på är genom kläder och fast fashion industrin har idag digitala marknadsföringsstrategier i form av samarbeten med influencers för att nå ut till konsumenter. Unga kvinnor är den målgrupp som både spenderar tid och påverkas av sociala medier allra mest, vilket gör att de lätt faller för den konsumtionshets som influencers uppmuntrar till. Modeindustrin är en bransch som har en omfattande miljöpåverkan där utsläpp av avgaser, kemikalier och användning av resurser medför stora negativa konsekvenser för miljön. Statistik visar specifikt på att unga kvinnor besitter en stor miljömedvetenhet i form av starka hållbara värderingar, samtidigt som de haren benägenhet att påverkas i sin konsumtion. Syftet med studien är att undersöka unga kvinnors identitetsskapande via influencers på Instagram och hur de ställer sig till sittidentitetsskapande med hänsyn till både konsumtion av kläder samt miljömedvetenhet. Undersökningen har skett i enlighet med ett kvalitativt förhållningssätt där datamaterialet harinhämtats via intervjuer med fyra fokusgrupper. Metoden har valts för att studera hur respondenterna i egenskap av grupp för ett resonemang. Datamaterialet har analyserats genomen framarbetad analysmodell som baseras på en tematisering av valda identitetsteorier. Studiens resultat och slutsatser indikerar på att unga kvinnor generellt är oplanerade och materialistiska i sin klädkonsumtion trots en allmän eller hög miljömedvetenhet. Ett större intresse för mode tenderar emellertid att leda till en ökad miljömedvetenhet vid konsumtionav kläder. Uppfattningen om hur stor betydelse kläder hade för identitetsskapandet påverkar hur olika konsumtionsmönster utvecklas där de med hög uppfattning är mindre materialistiska tillika impulsiva och vice versa. Influencers påverkan på unga kvinnors identitetsskapandevarierar utifrån vilken intention som ligger bakom att följa dessa där de som avser att följa modebaserade influencers påverkas mer än de som följer livsstilsinfluencers.

Marketing has gone through several changes over the years. The way companies market themselves and their products are affected by changes and developments in the world. The technological development has led to changes in the way companies market their products. Through the development came social media where the users can tag companies and publish pictures of their products. Users can also follow companies on these social media platforms, and this leads to the question of what images the users want to see there. It also raises the question if the credibility among the customers is affected by the different images. When the users can tag companies in their posts it is an opportunity for the brand to be seen by more people. The question is what motivates the users to tag companies and if they have more of a tendency to do so if they know beforehand that the company will share their post on their own account.The aim of the study is to find out how the credibility affects the user on Instagram when companies publish images with products in a home environment captured by their customers. Furthermore, will the study investigate if users are more likely to tag companies in their posts if they know beforehand that the company will publish their image themselves.The findings indicate that there is no conjunction that say people are more likely to tag companies in their posts if they know beforehand that the company will also post the image. According to the findings the main reason for people tagging companies on Instagram is to participate in a competition. The results of the study show no indication that the image in home environment leads to greater credibility for the company than if they were to publish the product image. As shown by the results however is the credibility among the users affected by the images published by the company.The conclusion of the study is that businesses can benefit from thinking about what images they publish since the images can affect credibility. By publishing images from consumers other users can be more eager to tag the company in their post and as a result more people will hear about the company.The following study is written in Swedish. Marknadsföring har genomgått flertalet förändringar genom åren. Utvecklingar och skiften i världen påverkar sättet som företag marknadsför sig själva och sina produkter. Med den teknologiska utvecklingen kom en helt ny form av marknadsföring där företag nu kunde använda sociala medier för att nå ut med sitt meddelande till kunderna. På de sociala medierna kan företag publicera bilder marknadsföra sina produkter själva eller använda sig utav influencers. Företag kan även interagera med sina kunder och kunderna i sin tur kan tagga företag i bilder som de lägger ut. Genom att konsumenter taggar företag i bilder kan företag se inläggen och låna bilden för att publicera den på deras egen sida. Det leder till funderingen om användarna som följer företagskontot vill se produktbilder eller dessa bilder i hemmamiljö från kunderna. När kunderna taggar företag blir det en möjlighet för fler personer att höra talas om varumärket. Det kan därmed vara attraktivt för företag att kunder vill tagga dem i deras inlägg. Frågan är dock vad som motiverar användaren till att tagga företag och om användaren skulle vara mer benägen att göra det om de vet på förhand att företag kommer dela deras bild vidare. Syftet med studien är att ta reda på hur trovärdigheten påverkar användaren på Instagram när företag publicerar bilder ur hemmamiljö tagna av sina kunder. Vidare undersöker studien om användare är mer benägna att tagga företag om de vet på förhand att bilden kommer delas vidare. Resultatet av studien visar att det inte finns något samband att fler människor kan tänka sig att tagga företag om de vet på förhand att företaget kommer dela bilden vidare. Enligt resultatet är den största anledningen till att människor taggar företag i inlägg för att delta i en tävling. Resultatet indikerar inte heller att bilden i hemmamiljö ger större trovärdighet för företaget när den publiceras istället för en produktbild. Däremot antyder resultatet att trovärdigheten påverkas av de bilder som företag lägger ut på Instagram. Slutsatsen som dras av studien är att företag kan dra nytta av att tänka igenom vilka bilder de publicerar då det påverkar trovärdigheten hos de som ser den. Genom att företag publicerar bilder i hemmamiljö från kunderna kan de uppmuntra kunder till att dela med sig av företagets namn och därmed nå fler människor. När användare på Instagram taggar företag sprids kännedom om varumärket vilket kan vara positivt för företag. Då användare kan tänka sig att tagga företag kan det därmed finnas en fördel för företag att möjliggöra till taggande.

