Search

Den senaste tidens samhällsutvecklingen och digitaliseringen har bidragit till att leda på distans fortsätter att vara ett aktuellt ämne och därför finns behovet att skapa ytterligare förståelse. Därför har denna studies syfte varit att skapa en fördjupad förståelse av chefers upplevelse av att leda på distans på ett företag som arbetat med att leda på distans under en längre tid. Där fokuset har varit att undersöka vilka utmaningar och möjligheter cheferna ser med att leda på distans samt vilka strategier de använder sig av när de leder på distans. Studien byggde på en kvalitativ datainsamlingsmetod där semistrukturerade intervjuer genomfördes på ett företag inom skogsindustrin med chefer som har personalansvar och som antingen helt eller delvis har medarbetare som de leder på distans.I resultatet framkom tre huvudtemankommunikation, utveckling och struktur som besvarar och knyter an till de tre forskningsfrågorna. Där kommunikationen framkommit som en bakomliggande faktor till många av de utmaningar som nämns som bland annat de om tillit och teamkänsla. Möjligheterna som framkommit handlar till stor del om utveckling både för företaget och individer. När det gällde användandet av strategier var struktur en nyckelfaktor. Slutsatsen visade att det krävs en förmåga att kunna anpassa strategier efter nya behov och krav för att lyckas. Vidare framgick det i slutsatsen att det finns många utmaningar med att leda på distans och att dessa varierar övertid men att de går hantera om man är flexibel och anpassar strategierna ut efter behovet. Samtidigt som man kan se flera möjligheter med att leda på distans som även de väger upp för de utmaningar som finns.

I och med den digitalisering som skett i samtliga delar av vår vardag, har nya möjligheter skapats som tidigare inte varit möjliga. Främst kan detta ses i den aktivitet vi lägger ner mest tid på, vårt arbete. Genom utveckling av digitala kommunikationsverktyg och utvecklingen av en digital arbetsmiljö, finns idag möjligheten att arbeta på distans. Denna fördel medför dock en rad utmaningar för chefer som nu behöver leda personal som cheferna inte träffar dagligen på samma sätt som man gjort tidigare. Även att den digitala kommunikationen gör det svårare för chefer att hantera de mjuka värdena i ledarskapet, exempelvis se hur personalen mår. Syf- tet med denna studie var därför att undersöka upplevelsen av att leda på distans, vilka utma- ningar cheferna står inför, hur de hanterar de mjuka värdena samt vilka egenskaper och ledar- skapsstil som kan vara till din fördel när det kommer till att leda på distans. För att undersöka detta genomfördes en kvalitativ studie, där data samlades in genom semistrukturerade inter- vjuer. Intervjuerna genomfördes med verksamhetschefer inom ett svenskt bolag som är en av de ledande aktörerna i sin bransch. Studien visade att cheferna står inför utmaningar som de inte tidigare stått inför och att de därför blivit tvungna att skapa strategier för att hantera dessa. Kommunikation och relationsbyggande var de största utmaningarna där tydlighet och feedback var delar i kommunikationen som upplevdes vara speciellt utmanande på distans. Tillit och tydlighet med förväntningar upplevdes utmanande i ett distansledarskap. Det fanns även fördelar med distansledarskapet, där systematiken och strukturen förbättrades samt att man enklare kunde genomföra administrativa arbetsuppgifter utan att bli störd. Slutsatsen för studien visade att chefer på distans främsta utmaningar är de mjuka värdena i ledarskapet. Ef- tersom området har begränsat med forskning bör därför detta vara ett framtida fokusområde i forskning kring ledarskap.

In recent years, we have been able to see and hear in the media how difficult it is to get substitutes into various businesses. Employers promise high salaries and rewards for permanent staff who can find people who can be hired, but there is still a shortage of substitutes. What is the reason for this? Previous research has shown that substitutes tend to keep a certain distance from their workplaces and that they are thus not full-scale members of the working group (Alfonsson 2020, Olofsdotter, 2008). There is also research that shows that satisfaction affects the attitude we have to work (Berglund, 2001, Herzberg 1959). With this study, we want to investigate what may be the reason behind this shortage of substitutes by, with a focus on motivation and attitude to work, seeing if there are differences between hourly employees today and people who were hourly employed 10 - 20 years ago. This qualitative study is based on semi-structured interviews with eight people who are, or have been, hourly employed in Social Care in a medium-sized Swedish municipality. We have divided the respondents into two groups where one group consists of four people who were hourly employed 10 - 20 years ago and the other of four who are hourly employed today. Based on the compilations of each group's responses, we can identify differences and similarities in motivation and attitude to work based on their position as Strangers (Simmel, 1908). This leads to a result showing what motivates the hourly substitutes and what they consider valuable in the work. Finally, we can also see that there has been a change in attitude towards work over time., De senaste åren har vi kunnat se och höra i media hur svårt det är att få in vikarier i olika verksamheter. Arbetsgivare utlovar höga löner och belöningar för fast personal som kan hitta personer som kan anställas men det är ändå brist på vikarier. Vad beror detta på? Tidigare forskning har visat att vikarier tenderar att hålla en viss distans till sina arbetsplatser och att de på så vis inte är fullskaliga medlemmar i arbetsgruppen (Alfonsson 2020, Olofsdotter, 2008). Det finns också forskning som visar att nöjdhet påverkar vilken attityd vi har till arbetet (Berglund, 2001, Herzberg 1959). Vi vill med denna studie undersöka vad som kan ligga bakom denna brist på vikarier genom att, med fokus på motivation och attityd till arbete, se om det finns skillnader mellan timanställda idag och personer som var timanställda för 10 – 20 år sedan. Denna kvalitativa studie baseras på semistrukturerade intervjuer med åtta personer som är, eller har varit, timanställda inom Social omsorg i en mellanstor svensk kommun. Vi har delat upp respondenterna i två grupper där den ena gruppen består av fyra personer som var timanställda för 10 – 20 år sedan och den andra av fyra som är timanställda idag. Utifrån sammanställningarna av respektive grupps svar kan vi identifiera skillnader och likheter i motivation och attityd till arbete utifrån deras position som Främlingar (Simmel, 1908). Detta leder till ett resultat som visar vad som motiverar timvikarierna och vad de anser är värdefullt i arbetet. Slutligen kan vi också se att det skett en förändring i attityden till arbete över tid.

Denna studie undersöker elevers och lärares erfarenheter och åsikter kring distansundervisning i ämnet bild på gymnasiet. Beståndsdelarna, i form av teori och ramverk, belyser distansundervisning i ämnet bild från olika vinklar. Eftersom distansundervisning kräver användande av olika medier baseras teorin på en kartläggning av dels David Buckinghams tankar om vad media är, dels Gert Biestas tankar om utbildning. Vidare går undersökningens teoridel djupare in på hur formativ bedömning förhåller sig till distansundervisning. Det här examensarbetet handlar med andra ord även om – och synliggör ifall – det finns svårigheter med att följa, kunna förstå och bedöma elevernas arbete rättvist i distansundervisning. Förhoppningsvis kommer detta i förlängningen att hjälpa bildlärare som arbetar på distans. Kvalitativ forskning ger svar på frågorna som tas upp i undersökningen, med hjälp av tematisk analys och personliga intervjuer. Empirin består av information och åsikter från två lärare och sex elever på en gymnasieskola. Genom intervjuernas transkribering och efterföljande samtalsanalys ger studien svar på frågorna: Hur påverkar distansbaserad undervisning utveckling av ämneskunnande för elever, respektive vad gör undervisningsformen för betygssättning i ämnet bild? Gestaltningen sker med hjälp av fotografier tagna/bearbetade på olika sätt på olika platser vid olika tillfällen. Dessa bilder är miniatyriserade och tryckta på A4-papper för att känna av avståndet; som är främsta kännetecken för distansundervisningens förutsättningar. Bilderna är synliga med hjälp av ett elektroniskt mikroskop. Genom hörlurarna blir elevers och lärares åsikter även skönjbara i poetisk form.

Denna studie undersöker hur ledarskapet ser ut i svensk offentlig förvaltning vid distansarbete. Digitaliseringen har påverkat offentlig förvaltning vilket har lett till att allt fler kommunalt anställda arbetar delvis hemifrån. Det offentliga ledarskapet är dessutom otillräckligt utforskat. Dessa faktorer ligger till grund för denna uppsats som ämnar förklara hur ledarskapet hos enhetschefer i Stockholms stad ser ut vid distansarbete. Det teoretiska ramverket fokuserar på det transformativa ledarskapet och dess fyra attribut. Datainsamlingen består av fem semistrukturerade intervjuer med enhetschefer på fackförvaltningar i Stockholms stad. Materialet har sedan analyserats medelst analys av meningsinnehåll. Undersökningen resulterade i att teorins fyra attribut identifierades bland enhetschefernas ledarskap på distans. Detta ledde till slutsatsen att det är svårare att leda på distans och att ledarskapet blir lidande, samtidigt som det även finns fördelar såsom att kompetensutveckling blivit mer lättillgängligt.

Studien syftar till att undersöka upplevelser och synpunkter hos 20 elever och två lärare gentemot digital- och fjärrundervisning i retorik på gymnasieskolan. Datainsamlingen består av en enkätundersökning som distribuerats till elever som studerat retorik samt intervjuer med två retoriklärare. Datainsamlingen visar att såväl lärare som elever har delade upplevelser av och synpunkter på undervisningen i retorik i digital form och genom fjärrundervisning. Medan de negativa erfarenheterna dominerar hos majoriteten av informanterna, visas även en positiv inställning gentemot digitaliseringen i undervisningen. Studien visar att majoriteten av informanterna håller med om att digitala undervisningsformer är gynnande för framtida undervisning i retorik, men däremot inte för att ersätta den ordinarie klassrumsundervisningen i helhet.

