Search

I den här studien undersöks vilken social och praktisk funktion en ideell verksamhet fyller för personer i social utsatthet. Syftet med studien är att ge en holistisk bild av vad verksamheten betyder för besökarna, och hur den platsen formas av de som är där. Studien ger dessutom en förståelse för vilken roll delar av det civila samhället fyller för både individer, och för samhället i stort. Empirin som ligger till grund för studien baseras på observationer och samtal som gjorts under ett två månader långt fältarbete på en ideell verksamhet i Stockholm. Empirin analyseras med teorier om socialt kapital, sociala nätverk, fiktiv familj, tid, plats och agens. Studien visar att det är sociala behov som motiverar människor i social utsatthet att besöka verksamheten, och verksamheten som undersöks beskrivs som en social plats med specifika normer och regler som besökarna tillsammans upprätthåller. Dessutom ges flera exempel på hur verksamheten kan öka besökarnas sociala nätverk och sociala kapital. Den ideella verksamheten jämförs med en fiktiv familj, eftersom relationerna som formas där liknar biologiska familjerelationer i fler avseenden. Därtill visar studien att personalen på verksamheten går utanför sina officiella arbetsuppgifter och ger en dold hjälp, vilket innebär social och praktisk hjälp som inte är synlig för resten av samhället.

År 2022 presenterades nya lagförslag i syfte att införa kvalitetskontroller och tillståndsplikt för landets samtliga skyddade boenden. Nya kvalitetskrav och införandet av tillståndsplikt kan komma att innebära omfattande organisatoriska skillnader för ideella kvinnojourer som bedriver sin verksamhet självständigt och kvinnoseparatistiskt. Huvudsakligen studeras om kvinnojourer ser att tillståndspliktens eventuella konsekvenser i längden kan komma att hindra våldsutsatta kvinnors tillgång till hjälp och stöd. Studien syftar intervjua yrkesverksamma inom kvinnojourer i Sverige. Vi har genomfört fyra intervjuer med representanter från kvinnojourer som är medlemmar i Riksorganisationen för kvinnojourer i Sverige (ROKS). I syfte att bidra med en öppenhet och frihet i intervjuerna har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer. Genom att använda oss av nyinstitutionell organisationsteori som teoretiskt ramverk har empirin analyserats utifrån begreppen legitimitet, handlingsutrymme och likriktning. I analysen skildras en omfattande oro bland kvinnojourerna över den stora påverkan implementering av lagförslagen skulle ha på organisationernas framtid. Resultatet lyfter viktiga aspekter så som systerskap, tillgänglighet och trygghet som grundläggande för verksamheten och kvinnojourerna ser stora risker med att behöva förlika sig med lagförslagens krav.

Syftet med denna studie var att undersöka hur några ideella verksamheter som arbetar med barn och unga uppfattar ungdomars bild av socialtjänsten och hur dessa verksamheter ser på sin roll i förhållande till socialtjänsten. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med företrädare för fyra olika verksamheter. Studien utgår från ett induktivt synsätt och materialet har analyserats utifrån en tematisk analysmetod, en tematisk analysmetod, som innebär att teman som är relevanta för studiens syfte och frågeställningar identifierats i intervjumaterialet. En av studiens slutsatser är verksamheterna uppfattar att ungdomar ofta har en negativ bild av socialtjänsten och att den ofta baseras på egna erfarenheter och rykten. De ungas berättelser präglas ofta av en rädsla för socialtjänsten och erfarenheter av att inte bli tagna på allvar, trodda eller lyssnade på. Studien visar också att de ideella verksamheterna fångar upp ungdomar som faller mellan stolarna där socialtjänsten och BUP inte räckt till. De ideella verksamheterna kan även fungera som en bro mellan ungdomen och socialtjänsten och i det ligger en del i att skapa förtroende för den hjälp som finns. Verksamheterna arbetar också för att stärka barns rättigheter i samhället och de undervisar och föreläser även för professionella om att bli bättre på att möta barns behov och tillgodose deras rättigheter.

Uppsatsen tydliggör och beskriver innehållet i elva lokala överenskommelser (LÖK) mellan civilsamhället och offentlig sektor. Studien visar också hur relationen mellan parterna avspeglas i texterna. Uppsatsen visar också på hur olika idéer och synsätt i överenskommelserna kan få praktiska konsekvenser för civilsamhället.