Samhällets digitalisering har inte bara ändrat på sättet som konsumenter söker information om produkter och tjänster. Nu ser vi även hur företag följer trender och anpassar sig för att nå konsumenterna där de befinner sig. Electronic word-of-mouth har visat sig ha en stor påverkan på företags försäljning, med online rekommendationer och recensioner som andra konsumenter kan läsa och ta del av. Ihop med influencers, de nya trendsättarna, har nu företag börjat arbeta med influencer marketing för att synas med sina produkter där konsumenterna hittar sin inspiration och tips. Med ökade misstankar kring att influencers utnyttjar sin popularitet till egen vinning vid samarbeten och när de tar emot PR-produkter, så har tillit och trovärdighet blivit en viktig komponent när en influencer ska göra en e-wom rekommendation till sina följare. Med ett experiment som bygger på teorin om tillit, kommer denna studie undersöka hur studenter på Karlstads Universitet uppfattar ett inlägg där en influencer rekommenderar en produkt i tre olika scenarion. De olika inläggen visar en rekommendation av en influencer gjord på eget val, en rekommendation av en produkt som influencern mottagit i PR-utskick, samt en rekommendation av en produkt i ett samarbete med ett företag. Frågeställningarna för uppsatsen lyder: I vilken utsträckning ändras tilliten och trovärdigheten till en influencer när denne rekommenderar en produkt i tre olika scenarion? Samt i vilken utsträckning påverkar kön och medieanvändning resultatet? Resultatet i studien tyder på att det inte finns ett scenario som är bättre än de andra, utan det uppstår en ambivalens. Ett scenario kan öka med trovärdigheten i en faktor, medan samma scenario tappar trovärdigheten i en annan. Studien visar även på att varken kön eller medieanvändning spelar roll för tilliten och trovärdigheten. The digitalisation of today's society has not only changed the way consumers seek information about products and services. Now we can also see how companies are following trends and adapting to reach consumers where they are. Electronic word-of-mouth has proven to have a huge impact on corporate sales, with online recommendations and reviews that other consumers can read and take a part of. Together with influencers, the new trendsetters, companies has now started working with influencer marketing to get their products to where the consumers find their inspiration. However with increased suspicions that influencers nowadays are using their popularity for their own gain with collaborations and when they receive promotional products, trust and credibility has become an important component for when an influencer make an e-wom recommendation to their followers. With the method of an experiment based on the theory of trust, this study will explore how students at Karlstad University perceive a post by an influencer, who recommends a product in three different scenarios. The various posts shows an influencer doing a recommendation on their own will, a recommendation of a product that the influencer has received in a PR-package, and finally a recommendation of a product in collaboration with a company. The questions that the essay will research are: To what extent does trust and credibility to an influencer change when she recommends a product in three different scenarios? And to what extent does gender and media consumption affect the outcome? The results of the study indicate that there is no scenario that is better than the others. Instead there is an ambivalence that occur amongst the scenarios. One scenario can have it’s credibility increase in one factor, while the same scenario loses credibility in another. The study also shows that neither gender nor media consumption plays a role in the trust and credibility.

The main purpose of the study was to answer how body-positive movement on Instagram is portrayed by female influences. The aim was also to understand how young women relate to body ideals and how they challenge the normative female body. To answer these questions, the study has been inspired by a narrative analysis method. My intention for this essay was to draw attention to the women's story about their experiences. To understand and be able to carry out an analysis of the empiric, previous research was used about social media and Instagram, the term influences, body ideal on social media, what impact social media can have on women's self-image, what body positivity means and fat phobia in society. The starting point for the literature search has been to map the research field and to strengthen my research question. To analyze the extracted empire, different theories were chosen. The theories I considered most suitable were feminist theory, the dramaturgical perspective, the mirror self and the social comparison theory. The result was divided into 7 themes which were: imagery of body positivity, feminism and body activism, influencers´ responsibilities to their followers, society's view of fat people, Instagram vs. reality, the concept of taking care of oneself as well as sisterhood and role models. The result shows that the female influences, with their body activism, wants to challenge the normative assumptions about how a woman should look and be. They want to create a platform to help in the normalization process of women with a larger body shape, as well as highlight the complications you as a woman with a non-normative body can encounter in society. The influencers hope that with their body activism they can strengthen the self-esteem of fat women. Studien hade som huvudsyfte att besvara hur kroppspositiva rörelsen på Instagram framställs av kvinnliga influenser. Syftet var även att förstå hur unga kvinnor förhåller sig till kroppsideal och hur de utmanar den normativa kvinnokroppen. För att besvara studiens frågeställningar har studien inspirerats av en narrativ analysmetod. Min avsikt för arbetet var att rikta uppmärksamheten på kvinnornas berättelse om deras upplevelser och erfarenheter. För att förstå och kunna föra en analys kring empirin användes tidigare forskning av sociala media och Instagram, termen influenser, kroppsideal på sociala medier, vilken påverkan sociala medier kan ha på kvinnors självbild, vad kroppspositivitet innebär samt fettfobi i samhället. Utgångspunkten för litteratursökningen har varit att kartlägga forskningsfältet samt att styrka min forskningsfråga. För att analysera den utvunna empirin valdes olika teorier. De teorier jag ansåg vara bäst lämpade var feministisk teori, det dramaturgiska perspektivet, spegeljaget samt social jämförelseteorin. Resultatet delades upp i 7 teman som var: bildframställning av kroppspositivitet, feminism och kroppsaktivism, samhällets syn på tjocka människor, influensers ansvar gentemot sina följare, Instagram vs. reality, begreppet ta hand om sig själv samt systerskap och förebilder. I resultatet framkommer att de kvinnliga influenserna vill med sin kroppsaktivism utmana de normativa antagandena om hur en kvinna ska se ut och vara. De vill skapa en plattform för att hjälpa till i normaliseringsprocessen av kvinnor med större kroppsform, samt belysa vilka komplikationer man som kvinna med en icke normativ kropp kan stöta på i samhället. Influenserna hoppas att med sin kroppsaktivism kunna styrka tjocka kvinnors självkänsla.