Syftet med denna studie är att undersöka upplevelsen av ledarskapet och stödet i en organisation som präglas av distansarbete. För att uppnå syftet används ett kvalitativt förhållningssätt med semistrukturerade intervjuer. Urvalet i studien avgränsas till tre chefer och sex medarbetare placerade inom olika verksamheter i en organisation som präglas av distansarbete. I tidigare forskning beskrivs ledarskap och stöd för sig och digitalisering för sig och sällan i förhållande till varandra. Studien bidrar till forskningsområdet genom att utöka förståelsen hur ledarskapet och stödet upplevs i en organisation som präglas av distansarbete, där användningen av digitala verktyg och det digitala rummet hör till vardagen. Studiens resultat redovisas i tre punkter. För det första visar studiens resultat att medarbetarna upplever att cheferna är tillgängliga och ger stöd i komplexa frågor. För det andra visar resultatet att medarbetarna upplever att kollegornas stöd är centralt rörande sakfrågor. För det tredje visar resultatet att chefernas och medarbetarnas anpassning av arbetssätt i förhållande till det digitala rummet är väsentligt för att ledarskapet och stödet ska fungera optimalt i en organisation som präglas av distansarbete. Slutsatsen är således att stödet från chef och kollegor sker på liknande sätt i en organisation som präglas av distansarbete liksom en organisation som har fysisk närvaro. En förutsättning för att detta ska fungera är emellertid att organisationen har anpassat sig till de digitala verktyg som finns så att den nyttjar digitaliseringens möjligheter.

The purpose of the study is to investigate online leadership training as an enabling and limiting factor for new manager´s learning. On becoming a manager, one must not only develop new knowledge and abilities, but also simultaneously work on identity in relation to the transformation of a new professional role. Education is a way to learn leadership and gain comprehension for the profession as manager. Traditionally formal training for leadership development has been performed IRL. Previous research has already confirmed what is in firsthand needed in leadership training to enable lasting learning and a successful transfer of training to work, with regard to the interplay between the individual, setup and organization. Overall, most of the research has been on physical educations. We know that e-learning works well as long as it is about facts and principles, hard knowledge. However, when it comes to soft skills, previous studies shows that physical meetings are more effective than e-learning. Reasons mentioned for this is, among other things, the lack of methodological variation, interactive exercises and personal feedback. New easily accessible technology and a greater habit of distance work, as well as the addressed need from previous research, makes it relevant to gain a deeper knowledge in the question. Through a hermeneutic approach with interviews, eight new-managers experiences are studied, where the theoretical framework focuses on theories about learning and identity construction in becoming a manager. In the study, learning is understood regarding Illeris division of learning as the individual's process of appropriation and interaction with the learning environment. The results suggests that what the informants experience as enabling for learning in the process of appropriation and interaction are similar factors to what previous research have found to be essential for physical educations: applicability to the everyday life, division of the education, methodological variation between theory, training and reflection and also practical training through, among other things, role-playing. Exercises, role-playing and exchange of experiences are perceived as facilitating with e-learning because of the efficiency with time, focus on the task, and also because the natural distance makes the individual feel more comfortable with training. Limiting factors that emerge with e-learning are the lack of informal meetings between the course participants as well as the lack of personal interaction and feedback from the course leader. To the informants, the importance of education in the profession of management is, above all, to change perspective on the role as a leader: from being the expert and doer, to creating the right circumstances to get things done through others. Key words: leadership development, e-learning, new manager, education, learning, training

Detta är en kvalitativ flerfallsstudie som undersökt hur distansarbetet påverkat organisationskulturen hos företag inom IT-branschen. Detta har gjorts på ett abduktivt arbetssätt där teorin har grundat sig Edgar H. Scheins tre nivåer av organisationskultur samt en samling av för- och nackdelar med distansarbete. Empirin har samlats in via sex stycken semistrukturerade intervjuer där intervjuobjekten arbetat på sex olika IT-fokuserade företag. Genom det abduktiva arbetssättet identifierades fem stycken begrepp som vardera beskrev en egenskap inom distansarbetet. Dessutom hittades samband mellan dessa fem begrepp och hur de påverkade de tre nivåerna av organisationskultur. Detta samband kom att illustreras i en egen analysmodell.

På senare tid har ett ökat intresse uppkommit för distansarbete. Med nya arbetsformer krävs nya redskap för att underlätta dessa. Detta projekt var att, på uppdrag av SAAB Dynamics, utveckla en produkt som tillåter användaren att strömförsörja testkretsar på distans. Produkten som togs fram är en Raspberry Pi-baserad relämodul som kopplas in till ett labbaggregat och vars funktioner styrs via en webbserver. Ifrån webbservern kan användaren kontrollera spänning och strömbegränsning med en upplösning på 10 mV/mA samt stänga av och sätta på utmatningen till labbaggregatet och upp till tre anslutna testkort. Relämodulen är försedd med spänning-, ström-, och effektövervakningskretsar som kontinuerligt uppdateras live på webbservern för tydlig information över hur mycket som går till varje testkrets. Projektet blev lyckat och en produkt som mötte de ursprungliga kraven blev framtagen. Det finns bra underlag för vidare utveckling då produkten konstruerades för att enkelt kunna expandera dess användningsområde för framtida ändamål. In later years there has been a rising demand for working at home and with new working standards new tools need to be developed to make this easier. This project, which has been a commission from SAAB Dynamics, has been to develop a product that lets users supply test circuits with power remotely. The product that was developed is a Raspberry Pi-based relay module that is connected to a lab bench power supply with its functions operatable from a webserver. From the webserver a user can change desired voltage and current limit with a resolution of 10 mV/mA as well as change the output status for the connected power supply and up to 3 test circuits. The product is also equipped with voltage, current and power monitoring devices which continuously feed live data to the webserver where it is dynamically updated. In the end a successful product was developed that met the initial requirements. There is a good foundation for further development since the product was designed to easily expand its functions into other areas.

Den här studien ämnar undersöka användbarheten hos två olika versioner avdokumentbiblioteket Arkiva som ägs av Projektengagemang. Arkiva finns i två versioner, ensom har ansetts vara föråldrad och en nyutvecklad som ännu är otestad. I den här studienkommer de att ställas mot varandra för att undersöka om den nya versionen är en förbättringsamt hur användarna uppfattar designen och dess funktionalitet.Metoden som används i undersökningen är användbarhetstester där version 1 jämförs medversion 2 genom att åtta testpersoner utför grundläggande uppgifter som motsvarar de arbetsuppgifter som är tänka att utföras i systemet. Under testerna tillämpades think aloud-metoden. För att utvärdera användarnas uppfattning ytterligare följdes testerna upp med en intervju efteråt där de fick svara på frågor gällande de båda dokumentbibliotekens design ochfunktionalitet.Resultaten från undersökningen visar att deltagarna föredrog att interagera med system somkänns mer moderna och intuitiva. Undersökningen visar att användbarhetsattribut är någotväldigt viktigt att ta hänsyn till under utvecklingen av nya system för att öka graden avkundnöjdhet.

Denna studie ämnar att skapa en ökad förståelse för hur kommunikationen har påverkats under hemarbetet, både formell och informell kommunikation. Studien genomfördes genom att intervjua åtta personer på ett företag för att få en insyn i deras upplevelse av den digitala kommunikationen. För att kunna analysera våra resultat har vi hämtat information om kommunikation och vi har använt oss av Shannon och Weavers (1948) kommunikationsmodell, samt Kaufmann och Kaufmanns (2016) kommunikationsmodell. I denna studie undersöks även hur balansen mellan fritid och arbetstid har påverkats av att medarbetare numera arbetar hemma. Arbetsplats och hem blir inte längre två åtskilda platser som de tidigare var, här tas begreppet Work Life Balance upp vilket innebär balans mellan fritid och arbetstid. Studiens resultat indikerar att den formella kommunikationen under Covid-19 pandemin inte har försämrats något nämnvärt, däremot så har den informella kommunikationen, kollegor sinsemellan, försämrats, då “småsnacket” försvinner under och efter möten, samt att man inte längre träffas fysiskt under exempelvis lunchrasten. Vidare visar resultatet också att feedback/återkoppling inte verkar ha förändrats något nämnvärt. Vissa av de vi intervjuade uppgav att den har försämrats lite mellan kollegor, men inte mellan en chef och medarbetare, men betonar vikten av att chefen tar ett större ansvar än tidigare, när man arbetar hemifrån på heltid. Slutligen kan vi se att majoriteten av medarbetarna på företag X inte upplever att deras balans mellan arbetstid och fritid har försämrats till följd av att arbeta hemma, utan de arbetade i lika stor utsträckning som de gjorde innan hemarbetet.

Syftet med denna studie är att undersöka om samt hur chefer inom en medelstor kommun upplever att deras ledarskap har förändrats och anpassats, i och med en plötslig och icke- planerad omställning till distans. För att undersöka detta utfördes nio semistrukturerade intervjuer med enhetschefer samt avdelningschefer inom en medelstor kommun. Studien genomsyras av en egen sammanfattningsmodell som grundar sig i tidigare forskning gällande effektivt ledarskap på distans. Vår sammanfattningsmodell innefattar kategorierna; situations- och individanpassat ledarskap, fokus på grupp och individ, skapa och bibehålla relationer, kunskaper om virtuell kommunikation samt tydlighet via riktlinjer. Den egna modellen används vid insamling av material samt analys för att undersöka om någon förändring skett inom ledarskapet, och i så fall hur, vid en plötslig och icke-planerad omställning till distans. Analys, resultat och slutsats påvisade att det skett en förändring och att ledarskapet anpassats vid den plötsliga förändringen till distans. Resultatet påvisade även att vid den plötsliga omställningen till distans utmanades många aspekter inom ledarskapet, vilket bland annat berörde kommunikation samt individanpassning. Däremot visade det sig vara en läroprocess till att hitta nya arbetssätt för att handskas med dessa utmaningar.

