Search

Bakgrund: Sepsis som i vardagligt tal benämns blodförgiftning är ett allvarligt tillstånd och uppstår när kroppens immunsystem överreagerar på en infektion. Är de metabola och cirkulatoriska förändringarna påtagligt förhöjda i kombination med organdysfunktion benämns tillståndet som septisk chock. Tidig identifikation har en betydande roll för patientens överlevnad och livskvalité. Sjuksköterskan arbetar patientnära och med rätt förutsättningar möjliggörs tidig identifikation. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för tidig upptäckt av sepsis. Metod: Studien utfördes som en litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa artiklar användes. Fribergs granskningsmall användes för att granska kvalitén. Resultat: Två huvudteman identifierades; Sjuksköterskans kunskap och Ett gemensamt förhållningssätt som sedan följs av sex subteman; Kunskapsutveckling och sepsisprotokoll, Vikten av praktisk kunskap, Teamsamverkan, Stödjande bedömningsverktyg - NEWS, Vikten av att tala samma språk och Kliniska blicken. Konklusion: Denna litteraturöversikt belyser faktorer som kan inverka på sjuksköterskans möjlighet att identifiera sepsis i tid. Eftersom sepsis är ett vanligt och allvarligt tillstånd är det av betydelse att sjuksköterskor ges möjlighet att öka kompetensen inom området. Eftersom det brister inom hälso- och sjukvården avseende huruvida sepsis upptäcks i tid, bör vidare forskning inom området studeras för att minska patientens lidande och för att minska dödlig utgång. Background: Sepsis also known as blood poisoning, is a serious condition and occurs when the body's immune system overreacts to an infection. If the metabolic and circulatory changes are significantly increased in combination with organ dysfunction, the condition is called septic shock. Early identification has a significant role for the patient's quality of life and survival. The nurse works close to the patient and with the right conditions early identification is possible. Aim: The aim is to shed light on the nurse´s care measures for early detection of sepsis. Method: The study was conducted as a literature review where both qualitative and quantitative articles were used. Friberg's review template was used to review the quality. Findings: Two main themes were identified; The nurse's knowledge and A joint approach which is then followed by six sub-themes; Knowledge development and sepsis protocols, The importance of practical knowledge, Team collaboration, Supporting assessment tools - NEWS, The importance of speaking the same language and The clinical gaze. Conclusion: This literature review highlights factors that can influence the nurse's ability to identify sepsis in time. As sepsis is a common and serious condition, it is important that nurses are given the opportunity to increase their competence in the area. Since there are deficiencies in the healthcare system regarding whether sepsis is detected in time, further research in the field should be studied to reduce patient suffering and to reduce mortality.