Syftet med denna studie är att studera vilken relation följare har till influencers, utifrån följarens perspektiv. Studien ämnar även undersöka hur deras publicering av betalda samarbeten på sociala medier bemöts av följarna. För att besvara studiens frågeställningar har jag använt mig av en kvalitativ undersökningsmetod, genom att utföra sex individuella intervjuer med kvinnor i åldrarna 22–27 år.Studien använder teorier såsom Tvåstegshypotesen, Multistegshypotesen, kommunikationsformen Word Of Mouth samt Parasocial Interaction Theory. Jag har också använt mig av tidigare forskning som belyser Konsumtionssamhället och identitet, Kändisar som opinionsbildare, Undersökningar om uppfattningar om reklam, Visuellt meningsskapande på internet och Influerare som entreprenörer. Resultatet av denna studie visar att följare och influencers har en ytlig relation, en relation som innebär att följaren vill bli inspirerad och när inspirationen inte längre existerar eller upphör, då avföljs influencern. Studien visar också att följare kan uppleva influencers samarbeten som negativa, till exempel säger respondenterna att dessa samarbeten kan skapa ett behov av att konsumera mer. Trots den negativa upplevelsen av samarbeten på sociala medier förlitar sig följarna mer på dessa, än vad de gör på traditionell reklam. The purpose of this essay is to study how influencers and their publication of collaborations on social media are perceived by the followers. To answer the research questions, I have used a qualitative survey method, by conducting six individual interviews with women in the age between 22–27. The study is written based on the theory of The Two-Step Hypothesis, Muliti-step Flow of Communication, Word of Mouth and The Parasocial Interaction Theory. I have also used previous research on Consumer Society and Identity, Celebrities as Opinion Leaders, The User Experiences with Advertising, Visual Meaning on the Internet and New ideals of femininity and entrepreneurship. The result of this study shows that followers and influencers have an superficial relationship, and a relationship that the followers wants to be inspired by the content. When the inspiration no longer exists or ends, the followers unfollow the influencer. The study also shows that followers has critical distancing opinions regarding influencer marketing, because it creates increased consumption. Despite the negative experience of collaborations, the followers find collaborations on social media more trustworthy than traditional advertising.

Listan över influerare som har gjort skönhetsingrepp kan göras lång. För att nämna ett exempel har Bianca Ingrosso med ett följarantal på 343 000 på Youtube talat öppet om att hon gjort lipfillers (Ingrosso, 2020). Dessa inlägg där influerare talar om hur de korrigerar sin kropp i kombination med att de unga är i majoritet på internet och sociala medier (Svenskarna och internet 2019) ligger till grund för vår vilja att genomföra denna undersökning. Syftet med denna studie är att undersöka hur influerares reklam och framställning av skönhetsingrepp kan skapa betydelse för hur unga kvinnor ser på den egna kroppen. För att genomföra studien har vi använt oss av sex stycken kvalitativa intervjuer med kvinnor i åldrarna 15–17 år. Intervjuerna har spelats in och transkriberats och materialet har sedan analyserats för att besvara våra frågeställningar. Utifrån våra intervjuer kan vi se att influerares sätt att tala om och göra reklam för skönhetsingrepp har betydelse för unga kvinnors attityder till den egna kroppen. Några av respondenterna har även uttryckt att de blivit osäkra gällande sin egen kropp efter att ha sett inlägg gällande skönhetsingrepp från en influerare. Vi kan tydligt se att respondenterna tror att unga kvinnor är den grupp som påverkas mest av influerares framställning av skönhetsingrepp. Intervjuerna visar att respondenterna tar del av ett dominerande skönhetsideal på sociala medier och de beskriver idealet som att man ska vara smal, lång och vacker. Vi kan tydligt se, genom de analyserade intervjuerna, att de unga kvinnorna som deltog i denna studie är kritiska till influerare som talar om och gör reklam för skönhetsingrepp, då de tycker att det uppmanar andra till att korrigera sin kropp. Trots kritiken så spelar influerare en stor roll i de unga kvinnornas liv och de uttrycker att de får inspiration av influerare gällande var och vad man äter, hur man klär sig och hur man tränar. Vi kan därmed se en viss ambivalens i respondenternas svar då de följer specifika influerare samtidigt som de riktar kritik gentemot dessa. The list of influencers who has had cosmetic procedures done can be made long. To mention one example, Bianca Ingrosso with 343 000 followers on Youtube, has spoken openly about her lip fillers (Ingrosso 2020). These types of posts, where influencers talk about how they correct their body, in combination with the fact that young people are a majority of the internet and social media users (Svenskarna och internet 2019) forms the basis of our motivation to conduct this study. This study aims to analyze whether, and if so, how influencers advertising and speech about cosmetic procedures contribute in creating meaning regarding how young women view their own body. This study was conducted with six qualitative interviews, with women in age 15-17. The interviews have been recorded and transcribed and the material has been analyzed to answer our research questions. Throughout our analyzed interviews can we see that influencers' speech and advertising about cosmetic procedures are meaningful regarding young women's attitudes to their own body. Some of the respondents expressed that they felt insecure about their own body after seeing an influencer talk about cosmetic procedures. We can also see that the respondents think that young women as a group of people are affected by influencers' opinions about cosmetic procedures. In the interviews, we can also see that the respondents take part in constructing a dominating beauty ideal on social media and they define the ideal as being skinny, tall and beautiful. Clearly the young women who took part in this study are critical of how influencers talk and do commercials about cosmetic procedures, they think influencers tell others to correct their body. Despite the criticism, the young women in this study are still inspired by influencers, regarding where and what they eat, how they dress and how they work out. We can clearly see some ambivalence in the way the respondents answer as they follow specific influencers while they also are criticizing them.