The two main purposes of this essay are to examine how formative assessment was used and what challenges were meet in doing so by upper secondary teachers within the subject of religion. The study looks at these questions in the context of after the teachers transitioned to remote learning due to the covid-19 pandemic. The study aspire to answer the questions posed by the essay using the qualitative interview study method in combination with a general hermeneutic analytical approach. The interviews are semi-structured in their approach. The empirical data extracted by the interviews are analyzedanalysed using a general hermeneutic perspective which includes the hermeneutic circle. The chapter dealing with earlier research puts the ups and downs of formative assessment as well as grading via digital tools in the spotlight. The results show that the prerequisites of and for formative assessment via remote learning is present for all the interviewed teachers. Some of the challenges found were that both the lack of variety of digital tools and the overflow of multiple different digital tools both in their own ways created obstacles or inefficiencies for the teachers. Another result was that the practice of formative assessment via remote learning is a very time-consuming endeavorendeavour for the teachers, and certain elements of perceived quality were cut back by the teachers in favorfavour of saving time. A suggestion for further research is to interview and perhaps observe the pupils in a remote learning situation and see how they perceive their learning in contrast to what the teachers perceive.

The purpose of this study is to see through six qualitative interviews that’s been done of Telge Energi and its employees and see what changes they have experienced in their work life due to the pandemic that occurred in 2020. This study is also intended to examine what challenges employees face in relation to increased flexibility and what motivation which has been the basis for choosing between continuing to work in the office or from home. Allvins (2006) theory of boundless work and parts of Goffman's theory (2009) of the dramaturgical perspective will be applied in the study to create an understanding of how boundless work works and its consequences. Goffman's theory of the dramaturgical perspective will be applied in the study to see if employees and employers use idealization, impression control and role performance when the work takes place at a distance and the employers cannot see them in the normal work environment. Previous research has created an understanding of the subject of the study and supported our theoretical framework. The benefits that have been highlighted in the study's analysis are mainly about an increased balance between work and private life, a digital platform that has developed rapidly within the organization and that employees save time by not having to be in the office. The critical parts of working from home are described as difficulties to communicate between the employees, more difficult to get away from work and routines that no longer have the same structure. The study's conclusion shows that flexibility is a desirable job opportunity that opens up a great deal of freedom for the individual, but that it also comes with several negative consequences that make the individual face to draw their own conclusion, to consider the positive aspects against the negative aspects. Keywords: Flexibility, boundless work, distance, organizational change, work situation, digital tools.

This scientific essay is researching how we can understand the interplay between the private and the professional identities of teachers in school-age educare. This paper is based on our early working experiences, compared to our present-day experiences. The methods we have used are the scientific essay and participant observations. The theoretical framework consists of Isaiah Berlin’s concepts of liberty, Louis Althusser’s concept of interpellation and Jonas Aspelin’s relational concepts: closeness, distance, interhuman and social approaches. The study shows that it is possible to identify a contradiction between the private and the professional identities in the Swedish curriculum and, also, that it is possible to find agency in that conflict, through conscious and intentional didactic movement between closeness and distance. Denna vetenskapliga essä är en undersökning av hur fritidshemslärarens yrkesroll kan förstås utifrån samspelet mellan privatpersonen och den professionella personen. Framställningen bygger på gestaltningar ur våra tidigare yrkeserfarenheter, vilka vi jämför med våra erfarenheter idag. De metoder vi har använt är vetenskaplig essä och deltagande observation. Teoriramen består huvudsakligen av Isaiah Berlins frihetsbegrepp, Louis Althussers tankar om interpellation och Jonas Aspelins relationella begrepp: närhet, distans, mellanmänskligt och socialt förhållningssätt. Essän visar att det är möjligt att identifiera en motsättning mellan privatpersonen och den professionella personen i läroplanen och även att det är möjligt att finna en agens i denna motsättning genom en medveten, didaktisk rörelse mellan närhet och distans.

Syftet med den här studien är att undersöka de möjligheter och utmaningar lärare upplever att de ställs inför vid distansundervisning, i årskurserna 4–6, samt vilka för- och nackdelar det finns med undervisningsformen och vilken påverkan lärare anser att det har på elevernas lärandesituation. En enkätundersökning gjordes där åtta lärare, som undervisar i årskurserna 4–6, besvarade frågor kring deras erfarenheter av distansundervisning. Resultatet visade att lärare använde sig av tryckta och digitala läromedel för att bedriva distansundervisning, samt Microsoft Teams för undervisning. Lärarna framhåller att för lyckad distansundervisning behöver man fokusera på ökad motivation, kommunikation och stöd. Fördelarna med distansundervisningen är att det är ett bra komplement till närundervisningen under kortare perioder, samt att den enskilda elevkontakten kan vara en fördel. Nackdelarna är att elever med särskilda behov drabbas negativt av distansundervisningen.

This study focuses on agile systems development teams which work remotely during the COVID pandemic. Purpose: To identify the missing topics in informal communication and the relationship between them and team collaboration. Method: Survey is used to collect nominal data, ordinal data and qualitative data of text. 101 people participated in the survey. Analysis: An independent T-test, Spearman's rank correlation and content analysis are conducted. Result: There is a lack of discussion topics on personal information (e.g. a deeper insight into a person’s private life), social conversations (e.g. greetings and questions about weekend plans), support (e.g. giving tips and asking for help) and complaints (e.g. frustration regarding work) when they are teleworking during the COVID pandemic. Conversational topics on personal information, social conversations, support and complaints have a weak positive association with teamwork. Topics on personal information and social conversations are more strongly associated with teamwork than topics on support and complaints. The most striking results are the lack of social conversations in the age group between 30 and 39 years and those whose years of experience are between one and three years. Discussion and Conclusion: It is possible that the magnitude of topic shortages changes depending on the age and years of experience of team members, which may be a factor in how well team collaboration works. It may also become a factor determining the quality of team collaboration that causes teams to take proactive steps to increase the amount of informal communication. This study proposes to increase the amount of topics of personal information and social conversations and take serious measures to increase the amount of social conversations if the team is based on many team members whose age is between 30 and 39 years and whose years of experience are between one and three years.

Examensarbetet genomfördes tillsammans med företaget Rol Ergo. Syftet med studien var att analysera Zigbee 3.0 och Bluetooth Low Energy 5.2 och deras lämplighet i tidskritiska system genom att studera latensen och förhållandet mellan signalstyrkan och avståndet mellan de två kommunikationsprodukter. Datainsamlingen genomfördes med en experimentell studie och utifrån kunskap som framskaffats har ett visst antal bestämda experiment utförts för att svara på frågeställningarna som ställs. Datainsamlingen visar att både maxlatensen och typiska latensen hos Zigbee är lägre än maxlatens och typiska latens för Bluetooth Low Energy. Datainsamlingen för signalstyrkan visar att Bluetooth Low Energys signalstyrka blir mer påverkad av avståndet mellan kommunikationsprodukterna än vad Zigbees blir. Det visar även att den optimala förhållande mellan signalstyrkan och avståndet hos Zigbee är bättre än hos Bluetooth Low Energy. Slutsatsen av arbetet är att Zigbee är mer lämpad för tidkritiska system än Bluetooth Low Energy då låg latensen prioriteras. Zigbee är även mer lämpad då lång distansen prioriteras men då bör signalstyrkan ligga runt -50dBm. Bluetooth Low Energy är dock mer lämpad då lång distans inte prioriteras och signalstyrkan inte behöver vara utmärkt för att kunna kommunicera. Begränsningarna för arbetet är att Bluetooth Low Energy och Zigbee endast har prövats på utvecklingskortet nRF5340 DK. På grund av den begränsade tiden så har endast ett antal bestämda experiment som har föreslagits av rådgivare på Rol Ergo utförts. The thesis has been conducted together with Rol Ergo company. The purpose of this study is to analyse Zigbee 3.0 and Bluetooth Low Energy 5.2 and their suitability for time-critical systems, by studying latency and the relations between signal strength and distance between two communication products. The data collection was completed by an experimental study. By using knowledge that has been collected for the study, sets of experiments will be performed to answer the research questions. Results of the collected data indicate that both the maximum latency and the typical latency for Zigbee is significantly lower than for Bluetooth Low Energy. The collected data for signal strength shows that the signal strength for Bluetooth Low Energy is more affected by distance between the communication product, than Zigbee’s is. It also shows that the optimal ratio between signal strength and distance for Zigbee is better than for Bluetooth Low Energy. The conclusion of the study shows Zigbee to be a more suitable for time-critical systems compared to Bluetooth Low Energy when low latency is being prioritized. Zigbee is also more suitable for time-critical systems when long distance is being prioritized, however the signal strength must then be around -50 dBm. Bluetooth Low Energy is more suitable when long distance is not the priority, and the signal strength does not have to be excellent to be able to communicate. The limitations for this thesis are that Bluetooth Low Energy and Zigbee will only be tested on the nRF5349 Development Kit. given limited time, only a certain of experiments, whereas some have been suggested by advisors from Rol Ergo, has been carried out.

Att leda samt motivera på distans kan innebära att nya arbetssätt konstrueras. Syftet med denna studie är att genom dessa förändringar bidra till djupare kunskaper för framtidens ledarskap. Studien är en kvalitativ studie baserad på åtta intervjuer med ledare som har behövt ställa om på grund av distansarbetet. Studien bygger på tidigare forskning och teorier inom området. Resultatet visar att förändringen som skett berör den fysiska interaktionen mellan ledare och medarbetare som uteblir på grund av distansarbetet. Tekniska verktyg har kraftigt ökat i användning och ledarna har behövt vara kreativa när det kommer till att motivera medarbetarna. Ledarskapet och arbetsmotivationen till medarbetare har inte påverkats markant av ett förändrat arbetssätt på distans. Många organisatoriska förändringar har skett vilket har bidragit till att nya arbetsmöjligheter implementerats i organisationerna.