Bakgrund: Inom akutsjukvård är bedömning av patientens vitalparametrar, det vill säga andningsfrekvens, saturation, puls, blodtryck, kroppstemperatur och medvetandegrad, sjuksköterskans ansvar och därmed en viktig arbetsuppgift. Tidig identifiering av försämring i patientens tillstånd, har i tidigare studier visat sig bidra till både minskad morbiditet och mortalitet. Därmed är sjuksköterskors evidensbaserade och säkra bedömningar av största vikt för patientens säkerhet och välmående. Vilket i sin tur bidrar till upprätthållen patientsäkerhet. Syfte: Syftet med studien var att utforska och beskriva sjuksköterskors följsamhet till Early Warning Score (EWS) och de faktorer som påverkar följsamheten inom akutsjukvård. Metod: Studien genomfördes som en integrativ litteraturstudie. Resultatet baseras på 14 vetenskapliga artiklar som analyserats i enlighet med Whittemore och Knafls arbetsprocess. Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i tre teman och åtta subteman om följsamheten till Early Warning Score och de faktorer som påverkade följsamheten. Sjuksköterskors följsamhet till Early Warning Score visade sig påverkas av användbarhet, teamarbete och patienten bakom instrumentet. Inom dessa teman presenterades; erfarenhet, medvetenhet, prioritering, kommunikation, bristande läkarrespons, individanpassade parametrar och EWS i förhållande till kliniskt omdöme. Slutsats: Studien visade att det finns flera olika faktorer som påverkade följsamheten till Early Warning Score. Sjuksköterskor använder inte alltid instrumentet trots att det visade sig vara en viktig del i identifiering av försämrade patienter och likaså för patientsäkerheten. Studien gav inga säkra förklaringar till detta men belyste flera faktorer som påverkade följsamheten, vilket innebär att fenomenet är i behov av att ytterligare studeras. Bakgrund: I akutsjukvården är bedömning av patientens vitala parametrar, såsom andningsfrekvens, mättnad, hjärtfrekvens, blodtryck, kroppstemperatur och medvetandenivå, sjuksköterskans ansvar och därmed en viktig uppgift. Tidig identifiering av försämring av patientens tillstånd har i tidigare studier visat sig bidra till både minskad sjuklighet och mortalitet. Sjuksköterskornas evidensbaserade och tillförlitliga bedömningar är därför av yttersta vikt för patientens säkerhet och välbefinnande. Vilket i sin tur bidrar till en bibehållen patientsäkerhet. Sikta: Denna studie syftar till att utforska och beskriva sjuksköterskors efterlevnad av Early Warning Score (EWS) och de faktorer som påverkar efterlevnaden i akutvården. Metod: Studien genomfördes som en integrativ litteraturstudie. Resultaten baseras på 14 vetenskapliga artiklar analyserade i enlighet med Whittemores och Knafls arbetsprocess. Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i tre teman och åtta delteman när det gäller efterlevnaden av poängen för tidig varning och faktorer som påverkade efterlevnaden. Sjuksköterskors bedömning av vitala parametrar visade sig påverkas av eller påverka EWS användbarhet, lagarbete och patienten bakom instrumentet. Bland dessa teman var; erfarenhet, medvetenhet, prioritering, kommunikation, brist på läkarrespons, individualiserade parametrar och EWS i förhållande till klinisk åsikt. Slutsats: Studien visade att det finns flera olika faktorer som påverkat efterlevnaden av Early Warning Score. Sjuksköterskorna använder inte alltid instrumentet, även om det visade sig vara en viktig del i att identifiera patienter med nedsatt sättning och även för patientsäkerheten. Studien gav inga definitiva förklaringar till detta, men lyfte fram flera faktorer som påverkat efterlevnaden, vilket innebär att fenomenet är i behov av ytterligare studier.

Bakgrund: Att tidigt upptäcka symtom på allvarlig klinisk försämring hos en patient är av stor vikt för att minska lidande och förhindra allvarliga komplikationer. För detta har flera skattningsinstrument utvecklats, däribland olika early warning score-system. Dessa har implementerats på flera håll i världen men det finns indikationer på att det brister i följsamheten till dessa. Syfte: Studiens syfte var att undersöka följsamheten till Early Warning Scores samt de faktorer som påverkar följsamheten. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt där 14 vetenskapliga artiklar inkluderades. Studierna hade kvantitativa, kvalitativa och blandade ansatser. Artiklarna söktes i databaserna PubMed, CINAHL och Web of Science. En innehållsanalys av studiernas resultat genomfördes och resultatet sammanställdes i ett antal kategorier. Resultat: Följsamheten visade sig vara högre till observationer av patientens vitalparametrar än till de åtgärdsriktlinjer som finns. Faktorer som påverkar följsamheten var sjuksköterskans kliniska erfarenhet, samarbete mellan professioner, bemanning, felkalkylering, dokumentation och rapportering. Konklusion: Följsamhet till EWS brister på många sätt och flera faktorer påverkar följsamheten. Faktorerna som påverkade följsamheten är sjuksköterskans kliniska erfarenhet, samarbete mellan professioner, felkalkylering, bemanning, dokumentation och rapportering. Background: Early recognition of serious clinical deterioration is of great importance for minimizing suffering and serious adverse events. For early recognition, several physiological track and trigger systems have been developed, among them the early warning scores. These have been implemented in many places across the world but there is uncertainty about adherence to these systems. Aim: The aim of this study was to investigate adherence to Early warning score-systems and to evaluate what factors affect this adherence. Method: The study was conducted as a literature review including 14 articles with quantitative, qualitative and mixed-methods approaches. Searches were made in the PubMed, CINAHL and Web of Science databases. Content-analysis was used to identify themes. Results: Adherence seems higher to observations than to clinical responses. The main factors affecting adherence are the clinical experience of nurses, collaboration between professions, staffing, miscalculation, documentation and reporting. Conclusion: Adherence to EWS is lacking in many ways and several causes for this have been accounted for. Factors affecting adherence was the clinical experience of nurses, cooperation between professions, staffing, miscalculation, documentation and reporting.