Studiens syfte är att undersöka hur parasocial interaktion upplevs i form av en influencers äkthet från följarens perspektiv på Instagram, med ett fokus på betalda samarbeten. Studien undersöker hur följarna upplever influencers äkthet med hjälp av tre arbetsfrågeställningar samt huvudfrågeställningen: ‘Hur upplevs parasocial interaktion i form av en influencers äkthet i betalda samarbeten på Instagram?’. Det teoretiska ramverk som studien grundar i är framförallt Horton och Wohls teori som förklarar parasocial interaktion. Men även mindre teorier och begrepp för att kunna se studien från flera perspektiv, som electronic Word of Mouth (eWOM), marknadsföring och konsumtion. Metoden som har använts för att studera detta är en kvalitativ intervjumetod där följarna till influencerna intervjuades. Resultatet från intervjuerna transkriberades och analyserades. Studiens slutsats blev att följarna upplever en stark relation till influencerna och att de blir påverkade av att ständigt ta del av deras vardag. Vad som gör en influencer äkta är om den visar mer ofiltrerade bilder och inte bara det bästa från dennes liv.

This essay examines influencers’ framing of mental illness and how the framing could possibly affect the growing problem of mental illness among Swedish youth. Previous research concerning mental illness among youth, social media and social contagion is presented as a basic understanding of the problem at hand. Approximately 16 000 Instagram posts from Sweden’s most influential Instagram accounts were reviewed for content about mental illness. Posts containing descriptions of mental illness were extracted and analyzed using thematical analysis. The main finding from the thematical analysis was that influencers tended to use The Hero’s Journey dramaturgy in the framing of mental illness. The main conclusion made from the study was that influencer framing of mental health issues, consciously or unconsciously, tended to augment mental illness in a number of ways. The influencers seemed to have developed specializations in different forms of mental illness. The specialized influencer took upon him/herself the role of a mentor to followers experiencing symptoms of the same type of mental illness, leading them on for their own Hero’s Journey. Hence, the mechanisms of The Hero’s Journey were shown to, in themselves, have a tendency to increase the contagious effects of mental illness.

Idag handlar marknadsföring inte längre bara om att kommunicera ut ett budskap till en kund, utan även att hjälpa till att skapa ett bra intryck så att kunderna börjar kommunicera och föra budskapet vidare. I och med digitaliseringen kan företagen använda sig av olika sociala kanaler för att nå ut till en större räckvidd och förmedla sitt budskap till en större grupp konsumenter. Förr kunde en bra Tv-reklam eller annons i tidningen vara tillräcklig för att konsumenten skulle vilja köpa produkten men idag räcker inte det. Idag kan konsumenter enkelt använda sig av sociala medier för att hitta inspiration och bli påverkade i sin köpprocess och sina beslut. I takt med att fler använder sociala medier bör även företagen följa. På grund av den digitala utvecklingen har allt fler företag valt andra marknadsföringsstrategier för att kunna nå ut till en större räckvidd bland konsumenterna. Ett exempel är genom sociala medier som har fått en större betydelse när det kommer till marknadsföring, reklam och kommunikation. Användarna inom sociala medier har även ökat exponentiellt varje år, vilket är en anledning till att allt fler företag väljer att använda sig av sociala medier som en marknadsföringsstrategi. I denna studie kommer användandet av sociala medier granskas och attityden kring influencer marketing via dessa kanaler undersökas. Syftet är att undersöka utfallet av denna typ av marknadsföring samt vilka marknadsföringsstrategier som bör tillämpas av företagen med hjälp av dessa kanaler. Vidare är även syftet med denna studie att lägga grunden och kartlägga attityder för att man i vidare forskning ska kunna fördjupa sig inom området. För att kunna svara på studiens forskningsfrågor har en kvantitativ forskningsmetod tillämpats. En kvantitativ ansats ansågs mest lämplig eftersom målet var att kunna uppnå ett mer representativt och brett resultat som möjligt. Studien resulterade i att influencer marketing via sociala medier hjälper företag att nå ut till fler potentiella konsumenter med färre resurser. Användandet av sociala medier är hög och kommer att fortsätta öka, därmed kan marknadsföring via dessa kanaler leda till att dess budskap når ut till en större räckvidd. Studien har även resulterat i att attityden gentemot influencer marketing via sociala medier är relativt positivt men att det kan bli för mycket reklam vilket leder till irritation. Därmed är det viktigt som marknadsförare att hitta en balansgång, där det inte blir för mycket reklam men ändå inte för lite. Sammanfattningsvis anser vi att denna strategi lyckats med något som traditionell marknadsföring har försökt med i decennier. Today, marketing is no longer just about communicating a message to a customer, but also helping to create a good impression so that customers begin to communicate and convey the message further on. With digitalization, companies can use different social channels to reach a wider reach and convey their message to a larger group of consumers. In the past, a good TV commercial or advertisement in a magazine could be enough for the consumer to want to buy the product, but today it is not enough. Today, consumers can easily use social media to find inspiration and be influenced in their buying process and decision-making process. As more people use social media, companies should follow. Due to the digital developments, more and more companies have chosen other marketing strategies to reach a wider range of consumers. An example is through social media which has become more important when it comes to marketing, advertising and communication. Social media users have also increased exponentially each year, which is why more and more companies are choosing to use social media as a marketing strategy. In this study, the use of social media will be researched and the attitude of influencer marketing through these channels will be examined. The purpose is to investigate the outcome of this type of marketing as well as how the marketing strategies should be applied by the companies using these channels. Furthermore, the purpose of this study is also to lay the groundwork and map out attitudes so that in further research it will be possible to immerse in the field. To be able to answer the study's research questions, a quantitative research method has been applied. A quantitative approach was considered most appropriate as the goal was to be able to achieve a more representative and broad result as possible. The study proves that marketing via social media helps companies reach more potential consumers with fewer resources. The use of social media is high and will continue to increase, thus marketing through these channels can lead to its message reaching a wider range of people. The study has resulted in the attitude towards influencer marketing via social media being relatively positive, but when there is too much advertisement it leads to irritation. Therefore, it is important as a marketer to find the right balance, where there is not too much advertisement but not too little. In conclusion, we believe that this strategy has succeeded with something that traditional marketing has tried for decades. This study will be written in Swedish.