Kravhanteringen är en av de viktigaste delarna i ett systemutvecklingsprojekt. I kravhanteringen ingår aktiviteter som att samla in krav, analysera och prioritera vilket är för att skaffa sig en så tydlig bild av det framtida resultatet som möjligt. I alla aktiviteter i kravhanteringen kommuniceras det mellan olika intressenter. Kommunikation är en vital del av kravhanteringen då projektteamet tillsammans med kunden identifierar och tar fram kund- och användarbehov genom en rad aktiviteter.Covid-19 pandemin påverkade hela världen och för att begränsa smittspridningen togs beslut om att de som kunde jobba hemifrån skulle göra det. Detta ledde till att många verksamheter fick anpassa sig efter distansarbete och kommunikation i virtuella miljöer vilket påverkade kommunikationen på olika sätt. Syftet med uppsatsen är att besvara frågan hur kravhanteringsfasen har påverkats av en omställning till distansarbete. För att samla in relevant data har kvalitativ forskningsmetod använts och semi-strukturerade intervjuer har genomförts. Den insamlade data har analyserats med hjälp av en tematisk analys där två systemutvecklingsmodeller agila metoden och vattenfallsmodellen togs upp. Resultatet av uppsatsen påvisar att alla på ett eller annat sätt påverkats av distansarbete. Det framgick att kommunikationen i kravhanteringen påverkats extra. Projektteamen försökte lösa utmaningarna genom en rad olika metoder, men lösningarna resulterade i att kravhanteringen inte påverkades resultatmässigt eller påverkat systemutvecklingsprojektet utgång. Kravhanteringen tog dock längre tid och projektteamen fick arbeta hårdare för att nå samma resultat som om det skett ansikte mot ansikte. Resultatet av studien beskriver att kommunikation i virtuell miljö bara är ett substitut i stället för att genomföra fysiska möten. Requirements management is one of the most important parts of a system development project. Activities such as collecting requirements, analyzes and prioritizing to obtain as clear picture of the future result as possible. In all the activities in requirements management, it communicates between different stakeholders. Communication is a vital part of requirements management, as the project team together with the customer identifies and develops customer and user needs through the process. The Covid-19 pandemic affected the whole world and to limit the spread of infection, it was decided that everyone who could work from home would work from home. This led to many businesses having to adapt to teleworking and communication in virtual environments. This affected communication in different ways. The purpose of the thesis is to answer the question of how the requirements management phase has been affected by the transition to telework. To collect relevant data, qualitative research methods have been used and semi-structured interviews have been conducted. The collected data have been analyzed with the help of a thematic analysis where two system development models were taken up, the agile method and the waterfall model. The results of the essay show that everyone has been affected in one way or another by teleworking. It appeared that communication in requirements management was particularly affected. The project teams tried to solve the challenges through a number of different methods, but the solutions resulted in the requirements management not being affected in terms of results or affecting the outcome of the system development project. However, the requirements management took longer, and the project teams had to work harder to achieve the same results as if it had happened face to face. The results of the study describe that communication in a virtual environment is only a substitute for meeting face to face.

Syftet med denna studie är att belysa hur arbetstagare som nyanställts under Covid-19 pandemin upplevt den introduktion de fått till den organisation de anställts av samt de möjligheter till relationsskapande de haft under den första tiden i organisationen. Flera organisationer har i och med de rådande omständigheterna ställt om från att ha haft sina introduktioner för nyanställda på en fysisk arbetsplats till att istället genomföra dem på distans. Tidigare forskning visar på att nyanställdas möjligheter till nätverkande och relationsskapande med övriga kollegor spelar stor roll för hur väl individen lyckas bli en del av organisationens “vi” och denna studie söker svar på hur avsaknaden av möjligheten att besöka en fysisk arbetsplats kan tänkas påverka socialiseringen av nyanställda. Datainsamlingsmetoden består av semistrukturerade intervjuer med nyanställda som anställts under pandemin och resultatet synliggör vilka konsekvenser det digitala formatet haft för introduktionernas utfall. Resultatet visar att såväl introduktionernas upplägg som format har spelat stor roll för hur de uppfattats av respondenterna men framförallt avsaknaden av spontana fysiska möten med kollegor har visat sig påverka de nyanställdas socialisering negativt.

Till följd av pandemin orsakad av Covid-19 har Sveriges regering beslutat, på inrådan av Folkhälsomyndigheten, att invånare ska arbeta hemifrån i den mån detta är möjligt. Således har många studie- och yrkesvägledare kommit att bedriva vägledningssamtal på distans. I denna kvalitativa studie intervjuades sex vägledare, fyra är yrkesverksamma på universitetet och två arbetar på gymnasiet. Intervjuerna har gjorts över zoom, med utgångspunkt i en semistrukturerad intervjuguide som framställts på förhand. Med utgångspunkt i dessa intervjuer har vägledningssamtal via videosamtal analyserats och jämförts med fysisk vägledning på plats.Frågeställningarna i studien syftar till att ge ökad förståelse för informanternas uppfattning kring vilka rådande förutsättningar som finns för vägledningssamtal som hålls via Google Meet eller Zoom. Vidare utforskas huruvida vägledningssamtal på distans har särskilda möjligheter eller begräsningar, i förhållande till vägledningssamtal på plats. Analysen utgår från informanternas redogörelser och undersöker dessa utifrån Malténs Kommunikationsteori, Egans The Skilled Helper Model samt Antonovskys teori KASAM. Här framkommer att majoriteten av informanter upplever att vägledningssamtal via videosamtal missar en del av den icke-verbala kommunikationen då parterna inte kan se varandras kroppsspråk. Vidare beskriver Egan och Maltén att icke-verbal kommunikation är en viktig komponent i kommunikation då denna utgör en stor del av samtal. Antonovsky teori KASAM analyserar vägledarnas förhållningssätt till vägledningssamtal som hålls på distans. Merparten av informanterna upplever att distanssamtal är hanterbara och meningsfulla. Vidare framkommer att vissa förändringar skett i arbetssättet inom vägledning på distans, exempelvisbeskrivs beskrivs fler sammanfattningar i samtalen bidra till att underlätta kommunikationen mellan vägledare och sökande.

Examensarbetet utfördes under våren 2021 på ett svenskt företag i Centrala Sverige. Uppdraget har som syfte haft att få en objektiv inblick i företagets lagersituation för försäljningen i EMEA. Uppdragets mål var att undersöka vart kostnadsbesparingar kunde göras, hur koldioxidutsläpp kunde reduceras för transporter av SMT produkter och hur servicenivån till kunderna kunde öka med att korta ned interna och externa ledtider. För att möjliggöra dessa kriterier undersöktes den befintliga lagersituationen mot en omställning för att komma närmare kunderna i EMEA. Med syfte att minska på transportdistanserna från lager till kund och från produktion till lager. För att möjliggöra arbete har information givits av företaget där ansvariga personer för respektive avdelning och en förstudie om vart ett lager bör placeras. Förstudien har jämförts mot den interna datainsamlingen. Interndatasamlingen har bestått av intervjuer och analyser utav tidigare arbeten i form av säljvolym och kundlokalisation granskats för att få en inblick i hur materialet flödar vid försäljning i EMEA. Logistiken för nuläget har gett en djupare förståelse i hur problemet uppstått och varför förbättringar önskats. När slut produktionen ligger närmare slutkunden än vad det befintliga central lagret gör i dagensläge antas att förbättringar kan göras. Med en granskning av företagets transportkostnader, lagerkostnader och distansen till samtliga kunder har resultatet visat på att vinningar kan göras på samtliga punkter. This thesis project was carried out in the spring of 2021 at a Swedish owned company located in central Sweden. The purpose of the assignment was to gain an objective insight into the company’s stock situation for sales in EMEA. Then to investigate where cost savings could be made, how carbon dioxide emissions could be reduced for transport of SMT, and finally how the level of service to customers could increase by shorting internal and external lead times. To enable these criteria, the existing stock situation was examined towards a changeover to get closer to the customers in EMEA. Thus aiming to reduce the transport distance from warehouse to customer and from production to warehouse. To enable this project, information has been provided by the people responsible for each department and a feasibility study was carried out on where the warehouse should be located. The feasibility study has been compared with the internal data collection. This collection has consisted of interviews and analyzes of previous work in the form of sales volume. Customer locations has also been examined to get an insight into how the material flows during sales in EMEA. The logistics for the current situation provide a deeper understanding of how the problem arose and why improvements were needed. When the finishing production is closer to the customers of the company than what the existing warehouse does in the current situation, it is assumed that improvements can be made. With a careful examination of the company’s transport costs, warehouse costs and the distance to all customers in EMEA, the results have shown that gains can be made on all points.

This essay is a qualitative study of the experience of 12 singing teachers with teaching singers remotely during the Covid-19 pandemic. The purpose of the essay is to see how the experiences of the teachers differ from each other, which is achieved through a phenomenographic analysis of qualitative interviews conducted with the participating teachers. The study’s findings indicate that there are several areas in which the experiences differ between teachers. Firstly, the degree to which they try and emulate traditional teaching practices. Secondly, the degree of stress and unease in regards to the teaching situation. Thirdly, their attitude towards remote teaching compared to traditional teaching practices. Fourthly, their relationship to the technological aspects of remote teaching and to what degree they experience them as obstacles or advantages. And lastly the degree to which they prescribe responsibility onto the student for their education. Additionally, two areas of note were observed where there was no apparent variance in the experiences; the mental health of students and the lack of preparation and knowledge in regard to the remote teaching.

Studiens syfte var att undersöka vad ett optimalt distansledarskap var och hur olika individer i ledarpositioner upplevde sitt distansledarskap, samt påvisa vilka för- och nackdelar som togs upp i denna fråga. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer där respondenterna hade en ledarposition. Respondenterna arbetade inom olika branscher och detta belyste en bred insikt i ämnet. Resultatet analyserades och tolkades med hjälp av relevanta artiklar samt väsentlig litteratur. Resultatet påvisade att distansledarskapet varierade i praktiken beroende på bransch, dock inte upplevelsen av distansledarskapet. Respondenterna berättade om deras upplevelse angående ett optimalt distansledarskap och hur detta kunde tillämpas i den bransch respondenten arbetade inom. Vidare kunde vi se en koppling till vår studie och den digitalisering som pågår i vårt samhälle. The purpose of the study was to investigate what an optimal E-leadership was and how different individuals in leadership positions experienced their own E-leadership, and to demonstrate what advantages and disadvantages were addressed in this issue. The method used was semi-structured interviews where the respondents held a leadership position. The respondents worked in different industries and this shed light on a broad insight into the subject. The results were analyzed and interpreted with the help of relevant articles and essential literature. The results showed that E-leadership varied in practice depending on the industry, but not the experience of E-leadership. The respondents talked about their experience regarding optimal E-leadership and how this could be applied in the industry the respondent worked in. Furthermore, we could see a connection to our study and the digitalization that is going on in our society.