The purpose of the study is to review sponsored Instagram posts from influencers with a sustainable focus. This is to investigate how influencers communicate about sustainability in their sponsored posts and whether they are an appropriate choice for communicating about sustainability or whether it gives rise to greenwashing. The Instagram posts will be reviewed through the use of the model “The seven sins of greenwashing”. The results of the study have shown that depending on which companies the influencer chooses to communicate with it is possible to have sustainable collaborations. However, only 2 of 8 collaborations in the study are fully sustainable according to the model “The seven sins of greenwashing”. Suggestions for future research prompts others to investigate fewer influencers and more of their content so that it can bring better understanding and more indications as to what makes an influencer and their collaborations sustainable. Furthermore, since this study has only analyzed information on Instagram, future research can thus also examine the companies and organisations that are involved in the collaborations to get a nuanced understanding of sustainable collaborations. The essay is written in Swedish. Syftet med studien är att granska de sponsrade Instagram inlägg som görs av influencers meden hållbar inriktning. Genom att studera dessa Instagram inlägg undersöks det hur influences kommunicerar kring hållbarhet i sina sponsrade inlägg. Detta för att undersöka om influencers är ett lämpligt val för att kommunicera om hållbarhet eller om det ger upphov till greenwashing. Resultatet av studien har visat att beroende på vilka företag påverkaren väljer att kommunicera med är det möjligt att ha hållbara samarbeten. Emellertid är endast 2 av 8samarbeten i studien fullt hållbara enligt modellen ”The seven sins of greenwashing”. Förslagtill framtida forskning uppmanar andra att undersöka färre influencers och mer av deras innehåll så att det kan ge bättre förståelse och fler indikationer på vad som gör en influencer och deras samarbete hållbara. Eftersom denna studie endast har analyserat information på Instagram kan framtida forskning även undersöka de företag och organisationer som är involverade i samarbeten för att få en nyanserad förståelse för hållbara samarbeten. Denna studie är skriven på svenska.

Det finns lite forskning om influencers inverkan på kvinnors kroppsuppfattning och desto mindre om hur influencers representationer av det kvinnliga skönhetsidealet kan förstås i relation till attityder gentemot skönhetsingrepp. Denna studie syftar till att undersöka vilken mening influencers representationer av kropps- och skönhetsidealet på Instagram spelar för unga ciskvinnors kroppsuppfattning och attityder till skönhetsingrepp. Detta undersöks med hjälp av kvalitativa intervjuer med nio ciskvinnor mellan 19 och 25 år som frekvent använder Instagram. Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och teoretiska begrepp som skönhetsmyten, The Tripartite Influence Model och influencers makt. Resultaten visar att det inte finns något direkt samband mellan exponeringen av influencers skönhetsideal och kvinnors kroppsuppfattning eller attityder till skönhetsingrepp. Istället uppdagas att sociala faktorer väger tyngre och samtliga intervjupersoner poängterar att deras kroppsuppfattning var sämre och viljan till skönhetsoperationer större när de var yngre. Resultaten pekar på att influencers representationer av specifika attribut är eftersträvansvärda för den som är missnöjd med samma attribut hos sig själv, men att attityderna till skönhetsingrepp nödvändigtvis inte är positiva. Intressant är att de med sämre kroppsuppfattning eller som har lidit av ätstörningar är mer negativt inställda till estetiska ingrepp än de med en sund kroppsuppfattning. Resultaten är användbara till framtida forskning som jämför inverkan av influencers representationer av skönhetsidealet med sociala aspekter på Instagramanvändares attityder till skönhetsingrepp.

Problemformulering och syfte: Att företag använder sig av influencers i sin marknadsföring blir allt vanligare. Influencers är populära för dess trovärdighet och unika relation till följarna. Men deras trovärdighet är också deras svaghet, då misstag och kritik riskerar att påverka en influencers anseende till det negativa. Det saknas dock forskning om hur influencers bör agera när de väl utsätts för kritik eller drabbas av en kris då majoriteten av forskningen utgår ifrån ett organisationsperspektiv. Syftet med studien är därför att undersöka hur influencers genom sin kommunikation hanterar situationer och händelser som riskerar att påverka deras anseende, exempelvis en potentiell kris. Studien är en beskrivande fallstudie som ser närmare på 19 influencers som i olika sammanhang drabbats av en kris eller kritiserats och granskats både i traditionell och sociala medier på olika sätt. Undersökningen grundar sig i teorier om kriskommunikation och reputation management. Metod och material: Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys av 19 stycken influencers kommunikation i sociala medier. Materialet består av instragram-inlägg, instagram-stories, blogginlägg, tidningsartiklar och youtube-videos Huvudresultat: Resultatet visade att sättet influencers kommunicerar i samband med kriser och kritik skiljer sig mellan olika personer. Influencers använder sig av kris-kommunikationsstrategier men utan ett tydligt tillvägagångssätt. Att behålla relationen till följarna framstår som viktigare än att matcha strategin till upplevd kris.

Idag finns mängder av digitala verktyg för gemene man att använda till att skapa högkvalitativa, fotorealistiska datorgenererade bilder. Det blir svårare och svårare att avgöra om dessa är fotografier eller datorgenererade - och den digitala tekniken fortsätter att utvecklas snabbt. Datorgenererade personer i form av virtuella influencers dök 2016 upp på Instagram, en plattform där över 100 miljoner bilder och videor publiceras varje dag. Av den globala publiken utgörs 65 % av 18-34-åringar. Denna studie syftar till att undersöka om personer i åldern 18-34 har ett kritiskt förhållningssätt till datorgenererade fotorealistiska bilder på Instagram, med fokus på personer i bilder. Slutsatserna visade att målgruppen i viss utsträckning har ett kritiskt förhållningssätt till dessa bilder. De analyserar relativt ytligt, med fokus på avsändare och eventuellt säljsyfte eller djupare budskap. Instagram ses främst som en underhållningskanal där mycket av innehållet är fake och inte behöver analyseras. Bläddrandet bland bilder sker ganska snabbt. Användarvanor och intresse styr främst vad som analyseras. Kunskap om 3D-verktyg som kan användas för att skapa fotorealistiska datorgenererade bilder påverkade inte nämnvärt förmågan att avgöra om personer i bilder är datorgenererade eller verkliga. Överlag har målgruppen relativt god förmåga att avgöra om personen är datorgenererad eller verklig. Om den är tillräckligt fotorealistisk och naturliga detaljer gör att personen smälter in är det däremot svårt för målgruppen att avgöra om denne är verklig eller datorgenererad. Studien genomfördes med kvalitativ ansats genom intervju i fokusgrupp samt personliga intervjuer. Därefter skickades en enkät ut för insamling av kvantitativa data för att stärka resultatet från intervjuerna. All data analyserades genom en tematisk innehållsanalys, som avslutningsvis diskuterades mot vad som är tidigare känt inom området. Today there are many digital tools for anyone to use in order to create high-quality,photo-realistic computer-generated images. It is becoming more and more difficult todetermine whether these are photographs or computer-generated – and the digitaltechnology continues to develop rapidly. Computer-generated people in the form ofvirtual influencers appeared on the platform Instagram in 2016, where over 100 millionimages and videos are being published every day. Of the global audience, 65 % are 18-34year olds. This study aims to look into if people between the ages of 18-to-34 have a criticalapproach to computer-generated photo-realistic images on Instagram, focusing on people inimages. The conclusions of the study showed that the target group has a critical approach tothese images to a certain extent. Their analysis is relatively shallow, with focus on the senderand possibly if there is a deeper message or a purpose of selling. Instagram is primarily seenas a platform used for entertainment, where a lot of the content is fake and does not needto be analyzed. Scrolling among images is done in a rather rapid pace. User habits andinterests seem to govern what is to be analyzed. Knowledge of 3D-tools used to createphoto-realistic computer-generated images did not significantly affect the ability todetermine whether people in images are computer-generated or real. Overall, the targetgroup has a relatively good ability to determine whether the person is computer-generatedor real. However, if the person is photo-realistic enough and natural details cause the personto blend in, it is difficult for the target group to determine whether the person iscomputer-generated or real.The study was conducted with a qualitative approach through an interview in focus group aswell as personal interviews. Thereafter, a survey was sent out to collect quantitative data toclarify the results of the interviews. All data was analyzed through a thematic contentanalysis, which was then discussed in the light of what is previously known in the field.

Denna studie undersöker hur kvinnliga studenter som upplever sig ha hållbara intentioner påverkas av influencers reklam. Unga kvinnor är den grupp som är mest engagerad i klimatfrågan. Samtidigt påverkas unga kvinnor i stor utsträckning av influencers reklam. Detta indikerar att unga kvinnor upplever tvetydiga påtryckningar; dels att konsumera hållbara kläder i enlighet med de sociala förväntningar som finns kopplade till den ökade miljömedvetenheten, och dels konsumera i enlighet med rådande trender, som snabbt ändras till följd av den masskonsumtion som idag präglar klädindustrin och som ofta marknadsförs av influencers. Studiens analysmodell baseras till viss del på Theory of Planned Behavior. Analysmodellen fokuserar på att influencers kan påverka intentioner, som i sin tur kan förutsäga ett beteende. Studien genomfördes genom fokusgrupper. Resultatet visade att de kvinnliga studenternas intentioner att konsumera hållbara kläder kunde förstärkas av influencers reklam, men i studien framkom också att deltagarnas attityd till influencers reklam trots detta var negativ.

Influencer utnämndes, av Språkrådet och Språktidningen, som nyord 2016. Fenomenet har sedan dess befunnit sig i blickfånget för vetenskapliga studier, årsrapporter och för det mediala landskapet i Sverige. Tidigare studier har i huvudsak fokuserat på hur influencers inlägg påverkar följare på sociala medier som Instagram, Twitter och Facebook. Primärt har kvantitativa metoder använts för att undersöka faktorerna som avgör vilket material som sprids. De årliga rapporter som beskriver användningen av sociala medier har visat att det huvudsakligen är ungdomar som använder de digitala sociala tjänster där influencers vanligen figurerar. Denna studie ämnar därför att med kvalitativ ansats och diskurspsykologisk analysmetod undersöka hur ungdomar som bor i Sverige konstruerar fenomenet influencer. Vi hoppas att med vår studie skapa en förståelse för hur unga vuxna konstruerar influencers. Denna studie har genom kvalitativa intervjuer undersökt tio ungdomar från Uppsala och Stockholm som följer influencers på sociala medier. Det insamlade materialet analyserades med diskurspsykologisk utgångspunkt med avsikt att urskilja de språkliga resurser deltagarna använde sig av för att förstå fenomenet. Vi fann två etablerade tolkningsrepertoarer som intervjupersonerna använde för att förstå fenomenet influencer. Typisk influencer och egen influencer utkristalliserade sig under studiens analys och vi fann att moraliska aspekter avgjorde distinktionen mellan de två tolkningsrepertoarerna. Avslutningsvis fann vi även att majoriteten av deltagarna under intervjuerna uppvisade ett avståndstagande mot den typiska influencern.