Denna vetenskapliga essä, som utgår från det personliga med två inledande gestaltningar, undersöker språket i socialt arbete och vilken betydelse ett enkelt och begripligt språk har för klienters delaktighet. Essän undersöker faktorer som kan försvåra för socialarbetaren att vara enkel i sitt språk. Användandet av mallar, kravet på produktion och effektivitet är några faktorer som kan leda till oklokhet i skrivandet som i sin tur leder till oklokhet i pratandet. Det blir inte lättare av att det näst intill enbart är dokumentation som diskuteras, sällan språket. Retorikens betydelse med ethos, logos och pathos har förpassats till historien. Makt, särskilt den dolda, behovet av att kunna distansera sig mot det svåra, viljan att vara objektiv och komplexa möten mellan skrivspråkliga och talspråkliga personer är ytterligare faktorer som kan försvåra det enkla språket. Essän mynnar ut i frågan vart i författarens praktiska kunskap som språket hör hemma. Svaret blir inte bara i hela författarens professionalism utan det som är författarens jag. This scientific essay, based on the personal view with two introductory representations, examines the language of social work and the meaning of simple and understandable language for clients' participation. The essay examines factors that can make it difficult for the social worker to be simple in his or her language. The use of templates, the requirement for production and efficiency are some of the factors that can lead to unwiseness in writing which in turn leads to unwiseness in talking. It does not get any easier because it is almost exclusively documentation that is discussed, rarely the language. The importance of rhetoric with ethos, logos and pathos has been relegated to the history. Power, especially the hidden, the need to be able to distance themselves from the difficult, and the will to be objective and the complex encounter between writing linguists and colloquial linguists are additional factors that can make the simple language more difficult. The essay culminates in the question of where in the author's practical knowledge the language belongs. The answer will be not only in the professionalism of the entire author but in the author's self.

Detta arbete har gått ut på att spela in, producera och mixa en annan artists kommande singel på distans, till hennes debutalbum. Låten heter Springer Hem I Ösregn. Det utfördes och började med en färdig demo med alla instrument först gjorda i datorn och en slasksång insjungen av skribenten. Demon skickades till en trummis och basist som spelade in på distans. Sångerskan, Moa Silén, tog tåget till Arvika från Stockholm och spelade in all sång under en helg hemma hos mig. Gitarrer spelades in på egen hand i efterhand och låten producerade upp ytligare. Mixandet gjordes av mig och Anton Fagerberg. Mastern står även Anton för. Resultatet blev ett mer nytt och modernt sound än hennes tidigare singel. Vilket målet var redan från början och att kunna blanda akustiska instrument med digitala. Det uppstod problem då mycket gjordes på distans och även i mixnings-processen för att få bas och trummor att samarbeta, men med hjälp av Anton så löste det sig. I framtiden kommer detta projekt ske utan distans och med bättre arbetsförhållanden. Trots den långa resan blev resultatet av låten som förväntat. This assignment has been about recording, producing and mixing another artist's upcoming single, remotely, for her debut EP. The song is called ”Springer Hem I Ösregn”. It was first created with a demo with all the instruments made in the computer and a demo-vocal sung by myself. The demo was sent to a drummer and bass-player who recorded it remotely. The singer, Moa Silén, took the train to Arvika from Stockholm and recorded all the vocals during a weekend at my place. Guitars were recorded on their own and the song produced more superficially afterwards. The mix was done by myself and Anton Fagerberg. The master was also done by Anton. The result was to get a more new and modern sound than her previous single. Which the goal was right from the start and to be able to mix acoustic instruments with digital instruments. There were problems cause a lot was done remotely and also during the mixing process to get the bass and drums to work together, but with some help from Anton it was solved. In the future, this project will be done without the distance and with better working-conditions. Despite the long journey, the result of the song was as expected.

Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om hur kunskapsdelning mellan kollegor förändras i samband med en plötslig och tidsbegränsad omställning till hemarbete. Särskilt fokus ligger på former, innehåll och konsekvenser för kunskapsdelning. Omställningen är en följd av smittspridningen av covid-19 som rådde i samhället vid uppsatsens genomförande. För att uppfylla syftet undersöktes två frågeställningar; Hur har sociala aktiviteter och verktyg för kunskapsdelning förändrats i och med övergången till hemarbete samt vilka konsekvenser får dessa förändringar för kunskapsdelningen mellan kollegor. För att besvara frågeställningarna genomfördes sex semistrukturerade videointervjuer med tjänstemän som arbetar med administration och ekonomi. Intervjuerna transkriberades och analyserades sedan utifrån det praktikbaserade perspektivet på kunskapsdelning. Resultatkapitlet inleds med en översiktlig presentation av respektive informants erfarenheter kring omställningen till hemarbete och hur kunskapsdelningen har förändrats för dem. Vidare visade resultatet att informanterna upplevde tre huvudsakliga förändringar med kunskapsdelningen efter omställningen. Dessa förändringar var att spontan kunskapsdelning försvinner, löpande fysisk kontakt digitaliseras och strukturerad kunskapsdelning ställs om. Det visade sig att spontana tillfällen för kunskapsdelning försvunnit och ersatts av mer planerade, vilket har försvårat sociala relationer. Den fysiska direkta kontakten har ersatts med mail, telefon och chatt. Strukturerad kunskapsdelning i form av möten hölls via digitala verktyg, där informanterna upplevde minskad interaktion och praktiska begränsningar som medförde minskad sammanhållning.

I läroplanen för gymnasieskolan framgår det tydligt att det i geografiundervisningen ska ingå exkursioner, fältstudier, övningar och laborationer för att eleverna ska utveckla sin förmåga att analysera, kategorisera och identifiera förändringar och händelser i omvärlden (Gy 11). Forskning visar att förutsättningar på den enskilda skolan påverkar vilka möjligheter den undervisande läraren har för att planera och genomföra fältstudier. Studiens syfte är att analysera hur pedagoger som undervisar i ämnet geografi på distans använder sig av fältstudier. Studiens undersökningar riktas mot geografiämnet på gymnasienivå. Följande frågeställningar används för att försöka svara på studiens syfte: På vilka sätt integreras fältstudier i geografiundervisningen på gymnasienivå? Vilka förutsättningar och möjligheter finns för att inkludera fältstudier vid distansundervisning? En kvalitativ metod, med semistrukturerade intervjuer med tre geografilärare som undervisar på gymnasienivå genom distansundervisning, valdes för att försöka svara på studiens syfte och frågeställningar. Den valda metoden skapar utrymme för att ställa följdfrågor och bemöta informanten i förklaringar, förståelse och det informanten kan se som viktigt. Det teoretiska ramverket omfattar en presentation av skolämnet geografi samt gällande läroplan för gymnasieskolan, vidare presenteras distansundervisning och dess historia samt distansundervisningens form i fyra dimensioner. Kapitlet avslutas med att behandla fältstudier och dess definition samt förutsättningar för fältstudier kopplat till geografiämnet. Det teoretiska ramverket används som en hjälp vid analys av de resultat som framkommit vid de semistrukturerade intervjuerna vars syfte är att söka svar på studiens tre frågeställningar. Resultatet av denna studie visar att fältstudier anses vara en viktig del av geografiundervisningen men att graden av inkludering av fältstudier i undervisningen skiljer sig åt mellan informanterna. Resultatet visar även att fältstudier genomförs som en icke lärarledd aktivitet, d.v.s. att eleverna genomför fältstudierna på egen hand på en för eleven passande tid utifrån givna instruktioner. De organisatoriska förutsättningarna lyfts fram som det största hindret vid inkludering av fältstudier, men samtidigt finns goda förutsättningar kopplade till tid för planering och genomförande av fältstudier. Studien visar även att det finns goda möjligheter för att inkludera fältstudier vid distansundervisning om momentet är betygsgrundande. Här beskrivs distans i rummet som en tillgång då eleverna genom fältstudier i sitt eget närområde sen kan dela med sig till varandra. De samlade fältstudierna kan sen generera i att eleverna får möjlighet att möta natur -och kulturgeografi med hela Sverige som utgångspunkt

Utbildningsdepartementets utredning av studie- och yrkesvägledning lyfter digitala och interaktiva vägledningstjänster som ett verktyg för att utveckla vägledningen i Sverige. Samtidigt ställde många skolor om till distansundervisning under våren 2020 till följd av smittspridningen av Covid-19, vilket innebar att studie- och yrkesvägledare behövde erbjuda vägledning på distans.Syftet med undersökningen är att utreda vilka verktyg som används vid digital vägledning och vilken kvalité samt vilka för- och nackdelar som dessa har. Frågeställningar vi har undersökt är: Vilka digitala verktyg är vanligast förekommande vid vägledning på distans? Hur upplever studie- och yrkesvägledare kvalitén på digital vägledning? Vilka för- och nackdelar upplever studie- och yrkesvägledare med dessa digitala vägledningsverktyg? En kvantitativ metod har tillämpats och empirin har samlats in med enkäter som skickades ut till studie- och yrkesvägledare. Analysen har utgått från kommunikationsteori och begreppen digital natives och digital immigrants.Resultatet visar att traditionella verktyg som mejl och telefonsamtal har flest användare. De olika åldersgrupperna använder sig av olika digitala verktyg. Av undersökta verktyg upplevs videosamtal hålla den bästa kvalitén. Digital vägledning generellt upplevs hålla en god eller ganska god kvalité. Tillgänglighet och flexibilitet anses vara de främsta fördelarna och avsaknad av personlig kontakt upplevs vara den största nackdelen med digital vägledning.