Background: The development of social media has generated new communication and marketing strategies. Influencers is a phenomenon that has developed with social media and has become increasingly important for marketing strategies for companies. Influencers have a stronger credibility and impact on consumers then companies, which has led to more companies taking advantage of influencers on social media. YouTube is a growing social media platform that allows companies to expose and market themselves through an influencer. Purpose and research question: The study will clarify factors that may be of importance to the credibility of an influencers marketing and business collaborations. The purpose of this essay is to gain an understanding if consumers experience credibility of influencer marketing, which results in the following research questions: • Do consumers experience credibility in influencers marketing and business collaborations? • What factors may be of importance to the credibility of an influencers marketing and business collaborations? Method: The study applies a qualitative approach consisting ten individual semistructured interviews with consumers who are 16 to 24 years old and take part of influencers on YouTube. The interview guide for the semistructured interviews consists of 14 questions divided into three themes. The material that was obtained during the interviews has been compiled and analyzed using the chosen theories, which is communication, e-WoM, influencer marketing as a marketing strategy, influencers as opinion leaders and trust. Results and conclusion: The results show that all respondents thinks that influencer marketing is credible. The respondents also feel that the credibility of influencer marketing is affected by the trust to an influencer and that the trust and credibility to an influencer can be affected depending on various factors. Bakgrund och problemdiskussion: I och med utvecklingen av sociala medier har nya kommunikations- och marknadsföringsstrategier vuxit fram. Influencers är ett fenomen som vuxit fram med sociala medier och som blivit alltmer viktiga för företags marknadsföring. Influencers har en starkare trovärdighet och påverkan på konsumenter än företag, vilket har bidragit till att fler företag drar nytta av influencers på sociala medier. YouTube är en växande social mediaplattform som ger företag möjlighet att exponera och marknadsföra sig genom en influencer. Syfte och forskningsfråga: Studien kommer att belysa faktorer som kan vara av betydelse för trovärdigheten för en influencers marknadsföring och företagssamarbeten. Syftet med denna uppsats är att få en förståelse för om konsumenter upplever trovärdighet i influencer marketing, vilket föranleder följande frågeställningar: • Upplever konsumenter trovärdighet i influencers marknadsföring och företagssamarbeten? • Vilka faktorer kan vara av betydelse för trovärdigheten i en influencers marknadsföring och företagssamarbeten? Metod och genomförande: Studien tillämpar ett kvalitativt tillvägagångssätt bestående av tio individuella semistrukturerade intervjuer med konsumenter i åldrarna 16 till 24 år som tar del av influencers på YouTube. Intervjuguiden för de semistrukturerade intervjuerna bestod av 14 frågor uppdelade i tre teman. Materialet som framkom under intervjuerna har sammanställts och analyserats med hjälp av de valda teorierna som består av kommunikation, e-WoM, influencer marketing som marknadsföringsstrategi, influencers som opinionsledare och förtroende. Resultat och slutsats: Uppsatsens resultat visar att samtliga respondenter känner trovärdighet för influencers marknadsföring. Respondenterna upplever att trovärdigheten för influencer marketing påverkas av förtroendet för en influencer och att förtroendet och trovärdigheten för en influencer kan påverkas olika beroende på olika faktorer.

Background: Before digitization, it was increasingly difficult to reach new target groups. However, during the early 2000s, this changed when the web 2.0 emerged with the "dot-com" bubble. This paved the way for a new phenomenon, social media that is a way for users to share their views and thoughts. Using social media as a marketing strategy has contributed to an increasing number of companies being able to reach a wider audience. This has led to a new concept which is influencers, where they can influence their followers via their social media, which companies have started to use. By implementing this in their marketing strategies, it allows them to reach new target groups and markets. However, it can be difficult for the followers to decide what is genuine or not when marketing is via influencers. Purpose: The purpose of this study is to investigate how the relationship of the followers to influencers is affected by different collaborations between companies and influencers. Method: This study implements a qualitative research strategy where semi-structured interviews and observations have been applied to collect the empirical material. To get a variation in the result, 12 respondents of different ages and genders have been interviewed. Conclusion: Based on the results of the study, it has proved important that an influencer shows authenticity, in order for the followers to trust them and that values should be consistent with the image they want to convey. The conclusions also show that previous relationships to an influencer and how often they make a collaboration can play a crucial role in how the followers receive it. Bakgrund:Innan digitaliseringen var det allt svårare för företag att nå ut till nya målgrupper. Under början av 2000-talet ändrades dock detta då web 2.0 växte fram med “dot-com” bubblan. Detta banade vägen för ett nytt fenomen, sociala medier som är ett sätt för användare att dela sina åsikter och tankar. Att använda sociala medier som en marknadsföringsstrategi har bidragit till att allt fler företag kan nå en bredare publik. Detta har lett fram till ett nytt begrepp vilket är influencers, där de via sina sociala medier kan påverka sin följare vilket företag har börjat utnyttja. Genom att implementerat detta i sina marknadsstrategier kan de nå nya målgrupper och marknader genom att rikta sig på de områden som är attraktiva. Dock kan det bli svårt för följarna att avgöra vad som är äkta eller inte när marknadsföringen sker via influencers. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur följarnas förhållande till influencers påverkas av olika samarbeten mellan företag och influencers. Metod: Studien förhåller sig till en kvalitativ forskningsstrategi där semi-struktuerade intervjuer och observationer har tillämpats för att samla in det empiriska materialet. För att få en variation i resultatet har det intervjuats 12 respondenter i olika åldrar och kön. Slutsats: Utifrån studiens resultat har det visat sig vara viktigt att en influencer visar på autenticitet, en form av äkthet för att följarna ska känna förtroende till dem och att värderingar ska stämma överens med den bild de vill förmedla. Slutsatserna visar även på att tidigare relationer till en influencer och hur ofta de gör ett samarbete kan spela en avgörande roll i hur följarna tar emot det.

Organisationer använder sig ofta av flera olika sociala media för att nå ut till sina målgrupper, då en lyckad kommunikation har visat sig öka omsättningen (Okazaki,Katsukura och Nishiyama, 2007). Men det finns ännu ganska lite forskning om varför viss kommunikation lyckas nå ut med sitt budskap. Samtidigt söker allt fler organisationer svar på hur de ska göra för att kommunicera bättre och nå ut genom mediebruset. Annars riskerar de kommunikativa insatserna att falla platt, upplevas som intetsägande och sakna betydelse då de väcker minimalt med respons och engagemang hos målgruppen. Tidigare studier har funnit att Twitter och LinkedIn är två av de mest användbara sociala mediekanalerna för organisationer som vill kommunicera med sina målgrupper, mer specifikt potentiella samarbetspartners, potentiella anställda och konsumerande kunder. Därför menar vi att en studie av kommunikationen på LinkedIn via influencers är intressant ur ettMKV-perspektiv, då vi ämnar undersöka vilka kommunikationsfaktorer som påverkar engagemang i olika typer av inlägg på LinkedIn. Metod och material: För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ textanalys.Genom den kvantitativa metoden har vi analyserat 155 inlägg som publicerats av 16 influencers under en tvåveckors period. Vi har mätt engagemanget för alla inlägg genom att se till antalet kommentarer och reaktioner från andra användare på LinkedIn. I den kvalitativa metoden valde vi ut tre inlägg som vi utifrån resultatet i den kvantitativa delen såg hade högst genomsnitt kommentarer samt reaktioner. Vi valde att titta vidare på dessa tre inlägg för att identifiera det unika med kommunikationen i dem som gjorde att just dessa engagerade i högre utsträckning än andra inlägg. Huvudresultat: Utifrån vår studie har vi funnit att en kategori är vanligast förekommande som primär kommunikationskategori bland våra 16 influencers. Vi har även funnit att oavsett innehåll i inlägget finns det en primär kommunikationskategori som skapar mer engagemang i fråga om reaktioner samt att en annan kategori engagerar mer sett till viljan att kommentera. Att använda sig av visuellt intresseväckande innehåll ser vi också ökar engagemanget hos mottagarna jämfört med att inte använda sig av denna typ av innehåll. Vi finner också att för att bygga förtroende på LinkedIn kan det vara en god idé att använda sig av en kombination av flera av de marknadsföringsstrategier som vi presenterat i vår studie.

Syftet med denna studie är att utveckla en djupare förståelse för vilken roll en influencer spelar i konsumentens köpprocess för skönhetsprodukter. Influencers som etablerar nya varumärken är idag ett vanligt förekommande fenomen inom skönhetsbranschen och har visat sig innebära en stor genomslagskraft. Detta fenomen tyder på att influencers har en stark påverkan på konsumenten när det kommer till just skönhetsprodukter. Till skillnad mot flertalet andra konsumtionsprodukter verkar det vara enklare att påverka konsumentens köpprocess när det handlar om skönhetsprodukter. Anledningen till detta kan vara att konsumenten inte har möjlighet att utvärdera produkterna fullt ut innan ett köp, utan detta är först möjligt efter att ha köpt och provat produkten under en längre tid. Konsumenten är därmed mer mottaglig för extern input, och det är här influencers har extra god möjlighet att påverka konsumentens köpbeslut. Detta har lett oss fram till frågeställningen som lyder; “Vilken inverkan har en influencer i konsumentens köpbeslutsprocess för skönhetsprodukter?” Den teoretiska bakgrunden i det studerade ämnet baseras på tidigare forskning, där vi har utgått från teorier inom influencer marknadsföring, para-sociala interaktioner, elektronisk Word of Mouth samt konsumentens köpprocess. För att besvara vår frågeställning genomfördes en kvalitativ studie i form av intervjuer med tio kvinnliga konsumenter. Detta för att få en förståelse och kunna analysera hur respondenterna tänker om och påverkas av influencers i sin köpprocess när det kommer till skönhetsprodukter. Sammanfattningsvis kunde vi utifrån den insamlade empirin se att en influencer har som störst påverkan på konsumentens köpprocess när det kommer till stadierna behovsinsikt, fastställande av köpkriterier samt informationssökning. Empirin visar också att en influencer kan påverka konsumenten även i övriga steg i köpprocessen, men inte i lika stor utsträckning. Studien visar även att en förutsättning för att konsumenten ska känna sig mottaglig för kommersiella budskap på sociala medier, vilket även är grunden när det kommer till influencer marknadsföring, är att konsumenten upplever en trovärdighet i budskapet. Utifrån denna studie har vi kunnat visa på att konsumenten har en negativ inställning till betalda samarbeten, och att de istället inspireras av de budskap som känns mer relevanta och genuina. Att en influencer även besitter god kunskap inom det specifika ämne har visat sig öka trovärdigheten i ett budskap.