During the global covid-19 pandemic most organisations, in this case the banking industry, have had to adapt to the many government imposed restrictions to stop the spread of the virus. This means that there have been significant changes in how organisations conduct their communicative businesses and internal communication. Research has shown that a digitally based work environment is good for employees and managers to effectively execute tasks and communicate more smoothly, but a lack of physical presence in work has also had negative side-effects on communication in the workforce.This study aims to identify the changes in communication and the internal communicative consequences of the altered communication in one of Sweden’s major banks. Based on literature regarding pedagogy, communication and social distance consequences for organisations, several individuals who worked at the bank were interviewed by phone or by Zoom-meetings and were asked to respond to questions about how the communication at work was conducted and what the effects of the changed communications were. A thematic analysis of the answers from the participants demonstrated that over all work efficiency had been unchanged or changed for the better, but there were regularly gaps in the internal communication that was a result of the lack of physical presence when conducting tasks or meetings. A purely digitally based work environment has its positive aspects when increasing the effectiveness and flexibility of the workforce since most organisations conduct their businesses online, but when information about a task needs deeper explanation or concretization about accountability for tasks, information distributed online might be insufficient. Under covid-19-pandemin har de flesta organisationer, i detta fall bankväsendet, varit tvungna att anpassa sig efter regeringens beslut om restriktioner i syfte att stoppa vidare spridning av viruset. Det innebär att det har skett märkbara förändringar i hur organisationer genomför sina uppgifter och hur den interna kommunikationen har påverkats. Tidigare forskning har visat att organisationer gynnas av digital kommunikation då medarbetarna blir utbildade inom att hantera teknologi och att effektivt kommunicera, men en minskad fysisk kommunikation har inneburit att den interna kommunikationen har fått särskilda negativa sidoeffekter. Denna studie har som syfte att identifiera de kommunikativa förändringarna och konsekvenserna hos den förändrade interna kommunikationen hos en bank i Sverige. Flera medarbetare blev intervjuade via telefon eller zoom-möten och fick besvara frågor som var relaterade till den förändrade kommunikationen och dess upplevda konsekvenser. Intervjuerna var baserade på litteratur inom pedagogik, kommunikation och konsekvenserna för organisationer under en pandemi. Genom en tematisk analys av resultatet visade det sig att deltagarna upplevde att den allmänna kommunikationen var mer begränsad till det digitala och arbetsprestationen var oförändrad eller förändrad till det bättre. Men det skedde ofta missar i kommunikationen som var konsekvenser av att ingen fysisk kommunikation hade genomförts. En digitalt baserad arbetsmiljö har sina positiva effekter när det kommer till att göra sina medarbetare mer effektiva och flexibla då de flesta organisationer genomför sina verksamheter online, men om en uppgift kräver mer extensiv information eller ansvarstagande av uppgifter behöver konkretiseras så är digitalt distribuerad information ibland otillräcklig.

Denna vetenskapliga essä, som utgår från det personliga med två inledande gestaltningar, undersöker språket i socialt arbete och vilken betydelse ett enkelt och begripligt språk har för klienters delaktighet. Essän undersöker faktorer som kan försvåra för socialarbetaren att vara enkel i sitt språk. Användandet av mallar, kravet på produktion och effektivitet är några faktorer som kan leda till oklokhet i skrivandet som i sin tur leder till oklokhet i pratandet. Det blir inte lättare av att det näst intill enbart är dokumentation som diskuteras, sällan språket. Retorikens betydelse med ethos, logos och pathos har förpassats till historien. Makt, särskilt den dolda, behovet av att kunna distansera sig mot det svåra, viljan att vara objektiv och komplexa möten mellan skrivspråkliga och talspråkliga personer är ytterligare faktorer som kan försvåra det enkla språket. Essän mynnar ut i frågan vart i författarens praktiska kunskap som språket hör hemma. Svaret blir inte bara i hela författarens professionalism utan det som är författarens jag. This scientific essay, based on the personal view with two introductory representations, examines the language of social work and the meaning of simple and understandable language for clients' participation. The essay examines factors that can make it difficult for the social worker to be simple in his or her language. The use of templates, the requirement for production and efficiency are some of the factors that can lead to unwiseness in writing which in turn leads to unwiseness in talking. It does not get any easier because it is almost exclusively documentation that is discussed, rarely the language. The importance of rhetoric with ethos, logos and pathos has been relegated to the history. Power, especially the hidden, the need to be able to distance themselves from the difficult, and the will to be objective and the complex encounter between writing linguists and colloquial linguists are additional factors that can make the simple language more difficult. The essay culminates in the question of where in the author's practical knowledge the language belongs. The answer will be not only in the professionalism of the entire author but in the author's self.

Undersökningens syfte var att granska lärares och gymnasieelevers attityder till svenskundervisning på distans, för att öka den allmänna kompetensen i distansundervisning av svenska. För att samla in data användes en metodkombination i form av enkätundersökningar med lärare och elever, samt semistrukturerade intervjuer med lärare. Enkätresultatet visade att såväl lärare som elever har en positiv attityd till svenskundervisning på distans, medan intervjuerna visade tvärtom. Slutsatsen som drogs utifrån resultatet var att lärarkåren behöver mer kompetens om svenskundervisning på distans för att kunna sänka sin stressnivå och bedriva en undervisning där de själva känner att de håller en hög kvalitet.

Studien handlar om hur tittare och producenter upplever intervjusekvenser i 360°-video i en VR-miljö och syftet är att synliggöra tittares upplevelser av produktion för att skapa bättre förutsättningar för journalistiska 360°- produktioner. Studien fokuserar på tittarens upplevelser av 360°-video i olikheter i gestaltningsval, utifrån gestaltningskomponenterna: point-of-view, distans till intervjupersonen, intervjupersonens blickriktning och hur reporter används i 360°-video, samt på vilka olika sätt man som producent kan gestalta intervjusekvenser i journalistisk 360°-video och hur det skiljer sig cinematografiskt och berättartekniskt från traditionell videoproduktion. Studien har utgått från ett egenproducerat testmaterial bestående av sex olika 360°-videor. Detta material har använts i en tittarstudie där testpersonerna har tittat på materialet i VR-headset, tänkt högt enligt thinking aloud-metoden och medverkat i en simulated recall-intervju med kortsortering. För att få ett producentperspektiv har även yrkesverksamma 360°-producenter intervjuats. Testpersonernas upplevelser har analyserats utifrån hur vi traditionellt gestaltar intervjuer i rörliga medier. Studien visar hur individuellt tittare upplever grundläggande parametrar i gestaltningsval i intervjusekvenserna, att tittarna vill känna sig delaktiga och uppleva ett förstahandsperspektiv med stabilitet och kameran placerad i ett för dem normalt perspektiv i höjdled, vara nära intervjusituationen men inte för nära och känna sig bekräftade av blickar från samtliga medverkande. Samtidigt påverkar närhet till intervjuperson och dennes blickriktning hur villig tittaren är att utforska miljön. En synlig reporter kan upplevas som en konkurrent om uppmärksamheten eller fungera som en bra guide. Studien visar också hur all 360°-produktion i möjligaste mån bör efterlikna verkligheten och hur en intervjusituation också bör efterlikna en verklig situation där tittaren upplever illusionen av att vara delaktig. Intervjusituationen i 360°- video konkurrerar många gånger om tittarens uppmärksamhet med den rena miljöupplevelsen och intervjupersoner blir väldigt utlämnade i 360°-formatet. Det är därför av stor vikt att man har en överenskommelse om produktionens stil innan inspelningen.

Sammanfattning Bakgrund Det blir allt vanligare att använda E-teknik inom vården. Det finns flera privata företag som erbjuder sjukvård via distans men än finns det inga dietister kopplade till dessa tjänster. Fetma och andra livsstilsrelaterade sjukdomar ökar samtidigt som det blir allt större brist på dietister. Då dietister är en viktig del i behandlingen av flertalet sjukdomar behövs mer kunskap för att se hur dietister kan följa med i utvecklingen av E-hälsa. Syfte med studien var att kartlägga dietisters åsikter om behandling av patienter på distans. Metod En internetbaserad enkätstudie genomfördes på medlemmar i Dietisternas riksförbund (DRF) år 2016. Enkäten var öppen att svara på under två veckor och fick totalt 71 svar. De kvantitativa svaren analyserades med Kruskal Wallis Test och Mann-Whitney U Test. De kvalitativa svaren analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Många deltagare var negativa till ett första behandlingsbesök via distans men positiva till uppföljningsbesök. Fördelar som tidseffektivt och underlättande för patienter som slipper resa nämndes. De flesta deltagarna kände sig trygga i att erbjuda distansvård men önskade bra teknisk utrustning och utbildning i ämnet. De som kände sig trygga med att ge behandling på distans var i högre grad positiva till distansbehandling (p = 0,05). Slutsats Deltagarna hade splittrade åsikter om och hur de ville arbeta med fjärrsamtal. Man såg många fördelar med distansbehandling samtidigt som många uttryckte rädsla för att det personliga mötet skulle bli lidande. Förhoppningarna är att en ökad användning av distansbehandling kan leda till ett mer effektivt arbetssätt och en mer personcentrerad vård.

Syftet med detta arbete var att utarbeta och testa en modell förutvärdering av ett e-learningprogram i ett stort internationellthandelsföretag. Storleken på organisationen och avstånden mellan många avorganisationens delar, innebar att det var svårt att göra kvalitativautvärderingar och medarbetarna på de lokala enheterna hade lågt förtroende bådeför programmet och organisationens förmåga att ta till sig deras återkoppling.För att anpassa utvärderingen till dessa förutsättningar, utan att förlora den kvalitativadimensionen i ett riktigt möte, gjordes en modell baserad på träffar viavideolänk. Modellen innefattade strukturerade, förberedda workshops som leddefram till ett videolänk-möte mellan medarbetare och utvecklarna av e-learning-programmet. Vid detta möte kunde feedback överlämnas, följdfrågorställas och diskussioner föras. Modellen baserades på arbetssätt och filosofininom Offensiv kvalitetsutveckling.Forskningsmetoden var en tillämpning av ActionResearch, en metod där forskaren är en aktiv deltagare i självaprocessen och där uppnådda resultat och reflektioner under resans gång påverkardet vidare händelseförloppet. Resultaten var positiva, och visade att aspekterinom Offensiv kvalitetsutveckling såsom skapa delaktighet och engagerat ledarskap hade storbetydelse för medarbetarnas engagemang för förändringsprocessen. Slutsatsen varatt modellen innebar en förbättring av den nuvarande återkopplingsprocessen ochatt den dessutom skapade ett ökat engagemang både hos medarbetare och ledning. The purpose of this paper was to design and test a model for evaluation of an e-learning program in large, international retail company. The size of the organization and the distance between many of it’s divisions and units, meant that it for practical reasons was difficult to perform qualitative evaluations. Many co-workers had low confidence in the organization’s ability to receive and absorb their feedback. As an attempt to adjust the evaluation to these premises without losing the dimension of qualitative assessment one can have in a live meeting, a model for evaluation, based on communication via video link, was designed. The model contained prepared, structured workshops leading to a video link meeting with the developer of the trainings. In this meeting, feedback was given, follow-up questions were asked and discussions held. The model was based on working methods and philosophy within the Total Quality Management framework. The research method was an adaption of “Action Research”, a method based on the active participation of the researcher and in which obtained results and reflections made during the process, will influence the upcoming course of actions. The results were positive and showed that aspects of Total Quality Management such as inclusion and engaged leadership had great impact on how the co- workers perceived the process of change. The conclusion was that the model was an improvement of the existing feedback-process and that it also created a higher level of perceived engagement amongst participating co-workers and managers. 2019-06-27

Titel: Spindlar i osynliga nät – En kvalitativ studie om ledarskap på distans och distansarbete på ett IT- företag ur chefer och medarbetares perspektiv Bakgrund: Idag blir det allt mer vanligt att organisationer övergår att bli virtuella. I studien definieras detta som organisationer där chefer och medarbetare arbetar på fysiskt avstånd från varandra, och kommunicerar genom tekniska signaler. Flertalet forskare menar att detta medför både möjligheter och utmaningar. Ofta framförs det att kunskap och användning av teknik är lösningen på dessa utmaningar. Av denna anledning fann jag det intressant att undersöka vilka föreställningar det finns kring ledarskap på distans och distansarbete hos chefer och medarbetare på ett företag inom IT-branschen, där vanan vid användning av teknik är stort, i detta fall Visma Spcs. Problemformulering: Vilka föreställningar finns det kring ledarskap på distans och distansarbete hos chefer och medarbetare på Visma Spcs? Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och kartlägga vilka föreställningar det finns kring ledarskap på distans och distansarbete hos chefer samt medarbetare inom IT-branschen. Metod: Studien är gjort utifrån en kvalitativ forskningsmetod. Åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts för att undersöka vilka föreställningar finns det kring ledarskap på distans och distansarbete hos chefer och medarbetare på Visma Spcs. Slutsats: Efter tolkning av det insamlade materialet har jag fått en förståelse för att vana vid teknik bidrar till att utmaningarna på distans kan hanteras på ett enklare sätt, att de trots detta kvarstår till viss del i IT- företag. Det drogs också en slutsats att en virtuell arbetsstruktur efterfrågar en mer specifik medarbetare än specifik chef.

Digitalization has spread into all parts of our lives including shopping, staying in touch with friends and watching cat videos from the cat island in Japan. Studies have shown that digitalization can also have a huge benefit for educational purposes via Learning Management Systems (LMS). The purpose of the study is to describe and create an understanding how learning institutions all across the globe can further improve the usability of their LMS, with a specific focus on the students perspective on the systems usability. Quantitative and qualitative material from a case study was analyzed and compared with previous related studies and to theories from the literature study. The results of the study showed that there is great potential for learning institutions to improve the usability of their LMS by relatively simple means, in many cases using their own students as a resource for improving their education. The study also showed there can be major differences in how students perceive the usability of an LMS, which can have disruptive effects if not addressed properly. Digitaliseringen har spridit sig till alla delar i våra liv: Shopping, hålla kontakt med vänner och att titta på kattvideos från kattön i Japan. Studier har visat att digitaliseringen också kan ha stora fördelar i utbildningssyfte med hjälp av Learning Management Systems (LMS). Syftet med studien är att beskriva och skapa en förståelse för hur lärosäten över hela världen kan förbättra användbarheten i deras LMS, med specifikt fokus på studentperspektivet i användbarhet. Kvantitativt och kvalitativt material från fallstudien analyserades och jämfördes med tidigare relaterade studier och teorier från litteraturstudien. Resultatet av studien visade att det fanns en stor potential för lärosäten att förbättra användbarheten i deras LMS med relativt enkla medel, i många fall genom att använda sina egna studenter som en resurs för att förbättra deras utbildning. Studien visade också att det kan finnas stora skillnader i hur studenten uppfattar användbarheten i ett LMS, vilket kan ha negativa effekter om det inte adresseras på rätt sätt.

Syftet med uppsatsen är att skapa en ökad förståelse för ledarskap på distans ur ett chefsperspektiv. Syftet undersöktes genom två frågeställningar som behandlar hur chefer bedriver sitt ledarskap på distans samt hur dessa chefer upplever sitt ledarskap. Genom en i huvudsak induktiv ansats med deduktiva inslag och kvalitativa semi-strukturerade intervjuer undersöktes uppsatsens ämne. Den insamlade empirin analyserades genom meningskoncentrering och skapade sex huvudsakliga teman som är; Kommunikationsverktyg, Krav i det dagliga arbetet, Relation till medarbetarna, Det egna ledarskapet, Digitalisering samt Tankar om kompetensbrist. De fynd som framkommit visar hur cheferna bedriver sitt arbete genom virtuella kommunikationsmedel där de föredrar de medel som i större grad kan spegla det fysiska mötet. Majoriteten av cheferna upplever fler möjligheter än begränsningar med sina arbeten och menar att ledarskap på distans har potentialen att lösa en rad problem, såsom problematiken med kompetensbrist.

Inledning: Fotboll är en lagsport som innehåller fysiska -och tekniska krav. Till författarnas kännedom finns det begränsat med vetenskaplig forskning om kvinnliga fotbollsspelare, dess belastning och sambandet till skador under träning och match. Syfte: Syftet med denna studie var att mäta den fysiska belastningen och skador under en fyra veckors träning -och matchperiod hos kvinnliga fotbollsspelare i ålder 18–22 år. Metod: Datainsamlingen genomfördes med 10 hertz Global Positioning System (GPS)- enheter på sex kvinnliga fotbollsspelare från mellersta Sverige under säsong 2018. Variablerna som mättes var distans i meter, player load, meter i olika hastigheter, en egenskattad belastning för styrketräningspass och egenskattad veckobelastning. Fotbollsspelarna studerades under 17 träningstillfällen och tre matcher. Data analyserades deskriptivt för att se som det fanns samband mellan player load och egenskattad belastning. Ett t-test användes för att se om det fanns några skillnader i lagets planerade belastning och den uppmätta belastningen. Vidare analyserades även om det fanns ett samband mellan de skador som uppstod och den fysiska belastningen. Resultat: Mätningarna visar att de kvinnliga fotbollsspelarnas planerade belastning stämmer relativt bra med den uppmätta belastningen för distans (m) och player load, dock inte hastighetszonerna. Vid ett högre player load värde skattar sig fotbollsspelarna som en mer ansträngd belastning och muskeltrötthet. Under denna studie uppstår fyra skador hos de deltagande. Slutsats: Resultatet tyder på att hög fysisk belastning kan ha ett samband med skador hos kvinnliga fotbollsspelare.

Problemformulering: Hur hanterar konsultchefer på bemanningsföretag arbetet med personalansvar på distans? Syfte: Syftet med studien är att skildra hur personalansvar på distans hanteras av konsultchefer på bemanningsföretag. Vi vill därmed bidra med kunskap kring hantering av fenomenet personalansvar på distans för verksamma inom bemanningsbranschen. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats. Det empiriska materialet består av personliga intervjuer med sju konsultchefer som representerar sex olika bemanningsföretag. Slutsats: Personalansvaret för konsultchefer är omfångsrikt och skapar utmaningar och problematik till följd av att det är på distans. Hantering av personalansvar på distans sker genom tre huvudsakliga copingstrategier; förtroende, struktur och flexibilitet. Slutligen har en modell skapats som beskriver konsultchefernas arbetssituation som spindeln i ett skört nätverk. Nyckelord: Personalansvar, distans, personalansvar på distans, hantering, möjligheter, utmaningar, förtroende, struktur, flexibilitet, coping, copingstrategier

Bakgrund: Det finns brister i hemsjukvården, patienters autonomi respekteras inte alltid. Fler patienter väljer att avsluta sina sista dagar i livet i hemmet och sjuksköterskor kan ställas inför stora utmaningar när det gäller att handha döende patienter. Svårigheter kan uppstå att följa patientens vilja och självbestämmande. Vården av döende patienter sker till stor del i hemmet där även närstående inkluderas i vården vilket gör att sjuksköterskan kan befinna sig i en utsatt situation då anhöriga kan kräva snabba beslut som kan vara svåra att fatta. Därför önskas tydligare riktlinjer inom ämnet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors förhållningssätt till patientens autonomi vid vård i livets slutskede inom hemsjukvården. Metod: Studien är en litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ forskning. Resultat: I resultatet framkom det tre huvudkategorier inklusive åtta underkategorier. Att ha en underlättande förhållning gentemot patienten genom att pendla mellan närhet och distans, göra patienten delaktig, skapa goda relationer samt känna stöd från teamet. Att ha en underlättande förhållning gentemot sig själv genom att ha självkännedom och att ha mod. Att ha en försvårande förhållning genom att ha brist på stöd och att inte ges möjlighet att hjälpa. Slutsats: Mod krävs för att våga vara nära patienten men även för att kunna distansera sig. Sjuksköterskor behöver kunna konsten att pendla mellan närhet och distans för att kunna vårda patienter vid vård i livets slutskede.

This paper is based on the study of the cooperation of two musicproducers composing and producing two songs, each with two sessions. These sessions were recorded on video and were examined with focus on verbal and nonverbal communication. The results were quantified, analyzed and deducted. Methods used in this study are autoethnography (observation), case studies and interviews. To evaluate the various types of communication parts of grounded theory has been used. This study shows that local cooperation creates a more favorable creative environment over working with digital ways of communication. This due person-to-person being the more favorable environment as more modes of communication are possible where subtle signals are a part of the conversation.

Studiens syfte är att undersöka hur olika aspekter av "lyssnande" tar sig uttryck i en Reggio Emiliainspirerad pedagogik - även kallad "lyssnandets pedagogik". Genom intervjuer med nitton pedagoger och arton barn på sex förskolor undersöks lyssnandebegreppet utifrån tre huvudsakliga frågeställningar: Hur gestaltar sig själva lyssnandeakten - det vill säga vad konstituerar enligt pedagogerna ett lyssnande förhållningssätt och hur beskriver barnen sina upplevelser av att lyssna och vara lyssnad till i en förskolekontext; hur visar sig barnens röst - vilka av barnens alla olika intressen får gensvar och vilka får det inte, samt vad är det enligt pedagogerna "möjligt att tänka" i en Reggio Emiliakontext. Intervjusvaren tolkas utifrån utvecklingspsykologisk teoribildning enligt Daniel Stern och ett diskursanalytiskt perspektiv enligt bland annat Michel Foucault. Resultaten visar att "lyssnande" på de Reggio Emiliainspirerade förskolorna inordnas i specifika lyssnandetekniker som riktar pedagogernas lyssnande i vissa riktningar och strävar bort från det omedelbara och det spontana. Lyssnandeteknikerna leder in barnens kunskapande i givna ramar och omdirigerar deras eget meningsskapande i riktning mot vad man som barn bör och inte bör skapa mening kring. Även förskolornas organisation och iscensättningen av den pedagogiska miljön ger budskap till barnen om vad som betraktas som önskvärt och värdefullt i den förskolepedagogiska praktiken. Resultaten tyder också på att den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken på de undersökta förskolorna är bärare av en kultur där man som pedagog undviker att ifrågasätta det man tycker är problematiskt i den egna verksamheten. Istället inordnar sig pedagogerna inom Reggio Emiliaideologins ramar i vad som kan kallas "Reggiodiskursens doxa". Författarens e-postadress: sara.folkman@gmail.com

Behovet av högkvalitativ information är något som finns i alla organisationer. Tack vare teknikutvecklingen kan information flöda allt fortare, och genom alltfler kanaler. Informationsmängden har idag blivit så pass omfattande att vi människor många gånger har svårt att hantera informationen på ett effektivt sätt, vilket i sin tur kan leda till upplevt informationsöverflöd. Denna studies syfte var att undersöka hur aspekter av informationsöverflöd upplevs i perspektiv av informationskvalitet och belysa dessa utifrån distans- och kontorsarbete. Wang & Strong (1996) har tagit fram en modell för att mäta informationskvalitet. Informationskvalitet är ett komplext begrepp och kan enligt författarna (1996) brytas ner i fyra aspekter vilka är tillförlitlighet, relevant, tillgänglighet och representativ information. Deras modell över informationskvalitet har varit denna studies utgångspunkt för analys av resultatet. Undersökningen genomfördes enligt en kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Datainsamlingen gjordes genom fem stycken semi-strukturerade individuella telefonintervjuer. Studiens deltagande informanter arbetar alla både på distans och på kontor. Studiens resultat visar att det främst är bristen på relevant information som bidrar till upplevt informationsöverflöd. Eppler & Mengis (2004) presenterar fem stycken orsaker till informationsöverflöd, vilka är information, IT, arbetsuppgift och tid, individ samt organisation. Resultatet visar att bristen på relevant information bidrar till alla dessa fem orsaker. Informationsöverflöd upplevs som något mer märkbar på kontor där även den fysiska muntliga kommunikationen kan bidra till för mycket information. Inför genomförandet av denna studie var det inte förväntat att distansarbete kan väljas för att minska informationsöverflöd. Resultatet visar dock att informanterna många gånger väljer distansarbete för att kunna koppla bort sig från digitala och fysiska informationskanaler. Detta upplevs särskilt effektivt då mer komplexa arbetsuppgifter ska utföras. Slutsatser som kan dras från den genomförda studien är att öppna kontorslandskap kan bidra med mer irrelevant information som en följd av den fysiska muntliga kommunikationen. Även kan slutsatsen dras att informationskvalitet och informationsöverflöd är två nära relaterade begrepp, men att bristen på informationskvalitet är det som bidrar med informationsöverflöd. I de fall när informationen i sig inte uppfyller kvalitetsaspekterna kan detta bidra till att individer upplever informationsöverflöd. The amount of information has increased as a result of the technological development and it has become common to perceive information overload. This area is researched in office environments, however, we found no research in telecommuting. Low quality of information has been found through previous research as being one of the main reasons why we are experiencing information overload. In previous research, students were able to conclude that there was no research on the office and telecommuting experienced information overload. This study's problem is based on a scientific problem, were the students intended to examine how work in offices are perceived compared to teleworking in aspects of information quality and information overload. To illustrate the problem a qualitative method was selected. The study is based on semi-structured telephone interviews with five participating informants. This study's found that office environments contributed with more irrelevant information because of verbal communication. The students also came to the conclusion that the concepts of information quality and information overload are related to each other, but information quality is the overlying concept. Lack of information quality contributes to experienced information overload.

Denna kvalitativa forskningsstudie syftar till att visa på hur feedback kan fungera när chefer och medarbetare arbetar med en geografisk distans från varandra. Analysen av data har i sin tur skett med en hermeneutisk tolkningsansats. Fokus fanns i att ta reda på hur feedbacken går till när chefer måste leda, coacha och styra medarbetare på avstånd. Vidare avser undersökningen till att kartlägga eventuella behov hos medarbetarna samt belysa vilka strategier som används av cheferna för att lyckas med feedbackgivandet. Detta sätts således i en organisatorisk kontext och avser därmed även avgöra vilken funktion feedbacken upplevs ha bland såväl chefer som anställda, på organisatorisk och individuell nivå. I studien framgick att feedback är ett viktigt redskap för att medarbetaren ska känna koppling till företaget samt en förutsättning för att personen och således verksamheten i sig ska kunna utvecklas. Eftersom att medarbetaren inte har tillgång till en stationär arbetsplats i samma utsträckning, blir kontakten med chefen viktig. För att upprätthålla en kontakt används istället mer frekvent digitala medel som videosamtal, telefonsamtal och mejl. Resultatet visade att feedbacken fyller sin viktigaste funktion i frågan om utveckling samt relationsskapande. Detta för att organisationen ska förbli enad, och inte visa på splittrade resultat.

This sociological study discusses the topics perceptions, organizations and social relations and has its base in the context of female managers within elderly care. The study is written in the field of human resources and the purpose is to contribute to the understanding of how social and organizational relations shape female managers’ perceptions of their situation. When collecting data, a qualitative method containing semi-structured interviews was used and documents were gathered. The result was analyzed with Skegg’s theory about social class which includes concepts like respectability and disidentification. Skegg’s takes inspiration from Bourdieu and the capital theory, whereon we also find concepts like social- and cultural capital, valid for this study. The study shows that the structure of the organization together with the social relations within it, affect managers to distance themselves from the employees with whom they used to be in the same social class. There are several examples that originate and make the distance clear, mainly the fact that there are large difficulties with communication between the managers and their employees, but also the fact that the managers agree on that you shouldn’t be friends privately with your employees. The distance which is negotiated between the manager and her staff serves to bolster and protect the respect and respectability that comes with her relocation in social space.

Forskning har visat på samband mellan mående och anknytningsstil efter avslutade kärleksrelationer. Personer som upplevt en avslutad kärleksrelation (N= 158) besvarade Hospital Anxiety and Depression Scale, Attachment Style Questionnaire samt bakgrundsfrågor om den avslutade relationen. Respondenterna skattade signifikant högre på Ångest än normgruppen, och samtidigt signifikant högre på Distans, Sakorientering och Relationsfixering. I jämförelse med tryggt anknutna i studien skattade respondenter med undvikande och ambivalent anknytningsstil signifikant högre på Ångest. Respondenter med ambivalent anknytningsstil skattade även högre på Depression. Distans, Tillit, Bifallsbehov, Relationsfixering, vem som valt att avsluta relationen samt hur en respondent uppfattat relationen associerade signifikant till mående efter en avslutad kärleksrelation. Att undersöka ovan nämnda faktorer samt hur normer påverkar personers livssituation, kan ge värdefull information om vilken behandling personer med relationsproblematik kan bli hjälpt av. Compassion Focused Therapy kan vara en lämplig terapimetod för att öka förståelse för förväntningar kring relationer samt för anknytningens betydelse. Research has shown a connection between mood and attachment style after the ending of romantic relationships. People who had experienced the end of a romantic relationship (N = 158) answered the Hospital Anxiety and Depression Scale, Attachment Style Questionnaire and questions about the terminated relationship. Respondents rated significantly higher on Anxiety than the norm group, and simultaneously significantly higher on Discomfort with relationship, Relationship as secondary and Preoccupation with relationship. In comparison to respondents with secure style of attachment, respondents with avoidant or ambivalent style of attachment rated significantly higher on Anxiety. Respondents with ambivalent attachment simultaneously rated higher on Depression. Discomfort with relationship, Confidence in self and others, Need for approval, Preoccupation with relationship, who decided to end the relationship and how the respondent felt about the relationship turned out to be significantly related to mood, following the ending of a romantic relationship. To investigate the factors mentioned above and how values affect the client's life situation, may provide valuable information about which treatment clients with relationship problems may be helped by. Compassion Focused Therapy may be an appropriate method to increase understanding of the expectations about relationships as well as the influence of attachment.